Handelsavtalet med Mercosur

Interpellationsdebatt 20 september 2019

Protokoll från debatten

Anföranden: 7

Anf. 22 Statsrådet Anna Hallberg (S)

Herr talman! Lorena Delgado Varas har frågat statsrådet Linde om hon avser att arbeta för att handelsavtal ska användas som politiska instrument och ställa krav på Brasilien att landet ska följa sina klimatåtaganden och i annat fall säga nej till Mercosuravtalet. Vidare har Lorena Delgado Varas frågat statsrådet Linde om hon avser att jobba för att EU:s handelsavtal ska användas till att driva fram klimatfrågan och mänskliga rättigheter, i synnerhet arbetares rättigheter, kvinnors rättigheter och urfolks rättigheter. Lorena Delgado Varas har också frågat statsrådet Linde om hon avser att fortsättningsvis förorda att man ska skriva på handelsavtal med länder som inte följer Parisavtalet.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen.

Regeringen ser med stor oro på skogsbränderna i Amazonas. Bränderna måste släckas så snabbt som möjligt. Vi förväntar oss att Brasilien tar ansvar och agerar med den kraft som situationen kräver för att skydda regnskogen och motverka klimatförändringarna i linje med Parisavtalets mål. Brasilien har en unik naturresurs i Amazonas regnskog - men också ett ansvar att skydda den.

I somras nåddes en principöverenskommelse mellan EU och Mercosur om ett associeringsavtal som förbättrar förutsättningarna för handeln mellan regionerna. EU blir först i världen att sluta handelsavtal med Mercosur, vilket innebär att svenska exportföretag får fördelaktig tillgång till en marknad med över 270 miljoner konsumenter. Det handlar om världens femte största ekonomi utanför EU. Avtalet öppnar också upp för svensk export av miljö- och klimatsmarta produkter som kan bidra till lösningar på klimatutmaningarna. Avtalet får även en politisk och strategisk betydelse eftersom det skickar en viktig signal till resten av världen om att internationellt samarbete är vägen framåt, inte protektionism och nya handelshinder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

EU:s handelspolitik kan i sammanhanget vara ett viktigt verktyg för att främja en hållbar utveckling i världen. Sverige ska verka för fler djupa och breda frihandelsavtal mellan EU och tredje part och för att dessa tar hänsyn till miljö och hållbarhet. Sådana nya frihandelsavtal ska endast ingås med länder som har ratificerat Parisavtalet.

Ett av EU:s krav för att gå vidare med Mercosuravtalet var att alla parter förbinder sig att respektera och effektivt genomföra Parisavtalet. Brasilien har ratificerat Parisavtalet och har därmed tagit på sig att minska sina klimatutsläpp, förhindra illegal skogsavverkning och återbeskoga Amazonas. Nu påbörjas ratificeringsprocessen. Om Brasilien inte tar sina klimatmål på allvar kommer det att få effekter för ratificeringen av avtalet. Bland Brasiliens åtaganden i Parisavtalet ingår bekämpning av illegal avskogning i Amazonas och återplantering av 12 miljoner hektar skog, vilket är ett område större än Danmarks, Nederländernas och Schweiz landmassa tillsammans.

Genom Mercosuravtalet kan vi även genom regelbunden dialog arbeta för att påverka Mercosurländernas klimat- och miljöpolitik i övrigt. Att motsätta sig Mercosuravtalet innebär att låta handeln mellan oss fortsätta enligt de regler som gäller i dag, utan bindande regler för miljö och klimat. Mercosuravtalet innehåller ett särskilt kapitel om handelsaspekter inom hållbar utveckling. Det finns också en särskild bestämmelse om handel och hållbart skogsbruk. Bestämmelsen främjar samarbete mellan parterna när det gäller bevarande, skydd och förvaltning av skog samt handel och konsumtion av timmer och timmerprodukter med hållbart ursprung. Parterna åtar sig även att bekämpa olaglig skogsavverkning samt handel som är kopplad till detta.

Sverige har varit pådrivande i arbetet med att EU:s handelsavtal ska inkludera skydd för arbetstagares rättigheter. I hållbarhetskapitlet finns förutom skrivningar om skydd av klimat och miljö även bestämmelser om arbetsrätt och krav på ratificering och implementering av ILO:s grundkonventioner. Med andra ord ställs krav på att parterna lever upp till sina åtaganden inom ramen för ILO.

