Fusk och utnyttjande i åkeribranschen

Svar på interpellationer

Herr talman! Jonas Sjöstedt har frågat Ylva Johansson hur hennes tidsplan ser ut för att genomföra åtgärder för att komma till rätta med fusk och utnyttjande i åkeribranschen. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska besvara frågan. Jonas Sjöstedt refererar till att det bland chaufförer och seriösa åkerier finns stora förväntningar på att regeringen snabbt tar krafttag, och han menar att många förslag dröjer. Jonas Sjöstedt räknar också upp ett antal exempel på sådana förslag. Jag tänkte nu kommentera vad regeringen gör i anslutning till dessa förslag.

Angående utstationeringsreglerna avser regeringen att fortsätta det igångsatta arbetet med att se över och skärpa utstationeringslagen. Det pågår nu ett arbete med att genomföra tillämpningsdirektivet till utstationeringsdirektivet i svensk lagstiftning. Dessutom har den parlamentariska Utstationeringskommittén nyligen överlämnat sitt betänkande till regeringen.

Angående att införa ansvar för den som beställer transporter för att det inte rör sig om illegal inrikestrafik: Den 1 oktober fick Transportstyrelsen i uppdrag att se över om den nuvarande regleringen av beställaransvar skapar tillräckliga förutsättningar för ordning och reda i transportbranschen. Detta ingår som en del i ett större uppdrag till Transportstyrelsen som ska delredovisas den 15 mars 2016 och slutredovisas den 1 maj 2017.

Angående skärpta straff för överträdelser och utökade möjligheter att hålla kvar ett fordon kan jag nämna att det ingår i Transportstyrelsens uppdrag från den 1 oktober. Transportstyrelsen ska i nära samråd med Polismyndigheten och Tullverket följa upp de nya bestämmelser gällande cabotagetransporter och åtgärder vid hindrande av fortsatt färd som har trätt i kraft under 2015.

Angående större insatser från polisen är det Polismyndighetens ansvar att besluta om hur verksamheten med kontroller av yrkestrafiken ska organiseras, resurssättas och genomföras.

Angående krav på att föraren har fullständig dokumentation för att man ska kunna kontrollera om det rör sig om en laglig cabotagetransport eller illegal inrikesfrakt driver regeringen den frågan gentemot EU-kommissionen.

Angående bättre offentlig upphandling har Utredningen om upphandling och villkor enligt kollektivavtal i sitt delbetänkande bland annat föreslagit att upphandlande myndigheter ska ställa särskilda arbetsrättsliga villkor under vissa förutsättningar. Betänkandet har remissbehandlats och bereds för närvarande i Regeringskansliet. Vidare bör antecknas att obetalda skatter eller socialförsäkringsavgifter och allvarliga brister i övrigt i fråga om hur en leverantörs verksamhet bedrivs kan utgöra grund för att utesluta leverantören från att delta i upphandlingen.

Angående försök med att tidsbegränsa godkännande för F-skatt kan jag meddela att det inte pågår något arbete med en sådan inriktning i Regeringskansliet.

Angående förslaget att införa förbud mot att använda F-skatt för bara en arbetsgivare ska bara den som bedriver näringsverksamhet i inkomstskattelagens mening använda F-skatt. Den som inte bedriver, eller avser att bedriva, näringsverksamhet i Sverige ska inte vara godkänd för F-skatt. Det finns exempel på domar i Arbetsdomstolen som rör just åkerinäringen och där domstolen gjort bedömningen att förare är att betrakta som anställda trots vad som avtalats mellan förare och företag. Ett F-skattegodkännande kan förenas med ett villkor att det bara får åberopas i näringsverksamhet. Det pågår inget arbete med att ändra dessa regler.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Angående socialt protokoll i EU: Regeringen bedriver ett långsiktigt arbete för att stärka arbetstagares rättigheter och kollektivavtalens ställning på EU-nivå. Kommissionen har aviserat ett paket för arbetskraftens rörlighet som bland annat ska innehålla en riktad översyn av utstationeringsdirektivet. Regeringen välkomnar detta initiativ från kommissionen och bedriver ett aktivt påverkansarbete tillsammans med andra medlemsstater i EU.

