infrastruktursatsningar för nordöstra Stockholmsregionen
Interpellationsdebatt 8 juni 2005
Hoppa över anförandelistan
Anförandelista
- Hoppa till i videospelarenUlrica Messing (S)
- Hoppa till i videospelarenMartin Andreasson (Fp)
- Hoppa till i videospelarenUlrica Messing (S)
- Hoppa till i videospelarenMartin Andreasson (Fp)
- Hoppa till i videospelarenUlrica Messing (S)
- Hoppa till i videospelarenMartin Andreasson (Fp)
- Hoppa till i videospelarenUlrica Messing (S)
Protokoll från debatten
Anföranden: 7
Anf. 66 Ulrica Messing (S)
Herr talman! Martin Andreasson har frågat mig om och när jag kommer att vidta åtgärder för att nordöstra Stockholmsregionen ska erhålla de nödvändiga förstärkningarna i infrastrukturen för kollektivtrafik och vägtrafik.
Regeringen fastställde förra året de långsiktiga infrastrukturplanerna för perioden 2004-2015 och de ekonomiska ramarna för länsplanerna. Jag kan konstatera att flera objekt ingår i planerna, som är viktiga för både Stockholmsområdet i stort och för nordostsektorn. Jag tänker bland annat på Citybanan, E 18 mellan Ulriksdal och Hjulsta, Norra länken samt Norrortsleden. Regeringens beslut innebar också att man höjde ramen för länsplanen i Stockholm rejält, bland annat för att kunna stödja infrastrukturprojekt som bidrar till att öka bostadsbyggandet.
Besluten innebär att de objekt som regionen själv rankade högst kan byggas ut under planperioden. Diskussionen om att inrymma nya objekt i planerna får vi återkomma till i kommande inriktnings- och åtgärdsplanering för transportinfrastrukturen.
Anf. 67 Martin Andreasson (Fp)
Herr talman! Jag vill tacka statsrådet för svaret. Det var dock ett av de kortaste interpellationssvar som jag tror att jag har sett i denna kammare på ganska länge.
När vi nu talar om infrastrukturinvesteringar i nordöstra Stockholmsregionen så räknar statsrådet upp några investeringar som berör regionen som helhet, naturligtvis också nordöstra regionen. Sedan nämner statsrådet Europaväg 18 mellan Ulriksdal och Hjulsta, som ju definitivt inte geografiskt ligger i nordostregionen. Men det är okej, statsrådet! Jag förstår att Ulrica Messing har många frågor att tänka på och att denna fråga kanske inte har fått just den uppmärksamhet som invånarna i de berörda kommunerna skulle efterfråga.
Det är ju så här, herr talman, att vi talar om en delregion i Stockholmsområdet som har en av de största potentialerna för att kunna öka sin befolkning som vi ser i någon av de storstadsnära regionerna. Det handlar om sex kommuner som för 35 år sedan hade 135 000 invånare. För några år sedan hade man drygt 210 000 invånare. Kommunerna har en politisk vilja att samverka för att utvecklas och planera för en fortsatt befolkningstillväxt som gör att man år 2030 skulle kunna ha drygt 300 000 invånare, det vill säga nära nog 100 000 fler invånare än i dag.
Till detta kommer att man är öppen för att planera för en utbyggnad av antalet arbetsplatser i kommunerna från dagens 74 000 arbetstillfällen till 125 000 arbetstillfällen. Det är inte fullt ut en fördubbling men inte långt därifrån.
Till detta kommer att det rör sig om en delregion där vi vet att en av regionens mest expansiva hamnar är belägen. Vi har viktiga tunga industrianläggningar i denna delregion. Sammantaget kan man konstatera att vi vet att behovet av infrastrukturinvesteringar i denna del av Storstockholm är stort.
En av de allra mest viktiga investeringarna skulle vara att skapa en naturligare koppling mellan dessa sex kommuner och regionkärnan. Det enda vi vet i den riktningen, det enda som regeringen hittills har lovat när det gäller de nordsydliga kommunikationerna, är att det ska införas biltullar. För säkerhets skull har man nyligen flyttat gränsen för biltullarna norrut så att hela universitetsområdet med plats för 30 000 studenter - om jag minns rätt - och tusentals lärartjänster kommer att ligga inom tullområdet.