Vad gäller kvinnors rättigheter verkar regeringen aktivt för att handelspolitiken ska bidra till att stärka kvinnors villkor och bidra till jämställdhet. I somras lanserade regeringen en feministisk handelspolitik, där handelsavtalen spelar en viktig roll. Avtalet med Mercosur innehåller också skrivningar om att genom politisk dialog samarbeta för att främja respekten för de mänskliga rättigheterna, vilket innefattar även urfolks åtnjutande av mänskliga rättigheter.


Anf. 23 Lorena Delgado Varas (V)

Herr talman! Jag välkomnar svaret från statsrådet. När jag ställde interpellationen var det ett annat statsråd som var ansvarigt.

Demokrati och mänskliga rättigheter utgör grunden för att man ska kunna arbeta för klimatet. Respekteras inte demokrati och mänskliga rättigheter är det väldigt svårt att få länder att respektera klimatfrågan och behoven på det området. För att nå de globala målen måste EU:s handelsavtal förändras.

Brasilien har gått från militärdiktatur till demokrati och vidare till pseudodemokrati. Bolsonaro är inte en president vald genom en demokratisk historia. Historien har i stället varit att avsätta Dilma Rousseff genom konspiration och blockera Lula genom falska anklagelser och en absurd rättegångsprocess. Det är den så kallade demokratiska grund som Bolsonaros regering vilar på, och det finns en anledning till att den vilar på den grunden. Det kallas ekonomiska intressen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Bolsonaro kommer inte att ta hänsyn till något annat än överexploateringen av Amazonas om han inte ser att de ekonomiska intressena är hotade. När handelsavtalet inte har tillräckligt starka och tydliga incitament för klimat, miljö och människors rättigheter blir det väldigt enkelt för makten i Brasilien att öppna upp för grövre skövling av Amazonas. Handelsavtalen som skapats i EU är tandlösa inför diktaturer och pseudodemokratier; det har vi flera exempel på.

Herr talman! Statsrådet menar att EU:s handelspolitik kan vara ett viktigt verktyg för att främja en hållbar utveckling i världen. Då undrar jag om statsrådet anser att avtal ska slutas med politiska ledare som uppmanar till skövling.

Herr talman! Regeringen förväntar sig att Brasilien tar ansvar för situationen. Men kan regeringar förvänta sig detta från en president som aktivt engagerar sig för Amazonas avskogning, som för ett krig mot urfolken och mot småbrukarna, som hotat att lägga ned miljödepartementet och som hotat att riva upp Parisavtalet?


Anf. 24 Statsrådet Anna Hallberg (S)

Herr talman! Lorena Delgado Varas har rätt i att EU:s handelspolitik är ett verktyg och att vi anser den vara ett verktyg för att påverka andra länder att bidra till en hållbar utveckling i världen och till att bekämpa klimatförändringarna. Vi ska använda avtalen till att se till att våra handelspartner till exempel respekterar och implementerar Parisavtalet.

Viljan att få till stånd ett avtal med EU var delvis orsaken till att Brasilien valde att inte träda ur Parisavtalet, och på så vis har ju EU:s handelspolitik redan haft effekt.

Att överge Mercosuravtalet skulle minska Brasiliens incitament att hålla fast vid Parisavtalet. Parisavtalet blir en naturlig beståndsdel i handelsrelationen mellan EU och Mercosur, och vi får därigenom en plattform för att diskutera och övervaka hur Parisavtalet implementeras nationellt. Mercosurländerna är måna om avtalet med EU, och detta gör att vi kan sätta press.

Låt mig ge ett annat exempel på hur Mercosuravtalet ger oss påverkansmöjligheter som vi annars inte skulle ha:

Av EU:s import av nötkött kommer 40 procent, eller 140 000 ton, från Brasilien. Importen från Brasilien utgör dock mindre än 2 procent av EU:s totala årliga konsumtion av nötkött på 8 miljoner ton, varav det allra mesta är producerat inom EU. Dessa 140 000 ton utgör endast 1,4 procent av Brasiliens totala produktion.

