Friskolekoncerner som inte sköter sitt utbildningsuppdrag

Herr talman! Daniel Riazat har frågat mig vilka åtgärder jag och regeringen avser att vidta för att komma till rätta med skolkoncerner som återupprepat missköter sitt utbildningsuppdrag och med problemet kring skolkoncerner som använder medel som är avsedda för skolan till övriga affärsverksamheter som är helt utanför skolans uppdrag.

Jag och regeringen ser det som ett stort problem om skolkoncerner missköter sitt utbildningsuppdrag och om de använder medel som är avsedda för skolan till verksamhet som inte har med utbildning att göra.

Därför startar vi nu en helrenovering av det svenska friskolesystemet som ska städa undan oseriösa och olämpliga aktörer men samtidigt värna valfriheten. Som framgår av tilläggsdirektivet till Utredningen om vinst i skolan ska utredaren bland annat föreslå vinstutdelningsförbud om huvudmannen tar emot statliga bidrag som syftar till kvalitetsförbättrande åtgärder. Vinstutdelningsförbud ska också föreslås om skolan är nystartad eller efter ägarbyte. Utredaren ska vidare lämna förslag som innebär införande av vinstutdelningsbegränsning om Skolinspektionen förelagt huvudmannen att åtgärda brister. Det kan också bli aktuellt om skolan underpresterar med hänsyn till exempelvis dess elevsammansättning.

Utredaren ska därtill föreslå hur utbetalda kommunala bidrag till en enskild huvudman ska kunna återkrävas om en person i ägar- eller ledningskretsen är dömd för ekonomisk eller annan allvarlig brottslighet eller om bidragen används för verksamheter som saknar koppling till skolverksamheten och om huvudmannen bedriver annan verksamhet än skollagsreglerad verksamhet.

Regeringen anser att oseriösa och olämpliga aktörer inte ska få förekomma inom skolväsendet.

Herr talman! Sedan jag skrev den här interpellationen har väldigt mycket hänt kring skolkoncerner som inte sköter sig. Ett exempel är just det företag som jag skrev om i min interpellation, Thorengruppen. Det har skrivits mycket om Thorengruppen den senaste tiden, inte enbart för att deras innebandylag vann SM-guld, bland annat med skolpengspengar som tagits från skolkoncernen, utan också på grund av alla upptäckta brister i de skolor vars skolpeng gått bland annat till innebandylaget.

Den 4 april skrev Dagens Nyheter om att Affärsgymnasiet i Växjö riskerade vite på 1 miljon kronor om de allvarliga brister som hade framkommit inte åtgärdades. Den 6 april kom en artikel i Dagens Nyheter om Thoren Business School i Solna, som instruerat elever hur de skulle bete sig vid Skolinspektionens besök, då ett föreläggande skulle följas upp. Bara för ett par dagar sedan drog man in tillståndet att bedriva verksamhet för denna skola.

Den 19 april skriver Gefle Dagblad en artikel om de skolor som Thorengruppen driver i Gävle. En elev som pratar med tidningen säger att det känns som att skolan mest finns för att tjäna pengar. Tidningen uppger också att den varit i kontakt med tidigare anställda som även de varit kritiska till skolverksamheten.

Den 24 april kom nästa artikel om brister i en av koncernens skolor, denna gång Thoren Innovation School i Malmö, där stora brister konstaterats på el- och energiprogrammet. Hör och häpna: Skolinspektionen gick igenom det här, och nu har man dragit in tillståndet för denna skola. Skolinspektionens kritik mot skolan har handlat om att många av eleverna inte fått något arbetsplatsförlagt lärande samt om en rad andra punkter som gäller kvaliteten i utbildningen. Även i Norrköping, Umeå, Stockholm och många andra kommuner finns den här typen av kritik.

Men låt mig inte framställa det här som att det enbart skulle handla om ett företag. Thorengruppen är bara en skolkoncern av ett antal som livnär sig på att ha för låg kvalitet, för låga löner och för få behöriga anställda och på att sätta betyg som eleverna inte ska ha. Det här är inte på något sätt unikt bland skolkoncernerna. Till exempel skiljer sig snittlönen ungefär 3 000 kronor i månaden mellan lärare på kommunala skolor och lärare på de privata vinstdrivande skolorna.

