Grekiska Riksförbundet

Interpellationsdebatt 2 maj 2006

Protokoll från debatten

Anföranden: 8

Anf. 45 Tasso Stafilidis (V)

Herr talman! Tasso Stafilidis har frågat mig hur regeringen avser att agera för att få till stånd en förändring i förhållande till nuvarande praxis i samband med ansökning om organisationsbidrag och verksamhetsbidrag. Han har vidare ställt frågan vilka åtgärder jag i övrigt avser att vidta gällande Grekiska Riksförbundets fortsatta verksamhet. Interpellationen har ställts mot bakgrund av att Grekiska Riksförbundet av Integrationsverket har fått avslag på en ansökan om organisationsbidrag och verksamhetsbidrag för år 2006. Integrationsverkets stöd fördelas enligt bestämmelser i förordningen (2000:216) om statsbidrag till organisationer som främjar integration. För närvarande disponerar verket 18 miljoner kronor årligen för organisations- och verksamhetsbidrag och därutöver ca 6 miljoner kronor för projektbidrag. Utformningen av ett framtida bidragssystem för organisationer bildade på etnisk grund utreds för närvarande. I september förra året tillkallades en parlamentarisk kommitté för att göra en översyn av integrationspolitikens mål, inriktning, organisation och effektivitet (dir. 2005:94). Kommittén ska också lämna förslag på utformning av ett framtida bidragssystem för organisationer bildade på etnisk grund samt lämplig bidragsfördelande myndighet. Kommittén ska slutredovisa uppdraget senast den 1 juni 2007. När det gäller Tasso Stafilidis andra fråga vill jag understryka att Integrationsverket är en självständig myndighet. Det är således inte möjligt för mig att i egenskap av statsråd uttala mig om verkets beslut i ett enskilt ärende. Jag kommer givetvis att följa utvecklingen på området för att kunna ta ställning till om det kan krävas några ytterligare åtgärder från min sida.

Anf. 46 Jens Orback (S)

Herr talman! Tack för svaret, statsrådet Jens Orback. Jag ska börja med att säga att det kanske både syns på mig och hörs på mitt namn att jag själv har ett grekiskt ursprung. Den här frågan känns oerhört viktig, för jag kommer ihåg när jag var liten och fick min första demokratiska fostran just från Grekiska Föreningens olika möten och ungdomsförbundets möten och aktiviteter i Helsingborg, där Grekiska Föreningen och Grekiska Ungdomsförbundet faktiskt var med och startade den svenska motsvarigheten till Rör inte min kompis, SOS Rasism, 1985. Det arbetet har betytt oerhört mycket för mig. Därför kan jag inte annat än bli väldigt förvånad när det helt plötsligt är ett faktum att en organisation som har verkat i Sverige så länge som sedan 1972 - ett år efter det att jag föddes bildades Grekiska Riksförbundet - som genomfört så otroligt mycket aktiviteter och varit verksam i det svenska samhället nu genom ett beslut från Integrationsverket tvingas att lägga ned sin verksamhet. Det som jag tycker är viktigt att diskutera här i dag just ur principiell synpunkt är vad de olika etniska organisationerna betyder för Sverige och vilken vikt de har i det integrationsarbete som bedrivs ute i samhället. Men framför allt är jag intresserad av att höra vad integrationsministern tycker om de olika etniska föreningarna, och det kopplat till den integrationspolitik som regeringen står för. Herr talman! Jens Orback säger att han inte vill gå in på Integrationsverkets beslut eftersom Integrationsverket är en självständig myndighet och ministern inte kan lägga sig i dess förehavanden, och det har jag full förståelse för. Men det är ändå intressant att höra vad integrationsministern anser om Grekiska Riksförbundet, för det har ingenting med Integrationsverket att göra. Det är ett riksförbund som har verkat i landet under så lång tid och har haft ett så viktigt uppdrag med att integrera eller åtminstone se till att grekerna i Sverige, de svenska grekerna, har kommit in i samhället och därmed också har kunnat verka där. Sedan är det ju väldigt intressant med den praxis som har byggts upp på Integrationsverket. Jag tror inte att integrationsministern har någon annan uppfattning än jag i frågan. Är det verkligen skäligt, Jens Orback, att en dåligt och felaktigt ifylld ansökan ska vara grund för att en så pass gammal och aktiv riksorganisation får sitt anslag indraget med motiveringen att ansökan ej bekräftar att organisationen är demokratiskt uppbyggd? Är det verkligen skäligt att man tvingas lägga ned en organisation och att det inte anslås offentliga medel på grund av en felaktig ansökan?