Ett handelsembargo mot brasilianskt nötkött skulle knappast få stor effekt. Brasilien skulle bara sälja mer till andra länder, som har en mindre ambitiös miljöpolitik än EU:s och vars handelsavtal inte har samma klimatkrav som EU:s. Men genom Mercosuravtalet får vi en möjlighet att ställa krav och att påverka den brasilianska produktionen och de brasilianska klimatmålen. Utan avtalet får vi inte denna möjlighet att påverka hållbarheten i de brasilianska produkterna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vad gäller matsäkerheten gäller även i fortsättningen såväl EU:s importförbud mot kött som producerats med hormoner och tillväxtbefrämjande medel som de gränsvärden i kött som har satts för antibiotika.

På miljöområdet ligger fokus bland annat på frågor som rör hållbart fiske, skogsbruk och biodiversitet. Avtalet uppmuntrar till genomförande av internationella miljöavtal och till samarbete i fråga om bland annat kemikalieanvändning, skogsbruk och fiske.

Vidare utgör ett civilsamhällesforum en del av det institutionella ramverket för avtalet, vilket möjliggör för civilsamhällets organisationer på exempelvis miljöområdet att föra en dialog med regeringen.

Implementeringen av ett frihandelsavtal öppnar även dörrar för konkreta aktiviteter kopplade till hållbarhetsfrågor, till exempel tillsammans med företag och branschorganisationer. Närvaron av svenska och europeiska företag i Brasilien möjliggör också för oss att arbeta tillsammans med näringslivet för att få ökat genomslag för hållbarhetsfrågor och hållbart företagande.


Anf. 25 Lorena Delgado Varas (V)

Herr talman! Jag tackar statsrådet för svaret.

Jag kan fortfarande se väldigt tydliga prioriteringar när man talar om handelsavtal. I det ursprungliga svaret nämndes bland annat att det öppnar en marknad med 270 miljoner konsumenter och att det öppnar upp för den femte största ekonomin utanför EU.

Många gånger talar man om att handeln är svaret när det gäller internationellt samarbete, och man har bestämt att inte sluta avtal med länder som inte har ratificerat Parisavtalet. Men problemet är inte det; problemet är ju att Parisavtalet inte är bindande. Dessutom missar man att avtalet innebär att vi inte kommer att kunna minska importen av många varor från Brasilien.

Den som sätter sig in i vad skogsbränderna innebär och vad som är grunden för skogsbränderna ser att många markområden som har varit skyddade förvandlas till jordbruks- och betesmark efter att bränderna har passerat. I princip skulle man kunna säga att Mercosuravtalet i sin nuvarande form är ett incitament att fortsätta att utöka bränderna i Amazonas.

Det går också att säga att man genom att på papperet mena att man skapar ett handelsavtal som stärker frågor om miljö, klimat och mänskliga rättigheter legitimerar en klimatförnekande regering som Bolsonaros.

För mig är det ett grundläggande problem att alla krav inte är bindande.

Angående ett civilsamhällesforum är det väldigt urholkat om man tänker på den situation som råder i Brasilien i dag. Det är inte ett demokratiskt samhälle. Sociala ledare blir i dag jagade och mördade i Brasilien. Urfolksaktivister blir också jagade och mördade. Jag förstår inte riktigt var detta civilsamhällesforum ska äga rum.

Närvaron av europeiska företag kan också ifrågasättas. I näringsutskottet var vi till exempel och besökte Kina, och vi lyssnade på många svenska företag som har en del av sin produktion i Kina.

Det går inte att se att vår närvaro har påverkat demokratin i Kina. Snarare tvärtom - man har sociala protokoll mot människor och mot företag i Kina i dag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Närvaron av europeiska företag ger inte per automatik en bättre grund för demokrati och mänskliga rättigheter i Brasilien.


Anf. 26 Statsrådet Anna Hallberg (S)

Herr talman! Jag nämnde tidigare en del exempel på vilken påverkan vi ser att ett inträde i Mercosuravtalet kan ha på miljöområdet. Låt mig också fördjupa mig lite i mänskliga rättigheter, som är ett oerhört viktigt område.

Jämställdhet tillförsäkras en egen artikel i associeringsavtalet mellan EU och Mercosur. Kvinnors och flickors rättigheter kommer också att vara en central och naturlig del av den politiska dialogen mellan EU och Mercosur om mänskliga rättigheter.

