Handläggningstider i förrättningsverksamheten

Interpellationsdebatt 26 mars 2021

Protokoll från debatten

Anföranden: 7

Anf. 94 Statsrådet Märta Stenevi (MP)

Fru talman! Lars Beckman har frågat mig vad jag avser att vidta för åtgärder för att på kort sikt förkorta handläggningstiderna hos den statliga lantmäterimyndigheten och vilka åtgärder som är vidtagna i våra nordiska grannländer som regeringen och jag anser att man kan implementera i Sverige.

Så sent som i november 2020 ställde Lars Beckman en liknande fråga till dåvarande ansvarigt statsråd. I svaret redogjordes för de åtgärder som regeringen och Lantmäteriet vidtagit för att komma till rätta med handläggningstiderna och vilka effekter dessa åtgärder haft. Handläggningstiderna utvecklas positivt i flera ärendekategorier, fler ärenden avslutas än vad som kommer in, tiden från inkommen till påbörjad handläggning har kortats och antalet äldre ärenden har minskat.

I Lantmäteriets årsredovisning för 2020 redovisas en fortsatt god utveckling av fastighetsbildningsverksamheten. Det är glädjande att se att den genomsnittliga handläggningstiden i fem av sju ärendekategorier som verksamheten följs upp inom har fortsatt minska under 2020, trots den pågående coronapandemin. Det är också glädjande att det avslutas fler ärenden än vad som kommer in och att handläggningstiderna blir mer förutsägbara.

Lantmäteriet har genomfört omfattande anpassningar på grund av pandemin för att fokusera på handläggningsmoment som kan genomföras på distans eller utan fysisk kundkontakt. Detta har lett till att verksamheten har fortsatt att leverera goda resultat trots pågående pandemi, men det innebär samtidigt att de genomsnittliga handläggningstiderna på kort sikt kommer att öka när ordinarie verksamhet återupptas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Lantmäteriet har ett omfattande internationellt arbete inom sina verksamhetsområden och har både nära och goda kontakter med sina motsvarigheter i våra grannländer. Den främsta orsaken till skillnaderna i pris, tid och process mellan länderna är den historiska och nationella bakgrunden till fastighetssystemen i de olika länderna. Den svenska fastighetsbildningsprocessen inkluderar moment som inte ingår i övriga länders motsvarigheter. Direkta jämförelser är därför svåra att göra, vilket även riksdagens utredningstjänst är noga med att påpeka. Samtidigt är det förstås viktigt att myndigheten i kontakterna med sina motsvarigheter i de nordiska länderna, liksom med andra relevanta aktörer, tar till sig eventuella lärdomar som kan bidra till att förbättra Lantmäteriets verksamhet.

Jag är angelägen om att den positiva utvecklingen fortsätter och kommer att fortsätta följa utvecklingen av fastighetsbildningsverksamheten noga samt vidta lämpliga åtgärder när så krävs.


Anf. 95 Lars Beckman (M)

Fru talman! Staten har ett samhällskontrakt när den har en monopolverksamhet. När det inte finns någon annan aktör - när det finns en myndighet, Lantmäteriet, som man kan använda som aktör - är det viktigt att staten lever upp till sitt samhällskontrakt och levererar de samhällstjänster som behövs.

I dag är Lantmäteriet en bromskloss för samhällsutvecklingen i Sverige.

Vi kan till exempel titta på min valkrets, där en lantbrukare ska göra ett generationsskifte på en lantgård i Storvik. Det är ett vanligt generationsskifte, egentligen inget märkvärdigt, men Lantmäteriet behöver två år på sig för att göra en avstyckning.

Det finns ett annat exempel i Ljusdal, där en företagare ska bygga småhus. Vi har tidigare haft en debatt här om hur unga ska kunna köpa småhus. Ja, för det första ska husen naturligtvis byggas. Är det rimligt att det tar år att stycka av småhustomter? Nej, det tycker inte Moderaterna. Vi tycker att staten ska leverera.

Det var därför jag bad riksdagens utredningstjänst att ta fram den här rapporten. Jag ville veta hur det ser ut i Sverige, Finland, Norge och Danmark. Vill man göra en enkel summering kan man konstatera att det i Sverige är dyrast och tar längst tid.

Man hade önskat att ansvarigt statsråd skulle ha en lite mer ödmjuk attityd när hon kommer till kammaren och kan konstatera att staten inte levererar enligt samhällskontraktet. Staten är inte det kitt den måste vara när vi ska bygga bostäder eller göra andra saker. Staten är inte kittet för generationsskiftet för de barn som ska ta över lantbruket i Storvik.

Vi hörde nu statsrådet berömma Lantmäteriet. Jag håller med - det finns otroligt många duktiga medarbetare på Lantmäteriet. De håller till i Gävle, som statsrådet vet, min valkrets och min stad.

