Infrastrukturministerns hantering av frågan om Bromma flygplats

Herr talman! Edward Riedl har frågat infrastrukturministern om hon tänker ta några initiativ i linje med riksdagens beslut gällande utredningen om en avveckling av citynära flygplatser och om hon delar utredaren Anders Sundströms analys, där han konstaterar att det är osannolikt att Bromma flygplats skulle kunna stängas före 2038 utan att försämra tillgängligheten i vårt land.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationerna. Eftersom interpellationerna delvis behandlar samma fråga besvarar jag dem i ett sammanhang.

Regeringen har tillsatt en samordnare med uppgift att pröva förutsättningarna för att utveckla flygkapacitet och öka möjligheterna till bostadsbebyggelse i Stockholmsregionen. Uppdraget ska redovisas senast den 20 oktober 2016.

Samordnaren ska med bistånd av och i nära dialog med Regeringskansliet, Försvarsmakten, Luftfartsverket, Trafikverket, Transportstyrelsen, Naturvårdsverket, Swedavia, Stockholms kommun och andra berörda kommuner samt näringslivet och andra berörda parter bland annat pröva förutsättningarna att utveckla flygkapaciteten i Stockholmsregionen samt därtill säkra både den flygkapacitet som Bromma flygplats i dag står för och förväntas stå för under tiden fram till 2038 genom främst en utbyggnad av Arlanda flygplats och i andra hand en utvidgning av flyget från och till andra Stockholm näraliggande flygplatser. Effekterna för tillgängligheten i hela landet ska särskilt beaktas.

I uppdraget ingår också att tillsammans med Stockholms kommun möjliggöra förutsättningarna för en aktiv stadsutveckling med ett stort antal nya bostäder. Det kan exempelvis handla om planering för kollektivtrafik, skolor, arbetsplatser och grönområden. Effekterna av ett ökat bostadsbyggande på tillväxt och näringslivsutveckling ska särskilt belysas.

Något ställningstagande till möjligheterna att stänga Bromma flygplats har varken samordnaren eller regeringen gjort, eftersom ett underlag för ett sådant ställningstagande i dag inte finns tillgängligt. Samordnarens uppdrag är avsett att ge regeringen ett sådant underlag.

Regeringen kommer i annat sammanhang att redovisa vilka åtgärder riksdagens tillkännagivanden föranleder.

Herr talman! Tack, bostadsministern, för svaren! Socialdemokraterna och Miljöpartiet har bildat en historiskt svag regering. Den har väldigt liten förankring i den här kammaren. Det gör att man också måste vara lyhörd för vad en majoritet av riksdagen beslutar. En majoritet av den här riksdagen har fattat flera beslut om just Bromma flygplats som inte överensstämmer med den syn regeringen har. Då finns det alltså skäl att samtala om just dessa frågor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag vill samtala med infrastrukturministern om infrastrukturfrågor. Min uppfattning är och förblir att flyg är en infrastrukturfråga. Jag tycker att bostadsministern är exceptionellt trevlig att samtala med, men han är fortfarande bostadsminister och inte infrastrukturminister. Det beklagar jag, men vi får väl föra ett samtal ändå.

Herr talman! Bostadsministern ville i den föregående debatten - detta är ju inte den första debatt som infrastrukturministern har låtit bostadsministern föra i infrastrukturfrågor - inte ta diskussionen om Bromma flygplats förrän den KU-anmälan som jag hade lämnat in var färdighanterad. Nu är KU-anmälningen färdighanterad. Regeringen har fått skarp kritik. Man har också blivit prickad i den här frågan. Därför är det rimligt, tycker jag, att man för den här typen av samtal.

Sedan vill bostadsministern återkomma i annat sammanhang när det gäller vilka åtgärder regeringen avser att vidta med anledning av de tillkännagivanden som riksdagen har riktat till regeringen.

