Hot och trakasserier mot djurägare och jägare

Fru ålderspresident! Kristina Yngwe har frågat mig vad jag och regeringen har gjort med anledning av riksdagens tillkännagivande 2015 om att prioritera arbetet mot den djurrättsrelaterade brottsligheten samt vilka åtgärder jag och regeringen ämnar vidta för att motverka den djurrättsrelaterade brottsligheten. Därtill har Magnus Oscarsson frågat mig dels hur många poliser som tillkommer på landsbygden under 2018, dels om regeringen avser att ge eftersöksjägare samma rättsliga skydd som exempelvis poliser och ordningsvakter och om brott som begås mot eftersöksjägare därmed skulle klassas som brott mot tjänsteman. Slutligen har Magnus Oscarsson frågat om regeringen avser att ge i uppdrag till polisen att särskilt arbeta mot djurrättsmotiverad brottslighet.

Som jag sagt tidigare i flera sammanhang här i kammaren har ingen person i ett demokratiskt samhälle rätt att förstöra eller stjäla någon annans egendom eller i värsta fall skada andra människor för att uppnå politiska syften. De människor som begår dessa brott äventyrar dessutom det målmedvetna arbete för ett stärkt djurskydd som seriösa organisationer och lantbrukare arbetar för.

Under maj månad träffade jag Lantbrukarnas Riksförbund för att diskutera denna fråga, och de beskrev den problembild som deras medlemmar upplever. Därefter har jag också tagit upp frågan med både Polismyndigheten och Säkerhetspolisen.

Polismyndigheten agerar tillsammans med Säkerhetspolisen mot den som utsätter till exempel lantbrukare och näringsidkare för brott. Insatserna sker bland annat inom ramen för det som polisen benämner som brottsaktiv inhemsk extremism. När brott begås och anmäls vidtar polisen de åtgärder som behövs för att utreda brottet och lagföra de skyldiga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Effektiv brottsbekämpning kräver resurser. Regeringen har därför föreslagit och aviserat en historisk satsning på Polismyndigheten. Denna satsning ska förstås komma hela landet till del. Polismyndigheten måste kunna upprätthålla sin verksamhet i hela landet, i såväl storstad som glesbygd. Hur polisen väljer att organisera sig och vilken typ av brott som ska utredas av vem måste däremot vara upp till myndighetsledningen att besluta om.

Regeringen har lagt fram ett antal förslag till ny lagstiftning som är relevanta i sammanhanget. Det handlar exempelvis om en ny kamerabevakningslag, där dagens generella tillståndsplikt för kamerabevakning slopas. Den 1 januari i år trädde lagändringar i kraft som ger ett bättre skydd mot exempelvis ofredande på internet, och i juli förra året höjdes minimistraffet för grovt olaga hot. Regeringen har också lämnat förslag om ändringar i straffbestämmelsen om olaga hot.

Det tillkännagivande som Kristina Yngwe hänvisar till har regeringen bedömt vara slutbehandlat. Med anledning av tillkännagivandet inhämtade och sammanställde Justitiedepartementet information från Polismyndigheten. Därtill togs frågan upp med såväl rikspolischefen som chefen för Säkerhetspolisen. Regeringen aviserade 2017 till riksdagen att man avsåg att lägga skrivelsen i denna del till handlingarna, vilket riksdagen inte invände mot då. Därefter har konstitutionsutskottet i ett betänkande så sent som den 30 maj 2018 beslutat att man trots allt inte delar regeringens bedömning att ärendet bör anses vara slutbehandlat. Regeringen kommer därför att återkomma till riksdagen i denna del.

Regeringen har vidtagit ett antal åtgärder för att den typ av brott som bland andra lantbrukare utsätts för ska hanteras effektivt av rättsväsendet avseende både lagstiftning och resurser. Näringsidkare måste givetvis kunna bedriva sin verksamhet utan att riskera att utsättas för hot, trakasserier, skadegörelse eller ännu grövre brott.

Tjänstgörande ålderspresidenten konstaterade att Magnus Oscarsson, som framställt en av interpellationerna, inte var närvarande i kammaren.

Fru ålderspresident! Tack så mycket, ministern!