Anf. 46 Tasso Stafilidis (V)

Herr talman! Tack för svaret, statsrådet Jens Orback. Jag ska börja med att säga att det kanske både syns på mig och hörs på mitt namn att jag själv har ett grekiskt ursprung. Den här frågan känns oerhört viktig, för jag kommer ihåg när jag var liten och fick min första demokratiska fostran just från Grekiska Föreningens olika möten och ungdomsförbundets möten och aktiviteter i Helsingborg, där Grekiska Föreningen och Grekiska Ungdomsförbundet faktiskt var med och startade den svenska motsvarigheten till Rör inte min kompis, SOS Rasism, 1985. Det arbetet har betytt oerhört mycket för mig. Därför kan jag inte annat än bli väldigt förvånad när det helt plötsligt är ett faktum att en organisation som har verkat i Sverige så länge som sedan 1972 - ett år efter det att jag föddes bildades Grekiska Riksförbundet - som genomfört så otroligt mycket aktiviteter och varit verksam i det svenska samhället nu genom ett beslut från Integrationsverket tvingas att lägga ned sin verksamhet. Det som jag tycker är viktigt att diskutera här i dag just ur principiell synpunkt är vad de olika etniska organisationerna betyder för Sverige och vilken vikt de har i det integrationsarbete som bedrivs ute i samhället. Men framför allt är jag intresserad av att höra vad integrationsministern tycker om de olika etniska föreningarna, och det kopplat till den integrationspolitik som regeringen står för. Herr talman! Jens Orback säger att han inte vill gå in på Integrationsverkets beslut eftersom Integrationsverket är en självständig myndighet och ministern inte kan lägga sig i dess förehavanden, och det har jag full förståelse för. Men det är ändå intressant att höra vad integrationsministern anser om Grekiska Riksförbundet, för det har ingenting med Integrationsverket att göra. Det är ett riksförbund som har verkat i landet under så lång tid och har haft ett så viktigt uppdrag med att integrera eller åtminstone se till att grekerna i Sverige, de svenska grekerna, har kommit in i samhället och därmed också har kunnat verka där. Sedan är det ju väldigt intressant med den praxis som har byggts upp på Integrationsverket. Jag tror inte att integrationsministern har någon annan uppfattning än jag i frågan. Är det verkligen skäligt, Jens Orback, att en dåligt och felaktigt ifylld ansökan ska vara grund för att en så pass gammal och aktiv riksorganisation får sitt anslag indraget med motiveringen att ansökan ej bekräftar att organisationen är demokratiskt uppbyggd? Är det verkligen skäligt att man tvingas lägga ned en organisation och att det inte anslås offentliga medel på grund av en felaktig ansökan?

Anf. 47 Jens Orback (S)

Herr talman! Jag vill först säga att jag både tror och vet att Grekiska Riksförbundet gör ett mycket bra arbete. Det är Tasso Stafilidis ett bevis på, och han vittnar också om det. Jag kan inte gå in på själva prövningen. Jag hade inte haft något emot att Grekiska Riksförbundet skulle ha fått ett bidrag och kunnat fortsätta en bra verksamhet. Det hade till och med kunnat vara bra. Men jag kan inte gå in på själva prövningen av huruvida Grekiska Riksförbundet detta år uppfyller de krav som har satts upp i en förordning till Integrationsverket och som de har att pröva. Det handlar om att man ska vara minst 1 000 betalande medlemmar, att man ska vara demokratiskt uppbyggd, att man själv bekostar en del av sin verksamhet, att man har en riksomfattande organisation, att man under minst två år har bedrivit en verksamhet som främjar integration och att man har formulerat en utvecklingsplan för integration. Det är som sagt den tydliga förordningen lämnad från regering och riksdag. Integrationsverket har fattat ett beslut som till stor del, har jag förstått, grundar sig på det utlåtande som revisorn i Grekiska Riksförbundet har lämnat. Det är alltså Grekiska Riksförbundets eget underlag som har legat till grund för det beslut som har fattats av Integrationsverket. När det gäller den principfråga som Tasso Stafilidis tar upp måste jag säga att jag är en tillskyndare av ett bidragssystem för Integrationsverket som just ska vara till för integration, alltså inte i första rummet för att Grekiska Riksförbundet ska förkovra sig, utveckla och bevara sin kultur. Det är också viktigt, och det hoppas jag att man kan få stöd för. Vi lämnar också ett organisationsstöd. Men det är viktigt att det stöd som går ut från Integrationsverket handlar om att integrera sig med det övriga Sverige, att också möta andra föreningar, finna mötesplatser för andra verksamheter. Det är det som är inriktningen på stödet. I övrigt kan jag bara säga att jag hoppas att Grekiska Riksförbundet och Integrationsverket kan fortsätta att föra en dialog kring den här frågan.