Men vad skriver de själva i sin årsredovisning? Det är rätt intressant läsning. Där skriver Lantmäteriet följande: "Sett över hela förrättningsverksamheten och samtliga kundbehov bedömer vi att handläggningstiderna överlag är otillräckliga och behöver förbättras." Det är vad Lantmäteriet säger om sin egen verksamhet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag håller med Lantmäteriet. Jag håller med om det som står i deras årsredovisning.

År 2016 var handläggningstiden 30 veckor - inte 30 dagar, inte 30 timmar utan 30 veckor - för privat bostadsbyggande. År 2020 hade den ökat till 34 veckor - i genomsnitt. Något går naturligtvis fortare, och något går långsammare. Det betyder att staten inte lever upp till sitt samhällskontrakt.

För samhällsservice var handläggningstiden 88 veckor 2016. I dag är den 122 veckor, enligt Lantmäteriets årsredovisning.

Jag förstår att statsrådet är nöjd, till skillnad från andra, men jag måste ändå fråga om hon ser någon förbättringspotential. Delar statsrådet till exempel Lantmäteriets egen syn i sin egen årsredovisning att det är otillräckligt och att det behövs förbättringar?


Anf. 96 Statsrådet Märta Stenevi (MP)

Fru talman! Att vara nöjd med en utveckling är inte samma sak som att vara nöjd med en ögonblicksbild. Därför tycker jag att det här är en viktig debatt att ha. Effektivitet inom förvaltningen är ju av största vikt.

Jag ska gå in lite mer i detalj på vilka åtgärder Lantmäteriet har vidtagit för att åstadkomma ett effektivare nyttjande av sin personal och sin kompetens.

Jag vill gärna trycka på att ärenden numera fördelas över hela landet för att utnyttja produktionskapaciteten på olika kontor, vilket har lett till en utjämning av handläggningstiderna över landet.

Erfarna handläggare har organiserat sig i nätverk för ett bättre nyttjande av deras kompetens i hanteringen av svåra ärenden och för att stötta verksamheten i allmänhet och mindre erfarna handläggare i synnerhet.

Arbetssätt har ändrats från en ordning där lantmätaren själv har genomfört majoriteten av alla arbetsmoment i ett ärende till en där lantmätarnas arbetsinsats koncentreras till moment som måste utföras av lantmätare och annan personal hanterar övriga uppgifter.

Lantmäteriet arbetar kontinuerligt med bland annat riktade utbildningsinsatser för att åstadkomma en kulturförändring så att alla ärenden aktivt ska drivas mot avslut och handläggningen aldrig ska avstanna.

Ett stort utvecklingsarbete pågår också just nu för att ta fram ett nytt handläggningsstöd, som ska ge ett effektivt och modernt stöd till handläggarna och mer information om verksamheten till myndighetsledningen.

Tack vare skickliga lantmätare, handläggare och tjänstepersoner runt om i landet går det nu åt rätt håll. Det är jag väldigt glad över.

I de sju ärendekategorier som verksamheten följs upp inom har handläggningstiderna kortats i fem. Ärendena hanteras snabbare, och framför allt blir fler ärenden lösta nu än vad som kommer in.

Regeringen bejakar denna utveckling. Vi ser att man betar av de ärenden som haft väldigt långa handläggningstider, och vi kan konstatera att det är av yttersta vikt att den utvecklingen inte bara är igång utan också hålls i, stärks och påskyndas.


Anf. 97 Lars Beckman (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Rubrik i Gefle Dagblad: "Rekordvinst för Lantmäteriet - efter avgiftshöjningar. Jag förstår att statsrådet inte läser Gefle Dagblad, men man kan läsa om det i årsredovisningen också: 136 miljoner i vinst för Lantmäteriet efter en kraftig avgiftshöjning.

Vad har då skattebetalarna fått för denna kraftiga avgiftshöjning? Jo, enligt Lantmäteriets årsredovisning har de fått längre handläggningstider.

Om vi ska bygga mer i Sverige, vilket vi behöver göra om fler ska kunna bo i egenägd bostad, måste ju staten leverera på sitt samhällskontrakt. Men där har utvecklingen alltså gått åt rakt fel håll.

Vi har i dag, 2020, 20 procent längre handläggningstid för privat bostadsbyggande än vi hade 2016. Detta är verkligheten, fru talman.

Fru talman! Jag har mött ett antal företagare i Gävleborg som hade planerat att bygga ut sin verksamhet men som hindrats att göra det på grund av att staten inte levererar sin kärnverksamhet i en monopolsituation. Då måste vi, bostadsministern, ta varandra i armkrok och försöka hitta andra lösningar.

