Huawei

Fru talman! Ludvig Aspling har frågat mig om jag ser det som en säkerhetsrisk att Huaweiutrustning byggs in i det svenska 5G-nätet, vilka åtgärder regeringen har vidtagit eller kommer att vidta för att förhindra dessa potentiella säkerhetsrisker samt om jag kommer att arbeta för en uppdatering av cybersäkerhetsdirektivet för att begränsa Huaweis tillgång till utbyggnaden av 5G-nät i Europa.

Regeringen är medveten om de utmaningar som finns kopplat till utrustning som används vid utbyggnad av nät för elektronisk kommunikation, och regeringen ser därför över problematiken och överväger om ytterligare åtgärder behövs.

Under den föregående mandatperioden vidtogs flera åtgärder som innebär en ambitionshöjning avseende säkerhetsskyddet, däribland initiativ till en ny säkerhetsskyddslag. Regeringen tillsatte också en statlig utredning, som bland annat har föreslagit skärpta krav på verksamhetsutövare som vill genomföra en överlåtelse, upplåtelse eller utkontraktering av säkerhetskänslig verksamhet och utökade möjligheter för tillsynsmyndigheterna att ingripa mot sådana åtgärder: Kompletteringar till den nya säkerhetsskyddslagen, SOU 2018:82. Betänkandet remissbehandlas för närvarande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation regleras att operatörerna ska vidta lämpliga tekniska och organisatoriska åtgärder för att säkerställa att uppgifter som behandlas i samband med tillhandahållandet av tjänsten skyddas. EU-ramverket för elektronisk kommunikation har nyligen moderniserats, bland annat rörande driftssäkerhet och incidentrapportering. Regeringen arbetar för närvarande med genomförandet av det nya ramverket i svensk rätt.

Europaparlamentet och rådet har under hösten 2018 nått en politisk överenskommelse kring förslaget om Enisa, EU:s cybersäkerhetsbyrå, och om cybersäkerhetscertifiering av informations- och kommunikationsteknik, den så kallade cybersäkerhetsakten. Då lagstiftningen ännu inte trätt i kraft är det för tidigt att avgöra behovet av eventuella uppdateringar.

Fru talman! Starka indikationer talar för att Kina är inställt på konfrontation snarare än på fredlig samverkan med västvärlden, och den inställningen måste ses mot bakgrund av landets historia. Vi glömmer ofta bort opiumkrigen, kolonialiseringspolitiken efter första världskriget och det faktum att Kina förlorade ungefär lika många människor som Sovjetunionen under andra världskriget.

Som utlänning boende i Kina är det omöjligt att inte märka den missaktning som både myndigheter och människor där känner mot utlänningar generellt och att Kina är inställt på revansch mot oss.

Kinas nuvarande strategi gentemot västvärlden fokuserar inte på stridsvagnar eller kärnvapen utan på information. Det moderna Kina agerar utifrån ett uråldrigt ordspråk - zhi bi zhi ji, bai zhan bu dai - vilket ungefär betyder att den som har information om fienden klarar hundra krig.

Möjligheten att röja, förvanska eller sälja känsliga uppgifter och störa känslig infrastruktur är en strategisk målsättning, och spjutspetsen för den kapaciteten heter Huawei. Huawei grundades av en ingenjör vid Kinas informationsteknologiska forskningsanstalt och har mycket nära band till regimen. Bolaget har pekats ut för att överföra övervakningsteknologi till Nordkorea. Bolagets CFO greps nyligen i Kanada misstänkt för brott relaterade till sanktionerna mot Iran, och flera personer med koppling till bolaget har gripits i Europa för misstanke om spioneri.

Eftersom Huaweiutrustning i det nya 5G-nätet ger Kina enorma möjligheter till informationsinhämtning har bland andra USA, Storbritannien och Japan beslutat att utestänga bolaget. Flera andra länder utreder just nu frågan, men Sverige är tyvärr inte ett av dessa. Anders Ygeman uppgav för inte så länge sedan i tidningen Ny teknik att han inte ens diskuterat frågan på regeringsnivå, vilket är helt obegripligt.

Fru talman! Jag blir ledsen när jag läser det här interpellationssvaret. Jag har aldrig sett så många svaga bortförklaringar förut.

Ygeman lyfter fram den nya säkerhetsskyddslagen från i fjol, en lag som handlar om att stärka skyddet för vissa typer av uppgifter. Den har dock ingenting med det här att göra.

Han lyfter fram EU:s kodex för elektronisk kommunikation, som handlar om att säkra snabb och tillförlitlig internetanslutning i unionen, vilket också är en helt annan fråga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Till sist nämner Ygeman EU:s nya cybersäkerhetsförordning, som inte heller kommer att kunna användas för att stoppa Huawei. Detta är Ygeman själv väl medveten om. Hans eget parti står nämligen bakom en ny resolution i Europaparlamentet som handlar om just Huawei. Jag läser ur resolutionen här:

"Calls on the Commission to assess the robustness of the Union's legal framework in order to address concerns about the presence of vulnerable equipment in strategic sectors, (.) urges the Commission to present initiatives, including legislative proposals."

Ygemans eget parti drar alltså slutsatsen att ny lagstiftning behövs, men Ygeman själv hänvisar till den lagstiftning som finns.

Fru talman! Inget av det som statsrådet tar upp i interpellationssvaret kan användas för att stoppa Huawei. Den fråga som jag vill ha svar på är därför: Varför i hela friden har den här regeringen inte förberett svensk lagstiftning för att ordna detta?

