IB-elevernas möjligheter att söka till vidare studier

Just nu talar: {{ VideoModel.activelivespeaker.text }}
{{ videometadata.debatetypename }} {{ videometadata.debatedate }}

Interpellationsdebatt 1 juni 2009

Interpellation: IB-elevernas möjligheter att söka till vidare studier

Interpellation 2008/09:511 av Pertoft, Mats (mp)

den 13 maj

Interpellation

2008/09:511 IB-elevernas möjligheter att söka till vidare studier

av Mats Pertoft (mp)

till utbildningsminister Jan Björklund (fp)

International Baccalaureate Diploma Programme, IB-programmet, är ett tvåårigt gymnasieprogram med internationell standard som erbjuds i ett flertal länder och ger tillgång till universitet över hela världen. I svenska gymnasieskolor som erbjuder International Baccalaureate måste eleverna först gå ett förberedande år, dels för att förbereda eleverna på språket och undervisningen, dels för att gymnasieutbildningen enligt svensk skollagstiftning måste vara tre år.

International Baccalaureate Diploma Programme sägs vara det mest krävande studieprogrammet på gymnasienivå i Sverige. Däremot är IB inte en svensk gymnasielinje utan en internationell och styrs från Cardiff och Genève. De omfattande studierna på engelska som programmet kräver av eleverna ger den överlägset bästa möjligheten till fortsatt akademisk utbildning utomlands. Om eleven lyckas ta Bilingual Diploma klassas han eller hon som modersmålstalande i engelska i Storbritannien vid ansökan till universitet.

IB-diplomet ger även behörighet till svenska universitet. För närvarande konverteras IB-betygen till ett svenskt jämförelsetal, 40 poäng motsvarar ett jämförelsetal på 20.0 i det svenska betygssystemet. Reglerna kommer att ändras från och med hösten 2010, då IB-elever i stället kommer att finnas i en särskild kvotgrupp tillsammans med elever med utländsk gymnasieexamen. För särskild behörighet krävs lägst betyget 4 i ett ämne.

Enligt det nya systemet, som träder i kraft nästa höst, ska därmed IB-elever inte längre få sina betyg konverterade så att de kan tävla i samma kvotgrupp som elever med vanliga svenska gymnasiebetyg. I stället ska de söka i den så kallade Kvotgrupp III tillsammans med dem som har utländska betyg. Men platserna fördelas efter kvotgruppernas storlek och antalet sökande i Kvotgrupp III kommer ofta att vara så lågt att man får ett fåtal platser eller ingen plats alls. Det nya systemet gör att akademiskt väl förberedda IB-elever kommer att slå ut varandra, medan gymnasister från andra linjer seglar rakt in, trots att de har tunnare kunskaper. I värsta fall får IB-eleverna över huvud taget inte chansen, eftersom Kvotgrupp III blir helt utan platser. Ju smalare och mer attraktiv utbildningen är, desto större är risken.

Det är tydligt att riksdagens beslut om ändrade antagningsregler till högskolan missgynnar IB-programmet och de elever som väljer detta. IB-programmet är en viktig del av det svenska gymnasielandskapet och ett uttryck för den mångfald av gymnasiemöjligheter som gynnar utvecklingen av svenskt skolväsen.

Regeringen borde vara angelägen om att värna om IB-programmet i Sverige och hitta en konstruktiv lösning för de problem som nu har visat sig. Pragmatism borde gå före ålderdomliga principer.

Min fråga till ministern är:

Hur kommer ministern att agera för att säkerställa att IB-programmets elever även i framtiden får samma möjligheter som alla andra gymnasieelever att söka till svenska högskolor?