Angående en gps-övervakad vägslitageavgift beslutade regeringen den 30 april 2015 att tillsätta en utredning för att ta fram ett förslag till avståndsbaserad vägslitageskatt för tunga lastbilar. Utredningen ska lämna sitt betänkande senast den 9 december 2016.

Herr talman! Tack till infrastrukturministern för hennes svar!

Den svenska åkerinäringen befinner sig i någonting som man kan likna vid ett fritt fall. Den borgerliga regeringen gjorde ingenting för att stoppa det fallet. Nu åligger det den nya regeringen och Vänsterpartiet att se till att utvecklingen vänds.

Vi ser att bra, trygga arbetstillfällen slås ut av företag som systematiskt på ett hänsynslöst sätt utnyttjar arbetstagare från andra länder som erbjuds dåliga villkor.

Vi ser att fina, välskötta svenska familjeföretag, åkerier, får lägga ned, inte för att de sköts dåligt utan för att de sköts bra. Det är därför som de inte kan konkurrera med de företag som fuskar.

Vi ser längs våra vägar hur utländska chaufförer är i ett fullständigt underläge gentemot sina oseriösa arbetsgivare. De arbetar med extremt låg timpenning, sover i sina lastbilar och har inte ens råd att stanna vid vägkrogarna för att äta. I stället hamnar de i någon sorts motsatsställning till de svenska chaufförerna. Det är ett dåligt system med så många förlorare.

Vi ser också hur skattepengar går staten förbi.

Vi ser hur miljöarbetet får stå tillbaka.

Vi ser att löntagare inte vågar organisera sig fackligt därför att de då får sparken av sina arbetsgivare.

Detta måste vi göra någonting åt. Chaufförer, åkerier, fackföreningar förväntar sig med rätta att före valet 2018 ska det vara ordning och reda i den svenska åkerinäringen.

Flera av de åtgärder som ministern nämner är bra. Flera av dem är sådana som vi självklart kommer att stödja. Jag hoppas att de blir kraftfulla nog. Jag hoppas att de kommer i tid. Det duger inte att komma efter fyra år och inte ha gjort tillräckligt. Vi ser det som vår uppgift att ligga på för att se till att man vågar göra det som faktiskt krävs.

Jag tycker också att man ska våga utmana Europeiska unionen. Det är inte okej att EU säger att det är rimligt att fuska och att man inte kontrollerar fusk, till exempel när det gäller dokumentation i bilarna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är också rimligt att ge polisen större resurser. Jag har träffat chaufförer som berättar att polisen nästan slutar att kontrollera en del bilar därför att man vet att man inte har de medel som krävs för att kunna beivra det som är uppenbart fusk. Det är helt enkelt inte rimligt att det är på det viset.

På tre områden skulle jag vilja fråga ministern om hon är beredd att gå längre än vad hon säger i svaret, om hon är beredd att vidta fler konkreta åtgärder.

Beställaransvar och huvudentreprenörsansvar är grundläggande, det vill säga att den som beställer en transport är ansvarig för chaufförens arbetsvillkor. Om Volvo skickar sina bildelar med lastbil är det Volvos sak att se till att det råder sjysta villkor. Om Postnord gör detsamma är det Postnords sak att se till att det fungerar. Det är grunden för att lösa en del av problemen.

Är ministern i dag beredd att säga att regeringen förväntar sig av företag som har statligt ägande - som Postnord, Systembolaget med flera - att de ska se till att de åkerier som kör åt dem har sjysta villkor? Är ni beredda att säga: Vi begär att ni sköter det här ordentligt, för så ska statliga företag uppträda.

När det gäller det andra området finns det ett sätt att lösa moraset med F-skattsedlar, utländska bemanningsföretag och de olika modeller som finns för att kringgå det som ska gälla på svensk arbetsmarknad. Den modellen finns i Nederländerna och kallas för den holländska modellen. I Nederländerna krävs att om man ska köra åt ett holländskt åkeri, då ska man ha fast anställning och kollektivavtal.

Är regeringen beredd att genomföra den holländska modellen i Sverige för att så att säga kapa bort möjligheten till systematiskt fusk med F-skattsedlar och utländska bemanningsföretag?

