International Centre for Trade and Sustainable Development

Interpellationsdebatt 9 april 2019

Protokoll från debatten

Anföranden: 7

Anf. 51 Statsrådet Peter Eriksson (MP)

Fru talman! Ludvig Aspling har frågat mig och regeringen om Sidas rutiner för utvärdering av samarbetsorganisationer fungerar tillfredsställande och om vi delar Ricardo Meléndez-Ortiz bedömning att 5 miljoner kronor om året i arvode är försvarbart för den här typen av organisationer. Jag väljer att besvara de båda frågorna i ett sammanhang.

Att fortsätta att bekämpa korruption är en central del i arbetet och förutsättningarna för att uppnå de globala målen för hållbar utveckling i Agenda 2030. Det är således en prioriterad fråga för regeringen.

Det är alltid oacceptabelt att pengar som ska gå till fattigdomsbekämpning används på ett felaktigt sätt. Arbetet för att stärka bekämpandet av korruption har sedan många år utgjort en del av Sidas uppdrag under såväl nuvarande som tidigare regeringar.

Sverige ställer i genomförandet av biståndet krav på god kontroll och åtgärder mot korruption i multilaterala organisationer liksom i andra typer av bistånd. Båda de frågeställningar som Ludvig Aspling tar upp har blivit aktuella i samband med fallet om oegentligheter inom organisationen International Centre for Trade and Sustainable Development.

De årliga revisionsrapporterna som genomförts vad gäller den organisationen har tagits fram av en stor, välrenommerad internationell revisionsfirma och har varit utan anmärkning. Inga väsentliga brister har lyfts till styrelsen av revisionsfirman. Vidare har organisationen inkommit med rapporter i tid och fortsatt att utföra sitt arbete.

När sedan sådana oegentligheter ändå uppdagas i biståndet kommer Sverige alltid att reagera och vidta nödvändiga åtgärder. När det gäller ICTSD har stödet följaktligen avbrutits under hösten 2018, alltså i fjol. Den 29 november stängdes verksamheten sedan ned.

Vi har också från Sveriges sida ställt krav på återbetalning av medel. Sida har vidare bedömt att den information som gavs i den brittiska biståndsmyndigheten DFID:s rapport, och som var grunden för avslöjandet, är tillräcklig för att kunna dra lärdomar av det som har hänt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När väl misstankar om att korruption har skett bekräftas, som i det här fallet, ska Sida som ansvarig myndighet agera enligt sin korruptionspolicy, i korthet: alltid förebygga, aldrig acceptera, alltid agera och alltid informera vid misstankar om korruption.


Anf. 52 Ludvig Aspling (SD)

Fru talman! Den brittiska motsvarigheten till Sida publicerade förra året en rapport som i mycket skarpa ordalag kritiserar biståndsorganisationen International Centre for Trade and Sustainable Development, vilket som biståndsministern säger fick till följd att Sida avslutade samarbetet. Sedan starten har Sverige investerat ungefär 200 miljoner kronor i den här organisationen.

Enligt rapporten har den verkställande direktören i praktiken delvis hanterat organisationens medel som sina egna. Förutom lön och arvoden på runt 5 miljoner kronor om året har vd:n även tagit privata lån och använt biståndsmedel för privata utgifter, anställt nära släktingar och genomfört kostsamma resor utan visat affärssyfte. Organisationen led dessutom av bristande bokföring och generellt dålig arbetsordning och planering.

Korruption, bedrägerier och oegentligheter är tyvärr vardag inom utvecklingsbranschen, men det som sticker ut lite grann i just det här fallet är dels att ICTSD inte på något sätt försökt dölja det som i efterhand har beskrivits som oegentligheter - vilket starkt talar för att Ortiz är helt ärlig när han hävdar att det skyhöga arvodet är helt normalt inom branschen - dels att organisationen seglat igenom Sidas påstått rigorösa kontrollmekanismer helt utan anmärkning. Allt som allt har Sida nämligen lite drygt 400 sidor material om den här organisationen i sitt arkiv, som vi har begärt in och tittat lite grann på.