Tänk dig att du och dina barn en morgon vaknar upp till att grannskapet tapetserats med en bild på dig med texten "djurplågare". Att någon tryckt "avskum" i rött över hela din garageuppfart. Att din syster hittar en gravsten från din familjegrav i sin trädgård med hälsningen att nästa gång är det din tur. Att dina barn ringer en lördagskväll när de är ensamma hemma och med vettskrämda röster skriker att det är maskerade människor utanför som bankar på dörrar och fönster. Att du får ta emot meddelanden på nätet om att din dotter borde våldtas. Att din bil slås sönder och samman. Att ditt namn och nummer hängs ut på nätet tillsammans med hotfulla uppmaningar. Att du plötsligt ser en bild på Instagram med ett skelett i en snara och en lapp med ditt namn fäst på skelettet.

Allt detta är autentiska exempel på sådant som de senaste åren drabbat företagare, anställda, jägare, myndighetstjänstemän och andra i djurrättens namn.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det här är ingen ny fråga. Under decennier har det här varit vardag för företagare och anställda inom framför allt pälsnäringen. Men de senaste åren har det eskalerat och även vidgats till att omfatta alla producerande djurverksamheter inom lantbruket samt ridskolor, forskningsanläggningar, myndigheter och jägare med flera.

I april eskalerade frågan även publikt. Den hade tidigare i stort sett bara hanterats i branschpress, men nu skrev DN, Expressen och lokaltidningar i alla delar av landet om frågan och problematiken. Radio och tv intervjuade drabbade lantbrukare, och även regeringen verkade då vakna till. Landsbygdsministern förfasade sig, med rätta, över de hot och trakasserier han fick höra berättelser om när han träffade LRF och drabbade lantbrukare. Även Morgan Johansson bjöd in till samtal och fick lyssna till exempel från verkligheten på vad lantbrukare ute i landet faktiskt drabbas av.

Jag tycker att det är jättepositivt att regeringen ser allvaret i denna fråga, men samtidigt kan jag bli lite frustrerad över att en problematik som varit aktuell länge först nu tas på allvar av regeringen.

I en av de första motioner jag lade fram när jag kom in i riksdagen lyfte jag just problematiken kring hot, trakasserier och djurrättsrelaterad brottslighet. Som ministern sa bifölls denna motion våren 2015, tillsammans med en annan motion i samma ämne. Riksdagen gav regeringen i uppdrag att prioritera upp arbetet med djurrättsrelaterad brottslighet.

Men trots att både jag och andra riksdagsledamöter här i huset regelbundet har lyft denna problematik har det inte hänt så jättemycket. I november 2017, bara några månader efter att hoten och trakasserierna tilltagit sedan en ledargestalt ur dessa grupper släppts från fängelset, beslutade regeringen att anse att tillkännagivandet var färdigbehandlat, precis som ministern sa tidigare.

De åtgärder som ministern säger att man vidtagit består i att man har inhämtat och sammanställt information från Polismyndigheten om dessa brott samt att man har haft en löpande avrapportering mellan inrikesministerns statssekreterare och rikspolischefen respektive säkerhetspolischefen.

Samtidigt har problematiken som sagt bara blivit mer och mer omfattande. Tydligen anser justitieministern inte heller att tillkännagivandet var färdigbehandlat, eftersom ministern själv i sitt svar säger att han har tagit upp frågan med både Säkerhetspolisen och Polismyndigheten efter att ha träffat LRF i april.

Jag skulle därför vilja fråga ministern vad den information ministern har fått genom samtalen och underlagen från Polismyndigheten har visat och vilka åtgärder denna information har föranlett. Vilka konkreta effekter har regeringen sett av avrapporteringen och de samtal som man har haft med Polismyndigheten och Säkerhetspolisen, givet att det faktiskt är många drabbade företagare i landet som upplever att situationen snarare har förvärrats? Riksdagen anser att tillkännagivandet inte är färdigbehandlat eftersom vi fortfarande ser ett omfattande problem med djurrättsrelaterad brottslighet. Jag undrar därför vilka åtgärder ministern tänker vidta framöver.

Fru ålderspresident! Regeringens uppfattning är solklar i dessa fall: Vi ska se strängt på denna typ av brott. Rättsväsendet ska göra det generellt sett, polisen ska göra det och åklagare ska göra det när man väcker åtal. Vi har också vidtagit åtgärder för att utöka de verktyg som rättsväsendet har.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Om man inte gör detta på ett bra sätt riskerar man inte bara att de oacceptabla trakasserier som Kristina Yngwe redogör för fortsätter, utan dessutom rycks grunden för försörjning undan för människor som hamnar i situationer där de helt enkelt inte vågar driva sin verksamhet vidare. Det är just därför detta är så allvarligt.