Anf. 48 Tasso Stafilidis (V)

Herr talman! Det är glädjande att Jens Orback har en positiv bild av Grekiska Riksförbundet. Men om vi tittar tillbaka i historien ser vi att det finns orsaker till att organisationsstödet finns hos just Integrationsverket. När Integrationsverket bildades fick man överta det här. Just utifrån den bakgrunden är det oerhört viktigt att det sitter en kommitté, som Jens Orback tar upp i sitt svar, som ser över de här frågorna. Det är oerhört viktigt att man tittar på just de aspekter som Jens Orback tar upp. Det handlar om det arbete som alla de viktiga etniska organisationerna jobbar med, nämligen att utveckla och bevara den kultur som de en gång kom hit med. Det innebär att människor blir stärkta i sin egen identitet för att sedan kunna ta åt sig och klara av en integration. Man kan inte säga att de här båda förehavandena är totalt skilda åt. De påverkas ju av varandra och samverkar. Jag kan tycka att det på sätt och vis är okej att Integrationsverket har haft uppgiften att både ge organisationsstöd och verksamhetsstöd. En del av det stöd som Integrationsverket ger ska givetvis ha en tydlig inriktning på konkreta integrationsprojekt och konkret integrationsarbete. Där är vi helt överens. Ska ändå inte våra myndigheter fungera stödjande? De beslut man fattar ska vi inte diskutera här eftersom ingen av oss har möjlighet att ändra på dem. Något som jag tror att integrationsministern faktiskt kan åtgärda är den märkliga praxis som verkar ha vuxit fram, nämligen principen att inte dyka djupare i ett ärende och se om det finns möjlighet att hjälpa till med stödåtgärder och stödinsatser från en myndighets sida. Då hade man kanske kunnat förebygga att det kom in en felaktig eller dåligt utförd ansökan. Jag tycker inte att det är rimligt och jag anser heller inte att det är rättssäkert att våra myndigheter - i det här fallet Integrationsverket - på det här enkla sättet bara avfärdar en ansökan och en organisation som har verkat i landet sedan 1972. Jag tycker inte om att göra jämförelser mellan organisationer men jag har gjort det. Då har jag blivit jag ändå mer fundersam. Jag undrar var den röda tråden är i Integrationsverkets beslutsfattande. Det går inte att hitta en röd tråd så att man kan säga att de som har fått pengar uppfyller förordningen och de regler som finns medan de som inte har fått pengar inte uppfyller dem. Det känns alltför godtyckligt för att vara ett skydd för rättssäkerheten.

Anf. 49 Jens Orback (S)

Herr talman! När det gäller den sista frågan skulle det förvåna mig om Integrationsverket inte har följt förordningen. Jag tror att det är den röda linjen. Det var 66 organisationer som sökte bidrag och 58 fick. 28 fick organisations- och verksamhetsbidrag, 19 fick endast organisationsbidrag och 11 fick etableringsbidrag. Det var 8 organisationer, däribland Grekiska Riksförbundet, som detta år inte fick ett bidrag eftersom man på ett eller annat sätt inte uppfyllde villkoren i förordningen. Min förhoppning, vill jag upprepa, är att Integrationsverket och Grekiska Riksförbundet kan fortsätta en dialog för att komma till rätta med det som i år gjorde att Grekiska Riksförbundet inte fick något stöd.

Anf. 50 Tasso Stafilidis (V)

Herr talman! Det är glädjande. Jag tycker att det är bra att vi ändå är så pass eniga som vi är i den här frågan. Vi får inte glömma bort att ett väl fungerande integrationsarbete inte görs enbart av oss här i riksdagen eller av er i regeringen eller av våra myndigheter. Integrationsarbetet ska ju fungera och verka utifrån golvet och gräsrötterna där människor lever och verkar. På det sättet tycker jag att det här är en oerhört viktig fråga. Nu har Grekiska Riksförbundet tagits upp som en principiell och konkret fråga i och med det här beslutet. Anser statsrådet Jens Orback att direktivet - jag har inte läst det - till den kommitté som nu har i uppdrag att se över hur bidragen ska se ut i framtiden är så utförligt och fylligt att vi får en lösning på den fråga vi hade uppe här tidigare, nämligen att vi får ett stöd till de etniska organisationerna så att de kan bevara och utveckla sin kultur och sitt arv samtidigt som en viss del av stödet ska gå till konkreta riktade integrationsåtgärder? Finns det sådana tydliga skrivningar i direktivet att kommittén kommer att kunna ta ställning till och föreslå sådana konkreta åtgärder? För övrigt vill jag tacka för svaret och den här debatten.