Det tredje området gäller att ett socialt protokoll i EU skulle vända på bevisbördan. Det skulle sätta löntagarnas rättigheter före företagens att agera som de vill.

Är regeringen beredd att, när Storbritannien förhandlar sina villkor för EU-medlemskapet, lyfta frågan om ett socialt protokoll i EU?

Herr talman! Först vill jag tacka Jonas Sjöstedt för att han ställde denna mycket viktiga och helt avgörande fråga, inte minst för Skåne som jag kommer ifrån. Jag vill också tacka Anna Johansson för det utförliga svaret.

I Skåne handlar det om ganska många företag, 400-500 arbetsplatser med upp till 3 000 anställda bara i nordvästra Skåne med Helsingborg som bas. De säger att läget i branschen är i botten. Många skulle vilja vara sjysta och ärliga, men de kan inte det på grund av den osunda konkurrens som finns. Den som skattefuskar bäst klarar sig längst.

Situationen är akut för både de här företagen och de anställda, men också för de utländska förare som ofta tvingas till usla löner och villkor, inte sällan i trafik- och miljöfarliga lastbilar. Allt som oftast undanhåller uppdragsgivarna stora summor skatt från den svenska staten. Situationen är miserabel för många av förarna, och det kan varje sansad person förstå. Att leva i sin hytt månader i sträck, laga maten utanför sin lastbil och behöva vara borta från sin familj skapar inte en sund situation.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det här är ett "race to the bottom". Det är inte en individuell fråga som handlar om den enskilda föraren eller ens det enskilda åkeriet, utan det är ett systemfel. Den enda vinnaren är, som jag ser det, multinationella företag och speditörer, som tjänar de stora pengarna på att det inte erbjuds anständiga villkor.

Transportarbetareförbundets avdelning nr 14 i Helsingborg kallas flera gånger om året till förhandling hos företag som vill sänka sina kostnader för att kunna konkurrera bättre på marknaden om uppdragen. För inte så länge sedan var det exempelvis MBL-förhandling på Haanpää AB, där 18 av 36 anställda personer förlorade jobbet. Haanpääs plan var att anställa chaffisar i sitt estniska dotterbolag till lägre löner och med lägre skatt. Anledningen var såklart att de behövde pressa priset för att kunna konkurrera på marknaden.

Herr talman! Många saker är bra i ministerns svar. Men en sak som oroar mig är att ingenting verkar göras på F-skattens område. Vi borde se till att strama upp regelverket. När ministern hänvisar till AD-domar är det uppenbart att det är en lång väg att gå för att den enskilde ska kunna driva sin sak vidare, vilket de flesta naturligtvis inte gör. Med tanke på att systemet missbrukas och att farhågorna om effekten av den borgerliga förändringen 2009 på området har besannats borde det helt klart bli enklare att göra rätt.

Då undrar jag: Vad är anledningen till att regeringen inte väljer att driva på i F-skattefrågan för att stärka såväl arbetsrätten som arbetstagaren? Vad är anledningen till att den nederländska modellen, som Jonas så väl beskrev, inte har tänkts över från den svenska regeringens sida?

Ytterligare en sak som oroar mig är att regeringens arbete med beställaransvaret startats alldeles för sent, den 1 oktober i år. Vi vet att dagens system är ett slag i luften och inte kommer åt dem som sitter på den verkliga makten. Det verkar helt enkelt vara omöjligt att bevisa ansvaret högst upp, och det bedöms ofta inte som processekonomiskt lönsamt att driva fallen rättsligt, eftersom det är en för låg straffpåföljd. Ett nytt system måste i mina ögon garantera att såväl speditören som slutkunden, som är den egentliga beställaren, hålls ansvariga med påföljder som är kraftfulla och kännbara, exempelvis vite i förhållande till vinsten eller omsättningen hos slutkunden.

Min fråga till ministern är, med tanke på att Transportstyrelsens översyn ska slutredovisas den 1 maj 2017: När kan en förstärkning och ett kraftfullt system vara på plats vad gäller beställaransvaret? Jag undrar dessutom om ministern kan redogöra för de förändringar som utifrån ministerns bild av läget är nödvändiga att göra i beställaransvaret.

