Inflationens konsekvenser för hushållens ekonomi

Fru talman! Mot bakgrund av inflationens konsekvenser för hushållens ekonomi har Linus Sköld frågat mig hur regeringen avser att agera för att stötta de ekonomiskt mest utsatta hushållen. Han har också frågat mig vilka åtgärder regeringen avser att vidta för att stoppa inflationens konsekvenser för hushållsekonomin.

Linus Sköld har även frågat mig hur regeringen avser att agera för att skydda vanligt folks levnadsstandard från inflationens konsekvenser och om regeringen avser att vidta åtgärder för att fattigdomen inte ska öka bland vanligt folk.

Linus Sköld har också frågat mig hur regeringen avser att agera för att skydda de ekonomiskt mest utsatta hushållen från inflationens konsekvenser samt om regeringen avser att vidta åtgärder för att minska tonårsföräldrars ekonomiska utsatthet.

Inflationen har slagit hårt mot många hushåll, exempelvis genom höga matpriser och ökade boendekostnader. Många hushåll har haft det tufft, och därför har en av regeringens centrala prioriteringar varit att bekämpa inflationen genom en återhållsam finanspolitik. Det är glädjande att de senaste utfallen nu visar att regeringens politik fungerar - inflationen faller tydligt i år. Även om prognoser alltid är osäkra och kan komma att justeras ser det i nuläget ut som att inflationsmålet nås under 2024. För att nå dit är det centralt att vi nu fokuserar på att ta inflationsbekämpningen i mål.

Samtidigt har det varit viktigt för regeringen att stötta hushåll, företag och välfärd som har haft det tufft under krisen. I budgetpropositionen för 2024 genomfördes därför flera reformer som stöttar hushållen, exempelvis en förstärkning av jobbskatteavdraget samt sänkt skatt på pension, sänkta skatter på drivmedel och förlängt tilläggsbidrag i bostadsbidraget för utsatta hushåll. Regeringen har även sänkt reduktionsplikten för bensin och diesel. Många ekonomiskt utsatta hushåll har dessutom fått kompensation för den höga inflationen via prisindexerade bidrag och transfereringar. Det har gett hushåll med knappa resurser mer i plånboken och bättre förutsättningar att hantera ökade kostnader för mat och hyra.

Fru talman! Jag tackar Elisabeth Svantesson för svaret.

Elisabeth Svantesson står här i kammaren och säger att inflationsmålet är på väg att nås, och det är i sanning glädjande. Det måste man erkänna även om man är oppositionspolitiker. Det Elisabeth Svantesson inte nämnde i sitt svar är att den inflation som har varit inte kommer att försvinna. Effekterna av den inflation som har varit de senaste åren kommer att kvarstå under många år framöver, om inte de som styr riket är beredda att göra politiska prioriteringar för att komma till rätta med detta.

Låt oss ta några exempel. Den senaste tiden har vi fått rapporter om ett antal rekord. Det är svenskarnas skulder till Kronofogden räknat i antal skuldsatta och i skuldsumma. Det är vidare antalet vräkningar av familjer med barn.

Det som föranledde en av de tre interpellationer som Elisabeth Svantesson har slagit ihop till den här debatten - det är därför det lät som jag har ställt så många herrans frågor, men de har ställts i tre olika interpellationer - var ett nytt skamligt rekord för en nation som Sverige. Det handlar om antalet svenskar som ansöker om skuldsanering. 31 000 personer ansökte om skuldsanering 2023. Det är 22 procent fler än 2022. Med politik kan man prioritera och underlätta för dem som har det allra sämst ställt.

Ett annat exempel i en annan av interpellationerna handlar om en tonårsförälder, i det här fallet en ensamstående förälder som saknar sjukpenninggrundande inkomst och därmed är beroende av grundförsäkringen i föräldraförsäkringen och ett barnbidrag. Den gruppen föräldrar har tappat 13 procent i realinkomst de senaste fyra åren. Betydelsen av detta är att äggen som tonårsföräldern köpte till påsk fortfarande var 12 procent dyrare i slutet av mars i år än vad de var förra året.