Thorengruppen är inte heller på något sätt unik när det handlar om att få sina skolor nedstängda eller i vissa fall lägga ned dem på grund av att man inte tycker att det finns tillräckligt mycket lönsamhet. Detta har hänt under alla år då det här friskolesystemet funnits.

Man kan lyssna på svaret från skolministern och höra att det har tillsatts en utredning med tilläggsdirektiv och att det kommer att bli ytterligare aktioner från regeringen på friskoleområdet. Men går man igenom direktiven till utredningarna ser man att huvudproblematiken återigen inte löses. Visserligen kanske jag hade agerat på samma sätt om jag själv hade gått direkt från en skolkoncern som mest är känd för knäckebröd och vatten, vilket alla har hört i det här landet, till att bli skolminister. Men nu kommer inte jag från den världen, utan jag kommer från ett parti som företräder elevintresset före vinstintresset.

Därmed tycker jag att regeringen är skyldig att svara på vad ska man göra åt problemet i stället för att dränka de här frågorna i ytterligare utredningar.

Herr talman! Det är precis som Daniel Riazat säger - sedan interpellationen skrevs har det hänt mycket som är positivt. Att en del av den skärpta lagstiftning som redan har införts nu får effekt i Skolinspektionens arbete är positivt.

Jag varken kan eller vill stå och kommentera enskilda skolor här i Sveriges riksdag. Däremot tänker jag berätta vad de tilläggsdirektiv som jag tolkar det som att Daniel Riazat tycker är bra men inte tillräckliga innebär.

De innebär till exempel att utredaren ska titta på skärpt ägarprövning. En sådan har vi redan fått, men den kan behöva skärpas ytterligare. Exempelvis skulle vi kunna ställa ytterligare krav på långsiktigt ägande av friskolor, så att man inte kan vara väldigt kortsiktig.

Vi måste också se till att det finns ekonomiska garantier för friskolor som startas och drivs. I dag vittnar Skolinspektionen om att det finns många friskolor som har alldeles för svag ekonomi och att det behövs väldigt lite för att en sådan skola ska gå omkull. Det får naturligtvis stora följder, framför allt för de elever som går där men också för den kommun som eleverna kommer från.

Vi föreslår återkrav av skolpeng vid brottslig verksamhet. Den möjligheten finns inte i dag, men man kan tycka att det är lite märkligt att skolpeng inte ska kunna krävas tillbaka av dem som ägnar sig åt brottslig verksamhet.

Vi föreslår även vinstutdelningsförbud under ett antal år när man startar en friskola eller om en verksamhet köps upp av en ny ägare. Syftet med det är att stimulera långsiktigt ägande av friskolorna.

Vi vill ha en sanktionstrappa med skärpta viten men också sanktionsavgifter. I dag finns det ingen möjlighet att kräva in sanktionsavgifter, utan det är bara fråga om viten. Om man gör någonting dumt kan myndigheten säga åt en: Sluta göra det där dumma - annars får du betala! Det är vad viten innebär. Vi föreslår att man ska få böter direkt, det vill säga en sanktionsavgift, när man gör någonting dumt. De här systemen behövs naturligtvis båda två.

Vi föreslår också att utredaren ska titta på möjligheterna till tvångsförvaltning av skolor som fungerar väldigt dåligt. I dag finns den möjligheten för kommunala skolor men inte för fristående skolor. Det är rimligt att det ska gälla lika.

Inte minst föreslår vi till skillnad från de ursprungliga utredningsdirektiven att det här också ska gälla förskolesektorn. Det är en väldigt stor sektor som en del har förbigått med tystnad och som jag tycker att vi inte har pratat så väldigt mycket om. Det är viktigt att även den fristående förskolesektorn granskas bättre och att den lyder under samma lagstiftning som andra skolor.