Mina frågor är i grunden väldigt enkla, och jag tycker att de är högst rimliga utifrån den situation vi befinner oss i. Jag har frågat infrastrukturministern om hon avser att ta några initiativ i linje med riksdagens beslut när det gäller utredningen om en avveckling av citynära flygplatser.

Jag har också frågat infrastrukturministern om hon delar utredaren Anders Sundströms analys där han konstaterar att det vore väldigt osannolikt att man skulle kunna stänga Bromma före år 2038 utan att försämra tillgängligheten i vårt land.

Tyvärr får jag inga svar på frågorna. Jag får inte ens en diskussion med infrastrukturministern kring detta.

Jag ställer då frågan till bostadsministern i stället: När och i vilket sammanhang avser regeringen att återkomma när det gäller just de tillkännagivanden som Sveriges riksdag har riktat till den sittande regeringen?

Herr talman! Jag vill tacka Edward Riedl för möjligheten att än en gång förtydliga att riksdagens arbetsformer ska respekteras. Det finns en sedvanlig ordning som varken vi eller Moderaterna, Edward Riedls parti, vill ändra. Enligt den ordningen kommer regeringen att återkomma. Det kommer inte att vara något nytt påfund eller någon ny förändring eller ens något förslag om förändring. Vi kommer att göra precis som andra regeringar gör i en liknande situation.

Frågan har varit uppe i KU. Som regering och som statsråd har vi helt och hållet en skyldighet att hantera ärendet på det sätt som är praxis i riksdagen.

Herr talman! Bara för att förtydliga det statsrådet sa ska jag säga: Det är på det sättet att bostadsministern i tidigare debatter har hänvisat till att inga svar kommer förrän KU har hanterat frågan. Nu har ett enigt konstitutionsutskott riktat skarp kritik mot regeringen. Man har också prickat regeringen i den frågan.

Då tycker jag att en rimlig fråga i kammaren till bostadsministern, som nu är regeringens representant, är: När avser man att återkomma? Jag fick inget svar mer än att man någon gång avser att återkomma, om jag förstod det hela rätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag tycker att det kan vara rimligt att få ett svar. När återkommer ni med svar i den frågan?

Sedan blir det lite märkligt. Jag hade ställt frågorna specifikt till infrastrukturministern om hur hon såg på det. Jag tänkte att vi skulle diskutera transportsystemet i dess helhet och Brommas vikt i detta.

Men låt mig då få ställa en annan fråga. I det svar som bostadsministern har tagit fram säger han att man eller, rättare sagt, samordnaren ska föra en dialog med Stockholms stad och berörda kommuner. Då är min fundering: Vad menar man med berörda kommuner? Är det kommuner runt omkring Stockholm, eller avses de kommuner som faktiskt berörs, det vill säga alla kommuner ute i landet som på ett eller annat sätt påverkas av en eventuell nedläggning av Bromma flygplats?

Herr talman! Jag vill förtydliga för Edward Riedl att det finns en ordning i riksdagen som Edward Riedl naturligtvis känner till. Det är det som också kallas för skrivelse 75. Regeringen återkommer i alla de ärenden som har varit uppe i KU och berättar på vilket sätt hanteringen kommer att ske. Det är inte i dag. Det är inte i morgon. Den kommer i helt sedvanlig ordning på det sätt som gällde för Edward Riedls eget parti, Moderaterna. Under de åtta år som man satt vid regeringsmakten var det exakt på det sättet. Vi kommer inte att föreslå någon ändring i det. Om Edward Riedl vill föreslå någon sådan ändring är det möjligt eftersom han är lagstiftare och kan motionera i ärendet.

Jag tycker att Anders Sundström är en särdeles lämplig person för det här samordnaruppdraget, eftersom han har en stor bas när det gäller kunskap men också när det gäller nätverk. Han har i samband med att han utsågs fått en tydlig beskrivning av vilka dialogen ska ske med.