Min företrädare som utrikeshandelsminister, Ann Linde, lanserade i augusti i år en feministisk handelspolitik som regeringen även avser att ta upp inom EU. Den feministiska handelspolitiken kommer inledningsvis att fokusera på arbete inom sex områden: handelsavtal, internationell standardisering, EU:s inre marknad, främjandearbete, handelsrelaterat utvecklingssamarbete - Aid for Trade - och statistik.

Det finns flera exempel där det tidigare nämnda hållbarhetskapitlet i EU:s frihandelsavtal fått konkret effekt. Genom hållbarhetskapitlet i frihandelsavtalet med Sydkorea agerade EU för att ILO:s konvention mot diskriminering ska implementeras. Vietnam anslöt sig till ILO:s konvention om den kollektiva förhandlingsrätten delvis för att kunna avsluta frihandelsförhandlingarna med EU. Sverige har särskilt arbetat för höga arbetsrättsliga krav i Mercosuravtalet.

Avtalet med Mercosur innehåller skrivningar om att genom politisk dialog samarbeta för att främja respekten för de mänskliga rättigheterna, vilket även innefattar urfolks åtnjutande av mänskliga rättigheter. EU antog rådsslutsatser om urfolk i maj 2017. I dessa bekräftas åter bland annat EU:s stöd för FN:s deklaration om urfolks rättigheter från 2007, som uppmärksammades vid dess tioårsjubileum.

Vidare slogs fast att särskild prioritet behöver ges till att bekämpa diskriminering av urfolk och hot och våld mot urfolk samt till försvar av de mänskliga rättigheterna. Därtill behöver ytterligare dialog och konsultation hållas med urfolk på alla nivåer i EU-samarbetet.

EU:s linje vad gäller mänskliga rättigheter i stort och urfolkens rättigheter kommer att avspeglas i dialogen om mänskliga rättigheter med Mercosur. Sverige uppmärksammar för övrigt urfolks rättigheter i flera internationella forum, till exempel MR-rådet och FN:s tredje utskott. Generellt sett samarbetar Sverige i nordisk rätt, och gemensamma nordiska anföranden hålls.


Anf. 27 Lorena Delgado Varas (V)

Herr talman och statsrådet Hallberg! Vi från Vänsterpartiet menar att vi kan agera här och nu mot Bolsonaros klimatförnekande politik. Vi kan frysa förhandlingarna om Mercosuravtalet och skriva in Parisavtalet - men då ska det vara bindande - och kräva att avskogningen av Amazonas stoppas. Jag tror att det är de första steg som vi behöver ta gentemot Brasilien.

Jag skulle också vilja lyfta fram vad handelsavtalen generellt saknar. Handelsavtalen vilar på en odemokratisk grund. När EU tar fram handelsavtal är det stora, mäktiga intresseorganisationer, riskkapitalister, transnationella företag och finansiella företag som får makten att utforma dem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

De som inte får vara med i den stora omfattning som de tidigare fått vara med och forma dessa handelsavtal är de grupper som faktiskt är grunden för att dessa handelsavtal ska fungera. Det är grupper såsom facken, småbrukare, urfolken och organisationer som jobbar för kvinnors rättigheter och hbtq - helt enkelt för mänskliga rättigheter. Det är dessa organisationers perspektiv vi behöver när vi sluter avtal med länder som Brasilien, där sociala ledare mördas, folk fördrivs från sina samhällen och aktivister hotas och mördas, såsom Marielle Franco, socialistisk hbtq-politiker som mördades kallblodigt.

Att ta fram handelsavtal som gynnar storindustrin och extraktivismen, som skapar ett ojämlikt ekonomiskt spelfält, är inte en feministisk handelspolitik.

I dag startar en veckas protester och aktioner, en global klimatstrejk. Jag uppmanar regeringen att lyssna på dessa röster, att lyssna på ungdomarna. De är vår framtid.


Anf. 28 Statsrådet Anna Hallberg (S)

Herr talman! Interpellanten har frågat mig om jag avser att fortsatt förorda att handelsavtal med länder som inte följer Parisavtalet ska skrivas på. Regeringen har aldrig förordat detta. Tvärtom har jag i dag förklarat i vilken utsträckning klimatpolitiken och Parisavtalet har integrerats i Mercosuravtalet och i handelsrelationerna mellan EU och Mercosurländerna.