Herr talman! Det är en mycket angelägen interpellation som Jonas Sjöstedt ställt, då det råder stora brister inom åkerinäringen på grund av konkurrensen från utländska chaufförer. För min del vill jag lyfta in klimat- och miljöfrågan i detta.

Vi står inför en klimatutmaning. Vi måste minska lastbilstransporterna, eftersom de bär upp en stor del av de svenska utsläppen. Tyvärr sker inte så i dag. Snarare ökar de. Vi fraktar en oerhörd mängd varor på våra vägar. Livsmedelsbutikerna och andra varubutiker har slutat med lagerhållning, och stora delar av lagret befinner sig ute på våra vägar. Samtidigt produceras en stor del av våra varor för att gå sönder fort i stället för att hålla så länge som möjligt, vilket gör att vi är tvungna att köpa nytt i stora mängder. Mängden varor på våra vägar är därför enorm. Alla dessa lastbilstransporter av alla dessa varor utgör en fara både för vårt klimat och för trafiksäkerheten, framför allt i södra Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi måste minska mängden miljöfarliga transporter. Det är väldigt positivt att Stefan Löfven tog upp ämnet cirkulär ekonomi i regeringsförklaringen. Det är ett produktionssätt som går ut på att produkterna ska hålla så länge som möjligt och sedan återvinnas. Jag hoppas att regeringen kommer med en åtgärdsplan kring det här för att på så sätt kunna minska onödiga transporter av onödiga produkter som går sönder fort.

Arbetsvillkoren inom åkerinäringen är en mycket viktig del i den prispress som orsakar att priserna för lastbilstransporter hålls så låga. Det är viktigt både ur socialt hänseende och utifrån miljöhänsyn att tillgodose rimliga arbetsvillkor. En tid med avregleringar har lett till att vi tär på både människor och miljö för att företagen ska kunna göra stora vinster. Det är inte rimligt.

Det är bra att vi får höra om de saker som nu sker för att komma till rätta med fusk och olaglig konkurrens. Men det är samtidigt viktigt att arbetet fortsätter med att skärpa reglerna för att värna arbetstagare och se till att transporter med lastbil inte sker orimligt billigt.

Jag åker nu till klimattoppmötet i Paris tillsammans med Jonas Sjöstedt och Jens Holm från mitt parti. Där kommer vi noga att följa klimatförhandlingarna. Men därefter måste vi se till att klimatavtalet får verka här hemma och att vi också går längre, eftersom det är troligt att avtalet inte kommer att bli så ambitiöst som det egentligen måste bli.

En av de största utmaningar vi har är att komma till rätta med lastbilstransporterna. Här måste vi jobba effektivt och ställa skarpa krav. Det är viktiga krav som Jonas Sjöstedt tar upp i sin interpellation. Vi vill gå lite längre än regeringen. Jag hoppas att regeringen kan fundera vidare på dessa saker, till exempel gällande F-skattsedeln och den holländska modellen, som tydligt har visat positiva effekter på lönebildningen och lett till bättre arbetsvillkor. Jag hoppas att regeringen ändå kommer att ta en närmare titt på detta. Jag skulle gärna höra Anna Johanssons svar om det.

Herr talman! Jag håller med interpellanten och er övriga om att det är en viktig interpellation. Framför allt är det en viktig fråga, en av de frågor som jag som ny minister sedan förra året har ägnat mest tid och kraft åt.

En del av problemet med den här frågan är att den rör sig på många olika ledder och nivåer. Det handlar delvis om generella arbetsmarknadsregler som vi behöver titta på, inte minst i förhållande till EU-lagstiftningen, men det handlar också om en del branschspecifika frågor. Det gäller att hitta vad som är vad här. Det är väldigt lätt att säga att man ska vidta många åtgärder som riktar sig mot just den här branschen, men jag tror också att det finns en poäng med att se till att de regler vi har för arbetsmarknaden är tillämpliga på så breda delar av arbetsmarknaden som möjligt och att vi får så lite särlagstiftning som möjligt för olika delar av arbetsmarknaden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Med det sagt vill jag säga att vi har gjort ganska mycket, inte minst när det gäller påtryckningar på EU-nivå. Flera av de problem vi ser handlar om att den fria rörligheten inom EU, vilken i grunden är väldigt positiv, också har medfört en del problem när det gäller arbetsvillkor. Jag tror att det är viktigt att påtala om och om igen, både för kommissionen och för andra medlemsstater, att den fria rörligheten inte får finnas på bekostnad av sociala villkor och miljöhänsyn i medlemsstaterna, för då blir den fria rörligheten för marknaden väldigt dyr för samhället som helhet.