Herr talman! Jag tackar skolministern för förtydligandena. Jag vill också vara tydlig och säga att det finns delar i dessa direktiv och tilläggsdirektiv som Vänsterpartiet ställer sig bakom och tycker är bra, trots att ingen på Regeringskansliet eller Utbildningsdepartementet - faktiskt för första gången sedan jag kom in i riksdagen - har hört av sig till oss i oppositionen för att föra en dialog. Men jag väntar fortfarande på att en sådan kontakt ska tas, så att vi kan diskutera de här frågorna - inte bara i riksdagens kammare utan också som civiliserade partier utanför denna kammare.

Jag har gått igenom vartenda förslag i dessa utredningar och läst igenom tilläggsdirektiven. Jag har varit med i de politiska referensgrupper som funnits för tidigare utredningar, och jag har varit med och diskuterat de här frågorna i nio år i den här kammaren. Vad jag ser är att det saknas vissa saker.

Vad händer till exempel med de skollokaler som säljs ut kors och tvärs i vårt land? Ofta är det så att borgerliga politiker säljer ut fastigheter som ägs av kommunen, det vill säga folket - inte bara till före detta socialdemokratiska politiker utan numera också till privata skolkoncerner. Sedan ska man från kommunens sida hyra in sig i dessa privata skollokaler, som man själv ägt. Föreställ er att ni äger ert eget hus och att någon kommer och säger: Jag köper huset av er, och så får ni hyra in er mycket dyrare. Det är det man gör just nu med skattebetalarnas medel. Varför finns det ingenting om det i denna utredning?

Eller ta detta med pengar som skickas via skolkoncerner till utlandet. Vad händer med alla de miljarder som hamnar utanför Sverige? Skolpeng, det vill säga skattemedel som vi alla har betalat in, försvinner från det svenska skolsystemet - men inte bara från det svenska skolsystemet utan från Sverige över huvud taget. Varför finns det inte något om den frågan i denna utredning?

Varför finns det inget i friskoleutredningen om den massiva korruption som råder mellan politiker och friskolekoncerner? Vi kan se att varenda skolkoncern i det här landet i dag är kopplad till en politiker eller ett politiskt parti. Varför finns det ingen som talar om denna fråga? Det vi i Sverige kallar för lobbyism eller att politiker har värvats av företag skulle kallas för korruption i väldigt många andra länder. Men här förfinar vi orden i språket, och det blir helt enkelt något annat.

Varför finns det inget i friskoleutredningen om politiker som likt Lotta Edholm har hoppat mellan kommun, friskolekoncern och stat? Det är politiker som har sålt ut kommunala skolor, stuckit iväg till de privata skolkoncernerna och sedan kommit tillbaka för att bli ansvariga för alla skolor. Eller ta den person som skrev själva texten till friskolereformen på 90-talet, som numera är en av Sveriges största friskoleägare. Varför finns det inget i friskoleutredningen om dem? Svaret är enkelt. Det är för att den här regeringen sitter i knät på friskolelobbyisterna och är företrädare för de stora skolkoncernerna och inte för barnen eller lärarna.

När man pratar om att ta långsiktigt ansvar och att ha en ekonomi som håller över tid är det väldigt fint snack; vi är också med på det. Men i praktiken har Liberalerna, som regeringens skolminister Lotta Edholm företräder, röstat nej till all lagstiftning som har haft till syfte att på något sätt komma till rätta med problemen med marknadsskolan. Och här står man och pratar om att man har tillsatt en utredning. Jag tycker att det är löjligt, om jag ska vara ärlig.

Herr talman! Daniel Riazat efterlyser dialog. Jag vill bara påpeka att jag har varit i riksdagens utbildningsutskott ett antal gånger och gärna har dialog om dessa frågor. Men det är klart att det kan vara lite svårt att ha en dialog när tonläget är så uppskruvat som det nu tycks vara i denna fråga.