Prisökningarna kvarstår. När Elisabeth Svantesson säger att inflationen går ned betyder det bara att prisökningstakten avstannar. Priserna kommer inte att gå ned, utan priserna kommer att fortsätta att öka.

Grundnivån i föräldraförsäkringen ökar inte, om inte Elisabeth Svantesson bestämmer att den ska göra det. Barnbidraget ökar inte, om inte Elisabeth Svantesson bestämmer att det ska göra det.

Det tonårsföräldern är beroende av för sin försörjning kommer inte att bli mer om inte Elisabeth Svantesson är beredd att höja de nivåerna. Men äggen kommer att vara ännu dyrare nästa år, och det är poängen. Elisabeth Svantesson har råd att förstärka rot och rut med 1 miljard, men att öka underhållsstödet för ensamstående föräldrar, för halva priset, har hon inte råd med.

Politik handlar om att prioritera, och Elisabeth Svantesson prioriterar fel.

(Applåder)

Fru talman! Tack till finansministern och tack till Linus Sköld för viktiga interpellationer!

Det här är inte en favorit i repris för mig, men faktum är att jag stod i den här talarstolen för ungefär 14 år sedan och hade en nästan likadan interpellationsdebatt med ungefär föregående föregående föregående finansminister - Anders Borg, i alla fall - om barnfattigdomen och att barnfattigdomen i finanskrisens spår eskalerade i Sverige.

Barnfattigdomen fortsatte att vara hög. Den kanske gick ned något. Jag hoppas att den gick ned något, men vi kan konstatera att 2021 hade Sverige högst barnfattigdom i Norden. Nu har den ökat med inflationen i Sverige medan Sveriges grannländer har vidtagit åtgärder för att begränsa effekterna för barnfamiljerna.

Sverige har, särskilt för utsatta hushåll, blivit fattigare. Samtidigt kan vi konstatera att antalet miljardärer i Sverige fortsätter att öka. Bankernas vinster fortsätter att öka. Precis som Linus Sköld lyfte upp fortsätter också andelen barnfamiljer som hamnar hos kronofogden att öka. Det här måste ju mötas med politik.

Majblomman redovisar att fler nu äter skollunch. Det är ju vällovligt och viktigt. Det är kanske också viktigt att kommunerna säkerställer att de har ekonomi till mjölk på lunchbordet. Tyvärr har inte alla kommuner riktigt haft råd med det nu.

Fru talman! Vi riksdagsledamöter har i januari varit ute och träffat skolklasser. I Umeå träffade jag till exempel en skolklass som dessvärre meddelade att fredagsmyset har minskat. Familjerna har inte samma resurser till att fredagsmysa.

En tjej som tyckte att hennes mammas matlagning kanske inte var den bästa tyckte också att en viktig del i livet var att någon gång kunna köpa en pizza. Familjen hade räknat ut väldigt tydligt att pizzapriset just där hade ökat med 40 procent.

Det blir mindre pizza till barnfamiljerna. Samtidigt har vi en regering som tycker att det inte var viktigt att satsa på ett till barnbidrag till familjerna eller för den delen att höja någon annan viktig del, till exempel försörjningsstödet, för de mest utsatta.

De som nu hamnar hos kronofogden hade nog hoppats att inte göra det, men nu är de där. Nu behövs det åtgärder, för precis som Linus Sköld så förtjänstfullt lyfte fram har priserna fortsatt att öka. Inflationen är på väg tillbaka, men priserna fortsätter att öka - och för de mest utsatta ökar de mest påtagligt. Då, fru talman, blir det mindre fredagsmys för många barnfamiljer.

(Applåder)

Fru talman! Tack till finansministern för svaren men framför allt tack till Linus Sköld för de viktiga interpellationerna i denna ekonomiskt svåra tid för svenska folket!