När det gäller beställaransvaret är det självklart så att statliga företag ska föregå med gott exempel och agera på ett sätt som väcker allmänhetens förtroende. Det står i deras ägardirektiv. Det gäller även andra företag. Jag tror att just beställaransvaret egentligen är en av de viktigaste nycklarna i de här frågorna; så länge det finns en marknad för dessa väldigt osunda transporter kommer de också att fortsätta.

Det är naturligtvis viktigt att vi har regelverk och att vi följer upp och kontrollerar, men även den som köper transporterna har ett ansvar. Det är viktigt att marknaden så att säga självsanerar. Beställaransvaret är en oerhört viktig fråga. Därför har vi också sagt att vi vill ha en delrapport om beställaransvaret, inte i maj 2017 utan i mars 2016. Det som ska redovisas senare handlar framför allt om att se över hur förändringarna när det gäller klampning, kvarhållande och sanktionsavgifter har fungerat. Vi har ansett att det är för tidigt att dra de slutsatserna efter mindre än ett år. Därför kommer de senare.

Vi tittar på många olika delar. Om den holländska modellen har vi hittills sagt att vi inte riktigt tror att den är verkningsfull. Det är också med hänvisning till det jag inledde med. De regler som gäller på arbetsmarknaden ska vara så generella som möjligt.

Det finns flera idéer. Det handlar om bemanningsföretag, F-skattsedel och korta anställningsformer. Vi behöver överlag se över om de regler vi har är tillräckliga. Vi är definitivt beredda att titta vidare på det.

Frågan om socialt protokoll har både parlamentsledamöter och den svenska regeringen tittat på. Det gäller att hantera de frågorna på ett sådant sätt att vi inte kör huvudet i väggen gentemot EU och därmed inte kan komma tillbaka och få ett bra regelverk.

Det handlar om att agera på ett sådant sätt att inte det bästa blir det godas fiende. Det handlar om att hitta framkomliga vägar där vi kan övertyga EU om att ta steg i rätt riktning.

Sammantaget hoppas jag att diskussionen om detta och att uppmärksamma frågan, så som bland annat Transportarbetarförbundet gör, bidrar till att skapa en medvetenhet om att vi har något i Sverige som mest av allt påminner om slavhandel.

Herr talman! Tack, infrastrukturministern! Vi är överens på flera områden. Det är så viktigt att detta lyckas. Det är en sorts test för en regering som kallar sig röd. Tar man detta på allvar eller inte? Ser man till att löntagarnas rättigheter skyddas? Chaufförerna runt om i Sverige har rätt att begära att man ordentligt tar tag i detta. Det är komplext, och det är flera områden. Men det måste kunna fixas.

Man kan också se det så här: Om vi tillåter att åkerinäringen faller ned i ett moras av utnyttjande, skattefusk och oseriöst företagande, vilken blir nästa bransch där det sker? Om vi stoppar det i åkerinäringen och vänder utvecklingen är det också ett skydd för hela den svenska arbetsmarknaden. Därför är det så viktigt att ta tag i detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är väldigt positivt att ministern så tydligt säger att hon förväntar sig att statliga företag föregår med gott exempel. Jag hoppas att de statliga företagen lyssnar och att fackföreningarna i dem granskar hur företagen gör. Det är inte alltid så att de statliga företagen ser till att deras transporter sker med företag som behandlar de anställda väl och har kollektivavtal och att de ser till att det inte fuskas på den svenska arbetsmarknaden. Det är ett bra besked. Det är någonting som man inte behöver vänta på lagändringar för att göra, utan det kan man göra här och nu.