Men någonting som statsrådet över huvud taget inte nämner i sitt svar är behovet av järnvägsinvesteringar i denna del av Stockholmsregionen. Det gör mig lite förvånad. Jag trodde att vi var överens om att det inte bara centralt utan också i de olika delarna av länet behövs infrastrukturinvesteringar som gör att människor kan välja kollektivtrafik. Vore det inte dags att ge snart 300 000 människor möjlighet att ansluta sig till det nationella järnvägsnätet?
Anf. 68 Ulrica Messing (S)
Herr talman! Jag nämnde i mitt svar flera av de objekt som vi har planerat för och som vi också arbetar med i Stockholm. Jag gjorde det mycket, Martin Andreasson, för att spegla att satsningarna hänger ihop och att det finns en strategi och ett tänkande bakom dem, även om inte alla de som jag nämnde har en direkt koppling till de sex kommuner som interpellationen utgår från.
Jag har gjort en resa tillsammans med representanter för hamnarna i Stockholm och Nynäshamn och diskuterat hur trafiken i de båda hamnarna kan utvecklas och växa och vilken trafik vi vill ha vid de olika platserna. Den strategin kommer i sin tur att leda till arbete för både vägverk och banverk. I den transportpolitiska proposition som vi fortfarande arbetar med och som vi kommer till riksdagen med under hösten i stället för nu strax innan sommaren lägger vi mycket energi och arbete på just logistiken och hur transportslagen ska kunna komplettera varandra. Då är vägens och järnvägens roll, kopplad till den hamn som Martin Andreasson själv nämner, en viktig del.
En annan viktig del är naturligtvis att underlätta möjligheterna för kollektivt resande för enskilda personer. Jag ser en fantastisk utveckling i Stockholmsregionen med inflyttning och tillväxt. Det är klart att det ställer krav på infrastrukturen och på möjligheterna att färdas längre sträckor.
I mitt svar nämnde jag Citybanan som en stor investering i Stockholm där arbetet pågår just nu med förberedelser för provningar i berggrunden och mycket annat. Den är nationellt oerhört angelägen men självklart också en viktig del i det kollektiva resandet inom Stockholm.
Vi sitter just nu i diskussioner med representanter för Nynäshamn kring Nynäsbanan. De nya spårvagnar som kommer till kollektivtrafiken i Stockholm och som kommer att underlätta mycket av resandet för alla stockholmare kräver längre perronger på Nynäsbanan för att kunna färdas också där. Regeringen är beredd att prioritera arbetet att modernisera en del av banan och att göra vad vi kan både för att öka turtätheten och tillförlitligheten på banan. Visst gör vi stora investeringar i järnvägen. Det ska vi göra. I de planer som vi har tagit beslut om fördelar vi mer än dubbelt så mycket på järnvägsinvesteringar som vi gör på väginvesteringar.
Inget transportslag utesluter något annat. Det är snarare tvärtom. Alla transportslag måste komplettera varandra. Hur mycket vi än nu ska investera på järnvägssidan och underlätta pendlingen med järnväg så måste vi ändå göra stora investeringar i vägnätet.
Anf. 69 Martin Andreasson (Fp)
Herr talman! Det är möjligt att jag var ouppmärksam här, men jag tyckte att statsrådet i sitt svar talade om hamnen i Nynäshamn vilket ju är en oerhört strategisk hamn förvisso, och investeringarna i järnvägen till Nynäshamn är oerhört efterlängtade och kan inte komma en dag för tidigt. Men det var ju trots allt inte den regionen som interpellationen berörde. Den gällde Stockholms nordöstra sektor, det vill säga de sex kommuner nordost om Stockholm som i dag över huvud taget inte har någon anslutning till det nationella järnvägsnätet. Försök att ta järnvägen till hamnen nordost om Stockholm, till Kapellskär! Försök att ta pendeltåget dit! Jag menar att det är en fråga som är så angelägen att regeringen bör uppmärksamma den.
Här har vi sex kommuner i en region med inom överskådlig tid drygt 300 000 invånare och 125 000 arbetstillfällen, dessutom med en oerhört strategisk position i det nationella infrastrukturnätet vad gäller möjligheterna till en utbyggd hamnkapacitet och till att lyfta över internationellt gods från landsväg till hamn. Dessa sex kommuner har inte någon anslutning till det nationella järnvägsnätet, vilket för övrigt är en fråga som inte bara den parlamentariska Stockholmberedningen har lyft fram utan också Länsstyrelsen i Stockholms län som en angelägen fråga att arbeta vidare med.