Lämpligt vore naturligtvis att göra en bred, förutsättningslös översyn av Lantmäteriet, där man funderar på vad de har gjort i våra grannländer, som har snabbare handläggningstid till lägre kostnad. I denna översyn bör staten ta rollen som kitt i samhällsutvecklingen i stället för att, som i dag, förhindra och försvåra generationsskiften och förhindra och försvåra för företag som vill expandera och för dem som utvecklar bostäder eftersom staten inte levererar via Lantmäteriet.

Det är inte rimligt med en handläggningstid på 122 veckor. År 2016 var det, som jag sa, 88 veckor för samhällsservice. Man kan antingen inta positionen att Lantmäteriet gör allt de kan - det går jättebra och utvecklingen går åt rätt håll. Eller så intar man positionen att staten ska vara kittet i samhällskontraktet och leverera i monopolverksamhet, så att vi kan bygga mer, bättre och snabbare runt om i Sverige, för vi har en akut bostadsbrist.

Jag vet inte riktigt vilken position ministern har intagit och om ministern är nöjd och inte tänker vidta några åtgärder eller om ministern tänker agera, till exempel genom att tillsätta en förutsättningslös, bred utredning - vi hörde i en annan interpellationsdebatt hur viktigt det är med utredningar - som gör att vi faktiskt kommer till rätta med problemet.

Det enda vi kan vara säkra på är att om vi fortsätter göra mer av samma sak får vi mer av samma resultat. Om ett år, när vi står här igen, är det inte otänkbart att vi har gått från 30 till 34 till 36 veckor, för vi har ju haft en pandemi nu som har lamslagit vissa delar. Det framgår av Lantmäteriets årsredovisning att de har haft väsentligt färre inkomna ärenden på grund av pandemin, vilket det finns viss logik i. Men vad händer när vi ska sätta fart igen? Vad händer när antalet ärenden ökar igen, om det har varit en så här olycklig utveckling under en pandemi?

Staten har ett ansvar att leverera, särskilt när man har en monopolverksamhet. Jag kan ju inte välja någon annan leverantör. Jag skulle vilja veta om ministern ser behovet av en bred översyn av Lantmäteriet, som gör att vi faktiskt kan vara garanter för samhällsutvecklingen i Sverige och kittet för samhällsbyggandet?


Anf. 98 Statsrådet Märta Stenevi (MP)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag hoppas att om vi står här om ett år ska handläggningstiderna för privat mark- och fastighetsutveckling ha fortsatt nedåt. Jag hoppas att handläggningstiderna för kommersiell och offentlig mark- och fastighetsutveckling och jord- och skogsbruk, som riksdagsledamoten också var inne på, ska ha fortsatt nedåt. Och jag hoppas att även privat bostadsbyggande och samhällsservice ska ha en positiv trend utifrån det som är gjort.

Det som är gjort är att i samband med tillsättandet av en ny generaldirektör förra mandatperioden genomfördes gemensamma sittningar med generaldirektören och den dåvarande politiska ledningen, där just myndighetens problem och förutsättningar gicks igenom och regeringens förväntningar klargjordes - det vill säga det jag uppfattar att riksdagsledamoten efterfrågar.

En dimension som kommer tillbaka när det gäller många av de problem som beskrivs handlar om tillgången på utbildade lantmätare. Under förra mandatperioden tillfördes också medel för att öppna en ny lantmätarutbildning vid Uppsala universitet. Men det tar en tid att utbilda nya lantmätare, som vi vet.

Regeringen har gett Lantmäteriet flera uppdrag som handlar om att förbättra uppföljningen av verksamheten och ta fram analyser av verksamhetens resultat. Ett omfattande arbete har inletts för att digitalisera hela samhällsbyggnadsprocessen, där även fastighetsbildningen ingår. Arbetet syftar bland annat till att fastighetsbildningen ska bli bättre på att nyttja digitaliseringens möjligheter inom den egna processen och på att stötta och integrera med den övriga samhällsbyggnadsprocessen, vilket ska ge en effektivare helhet och därmed också kortare handläggningstider.

Jag vill återigen understryka att det inte är samma sak att vara nöjd med en utveckling och att vara nöjd med en ögonblicksbild. Men jag har goda förhoppningar om att den positiva utveckling vi ser när det gäller handläggningstiderna ska hålla i sig. Det är viktigt att så sker, och vi kommer att följa detta och att utvecklingen stärks och påskyndas, så att handläggningstiderna blir kortare och den positiva utvecklingen fortsätter.


Anf. 99 Lars Beckman (M)

Fru talman! Jag tror att det är viktigt att regeringen tar denna fråga på allvar. Jag tror att det vore viktigt och riktigt av regeringen att säga: Vi är inte nöjda och inte stolta. Vi ska vara kittet i samhällsutvecklingen och ta vårt ansvar.