Mercosuravtalet är i termer av antal människor det mest omfattande avtal som EU någonsin har förhandlat. Det innebär inte bara att företag och konsumenter från Sverige och andra EU-länder får större tillgång till en marknad med 270 miljoner människor. Vad det innebär är, och det är oerhört viktigt, att vi har lyckats binda denna stora marknad till miljö- och klimatmål som sannolikt annars inte hade uppställts.

Mercosuravtalet innebär att till exempel brasilianska exportörer måste anpassa sig till de högre miljökrav som gäller på den europeiska marknaden för att kunna exportera dit. Utan Mercosuravtalet skulle dessa exportörer sälja sina produkter till andra marknader med lägre krav. Detta är alternativet till Mercosuravtalet.

Det är av stor betydelse att Mercosurländerna i avtalet med EU bekräftar att de ska implementera Parisavtalet. Detta gör Parisavtalet till en naturlig beståndsdel i handelsrelationerna mellan EU och Mercosur. Vi får därigenom en plattform för att diskutera och övervaka hur Parisavtalet implementeras nationellt. Mercosurländerna är måna om avtalet med EU, och det gör att vi kan sätta press.

Avtalet beräknas träda i kraft tidigast om två år, vilket ger oss tid att följa implementeringen av Parisavtalet. Det betyder i praktiken att om Mercosurländerna vill vara säkra på att få ett ratificerat handelsavtal med EU är de tvungna att i handling visa att de ämnar skydda Amazonas regnskog och vända utvecklingen för att komma i linje med Parisavtalets mål.

Avtalet är viktigt för Mercosurländerna och för EU.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Interpellation 2018/19:313 Handelsavtalet med Mercosur

av Lorena Delgado Varas (V)

till Statsrådet Ann Linde (S)

 

Amazonas är en viktig pusselbit i arbetet för att förhindra den globala uppvärmningen att gå över två grader. Amazonas står för en femtedel av jordens syreproduktion och har den ojämförligt största artrikedomen på planeten. I år har skogsbränderna ökat med 83 procent jämfört med förra året. Något som den illegitime presidenten Bolsonaro väljer att inte se. Bolsonaro har länge profilerat sig genom att förneka klimathoten, vilja masskövla Amazonas och uttala stöd till att bryta mot de mänskliga rättigheterna. Det är känt att bränder skapas för att omvandla skyddad skog till odlingsbar mark utan hänsyn till konsekvenserna för miljö, klimat eller urfolk.

Men Amazonas är inte bara Brasiliens angelägenhet, det är också vår angelägenhet. Vi ska som land inte ingå handelsavtal som bryter mot de globala målen. Handelsavtal som innebär att världens syreproduktion äventyras eller där många av jordens arter utrotas bör inte förordas av regeringen. Inte heller ska vi säga ja till samarbete med länder som hotar urfolkens liv. Om inte handelsavtal används som de politiska instrument de faktiskt är, vad är då meningen med detta annat än att maximera tillväxt och vinst? Vi menar att all handel måste ske med stor hänsyn till miljö och klimat, för arbetstagares och ursprungsbefolkningars rättigheter och med stor transparens mot allmänheten. Kan ett land inte åta sig att till exempel följa Parisavtalet ska EU inte teckna handelsavtal med detta land. Vänsterpartiet är hittills det enda svenska partiet som tydligt tar ställning i denna fråga.

Vi i Vänsterpartiet kräver därför att det nuvarande handelsavtalet med Mercosurländerna stoppas och att bindande klimat- och miljöåtaganden omedelbart skrivs in. Att välja att säga ja till handelsavtalets nuvarande form rimmar illa med de åtaganden regeringen säger sig vilja ta i klimatfrågan.

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Ann Linde:

 

  1. Avser statsrådet att arbeta för att handelsavtal ska användas som de politiska instrument de är och i detta fall ställa krav på Brasilien att landet ska följa sina klimatåtaganden och kommer statsrådet i annat fall att säga nej till Mercosuravtalet?
  2. Avser statsrådet att jobba för att handelsavtalen ska användas till att driva fram klimatfrågan och mänskliga rättigheter, i synnerhet arbetares rättigheter, kvinnors rättigheter och urfolkets rättigheter?
  3. Avser statsrådet att fortsättningsvis förorda att skriva på handelsavtal med länder som inte följer Parisavtalet?