Jurij Dmitrijev och synen på historien

Just nu talar: {{ VideoModel.activelivespeaker.text }}
{{ videometadata.debatetypename }} {{ videometadata.debatedate }}

Interpellationsdebatt 20 november 2020

Interpellation: Jurij Dmitrijev och synen på historien

Interpellation 2020/21:83 av Maria Nilsson (L)

Interpellation 2020/21:83 Jurij Dmitrijev och synen på historien

av Maria Nilsson (L)

till Utrikesminister Ann Linde (S)

 

Jurij Dmitrijev är en rysk historiker som vigt sitt liv åt att blottlägga Stalinterrorn. Det har han bland annat gjort genom att gå igenom arkiven från KGB (under den tiden det var möjligt att göra det), samt undersöka och avslöja bödlarna från NKVD (föregångaren till KGB och dagens FSB), som bar det omedelbara ansvaret för tiotusentals, kanske hundratusentals, människors död i Karelen. Det är samma område i Ryssland som Dmitrijev primärt har verkat i. Dmitrijev var ordförande i den lokala Memorialorganisationen och har nära samarbetat med Memorial i bland annat Sankt Petersburg. En organisation som varit instrumentell i arbetet med att göra upp med den ryska historiebilden av Stalinterrorn.

Under en lång tid har Jurij Dmitrijev varit föremål för trakasserier och förföljelser från den ryska säkerhetstjänsten och i förlängningen den ryska regimen. I flera omgångar har åtal väckts med fabricerade misstankar.

I Ryssland används historien som ett verktyg för den sittande regimen. Målet är inte att återge historiska skildringar så korrekt som möjligt utan att omformulera historien utifrån de maktambitioner som den nuvarande regimen har.

Under nästan ett helt årtionde under 1990-talet genomsyrades historieforskningen av omfattande sanningssökande som till och med uppmuntrades av makten. Några år efter Vladimir Putins maktövertagande förändrades detta radikalt. Ambitionen har i stället kommit att bli en rehabilitering av Stalinåren, där regimen i stället framhäver hur bland annat Sovjetunionen under hans ledning besegrade nazismen under andra världskriget. 

För några veckor sedan dömdes Jurij Dmitrijev till 13 års fängelse.

Den 13 oktober skrev 25 författare och historiker ett upprop i DN Kultur med rubriken ”Sverige får inte tiga om rättsövergreppet mot Jurij Dmitrijev”. I samma upprop skriver undertecknarna att Sverige som demokratiskt land måste verka för Dmitrijevs frigivning. 

Min fråga till utrikesminister Ann Linde är därför:

 

Vilka åtgärder kommer ministern att vidta för att sätta ljus på fallet Dmitrijev och kräva hans frigivning, och hur avser ministern och regeringen att arbeta inom internationella institutioner?