Vad skulle då regeringen kunna göra? Ja, det första man skulle kunna göra i befintlig organisation är såklart att ställa tydliga krav - inte allmänt om att korta handläggningstiderna utan väldigt tydligt. När man styr med målstyrning på det sättet säger man: I dag är det 34 veckor; vi förväntar oss att det ska vara 25 eller 20 eller 18. Det kan vara vilken siffra som helst, men det krävs en tydlig målbild från regeringen som innebär att det går att följa upp.

Jag tror att det vore väldigt välkommet och en tydlig signal till myndigheten om att man inte är nöjd om man sa: Vi gör en förutsättningslös utredning. Låt oss lära av våra grannländer! Hur kommer det sig att Sverige är dyrast och har längst handläggningstider? Det vore logiskt att man var dyrast om man hade kortast handläggningstider. Men i det här fallet är det alltså precis tvärtom.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag kan försäkra ministern att jag, oavsett om vi ses en eller två gånger i månaden, kommer att följa denna fråga med lupp. Staten har nämligen ett oavkortat ansvar att leverera samhällsservice. Det är faktiskt ministerns och regeringens ansvar att se till att man inte är en bromskloss för samhällsutvecklingen i Gävleborg och andra län. Man ska naturligtvis i stället vara möjliggörare, och då måste staten leverera.

Ska jag uppfatta ministerns svar som att hon inte vill ha en bred, förutsättningslös diskussion om Lantmäteriet och de tjänster som levereras i denna monopolverksamhet?


Anf. 100 Statsrådet Märta Stenevi (MP)

Fru talman! Jag följer naturligtvis denna utveckling mycket noga. När det gäller jämförelsen med våra nordiska grannländer är det inte en jämförelse rakt över, vilket jag tror att riksdagsledamoten också vet eftersom RUT-utredningen är väldigt tydlig med detta. Man har helt enkelt olika uppgifter vid de olika myndigheterna i de olika länderna, vilket gör att det är svårt att jämföra rakt av. Detta är också anledningen till att man konstaterar: De redovisade uppgifterna ska dock jämföras med stor försiktighet eftersom de inte alltid är avgränsade på samma sätt och eftersom avstyckningsprocesserna har stora skillnader.

Vi är på god väg att få ned handläggningstiderna i förrättningsverksamheterna till rimliga nivåer, även om vi inte är framme. Regeringen och Lantmäteriet arbetar fortsatt hårt med detta, vilket jag tror har framgått. Jag är övertygad om att alla hårt arbetande lantmätare, handläggare och tjänstepersoner runt om i landet kommer att fortsätta att sträva efter och vara framgångsrika i att korta ned handläggningstiderna.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Interpellation 2020/21:520 Handläggningstider i förrättningsverksamheten

av Lars Beckman (M)

till Statsrådet Märta Stenevi (MP)

 

Riksdagens utredningstjänst (RUT) har på mitt uppdrag redovisat de genomsnittliga handläggningstiderna för förrättningsverksamhet. RUT skriver följande: Sedan flera år är långa handläggningstider i förrättningsverksamheten en stor utmaning för den statliga lantmäterimyndigheten (SLM). Kompetensbrist, omoderna handläggningsstöd och ett arbetssätt som inte säkerställer framdrift i ärendena ses som bidragande orsaker. SLM har tagit flera initiativ för att komma tillrätta med problemen, men någon påtaglig förbättring bedöms inte kunna förverkligas förrän på längre sikt. JO har vid flera tillfällen riktat kritik mot lantmäteriet för långsam och passiv handläggning. En av Lantmäteriets åtgärder för att svara på kritiken har varit att sedan 2015 successivt slutföra myndighetens ärenden som är äldre än fem år. Även flera kommunala lantmäterimyndigheter (KLM) har långa handläggningstider. Skälen skiljer sig delvis från SLM:s, och det är stor variation mellan olika KLM. Styrningen av deras verksamheter sker inom respektive kommun, vilket gör överblicken begränsad från ett nationellt perspektiv.

Det finns ärenden som har handlagts i över 440 veckor, vilket är ett allvarligt hinder för samhällsutvecklingen i Sverige. I exempelvis Kiruna har det tagit i genomsnitt 69 veckor att få en privat tomt avstyckad, och i Eskilstuna 443 veckor för fastighetssamverkan och gemensamhetsutnyttjande.

Sverige har en allvarlig bostadsbrist, och när staten inte klarar av sina kärnuppgifter förhindrar det bostads- och samhällsutvecklingen i Sverige. Enligt tidigare RUT-rapporter är det dyrast i Norden och tar längst tid för att göra motsvarande i Lantmäteriuppgifter i Sverige jämfört med i våra grannländer.

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Märta Stenevi:

 

  1. Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att på kort sikt förkorta handläggningstiderna hos den statliga lantmäterimyndigheten?
  2. Vilka av de åtgärder som har vidtagits i våra nordiska grannländer anser regeringen och statsrådet att man kan vidta i Sverige?