I Sidas senaste utvärdering från 2018 undersöks sju olika rapporter om organisationen. Dess finansiella rapportering beskrivs av Sida som "väldigt gedigen".

I en större utvärdering från 2017 bedömer Sida riskerna för otillräcklig styrning och kontroll i fråga om revisionsprocess, finansiell kontroll samt upphandling och korruption. Samtliga risker bedöms av Sida som "låga". Detta är samma områden som den brittiska rapporten kritiserade väldigt skarpt.

Sida har också tagit del av dokument som öppet beskriver hur ICTSD spenderar 1 miljon kronor per anställd i lön i snitt. Organisationen var också helt öppen med vd:ns ersättning. Det enda man behövde göra var tydligen att mejla och fråga.

Fru talman! Jag blir uppriktigt sagt lite ledsen när jag läser Peter Erikssons interpellationssvar, där statsrådet väljer att slå ifrån sig kritiken med att organisationens revisionsrapporter som han säger "har tagits fram av en stor, välrenommerad internationell revisionsfirma och har varit utan anmärkning [.] När sedan sådana oegentligheter uppdagas i biståndet kommer Sverige alltid att reagera."

Fru talman! För det första vill jag understryka att frågan här inte är huruvida Sverige ska agera eller inte när oegentligheter upptäcks. Frågan är huruvida Sida har gjort tillräckligt för att faktiskt uppdaga oegentligheterna från början.

För det andra är det inte sant att organisationen inte har fått kritik i sina revisionsrapporter. På s. 68 i rapporten Strategic Review of the International Centre for Trade and Sustainable Development (ICTSD) 2017 under rubriken "A crisis situation" beskrivs hur organisationen hamnat i ekonomiskt trångmål på grund av väldigt höga lönekostnader och dålig finansiell planering. Organisationen bad dessutom det året sina givare om nödbidrag på grund av just den situationen, vilket ingen på Sida verkar ha reflekterat närmare över.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

För det tredje undrar jag vad Sidas egen utvärderingsprocess egentligen syftar till, om det är så att myndigheten bara nöjer sig med att titta på de här revisionsrapporterna. Revisionsrapporterna tar till exempel inte upp vd:ns lön, antagligen eftersom 5 miljoner kronor om året verkar helt normalt i den här branschen, som vi konstaterat.

Fru talman! Statsrådet väljer att ducka för frågorna jag ställer i interpellationen, så jag får försöka ställa dem igen. Anser statsrådet att Sidas granskning av ICTSD hållit tillräckligt hög kvalitet? Anser statsrådet att det är lämpligt att över huvud taget betala ut skattepengar till en biståndsorganisation vars vd tar ut 5 miljoner kronor om året i lön?


Anf. 53 Statsrådet Peter Eriksson (MP)

Fru talman! Jag tycker att det är väldigt bra att Ludvig Aspling tar upp de här frågorna. Jag tycker själv att korruptionsfrågorna är ett område som under lång tid varit underdebatterat i Sverige, trots att vi vet att korruptionen är ett gift i samhället och underminerar väldigt mycket av det övriga arbete som vi försöker göra genom till exempel biståndet och Sidas arbete.

Faktum är att Sida har ett ganska omfattande arbete för att förhindra fortsatt korruption och för att hitta systematisk korruption i de system man befinner sig i och de länder man befinner sig i. Men det är alldeles uppenbart att det går att bli ännu bättre på det området. Den brittiska biståndsmyndigheten har visat att det gick att se det här. Det är inte så väldigt svårt.