När det gäller hela problemet med att oseriösa företag växlar mellan olika former av F-skatt, utländska bemanningsföretag och svenska bemanningsföretag är risken att om en lucka täpps till använder de bara ett annat kryphål i regelverket. Det är detta som är den holländska modellens styrka. De säger att om man bedriver ett åkeri i landet ska man ha chaufförerna anställda, och de ska ha rimliga villkor. Är det en arbetstopp och man måste ta in fler finns det regler för det så att de också har goda villkor.

Det är rimligt att genomföra den holländska modellen i Sverige. Risken är annars att vi täpper till ett kryphål, och sedan fortsätter de oseriösa företagen bara på ett annat sätt. De drar det i långa rättsprocesser och låter tiden gå. Under tiden utnyttjas fattiga stackars chaufförer från Makedonien, Bulgarien och Litauen hänsynslöst längs våra vägar. För mig är det en fråga om att de är värda sjysta villkor. De är värda lika hög lön och lika bra behandling som deras svenska arbetskamrater är. Det handlar om att vi inte ska ställa löntagare från olika länder mot varandra med allt det dåliga det innebär i ett samhälle som vårt.

Egentligen handlar frågan om socialt protokoll i EU även om detta. Jag önskar att Sverige kunde gå i bräschen för att vända på den primitiva marknadslogik som är grunden för EU-fördraget. För EU är det viktigare att företag fritt får flytta arbetskraft än att man behandlar arbetskraften väl. Det är grundprincipen att man ser på löntagare och deras rättigheter som en vara på en marknad som är en stor del av problemet. En del är Lavaldomen och att man inte får kontrollera ordentligt om företagen fuskar eller inte.

Ett socialt protokoll skulle vända på det. Det skulle säga: Du är välkommen att jobba i ett annat land - det tycker jag är viktigt att slå fast - men du ska behandlas minst lika bra som löntagarna i det landet. Nu förhandlar Storbritannien om en annan typ av undantag från EU-fördraget. Jag kan inte förstå varför Sverige inte passar på och samtidigt driver dessa frågor.

Jag vill påminna om att ni före valet lovade: Vi kommer att kräva ett socialt protokoll i EU. Gör det! Ni lovade också före valet: Vi ska driva den holländska modellen. Gör det! Gör ni det kraftfullt kan man lösa detta och vi kan se till att vända en mycket dålig utveckling på arbetsmarknaden i hela Europeiska unionen.

Herr talman! Jag är glad att Anna Johansson påpekar att utredningen om beställaransvaret ska redovisas redan i början av nästa år. Jag återkommer med frågan: När finns ett kraftfullt beställaransvar på plats?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag vill också följa upp frågan. Om vi är överens om att det är en av de viktiga frågorna: Är det viktigt att den som faktiskt har gjort beställningen, det vill säga slutkunden, kan få kraftiga påföljder och hållas ansvarig för sin beställning så att det fungerar fullt ut?

Jag vill ta upp en punkt till i diskussionen. Det handlar om bristen i registrering av företag som verkar i Sverige. Skatteverket påtalar detta problem och säger att ett av de största problemen är att det inte finns någon registrering av alla företag, utländska och svenska, som verkar i Sverige.

De påpekar att Arbetsmiljöverkets utstationeringsregister som är helt frivilligt, där man ska anmäla sig frivilligt och som saknar kontroller och sanktioner, inte fungerar. De uttrycker det så här: Det skulle till och med kunna vara så att Kalle Anka kan anmäla sitt företag Ankeborg transport AB utan att någon över huvud taget skulle kunna reagera.

Jag ser inte att regeringen har tagit några initiativ eller gjort någonting på detta område. Jag skulle vilja fråga ministern om ministern avser att ta ett initiativ som innebär att alla företag som verkar i Sverige, utländska eller svenska, kan finnas i ett sådant öppet register med transparens och tydlighet.

Herr talman! Precis som Jonas Sjöstedt tidigare sa bör vi som rödgröna och röda aktörer ställa de möjliga kollektivavtalskrav som vi kan i Sverige. Det är lite märkligt att säga att vi inte ska särskilja en enskild bransch när det är en sådan central fråga för en röd regering att säkra kollektivavtalen. Om vi skulle göra det skulle det kunna vara en hävstång gentemot EU, och vi skulle kunna få flera länder att gå efter, precis som Holland nu är en hävstång för oss att använda i debatten. Det är märkligt att regeringen inte tänker annorlunda här. Jag hoppas att den tänker om.