Jag är väl medveten om att detta i så fall handlar om stora investeringar där man naturligtvis också måste diskutera olika parters roll och ansvar. Men jag menar att regeringen som ansvarig för den nationella trafikpolitiken - det är de delar av infrastrukturfrågorna som är av nationellt intresse som vi har anledning att diskutera i denna kammare - har ett ansvar för att uppmärksamma detta. 300 000 människor är mer än vad det bor i många svenska län. Jag menar att regeringen behöver ta tag i frågan om det inte är dags att aktivt börja utreda och pröva förutsättningarna för att skapa en koppling mellan denna delregion och det nationella järnvägsnätet.
Anf. 70 Ulrica Messing (S)
Herr talman! Jag tror att Martin Andreasson och jag pratar förbi varandra. Martin Andreasson sade att jag inte nämnde järnvägsinvesteringar i mitt interpellationssvar. Det gör jag med Citybanan. Det är en jättestor investering.
Martin Andreasson nämnde själv arbetet runt Stockholms hamn. Jag vet inte om Martin Andreasson vet att Stockholms hamn och Nynäshamns hamn samarbetar. Jag ville peka på att det är väldigt viktigt att staten via våra myndigheter är en part i de diskussioner som pågår, även om vi inte äger ansvaret. När det till exempel gäller hamnarna äger inte staten någon hamn. De flesta hamnar är kommunala eller privata. Men det är klart att de investeringar som Stockholms hamn planerar för måste få konsekvenser också för de statliga myndigheterna och verken och för vår planering. Därför är dialogen och samarbetet avgörande för att vi verkligen kan arbeta med logistik, bygga bort flaskhalsar och få de flöden i trafiken som vi så väl behöver för svenskt näringsliv. Det var det jag ville understryka.
Det måste vara en ständig dialog och en ständig diskussion om hur vi kan hitta samverkansformer och hur man kan samarbeta. Det var också vår förra interpellationsdebatt här om Huvudstaleden ett bra exempel på. Det är inte möjligt för oss att prioritera alla områden på en gång. Trots att vi nu har fördelat 381 miljarder kronor för de kommande tolv åren har vi gjort tuffa prioriteringar i varje län och på varje transportslag.
De satsningar vi nu gör kommer utan tvekan att innebära förenklingar för människors vardag och större möjligheter för svenskt näringsliv att konkurrera. Vi bygger bort många av de flaskhalsar som vi har haft.
Det är viktigt. Med det inte sagt att vi är klara. Efter den här planeringsperioden måste nya ansträngningar och nya åtaganden göras. Människor rör sig. De sex kommuner som Martin Andreasson pekar på har ju en fantastisk utveckling. Det ställer naturligtvis krav på infrastrukturen.
Med de beslut vi nu har tagit finns det inte möjlighet för mig att prioritera in ytterligare satsningar.
Anf. 71 Martin Andreasson (Fp)
Herr talman! Statsrådet talar om att bygga bort flaskhalsar. Problemet är ju att det över huvud taget inte finns någon nationell järnvägsförbindelse till denna delregion med snart 300 000 invånare. Det är det grundläggande problemet när det gäller behovet av infrastrukturinvesteringar som gör att en större del av persontransporter och godstrafik kan lyftas över från väg till järnväg.
Denna fråga handlar naturligtvis om betydande investeringar. Jag har inte bett statsrådet att omprioritera investeringsmedel från vissa infrastrukturprojekt till andra. Jag skulle vilja att statsrådet agerade för att frågan åtminstone börjar studeras.
I dag finns det inte ens medel till att utreda denna järnvägsinvestering som skulle ha en sådan avgörande betydelse för att förena en region med snart 300 000 invånare med det nationella transportnätet. Det handlar, som sagt, inte bara om dessa 300 000 invånare. Det handlar också om en delregion med en strategisk position när det gäller våra möjligheter att hantera gods på annat sätt än via våra landsvägar.
Jag skulle vilja att statsrådet trots allt agerar för att man börjar utreda denna fråga. Jag beklagar att de hittillsvarande replikerna inte har varit konkreta med några besked vad gäller olika infrastrukturprojekt i denna delregion. Statsrådet har chansen i sin sista replik.
Anf. 72 Ulrica Messing (S)
Herr talman! I mitt korta interpellationssvar till Martin Andreasson pekade jag på några av de stora satsningar som görs just nu. Vi har i arbetet med de infrastrukturplaner som vi har fattat beslut om haft mycket god hjälp av Stockholmsberedningen, och det förankringsarbete och hjälp med prioriteringar som de har kunnat göra.