Sida gjorde en koll av lönen tidigare, men det var det sammanlagda, arvodet plus andra ersättningar, som visade sig vara alldeles för högt. Enbart lönen var inte alls anmärkningsvärt hög jämfört med andra myndighetschefer när Sida gjorde sin koll några år tidigare. Men totalt sett blev det så. Det fanns dessutom en rad andra oegentligheter och problem som uppdagades via den brittiska myndigheten.

Sedan ska man också komma ihåg att det här är ett bra exempel i den meningen att biståndsorganisationer, inte minst den svenska, den brittiska, den danska och en rad andra, även jobbar tillsammans. Man gör inte samma jobb hela tiden från alla länder, utan man delar upp arbetet. I det här läget var det den brittiska myndigheten som gjorde ett mer noggrant och detaljerat undersökningsarbete med anledning av just det som Ludvig Aspling pratar om. Här fanns återkommande ett underskott och brist på pengar i organisationen, och det fanns anledning att undersöka vad det egentligen berodde på. En av orsakerna var att man hade använt pengar på ett orimligt sätt. Bland annat var arvodena till chefen helt orimligt höga.

Jag kan absolut ge Ludvig Aspling rätt i att det här är en fråga värd att diskutera och att det finns betydligt mer att göra. Jag kommer under min tid som biståndsminister, eller minister för internationellt utvecklingssamarbete, att arbeta mycket mer med den här frågan. Jag tycker att det är en central del i mitt arbete och mitt projekt för att jobba med demokratifrågor. Korruptionen underminerar nämligen allt systematiskt arbete för demokrati. Den underminerar också såväl tilliten i samhället till institutioner som möjligheten att bygga ett samhälle tillsammans.


Anf. 54 Ludvig Aspling (SD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag vill tacka så mycket för svaret. Jag tycker att det är helt uppenbart att biståndsministern är ärlig när han säger att det här är någonting som bekymrar honom.

Jag är ändå lite fundersam. Biståndsministern säger att Sida har ett omfattande arbete med den här typen av kontroll och granskning av samarbetsorganisationer. Det stämmer. Sida jobbar mycket med det. Men frågan är hur hög kvalitet det arbetet håller. Det är ju inte första gången vi upptäcker att biståndspengar går till helt fel saker. Vi kan till exempel ta skandalerna inom den afghanska utvecklingsfonden ARTF, Världsbankens fonder i Somalia och sockerrören i Tanzania. Listan på biståndsprojekt som har misslyckats väldigt grovt och där pengar har använts på ett totalt felaktigt sätt kan göras väldigt lång. Det är inte bara den här incidenten som gör att man måste ställa dessa frågor, utan det finns ett mönster. Gång på gång upptäcker vi fall där biståndspengar hamnar fel. Det gör att man måste fundera på om Sidas arbete med detta håller tillräckligt hög kvalitet.

Det är framför allt en sak som gör mig lite misstänksam i just det här fallet. När man arbetar med bistånd i länder som exempelvis Afghanistan eller Somalia ligger det i sakens natur att det är svårt att upptäcka när saker och ting inte går rätt till. Till exempel har Somalia inget offentligt bolagsregister. Då är det väldigt svårt att hitta bedrägerier inom offentlig upphandling och så vidare. Men den här organisationen har ju jobbat i Schweiz, ett i-land av första klass som har väldigt bra kontroll på papper, pengar och så vidare. Det är väldigt märkligt att det här har kunnat pågå utan att någon har brytt sig om att ringa ett samtal eller skicka ut en enkät: "Hej! Hur mycket tjänar er vd? Vi skulle gärna vilja veta det. Vad är hans totala arvoden?" Det verkar inte riktigt vara så att någon har brytt sig om detta, och det är det som gör mig lite bekymrad.

En annan lärdom som vi drar av den här historien är att man inom den kultur som råder inom biståndsvärlden ser dess högre anställda och ledare som något slags rockstjärnor som förtjänar förmåner som vanliga offentliganställda aldrig kan drömma om. Det här är en attityd som förvärras av att Sida och andra givare har lite grann av ett ointresse för att granska och kontrollera bidragsmottagarna.