Jag kommer in på miljöfrågan igen. Vi skulle kunna nå miljömålen mycket bättre på flera sätt om vi ställde högre krav. I dag åker många lastbilar ofyllda på grund av att det är så billiga kostnader för de utländska transporterna. De svenska lastbilsåkarna har högre miljökrav och en högre miljöprestanda på sina lastbilar. Om man skulle gynna dem skulle det också vara bra för miljön.

Här skulle de statliga företagen, som Jonas Sjöstedt nämnde, kunna gå före och direkt här och nu börja beställa bra transporter från Sverige med rimliga arbetsvillkor och kollektivavtal. Jag vill fråga infrastrukturminister Anna Johansson hur hon ser på det och hur man skulle kunna styra dem för att gå i den riktningen. Jag hoppas att arbetet kommer att gå vidare i frågan och att man försöker att driva på så mycket som möjligt. Det är en stor utmaning att komma till rätta med lastbilstransporterna i Sverige. Det är där de stora klimatutsläppen har ökat. Det är väldigt sorgligt med denna press på både arbetsmiljö och miljö.

Herr talman! Jag skulle vilja börja den här repliken med att säga att vi också ska vara noga med att uppmärksamma de seriösa företag som verkar på denna marknad i Sverige. De jobbar ganska hårt för att kunna upprätthålla sjysta villkor och leverera tjänster av hög kvalitet till precis de rimliga villkor som vi efterfrågar och med stor miljöhänsyn.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag tror att det finns en fara med att enbart tala om problemen i branschen. Det ger intrycket av att det inte finns några seriösa åkare, och det gör det verkligen. Jag har träffat flera av dem, som beskriver precis denna svåra konkurrens från de mindre seriösa men också sitt eget arbete. Det går att konkurrera också genom att erbjuda en produkt av hög kvalitet. Jag vill framhålla detta.

Det finns en poäng i till exempel märkningen Fair Transport, som flera ägnar sig åt. Där finns en möjlighet när vi talar om beställaransvar att underlätta för transportköpare att välja en sjyst transport och miljövänlig transport.

Vi har flera utmaningar på området. Det handlar om att upprätthålla sjysta villkor inom en bransch för arbetstagare, och det handlar om att upprätthålla sjysta konkurrensvillkor där man inte konkurrerar med sämre löner och villkor och genom att smita undan sitt skatteansvar utan genom att erbjuda en bra produkt, innovation och utveckling.

Vi har också en utmaning i och med att hela transportsektorn behöver minska sin negativa klimat- och miljöpåverkan. Alla dessa delar går att fånga i samma typ av regelverk. När vi till exempel nu arbetar med att införa en vägslitageskatt är tanken att uppnå flera av målen samtidigt. Det gäller att få en kostnad som gör att man bär sina egna kostnader, att vi får en bättre möjlighet att kontrollera transporterna när det gäller hur långt man kör och vilotider och att det blir en miljöstyrande effekt.

Sammantaget tror jag att denna förändring tillsammans med beställaransvaret och ytterligare åtgärder kommer att ta oss mot en situation där vi får en bättre ordning på marknaden.

Med detta sagt vill jag ändå framhålla att detta inte är den enda bransch som har dessa eller likartade problem. De finns i ganska många branscher. Det innebär att jag tror att vi ska undvika att ha särlagstiftning för vissa branscher när det gäller generella arbetsmarknadsregler som handlar om anställningsformer och annat, som rimligen bör vara desamma oavsett var man befinner sig på arbetsmarknaden.

Jag tror att det finns mycket att hämta i samverkan mellan myndigheter när det gäller att kontrollera och säkerställa från både Skatteverket och andra att man sätter åt dem som inte följer regelverket. Detta har vi sett inte minst i restaurangbranschen. Det innebär både att staten får in sina skatteintäkter och att man kan stävja den illojala konkurrensen.

Här finns mycket kvar att göra, men det är regeringens absoluta ambition att få en förbättring på området. Vi behöver en sund åkerinäring i Sverige, och vi behöver en sund åkerinäring i Europa. Med de åtgärder som regeringen nu har vidtagit och kommer att vidta kommer vi att ta stora steg i den riktningen. Sverige påverkar EU. Kommissionären säger nu att sociala villkor i branschen är viktiga. Det har ingen därifrån sagt tidigare, och jag tror att Sveriges påverkan har haft en viss betydelse.