Som Kristina Yngwe noterar och som jag också säger i mitt svar har vi därför tagit upp frågan med både Säkerhetspolisen och polisen. Säpo och polisen har haft i särskilt uppdrag att bekämpa politiskt motiverade brott. Då tittar man förstås på hela spektrumet: höger- och vänsterextremism och även islamistisk extremism. Jag har fått en föredragning om detta, och i det sammanhanget tog vi också upp denna typ av politiskt motiverade brott och hur man jobbar mot dem. Jag träffade också för bara några veckor sedan LRF för att redogöra för de åtgärder vi vidtar.

Vad är det då för konkreta åtgärder som har betydelse, förutom att polisen ser till att utreda de här brotten? En sak är att vi har förändrat lagstiftningen på en del sätt. Kameraövervakning kan vara metod för att freda sin egendom och sina gårdar och se till att folk helt enkelt inte vågar sig fram, och den lagstiftningen är förändrad i och med att den nya dataskyddsförordningen har trätt i kraft. Man behöver inte längre tillstånd på samma sätt som innan.

Den 1 juli träder också ny lagstiftning i kraft gällande möjligheten att sätta fotboja på den som bryter mot kontaktförbud. Den som förföljer människor på detta sätt kan få ett kontaktförbud utfärdat mot sig. Nu, från den 1 juli, blir det alltså också möjligt att övervaka detta med hjälp av elektronisk fotboja. Det är en ny regel som kommer.

Vi har skärpt lagstiftningen när det gäller ofredande på nätet; det gjorde vi från den 1 januari. Kristina Yngwe nämnde ju att detta är ett sätt att komma åt de grupper som riktar hot och annat mot lantbrukare. Vi har också skärpt minimistraffet för grovt olaga hot.

Det är trots allt en begränsad krets människor som ägnar sig åt denna typ av trakasserier. Men det är viktigt att polisen, när man får in dessa anmälningar, bedriver förundersökningarna så effektivt som möjligt så att dessa individer kan lagföras samt att man fortsättningsvis tar anmälningarna på stort allvar.

I interpellationerna ställs också frågor om hur vi förstärker polisnärvaron på landsbygden. I Oscarssons interpellation ställs frågan om hur många poliser som kommer att komma ut på landsbygden under de kommande åren. Svaret på den frågan är: fler än någonsin, av det enkla skälet att vi nu utbildar dubbelt så många poliser som den gamla regeringen gjorde. Ytterligare 1 100 går ut från skolan i år och ytterligare 1 300 nästa år. Därefter ska vi upp i en utbildningstakt på ungefär 2 000 per år, vilket kommer att vara historiskt högt. Vi bygger ut polisorganisationen med 10 000 anställda fram till 2024. Det är viktigt att se till att denna förstärkning kommer hela landet till del. Jag kan därför säga att det kommer att komma ut fler poliser än någonsin även på landsbygden.

Fru ålderspresident! Tack så mycket, ministern, för svaret!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Den del som gäller polisen är såklart väldigt relevant, för det är givetvis viktigt att det finns lokalkännedom och att det finns tillräckligt med resurser i hela kedjan för att man ska kunna ta hand om denna brottslighet och komma till platsen när det uppstår problem ute på gårdarna. Det är bra att det görs omfattande satsningar på polisen från regeringen och även från allianssidan. Vi är alla överens om att vi behöver satsa på detta, men den diskussionen får du nog ta med ledamoten Magnus Oscarsson vid ett annat tillfälle.

Jag tycker att det är positivt att det har gjorts skärpningar när det gäller till exempel ofredande på nätet och att de åtgärder som ministern har nämnt har vidtagits. Detta har inte föranletts av just hot och trakasserier i anslutning till djurrättsaktivism, utan jag förstår att det handlar om ett betydligt bredare problem. Jag kan dock uppleva det som lite frustrerande att denna fråga har lyfts i riksdagen vid flera tillfällen men inte riktigt tagits på allvar. När det sedan blir massmedialt uppmärksammat börjar man helt plötsligt vidta åtgärder och tala om denna fråga som det stora demokratiska hot den faktiskt är.

Någon som tittar på denna debatt kanske undrar varför detta egentligen är ett problem. Det är inte ett problem bara för de lantbrukare som drabbas, utan det är faktiskt ett problem för hela näringen. Vi har här i riksdagen fattat beslut om att öka svensk livsmedelsproduktion. När så många som var fjärde lantbruksföretagare enligt en undersökning känner oro över att utsättas för hot och trakasserier är läget allvarligt. Var femte lantbrukare känner någon som utsatts. Vill vi ha en svensk animalieproduktion, vilket jag är säker på att både ministern och jag vill, måste vi säkerställa att lantbrukare kan vara verksamma utan rädsla.