Precis som interpellanten har pekat på har vi i Sverige rekord när det gäller tuffa saker - skuldsanering, vräkningar och behövande vid hjälporganisationernas matstationer. Jag hörde nyligen på radion om detta. Nya grupper behöver nu hjälp i form av en extra matkasse för att klara av att försörja sig själva och sina familjer.

Samtidigt urholkas värdet i trygghetsförsäkringarna. Det kan gälla en ung nybliven mamma som ser sin grundnivå i föräldrapenningen urholkas. Interpellanten pekade i sin interpellation på att RUT har gjort uträkningar på detta och visat att det reella värdet blir 13 procent mindre.

Barnen ska inte betala för den kris vi genomgår. Det var också vårt fokus under förra året när vi socialdemokrater lade fram vår vårbudget. Det var en budget som satte barnen i främsta rummet, för det är faktiskt barn som drabbas värst i dessa tider. De drabbas genom att föräldrarna inte har råd att sätta mat på bordet. Vi ser i dag att en av tio svenska föräldrar säger att man är oroad över att barnen inte blir mätta under hela uppväxten.

Vi vet också att de priser som är höga i matbutikerna just nu är de på frukt och grönt. Det betyder att det är väldigt många föräldrar som tvekar att köpa just frukt och grönt till sina barn. Det kommer att få konsekvenser också för hälsan, för folkhälsan, när unga inte vänjer sig vid att äta frukt och grönt under uppväxten. Där kommer vi att få folkhälsoeffekter långt in i framtiden.

För att trygga barnfamiljernas situation borde finansministern göra allt just nu och inför den kommande vårbudgeten. Det borde handla om hur vi stärker de mest utsatta barnfamiljerna så att de får de bästa möjligheterna att ta sig igenom denna ekonomiskt tuffa tid.

Jag tycker att interpellanten också i sitt inlägg tydligt visade på hur allvarligt det är att det prisläge som varit har urholkat ekonomin hos många familjer runt om i Sverige och att detta inte är något som repareras när priserna nu står mer still. De står inte heller helt still, utan i undersökningar som görs ser vi att matpriserna har ökat också 2024.

Även om priserna hade stått helt still är det ju så att motståndskraften hos svenska folket är mycket svagare just nu. Alla besparingar är uppätna för många. Släktingarna har man frågat. Man har tagit till knepen som gör att man kan ta sig igenom en eller två månader till. Men vad ska svenska folket göra när regeringen inte är beredd att göra sitt yttersta för att hjälpa framför allt barn och ungdomar att ta sig framåt under ekonomiskt svåra tider?

(Applåder)

Fru talman! Jag tackar för interpellationerna. De berör en mycket viktig fråga. Många människor runt om i Sverige, från norr till söder, kämpar just nu med att få sin ekonomi att gå ihop.

Sverige har under senare år blivit betydligt farligare. Men Sverige har också blivit fattigare, och den främsta orsaken till att Sverige och svenskarna blivit fattigare är just inflationen. Den slog till med kraft 2021, och den har plågat många människor. Även de som inte har små marginaler, fru talman, utan ganska genomsnittliga inkomster har helt plötsligt sett sina bolån och bolånekostnader öka dramatiskt. Men allra värst är det självklart för dem som redan tidigare hade det tufft med små marginaler.

Det är just därför, fru talman, som det har varit viktigt och är viktigt att se till att inflationen går ned. Det arbetet fortsätter, och det är väldigt glädjande att det är på väg.

Fru talman! Jag är mycket väl medveten om och har sagt det många gånger här i kammaren att även om inflationen går ned betyder det inte att priserna sjunker. Vi kommer att leva med konsekvenserna av de höga priserna under lång tid. Enskilda varor kan såklart gå ned av olika skäl, men prisnivån kommer att vara där den är.

Det är också därför det har varit viktigt för oss i våra fyra partier när vi har lagt fram våra budgetar att verkligen stötta hushållen genom en svår tid. Normalt sett, fru talman, har man ofta expansiva budgetar i en konjunkturnedgång. Det har vi hållit borta. Varför det? Jo, budgeten har varit återhållsam för att inflationen inte ska ta ännu högre fart - och för att inflationen helt enkelt ska komma ned.