Herr talman! Jag vill tacka infrastrukturministern för debatten och för svar som går i rätt riktning. Jag hoppas att det också blir handling som går i rätt riktning som är genomförd före nästa val.

Jag håller med om att de goda åkerierna ska nämnas. Det finns många sådana i Sverige, men de kämpar för sin överlevnad i dag. Det är de som ska vara vinnarna - de som behandlar sina anställda bäst, de som har det bästa miljöarbetet och de som är mest långsiktiga och investerar. Det är precis det som uppskärpningar på området skulle leda till: att de bästa blir vinnare. Nu är det de sämsta, fuskarna, som tar hem storkovan. Därför kan inte arbetet vara frivilligt, utan det måste vara regler som gäller alla på hela marknaden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När det gäller beställaransvaret håller jag med om att det är avgörande. Det bör gälla fler branscher. Byggbranschen är ett typexempel där motsvarande diskussion pågår. Det är inte ett hinder att skärpa flera branscher samtidigt när det gäller detta område.

När det handlar om F-skatt och bemanningsföretag, som är ett av de stora kryphålen, tror jag att man måste se att åkeribranschen har särskilda problem och att det därför finns särskilda motiv för att genomföra den holländska modellen även i Sverige. Jag uppmanar regeringen: Genomför den holländska modellen även här! Det skulle undanröja så många problem samtidigt, och det skulle göra att många av de oseriösa aktörerna måste skärpa sig ordentligt. Det måste ske före valet.

Frågan om socialt protokoll i EU är en avgörande fråga inte bara för arbetsmarknaden i Sverige. Om fler länder driver detta och vi får det att bli verklighet kommer framför allt löntagarna i de länder som är de mest utsatta att vinna mest. Det är löntagarna i Litauen, i Rumänien och i andra länder som skulle vinna mest på att Sverige driver frågan om ett socialt protokoll i EU. Därför uppmanar jag er: Ta den fajten! Låt inte den vara under mandatperioden. Gå in och ta den nu när möjligheten finns!

Herr talman! Ja, vi ska ta fajten. Men vi ska inte göra det på ett sätt så att vi riskerar att förlora det slaget och därmed förlora kriget, utan vi ska agera på ett sätt så att vi faktiskt förändrar villkoren till det bättre på riktigt. Det handlar om att se vilka förutsättningar som finns i EU i dag att driva på för ett socialt protokoll som vi kan få med oss fler medlemsstater på, vilket gör att det blir genomfört. Att bara ta fajten och förlora kommer ingen att bli gladare av. Det kommer bara att flytta tillbaka våra positioner.

Därför arbetar vi nu ganska intensivt, inte minst Ylva Johansson inom sitt område och jag inom transportområdet, på att föra samtal med fler medlemsstater. Det är klart att det finns länder som uppfattar Sveriges hållning i frågan som protektionistisk. Man tror att vi i första hand vill skydda svenska åkerier från utländsk konkurrens. För oss är det inte detta det handlar om; vi välkomnar en öppen konkurrens. Men den ska ske på lika och sjysta villkor. För oss är det detta det handlar om.

Jag tror att vi behöver informera en del medlemsstater om hur deras medborgare blir behandlade i Sverige till följd av att vi inte har tillräckligt kraftfulla redskap för att säkerställa sjysta arbetsvillkor i åkeribranschen.

Vi kommer att fortsätta arbetet. Vi kommer naturligtvis att titta på alla de möjligheter som står till buds. Men vi kommer inte att genomföra förändringar som bara blir plakatpolitik, som vi inte tror leder framåt eller som vi tror kan föra med sig andra, mer negativa, effekter. Jag tror också att vi behöver titta på både de generella åtgärderna över hela arbetsmarknaden och de mer specifika för denna näring.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag hoppas att vi får ny interpellationsdebatt i ämnet om ett år eller så, då vi kan se att vi har tagit steg framåt och ser en förbättring på området.

Överläggningen var härmed avslutad.