Jag vill också påminna om att Anders Ygeman fick sparken från sin förra statsrådstjänst eftersom han ansvarat för det största informationssäkerhetshaveriet i Sveriges historia. Nu är samme Anders Ygeman på väg att servera nycklarna till hela den svenska it-infrastrukturen på ett silverfat till ett bolag med väldokumenterade kopplingar till kinesisk underrättelsetjänst. Det ser med andra ord ut som om historien håller på att upprepa sig.

Fru talman! Ludvig Aspling ondgör sig över att jag tar upp EU:s cybersäkerhetsdirektiv och undrar varför jag kan göra det i ett svar på hans interpellation. Ja, Ludvig Aspling, det enkla skälet är att du har frågat om just det direktivet. Det är väl inte för mycket begärt att du ändå ska ha läst igenom din egen fråga?

När det gäller Transportstyrelsen var jag ansvarig för den myndighet som avslöjade missförhållandena. Det var min roll i det. Det var väl för väl.

När det gäller frågan om telekommunikation och 5G-nätet vill jag understryka att vi behöver höja säkerhetsnivån inför den kommande 5G-auktioneringen. Men jag tror att det är ett misstag att i detta peka ut ett enskilt bolag eller en enskild nation. Det viktiga är ju att säkerställa att den teknik som används och att de operatörer som kommer att få licenser håller den säkerhetsnivå som Sverige har rätt att kräva.

Fru talman! Jag tror att Anders Ygeman inte riktigt har läst min interpellation. Den fråga jag ställer är varför inte Anders Ygeman eller någon annan i regeringen har föreslagit ett tillägg till cybersäkerhetsdirektivet för att lösa just den här frågan. Cybersäkerhetsdirektivet antogs i dag och börjar gälla från i dag. Men som det ser ut just nu finns det inga bestämmelser i det som kan användas för att lösa det här problemet.

Frågan jag ställde i interpellationen är varför regeringen inte har föreslagit något tillägg för att hantera det här problemet. Det är detta som är min fråga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När det gäller detta med att peka ut enskilda bolag eller enskilda länder ska jag medge att Anders Ygeman har en poäng. Det är naturligtvis sant att man inte ska peka ut enskilda bolag och enskilda länder. Men lagstiftning fungerar ju inte på det sättet. En bestämmelse för att hantera det här problemet skulle utformas så att till exempel företag som bygger upp 5G-nätet inte ska använda utrustning från företag som kan antas ha nära band till andra länders säkerhetstjänster. Det är på det sättet lagstiftningen byggs upp, naturligtvis.

Vi ska inte stifta lag om att ett visst företag eller produkter från ett visst land inte ska få förekomma i nätet. Detta är fullständigt uppenbart. Jag tycker att det är en svag invändning, faktiskt.

När det gäller lagstiftning är det också viktigt att påpeka att den tar tid, vilket vi har sett under dagens aktuella debatt. Detta gör mig upprörd. Den här regeringen har haft lång tid på sig att hantera det här problemet.

Problemet med Huawei har varit känt under fyra fem år, sedan man började planera för 5G-nätet. Men Sverige har inte föreslagit någon lagstiftning alls förrän i dag.

Nu säger regeringen att man överväger att vidta åtgärder, men det är för sent. Den här frågan måste lösas under det här året, för det är under detta år som utrustningen kommer att installeras. Efter att den har installerats blir det mycket svårare att byta ut den.

Låt mig dra en kort parallell till hur britterna har löst den här frågan. Britterna hade, som jag har förstått saken, lagstiftning på plats sedan många år. De kunde fatta beslutet om Huawei som ett myndighetsbeslut. Då går det fort och är enkelt.

Det är sådan lagstiftning som Sverige borde ha haft på plats, och vi borde ha börjat förbereda för detta för kanske fyra fem år sedan.

Fru talman! Låt oss börja med det vi är överens om. Vi är överens om att vi ska ha en lagstiftning som säkerställer högt ställda krav på operatörer och på utrustning vid det kommande 5G-nätet. Det förefaller vi vara helt överens om.

Vi verkar också, trots den lite stormiga inledningen, vara överens om att vi i lagstiftningen inte ska peka ut ett enskilt land eller en enskild leverantör av komponenter. Det välkomnar jag.

Sedan blir det lite konstigare, när Ludvig Aspling säger: Det är för sent, eftersom det är komponenter som ska vara installerade under det här året. Vad bygger Ludvig Aspling det på? 5G-auktionen kommer att hållas i december i år. Det är knappast några som kommer att installera master och stjärnnätverk innan de vet om de kommer att få en licens eller inte. Vad bygger Ludvig Aspling detta påstående på?

Fru talman! Är vi verkligen överens om detta? Jag hävdar med emfas att denna regering har försuttit möjligheten att i tid lösa frågan. Det som Anders Ygeman säger på slutet stämmer. Det är antagligen under nästa år som utbyggnaden kommer att pågå, och det är innan dess som lagstiftning måste vara på plats. Men som både Anders Ygeman och jag vet tar lagstiftning när det gäller sådana här saker lång tid att lösa. Om man inte sätter igång nu kommer man med stor sannolikhet inte att ha lagstiftning på plats. Men det är någonting som framtiden får utvisa.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag hoppas att detta är någonting som Anders Ygeman kan ta med sig härifrån, så att han sätter en eller två tjänstemän att börja utreda frågan redan i dag.

Fru talman! Vi är alltså överens, Ludvig Aspling, om att du hade fel om tidtabellen. Det hedrar dig att du erkänner det. Låt oss också vara ärliga och säga att det krävs en hög hastighet när det gäller att få på plats de skyddsåtgärder som vi förefaller vara överens om. Jag hoppas att jag inom kort kommer att kunna visa detta på ett sådant sätt att även Ludvig Aspling och Sverigedemokraterna är nöjda med det.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.