Men ändå har vi stöttat hushållen. Jag har sagt det tidigare. Vi har sänkt drivmedelsskatter två gånger. Detta har Socialdemokraterna varje gång varit emot. Vi har förändrat reduktionsplikten kraftigt så att dieselpriset faktiskt från den 31 december till den 1 januari sjönk med 4 kronor. Detta var Socialdemokraterna emot. Det här har underlättat för hårt hel- eller deltidsarbetande föräldrar som har det tufft i sin ekonomi och som måste ha bil.

Dessutom har vi sänkt skatten för vanliga löntagare. Det brukar Socialdemokraterna oftast vara emot. Vi har sänkt skatten på löneinkomster och på pension.

Detta är några av de saker vi har gjort för att underlätta. Dessutom - och detta tycker jag är viktigt - är det mest träffsäkra för de barnfamiljer som har det allra tuffast att vi ytterligare höjde och förlängde bostadsbidraget. Nu förlängs det ytterligare. Även om inflationen går ned förlängs det året ut eftersom konsekvenserna av inflationen fortfarande är väldigt påtagliga för många människor.

Fru talman! Jag har respekt för att många socialdemokrater i kammaren tycker att vi borde ha gjort många fler saker. Skulle vi lägga ihop alla dessa saker skulle summan naturligtvis ha inneburit att vi inte hållit oss inom den ram som vi har att förhålla oss till.

Jag menar att det regeringen gör är viktigt och rätt. Vi måste få ned inflationen, och vi är på väg att få ned den. Vi har ända sedan första dagen sett till att stötta hushållen för att de ska klara sig genom denna tid. Jag sa det hösten 2022, och jag säger det nu: Det är tufft, och det kommer att vara tufft. Men vi tar oss genom detta tillsammans.

Fru talman! Tack, Elisabeth Svantesson, för ännu ett inlägg där min grundtes ändå erkänns: Prisnivåerna kommer att fortsätta försvåra för hushållen, och de kommer att försvåra allra mest för de hushåll som har det allra sämst ställt. Elisabeth Svantesson svarar också att hon inte är beredd att göra något ytterligare för att stötta dessa hushåll.

Ett extra barnbidrag för innevarande år fanns med bland våra budgetförslag. Detta hade Elisabeth Svantesson och hennes partikamrater kunnat säga ja till, om de velat. Ett höjt underhållsstöd med 500 kronor i månaden för ensamstående föräldrar hade Elisabeth Svantesson kunnat säga ja till, om hon velat. Detsamma gäller den permanenta förstärkningen av bostadsbidraget till barnfamiljer, som Elisabeth Svantesson nu äntligen har kommit på att hon också tycker verkar vara en bra idé. Detta förslag har vi lagt fram tidigare. Eller ta för den delen förslaget om en skuldakut som vi har lagt fram för att förebygga att ännu fler hamnar i skuldsaneringsbehov.

Jag lät riksdagens utredningstjänst räkna på några typfallsfamiljer. Två av de interpellationer vi debatterar handlar om två olika typfallsfamiljer: dels en familj med tonårsbarn, dels en familj med medianinkomst.

I det senare fallet rör det sig om två vuxna med medianlöner och två barn, som bor i en hyresrätt på 80 kvadrat. Om man räknar på deras inkomster i 2020 års priser, det vill säga flyttar tillbaka värdet på det de tjänar nu till 2020, har värdet blivit 9 procent mindre. Det är detta vi brukar prata om som att tio års reallöneökningar har ätits upp av inflationen. När det gäller dessa 9 procent ska jag, innan Elisabeth Svantesson ännu en gång säger att hon har gjort en skattesänkning, säga att beslutade reformer för 2024 är medräknade i denna minskning av den disponibla inkomsten.