Trots de satsningar som vi nu gör och de som ska göras inom den kommande planeringsperioden finns det ett antal viktiga frågor som rör Stockholmsregionen och som det inte är taget några beslut om. Det är inte bara nordöstra Stockholmsregionen utan också andra delar av Stockholm. Det kan därför finnas skäl att fundera över hur man kan gå vidare och fortsätta ha det samlade greppet runt infrastrukturfrågor i och omkring vår huvudstad.
Det funderar jag just nu på. Innan jag har tagit ställning till om det finns skäl att till exempel ha en Stockholmsberedning som fortsätter sitt arbete är jag inte beredd att rycka loss frågan om den nordöstra delen av regionen. Låt mig fundera på om inte det som Martin Andreasson har pekat på som gäller den nordöstra Stockholmsregionen och det som jag ser framför mig gäller också andra delar i regionen är skäl nog att fortsätta ett gemensamt arbete kring de kommande investeringar som är nödvändiga.
den 23 maj
Interpellation 2004/05:647
av Martin Andreasson (fp) till statsrådet Ulrica Messing om infrastruktursatsningar för nordöstra StockholmsregionenStockholmsregionens befolkning fortsätter att växa, i första hand till följd av regionens egen befolkningssammansättning. Enligt de senaste prognoserna från landstingets regionplane- och trafikkontor beräknas länet under åren fram till 2013 ha en genomsnittlig årlig befolkningstillväxt på nästan 20 000 personer, varav merparten beror på högt födelseöverskott samt inflyttning från utlandet.
En stor del av befolkningsökningen beräknas för de sex kommunerna i nordostsektorn, från Danderyd i söder till Norrtälje i norr. Dessa kommuner med en samlad folkmängd på 220 000 personer @ ett antal som sommartid ökar till minst 350 000 @ har också potential att växa samtidigt som den storstadsnära naturen värnas.
Hela nordostsektorn saknar dock helt anslutning till det nationella järnvägsnätet, och är också i avsaknad av en fullständig motorvägsförbindelse till landets övriga vägnät. I vilken annan landsdel som helst hade det setts som otänkbart att en befolkning motsvarande ett mindre län hade ställts utan järnvägsförbindelse. Bristerna i kommunikationerna påverkar inte bara kommunernas egna invånare utan också exempelvis den tunga godstrafiken till och från den expansiva hamnen i Kapellskär eller pappersbruket i Hallstavik.
Det står i dag klart att den otillräckliga infrastrukturen är det främsta hindret för att kommunerna i nordöstra Stockholmsregionen ska kunna utvecklas och växa i enlighet med invånarnas behov. Efter färdigställandet av Norrortsleden krävs ytterligare ett antal strategiska satsningar för att ge dessa kommuner tillfredsställande förbindelser med Stockholm@Mälardalsregionen och landet i övrigt. Europaväg 18 från Stockholm till Kapellskär har svåra kapacitetsproblem. Hela sträckan bör förstärkas och byggas ut till motorvägsstandard.
Den tunga lasttrafiken till och från Holmens Bruk i Hallstavik liksom färjorna i Kapellskär gör även en utbyggnad av riksvägarna 76 och 77 angelägen. Enligt gällande länsplan för den regionala infrastrukturen, fastställd av länsstyrelsen den 22 april 2004, kommer omläggningen av väg 76 förbi Norrtälje, förbifart Norrtälje, att påbörjas först år 2013. Kapellskärs potential som hamn betonas av Godstransportdelegationen, som i sitt slutbetänkande (SOU 2004:76) lyfter fram den starka utvecklingen av rorotrafiken över hamnen i Kapellskär. I samband med EU-kommissionens satsning på "havets motorvägar" kommer ökad vikt att läggas vid utbyggnad av tillfartsvägarna till viktiga hamnar.
Planeringen för en utbyggnad av den spårbundna kollektivtrafiken i nordostsektorn måste drivas vidare. Det är långsiktigt orimligt att 220 000 invånare står utanför det nationella järnvägsnätet. Banverkets utredning av en ny järnvägsgren från norra stambanan till Arninge, med potential till ytterligare förlängning, behöver fullföljas snarast.
Jag vill därför fråga statsrådet:
När kommer statsrådet att vidta åtgärder för att nordöstra Stockholmsregionen ska erhålla de nödvändiga förstärkningarna i infrastrukturen för kollektivtrafik och vägtrafik?