Jag fick inte svar från biståndsministern angående det som är själva kärnan i interpellationen, så jag ställer om frågan: Tycker biståndsministern verkligen att det är rimligt att betala ut biståndsmedel till organisationer vars höga företrädare tar ut till exempel 5 miljoner kronor i arvoden per år? ICTSD är ju inte den enda organisation som gör det. Enligt Openaid finns det en lång rad organisationer vars höga företrädare och vd:ar får liknande ersättningar. Det jag vill att biståndsministern svarar på är: Tycker han verkligen att det är rimligt? Det här är väldigt mycket pengar. Biståndsministern själv tjänar inte så mycket. Vi tjänar inte så mycket. Detta är väldigt mycket mer än vad en svensk verkschef eller ett svenskt departementsråd tjänar. Detta skulle jag vilja ha svar på.

Jag skulle också vilja ha svar gällande Sidas arbete med granskning och kontroll i just det här fallet. Jag hänvisade till flera dokument i mitt tidigare anförande: den stora utvärderingen från 2017, den senaste utvärderingen från 2018 och det dokument som jag har för mig var från 2016 och som var grunden till den senaste utbetalningen på 20 eller 30 miljoner eller någonting sådant - jag minns inte den exakta siffran. Tycker biståndsministern att de olika rapporterna och Sidas arbete i de här fallen har hållit tillräckligt hög kvalitet? Det skulle jag vilja veta. Det är en ja-eller-nej-fråga.


Anf. 55 Statsrådet Peter Eriksson (MP)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Nu går Aspling lite långt. Jag har faktiskt svarat på precis de frågorna. Jag har sagt att jag inte tycker att det var ett rimligt arvode. Jag har sagt att det uppenbart fanns mer att göra beträffande granskningen, eftersom den brittiska biståndsmyndigheten kunde hitta de här problemen och oegentligheterna. När dessa uppdagades reagerade även Sida och en rad andra länders biståndsmyndigheter. Detta gjorde att man drog in ersättningarna och att organisationen väldigt snabbt gick i konkurs. Jag tycker att det var rimliga åtgärder.

Att jämföra löner mellan olika organisationer är däremot ganska svårt. Man ska komma ihåg att det här var en liten organisation. Det är en grund för den bedömning som jag gör när jag säger - liksom Sida när totaliteten på arvode och lön kom fram - att det var en orimlig ersättning.

En annan fråga är: Är det rimligt att så många internationella organisationer ska hålla till just i Schweiz, där kostnaderna är mycket höga? En pizza kostar flera hundra kronor i Schweiz, och en minimilön är högre än genomsnittslönen i Sverige. Det gör ju att det blir en helt annan situation och kultur kring ekonomin.

Jag tror att det vore bra om flera av dessa internationella biståndsorganisationer verkade utifrån andra kontexter än de dyraste i hela världen.


Anf. 56 Ludvig Aspling (SD)

Fru talman! Jag får tacka för svaret! Nu känner jag att jag har fått ett rakt och tydligt svar. Jag tycker att det är bra att biståndsministern kan vara rak och säga att det här inte är rimligt.

Just det faktum att denna organisation har sin bas i Schweiz är också någonting som revisionsrapporterna har påpekat som problematiskt, för att ha sin bas i Schweiz kostar väldigt mycket. Men inte heller det är någonting som Sida påtalar i sin granskning av organisationen - åtminstone inte vad jag har läst. Biståndsministern får rätta mig om jag har fel. Sida funderar inte på om det är rimligt, bland annat på grund av kostnadsprofilen i Schweiz, att samarbeta med den här organisationen. Det kanske finns någon som kan göra ett lika bra jobb som har sin bas någon annanstans, vilket skulle medföra mindre kostnader. Den typen av resonemang har jag inte sett i Sidas dokument.