Problemet här är att löneökningarna är lägre än prisökningarna och att barnbidragen inte räknas upp med inflationen. Om man värdesäkrade barnbidragen eller såg till så att vårt förslag om en extra barnbidragsutbetalning blev verklighet skulle nedgången lindras, även för genomsnittsfamiljen, som också ska handla sill till påskbordet. Om äggen var 12 procent dyrare i år än i fjol var sillen 8 procent dyrare. Så länge löneökningarna inte kommer i kapp, det vill säga ligger över inflationstakten, kommer köpkraften eller levnadsstandarden för de svenska hushållen att fortsätta vara lägre.

Den här regeringen har oåterkalleligen bidragit till att svenska hushåll kommer att vara fattiga under lång tid framöver, fattigare än de var när regeringen tillträdde. Värst drabbade är de som har minst.

Elisabeth Svantesson hade kunnat prioritera annorlunda - införa en skatt på bankernas övervinster och använda pengarna för denna typ av åtgärder - men hon vill inte göra det. Hon hade kunnat införa beredskapsskatt eller tillsätta en matpriskommission, som vi föreslog. Men inget av detta ville hon göra, för hon vill skydda höginkomsttagarna i den här krisen genom att till exempel göra det billigare att lyxrenovera badrummet.

(Applåder)

Fru talman! Fyra av tio ensamstående föräldrar har lånat pengar för att klara vardagsekonomin - för att klara att sätta mat på bordet - i Sverige 2024. Det är de som i förlängningen riskerar att hamna hos Kronofogden. Varannan familj av dem med lägst inkomster har ställt in delar av eller alla barnens fritidsaktiviteter. En av fem ensamstående föräldrar har inte haft råd att äta sig mätt det senaste året, 2024. Detta är vad vi står inför och vad vi befinner oss i och vad många av de mest utsatta befinner sig i.

Nu sjunker inflationen, men detta riskerar att få bestående effekter. Är det de barn som inte har haft möjlighet till fritidsaktiviteter som lättast kommer tillbaka när det vänder? Nej, de kommer att vara sist tillbaka, så för dem kan det handla om en ganska lång tid. Då behövs en politik som aviserar att vi behöver insatser här och nu. Vi behöver möta denna situation, där särskilt ensamstående hushåll men även hushåll med två föräldrar med låga inkomster hamnar riktigt illa till och inte har råd med det mest basala. Detta står vi inför nu, 2024.

(Applåder)

Fru talman! Finansministern berättar i sitt inlägg för Sveriges riksdag hur nöjd regeringen är med de reformer man har genomfört. Men problemet är, som interpellanten har tagit upp, att den ekonomiska situationen är så svår för många svenskar precis just nu. Priserna har varit höga under lång tid. Det har handlat om energi- och matpriser och även, som finansministern tar upp, räntehöjningar på bostadslånen för ett belånat folk. Under jättelång tid har svenska folket lidit under detta, i princip hela den tid som den nuvarande finansministern har suttit vid makten.

Svenska folket har använt alla medel som står till buds för att klara sin ekonomi. Man har frågat släktingar. Man har använt besparingar. Man har dragit ned på kostnader. Man låter bli att anmäla barnen till fritidsaktiviteter. Man väljer de billigare produkterna i butikerna. Man cyklar till jobbet och tar bara bilen undantagsvis.

Svenska folket har gjort massor, men vi står fortfarande inför ännu ett dyrt år. Vi står nu utan de resurser som vi hade 2023.

Frågan är: Vad vill finansministern och den nuvarande regeringen göra för att hjälpa svenska folket och kanske framför allt den unga generationen? Vi vet ju att det är extra svårt när livet börjar tufft. Nu handlar det om barn som kanske inte får näringsriktig kost för att föräldrarna inte har råd med frukt och grönt. Det handlar om att man låter bli fritidsaktiviteter. Det gäller en generation som också drabbades av pandemin och kanske inte har vanan att vara i fritidsaktiviteter. Det är alltså unga som inte har fått vara ute och lära sig allt det som vår generation fick. Frågan är: Vad gör regeringen nu?