Men det är inte bara lantbruksföretagare och anställda som drabbas. Även länsstyrelser vittnar om att man har svårt att hitta jägare för licensjakt på varg eftersom dessa blir uthängda och hotade. Eftersöksjägare, som verkar på polisens uppdrag för att avliva trafikskadat och lidande vilt, drabbas, vilket gör att allt fler drar sig för att ta ett sådant uppdrag. Detta är för samhället viktiga funktioner, och kan vi inte garantera tryggheten för dessa kommer lidandet för djur att öka markant.

Men detta är i grunden också ett demokratiproblem. I detta fall handlar det om ideologi kopplat till djurrätt, men det kan precis lika gärna handla om trakasserier kopplade till religion eller till någon annan ideologi. Därför är det viktigt att vi verkligen gör vad vi kan.

När det gäller vad som kan behöva göras framöver är nummer ett att politiken tydligt måste säga: Detta tolererar vi inte. Jag tycker att det är jättepositivt att ministern är tydlig här i kammaren och också har varit tydlig sedan frågan kom upp i medierna. Jag är också glad att flera i riksdagen säger att detta är något som vi inte kan acceptera i ett demokratiskt samhälle.

Ministern lyfter också fram kameraövervakning, som är på väg in. Det är också positivt.

Jag tror att det är viktigt att stoppa medel till våldsbejakande organisationer. Om organisationer som driver djurrättsfrågor bejakar våld mot djurägare ska de uteslutas från offentliga medel, och pengar som har betalats ut ska betalas tillbaka.

För att man ska få bättre statistik och bättre uppföljning när det gäller omfattningen av dessa brott tror jag också att det skulle vara bra med en särskild brottskod. Jag tror också, precis som Magnus Oscarsson är inne på i sin interpellation, att det skulle vara värdefullt att stärka skyddet för eftersöksjägare. Oscarsson nämner vissa metoder. Man skulle kunna tänka sig att också inkludera eftersöksjägarna i skyddet för blåljuspersonal. Utför man ett uppdrag för polisens räkning ska man också få skydd.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi ska värna demonstrationsrätten, men när demonstrationer gång på gång sker i form av trakasserier måste man se över den frågan.

Jag undrar vad ministern tänker om de frågor som jag har lyft här och om han har några andra tankar framöver.

Fru ålderspresident! Det är inte så att vi har börjat jobba med de här frågorna för att de har varit massmedialt uppmärksammade. Arbetet med de åtgärder som jag redovisade går ofta långt tillbaka. Jag pekade på att de åtgärder vi har vidtagit får effekt också på hur vi kan komma till rätta med denna typ av trakasserier och allvarliga brott. Men detta är inget som vi började med först när det blev massmedialt uppmärksammat. Tvärtom: Uppdraget om politisk motiverad brottslighet - det här är ju en del av det - gav vi till polisen och Säkerhetspolisen för länge sedan.

Vad är det då för åtgärder vi talar om? Den ökade möjligheten till kameraövervakning är en av dem. Den starkare lagen mot näthat trädde i kraft den 1 januari. Det handlar också om reglerna om kontaktförbud och elektronisk fotboja för dem som ägnar sig åt sådant här. Skälet till att jag nämner detta är att jag vet att det finns fall där enskilda individer i just det här sammanhanget har fått kontaktförbud som de sedan har brutit emot. Nu får man genom fotbojan en mycket konkret möjlighet att se till att kontaktförbud följs och att de inte kan brytas igen. Detta träder i kraft från den 1 juli.

Jag tror att vi är helt överens om att inga medel ska gå till våldsbejakande organisationer. Nu är det inte jag som har hand om bidragssystemen, men jag vet att det pågår översyn hos andra ministrar när det gäller just detta. Också vad gäller kommunala medel måste man ha en sträng hållning och god kontroll. Pengar ska inte gå till våldsbejakande organisationer. Där ska man dra åt när man kan.