Många av de frågor som Daniel Riazat tar upp kommer att lyftas i den här utredningen. Men om kommunerna väljer att sälja eller inte sälja sina lokaler, till exempel, är väldigt svårt för staten att ha synpunkter på. Mängder av kommuner har sålt ut sina lokaler till olika typer av företag i tron att man tjänar pengar på att göra detta, att det är lönsamt. Sedan har det visat sig efter ett antal år att det kanske inte var riktigt så lönsamt som man trodde. Det är kommuner av olika politisk färg som har gjort detta. Men det ligger inom ramen för det kommunala självstyret att göra det. Det är svårt att tro att just friskoleutredningen skulle kunna ha så väldigt mycket synpunkter på detta. Däremot kan man naturligtvis som medborgare och kanske i andra sammanhang ha synpunkter på hur det ibland har gått till. Frågorna måste nog alltså behandlas utifrån var de hör hemma, tänker jag.

Jag tycker att tilläggsdirektiven är viktiga. De kommer, om utredaren utför sitt uppdrag ordentligt, att leda till en situation där det inte längre kommer att vara lönsamt att driva friskolor med uttalade vinstintressen och att göra det genom att ha låg kvalitet.

Det är väl ändå detta som är det absolut viktigaste - att alla elever som går i Sveriges skolor ska ha rätt till en skola av hög kvalitet, där man får veta att man förvärvar rätt kunskap som man sedan har nytta av resten av livet och kan gå vidare antingen i yrken eller till högre utbildning. Det är ju detta som är själva målsättningen: en skolsektor som har hög kvalitet som främsta målbild.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Jag vill bara försäkra skolministern om att man kan ha en debatt i riksdagens kammare - vi vet att vi tycker olika i dessa frågor, och det är viktigt, anser jag, att svenska folket får veta att det finns ett parti som tycker annorlunda när det gäller marknadsskoleexperimentet. Jag tycker att det är viktigt att det tydliggörs i den här kammaren.

Men sedan kan man också ha samtal när man sitter vid sidan av, som inte har debattformat på det här sättet. Det vet ju Liberalerna eftersom man till exempel har gått från att inte alls vilja ha något med Sverigedemokraterna att göra till att i dag ha Jimmie Åkesson som en av sina närmaste samarbetspartner. Detta tror jag alltså att vi kan klara av.

Jag blev, måste jag säga, väldigt glad över det som skolministern sa på slutet, för då nämndes att det inte kommer att vara gynnsamt för dem som har ett uttalat vinstintresse att bedriva skolverksamhet. Det är fantastiskt, för det innebär ju ett förbud mot aktiebolagsdrivna skolor eftersom det står i aktiebolagslagen att aktiebolag drivs i syfte att ge vinst till fördelning mellan aktieägarna, om inget annat står i bolagsordningen; det så kallade vinstsyftet ska råda, enligt aktiebolagslagstiftningen. Därför är jag väldigt glad över att regeringen i så fall har tagit ett stort steg, större än det Socialdemokraterna tog under de åtta år de satt vid makten, när det gäller att förbjuda aktiebolag att driva skolor. Det är exakt detta som Vänsterpartiet har föreslagit. Då har vi också en gemensam grund för de kommande samtalen, som skolministern kommer att kontakta mig och Vänsterpartiet om att föra framöver, på Utbildningsdepartementet eller på Vänsterpartiets kansli här i riksdagen.

Herr talman! Det vi nu ser är naturligtvis en omgörning av friskolesektorn. Jag har gång på gång i olika sammanhang sagt att det har funnits en naivitet bland borgerliga politiker när det gäller friskolesektorn. Vi har sett mellan fingrarna för mycket när det gäller dålig kvalitet och har inte tillräckligt väl förstått att vinstintresset kan leda till de här kvalitetsproblemen. Det är också därför den här utredningen har fått dessa tilläggsdirektiv. Målsättningen är naturligtvis att se till att vinstintresset inte är det främsta skälet att starta en friskola, utan det främsta intresset ska vara elevernas väl och ve och att bidra till ett bra skolväsen i Sverige.

Med detta sagt tror jag att den här utredningen kommer att visa vägen mot ett mer välfungerande friskolesystem i Sverige.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.