(Applåder)

Fru talman! Det finns ett genuint engagemang hos debattörerna för dem som har det tufft just nu. Det tycker jag är väldigt bra. Men det är förvånande att Socialdemokraterna aldrig går i bräschen för att sänka skatten för dem med låga inkomster. Det är ju de som har drabbats hårdast under den här höginflationsperioden. Det är de som har fått sina plånböcker urgröpta, och deras köpkraft har minskat.

Andra ersättningar - garantipension, försörjningsstöd och annat - har räknats upp. Det är vårt system, och det är bra, för det kompenserar för tuffa situationer. Men de som har låga inkomster och inte har dessa bidrag har det tuffast. Men Socialdemokraterna går alltid i bräschen för att höja ett bidrag till eller att införa ett bidrag till.

Med detta sagt tycker jag att bostadsbidraget är viktigt. Det var den här regeringen som höjde och förlängde detta tillägg. Det är viktigt, för det träffar dem som har det allra tuffast. Men den som sliter hårt varje dag och har svårt att få pengarna att gå ihop - jag har själv varit där - ska ändå tänka: Vem är det som vill uppmuntra att jag ställer klockan, går till jobbet och sliter hårt fast jag egentligen inte får så många fler kronor än min grannfamilj som inte lever på annat än bidrag? Den frågan tycker jag att man ska ställa sig.

Fru talman! Det jag har sagt om inflationen är inget jag säger bara som en kommunikativ strategi. Jag säger det för att jag vet att det är inflationen som har gröpt ur människors plånböcker. Det är inflationen som har gjort det tufft. Det är därför det är och har varit viktigt att bekämpa den.

Det var därför vi sänkte skatten på inkomster, för att ändå öka köpkraften något även om det fortfarande är tufft. Det var därför vi sänkte skatten på pension, för att underlätta något även om situationen är tuff.

Fru talman! Vi har diskuterat inflation under ganska lång tid nu. Inflationen är ett gift. Den ska bekämpas, och den kommer ned. Vi kommer att få återkomma många gånger framöver när det gäller dess konsekvenser, men det viktigaste nu är att den kommer ned och att vi också ser en ljusning i denna något mörka tunnel vad gäller prisernas utveckling. Men den som har det tufft ska veta att allt vi i den här regeringen gör handlar om att få ned inflationen och stötta dem som har det tuffast.

Fru talman! Inflationen kommer ned, Elisabeth Svantesson, men inte förrän efter att den har ätit upp tio års reallöneökningar. Den har alltså skickat tillbaka vanliga löntagare tio år i tiden och gjort dem tio år fattigare. Den kommer inte ned förrän svenskarnas skulder till Kronofogden har slagit rekord, inte förrän vräkningarna av barnfamiljer har slagit rekord och inte förrän antalet svenskar som ansöker om skuldsanering har slagit rekord.

Under tiden som Elisabeth Svantesson har suttit på händerna och kallat det för inflationsbekämpning har man i alla andra nordiska länder infört ett extra barnbidrag eller höjt barnbidraget på olika sätt. Man har dessutom sett mindre prisökningar i de andra nordiska länderna än vad vi har sett i Sverige.

Elisabeth Svantessons inflationsbekämpning har inneburit att de svenska hushållen relativt sett har blivit fattigare i förhållande till hushåll i de andra nordiska länderna, och de har inte heller fått någon förstärkning av barnbidraget.

Elisabeth Svantesson har prioriterat att avskaffa skatten på plastpåsar och att sänka skatten på lyxrenovering av badrum eller på att anlita hemhjälp. Det är riktade satsningar på dem som har det bäst. Samtidigt har hon underlåtit att underlätta för barnfamiljer, som är beroende av grundnivån i föräldrapenningen eller för den delen barnbidrag eller underhållsstöd. Med samma pengar hade man kunnat prioritera betydligt annorlunda. Vi hade kunnat slippa de skamliga rekord för den svenska ekonomin som vi har sett under 2023.

Elisabeth Svantesson, förhoppningen är att regeringen tar sitt förnuft till fånga och prioriterar annorlunda framöver.

(Applåder)