Anf. 51 Jens Orback (S)

Herr talman! Avslutningsvis vill jag säga att det finns ett tydligt uppdrag till kommittén, men inte så tydligt som Tasso skulle vilja ha det eftersom vi då redan skulle bestämma exakt hur det var. Däremot ska man se över bidragssystemet till organisationer bildade på etnisk grund. Det är uppdraget. Man kommer med ett förslag, och sedan får vi diskutera det här i kammaren.

den 18 april

Interpellation 2005/06:354 av Tasso Stafilidis (v) till statsrådet Jens Orback (s)

Grekiska Riksförbundet

Det har kommit till min kännedom att Grekiska Riksförbundet (GR) i ett beslut (INT-42-05-1628) från Integrationsverket fått avslag på sin ansökan om organisationsstöd och verksamhetsbidrag för år 2006. Integrationsverket avslår förbundets ansökan med den minst sagt bristfälliga motiveringen att ansökan ej bekräftar att organisationen är demokratiskt uppbyggd. Vidare anför Integrationsverket att ansökan ej bekräftar att organisationen själv bekostar en del av sin verksamhet samt att den verksamhet som Grekiska Riksförbundet redovisar inte främst är inriktad på att främja integrationsprocessen.

Vid en närmare granskning av förbundets stadgar och verksamhetsbeskrivning har jag svårt att se några bärande argument för Integrationsverkets negativa beslut.

Grekiska Riksförbundet bildades av fem lokala föreningar år 1972 och har sedan dess oavbrutet bedrivit en aktiv verksamhet. Flera föreningar bildades snabbt och antalet uppgick under 80-talet till 52 som täckte ett geografiskt område från Uppsala till Trelleborg. För närvarande uppgår antalet lokalföreningar till 30.

Under årens lopp har GR deltagit i uppbyggnaden av ett flertal kvinnoorganisationer och ungdomssektioner, idrottsföreningar mm. Grekiska Ungdomsförbundet är numera fristående från GR.

Grekiska Riksförbundet bedriver sedan 1972 en omfattande och viktig verksamhet som bland annat syftar till att bevara, utveckla och presentera den nationella, språkliga och kulturella identiteten inom ramen för ett multikulturellt svenskt samhälle. Vidare har GR som mål att motverka rasism och främlingsfientlighet i samhället och i arbetslivet.

Av verksamhetsplanen för år 2006 framgår att området kultur och språk är ett av de centrala områdena i GR:s verksamhet. Förbundet arbetar bland annat med att öka kvaliteten på modersmålsundervisningen i skolan. Förbundets tvåspråkiga tidskrift Greker i Norden är ett medel för att ta ställning i integrationsfrågor och sprida information om integrationsarbetet. Skribenterna i tidningen utgörs av journalister, författare, akademiker, artister och kulturarbetare.

Grekiska Riksförbundet arbetar med barn, ungdomar, vuxna och äldre för demokrati och jämställdhet. Förbundets högsta beslutande organ är stämman. Vidare finns en styrelse samt revisorer. De valda revisorerna meddelar ansvarsfrihet för styrelsen. Av förbundets stadgar framgår att stämman tillsätts genom fria val vartannat år. Varje medlem och förening har rätt att skicka ett antal representanter till stämman. Föreningens representanter väljs av föreningsstämman med enkel majoritet.

Grekiska Riksförbundet publicerar öppet sin ekonomiska redovisning. De statliga medlen utgör mindre än 50 % av GR:s totala budget. Förbundets verksamhet bekostas till resterande del av insamlade medel samt medlemsavgifter.

Med anledning av Integrationsverkets beslut att avslå Grekiska Riksförbundets ansökan om organisationsbidrag samt verksamhetsbidrag avseende år 2006 vill jag ställa följande frågor till statsrådet Jens Orback:

·            Avser statsrådet att agera för att få till stånd en förändring i förhållande till nuvarande praxis i samband med ansökningar om organisationsbidrag eller verksamhetsbidrag?

·            Vad avser statsrådet i övrigt att vidta för åtgärder gällande Grekiska Riksförbundets fortsatta verksamhet?