Jag tänker inte räkna upp alla de instanser och myndigheter som jag faktiskt läste upp i mitt första anförande. Som jag också sa var det väldigt tydligt att det är Stockholms kommun av förklarliga skäl. Det är inte konstigt, Edward Riedl, att det är Stockholms kommun som är huvudkommunen i detta ärende eftersom flygplatsen faktiskt ligger i Stockholms kommun. Men det står också väldigt tydligt, utan att definiera andra kommuner, att det finns andra berörda kommuner. Det finns ingen begränsning i vilka andra kommuner det skulle vara.

Anders Sundström är en särdeles klok man. Han har varit statsråd men också haft uppdrag i olika delar av vårt samhälle. Övertydligheten i att det här inte bara är en Stockholmsfråga tyckte jag var väldigt tydlig sedan tidigare. Men det skadar inte att vi förtydligar det ytterligare.

Herr talman! Nu är det på det sättet att konstitutionsutskottet har riktat skarp kritik. Man har också prickat regeringen. I min fråga som jag också ställer till infrastrukturministern undrar jag hur man avser att gå vidare med de tillkännagivanden som Sveriges riksdag har beslutat om. Återigen får jag inget svar.

Jag ifrågasätter inte regelverket - det kan nästan låta så om man precis har kommit in i debatten. Jag ifrågasätter inte regelverket på något sätt, utan min fråga är helt enkelt: När avser regeringen att återkomma med svar på detta? Det är inte någon kritik av regelverket på något sätt, utan det handlar bara om en tidsplan för hur regeringen tänker återkomma i frågeställningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag ifrågasätter inte heller Anders Sundströms lämplighet eller om han är en bra person eller inte. Han är en bra person som på flera olika sätt har tjänat vårt samhälle. Det är inte heller det som min fråga handlade om, utan jag frågade statsrådet om berörda kommuner. Man räknar nämligen upp en väldig massa statliga myndigheter. Sedan säger man Stockholm, men man säger ingenting om kommuner i övriga landet. Majoriteten i riksdagen tycker att Brommafrågan inte är en Stockholmsfråga. Vi tycker att Bromma flygplats faktiskt är en flygplats som servar en stor del av övriga Sverige. Då är det också rimligt att övriga Sverige i en remissrunda borde ha ingått i detta, men det har regeringen inte för avsikt att förtydliga, om jag förstår statsrådet rätt.

Herr talman! Edward Riedl verkar fortsätta med att antingen missförstå mig medvetet eller att retoriskt försöka nagla fast någonting som jag har sagt på ett sätt som jag faktiskt inte på något sätt försöker säga. Jag säger det som Edward Riedl uppfattade redan i mitt första anförande: I sedvanlig ordning återkommer regeringen varje år i skrivelse 75.

Exakt datum för det kan man ta reda på genom att ringa riksdagskansliet och se till att det exakta datumet tas fram. Förra gången det här skedde var datumet den 19 mars i våras. Det är skrivelse 75. Jag läser innantill: I skrivelsen lämnar regeringen en redovisning av de beslut regeringen fattat med anledning av de riksdagsbeslut som meddelats i riksdagens skrivelser till regeringen.

Det här är praxis. Om Edward Riedl vill runda denna praxis eller om han vill ändra praxisen står det honom fritt att göra detta. Jag kan varken rekommendera eller avrekommendera det, för jag är inte riksdagsledamot. Däremot har jag varit riksdagsledamot i denna kammare. Som gruppledare skulle jag ha rekommenderat mina riksdagsledamöter att låta bli att ändra på den här praxisen, för den har tjänat Sveriges riksdag väl, och den fungerar på ett sådant sätt att det faktiskt skapar utrymme för riksdagen att vara riksdag och för regeringen att vara regering.

På det här sättet hoppas jag att det blir tydligare och att Edward Riedls syfte med interpellationsdebatten har uppnåtts.

Överläggningen var härmed avslutad.