Detta med eftersöksjägare är en fråga som tas upp i Oscarssons interpellation. I de sammanhang där eftersöksjägare kan sägas ägna sig åt myndighetsutövning - och det kan de nog i de flesta fall - täcks de av den lagstiftning som finns gällande våld och hot mot tjänsteman. De har detta straffrättsliga skydd. Om de i någon situation inte har det kommer de att omfattas av den lagstiftning som nu är på väg fram och som handlar om att skärpa straffen när man angriper någon som utövar sitt yrke. Detta finns inom ramen för Blåljusutredningens förslag. Vi håller på att gå igenom det för att se hur det ska utformas. Men redan i dag bör eftersöksjägare alltså i de allra flesta fall omfattas av lagstiftningen om våld och hot mot tjänsteman.

Slutligen vill jag säga några ytterligare ord om just polisfrågorna. Det är oerhört viktigt att se till att det finns en stark polisbemanning över hela landet. Jag kan inte låta bli att glädjas åt att vi i förra veckan kunde konstatera att fler ungdomar än någonsin nu söker sig till polisyrket. Vi fick in 11 588 ansökningar till de 1 000 platser som finns på polisutbildningen från nästa vår. Det gör att vi har väldigt goda förutsättningar att fylla platserna. Detta är särskilt remarkabelt med tanke på att vi nu har den lägsta arbetslösheten bland ungdomar på 15 år. Det är många som slåss om ungdomarna just nu, men polisen vinner.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Väldigt många ungdomar söker sig nu till polisyrket, vilket ger oss goda förutsättningar att bygga ut polisverksamheten i hela landet.

Fru ålderspresident! Det jag menar med ett sent uppvaknande från regeringen är att detta ju inte är någon ny fråga. Många av de åtgärder som ministern lyfte fram är sådant som har kommit på köpet i och med andra åtgärder som är positiva för dem som drabbas av djurrättsrelaterad brottslighet. När man läser kommentarerna från justitieministern och landsbygdsministern är det lätt att uppfatta dem som: Oj, var det så här illa? Bättre sent än aldrig, tycker jag. Det är ju bra att man nu börjar tala om detta som en tydlig problematik.

Det är bra att ministern ställer sig positiv till flera av de åtgärder som jag lyfte fram. Att stoppa medel till våldsbejakande organisationer är inte någon ny fråga. Men nu finns det alltså tilläggsdirektiv, och det är väldigt bra om det kommer något konkret ur detta. Det är också positivt att man kommer att jobba vidare med att stärka skyddet.

En fråga i slutet av mitt förra inlägg som kanske inte uppfattades handlade om demonstrationsrätten. Inte sällan är det ju upprepade trakasserier som riktas mot enskilda företagare. Som företagare inom lantbruket är man ofta verksam på sin gård, där familjen också bor. Där utnyttjar personer demonstrationsrätten för att med regelbundenhet göra olaga intrång eller för upprepade trakasserier, vilket är väldigt påfrestande för företagare, anställda och anhöriga. Jag skulle gärna vilja höra vad ministern tänker om det. Jag vill också tacka ministern för den här diskussionen och ser fram emot kommande åtgärder.

Fru ålderspresident! Precis som Kristina Yngwe säger är det ingen ny fråga. Den fanns ju på alliansregeringens tid också. Men jag kan konstatera att det är nu som en hel del av de här åtgärderna faktiskt vidtas. Kameraövervakningen, straffskärpningen när det gäller de olaga hoten, ofredandelagstiftningen, kontaktförbudet och den elektroniska övervakningen är sådant som vi nu får på plats, liksom expansionen av polisens verksamhet.

Nej, inga pengar ska gå till våldsbejakande organisationer. Det är vi helt överens om. Det gäller att utöka kontrollerna på ett så bra sätt som möjligt.

Demonstrationsrätten har väldigt starkt skydd i grundlagen. Men man får aldrig göra sig skyldig till sådant som olaga intrång eller hemfridsbrott. Om sådant skulle ske gäller det att se till att man kan utreda de brotten på ett ordentligt sätt. Men vi kan naturligtvis ta en fortsatt diskussion om just detta regelverk. Där har vi som sagt starka grundlagsregleringar, som jag tycker att det är viktigt att hålla på.

Sedan gäller det att se till att polisen kan bedriva förundersökningar med effektivitet och att man lagför de individer som det handlar om. Som jag många gånger har varit inne på ser vi allvarligt på den här typen av brott, både när det gäller effekterna för enskilda och när det gäller det faktum att de syftar till att rycka undan försörjningen för människor. Det kan vi aldrig någonsin acceptera.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag vill också tacka Kristina Yngwe för en bra diskussion under den här förmiddagen och önska henne en trevlig sommar.

Överläggningen var härmed avslutad.