Svaret på den andra frågan, om Sidas utvärderingsarbete håller tillräckligt hög kvalitet, får jag väl tolka som att biståndsministern någonstans medger att här har det inte fungerat jättebra. Jag tycker att alla omständigheter talar för att det inte har funkat jättebra i detta fall, och det finns ett stort antal fall där det inte heller har funkat jättebra.

Om biståndsministern ser det som sin uppgift under de närmaste fyra åren att ta tag i detta finns det ingen som är gladare än jag. En bieffekt om biståndsministern lyckas är att han inte kommer att behöva komma hit så här sent på kvällen och svara på interpellationer. Vi kan båda göra någonting annat om detta fungerar bättre under de närmaste fyra åren.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag får tacka så mycket och önska biståndsministern lycka till i detta arbete.


Anf. 57 Statsrådet Peter Eriksson (MP)

Fru talman! I den sista frågan är det nog tvärtom så - tyvärr, får jag väl säga - att ju bättre vi blir i korruptionsarbetet, desto fler frågor kommer vi att få att diskutera. Det uppdagas antagligen fler ärenden. Man ska inte tro att vi vare sig i Sverige eller på andra ställen är helt immuna mot eller fria från korruption. Det finns på många ställen.

De länder där korruptionen härjar och är värst är ofta länder som vi ger bistånd till eftersom det också är länder som är fattiga och misskötta, som inte har fungerande institutioner eller fungerande demokrati och som behöver både humanitär hjälp och andra saker direkt till människor för att de ska överleva dagen eller klara de kriser och konflikter som i dag över 100 miljoner människor lever i.

Det finns nog mycket att diskutera framöver, är jag rädd - inte minst om vi nu, som jag vill, satsar betydligt mer på antikorruptionsarbete och utvecklar det området som en del i vår offensiv för att stärka demokratin i världen.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Interpellation 2018/19:169 International Centre for Trade and Sustainable Development

av Ludvig Aspling (SD)

till Statsrådet Peter Eriksson (MP)

 

Den brittiska biståndsmyndigheten Department for International Development (DFID) färdigställde den 25 oktober 2018 en rapport rörande den internationella organisationen International Centre for Trade and Sustainable Development (ICTSD). Rapporten föranleddes av tips om oegentligheter och innebar ett besök vid organisationens huvudkontor i Genève i Schweiz, och därmed kontroller av en rad dokument.

Rapporten visade på omfattande oegentligheter inom organisationen, främst rörande den verkställande chefens förslösande av tillgångar, bristande bokföring av kostnader och en generellt otillfredsställande arbetsordning och planering. Som en följd av den följande kontroversen lades hela organisationen ned i december 2018.

Organisationens vd Ricardo Meléndez-Ortiz har haft ett arvode på ungefär 5 miljoner kronor om året inräknat ersättningar, han har använt organisationens medel för privata utgifter, han har tagit ut privata lån av organisationen, han har utan att informera styrelsen anställt en nära släktning  och han har genomfört ett antal resor utan att redovisa syftet med dessa.

Ricardo Meléndez-Ortiz säger själv i en intervju i SvD att ersättningarna ligger i linje med vad som är normalt i biståndsbranschen.

Sida har samarbetat med och bidragit till ICTSD sedan senast 1998. Under denna tid har närmare 200 miljoner kronor delats ut, varav 50 miljoner kronor de senaste tre åren.

Sida har skrivit ett antal uppföljningsrapporter om organisationen men har inte uppmärksammat varken de omotiverat höga arvodena eller missbruket av organisationens medel.

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Peter Eriksson:

 

  1. Anser statsrådet att Sidas rutiner för utvärdering av samarbetsorganisationer fungerar tillfredställande?
  2. Delar statsrådet Ricardo Meléndez-Ortiz bedömning att 5 miljoner kronor om året i arvode är försvarbart för den typen av organisationer?