Klädskattens effekter

Fru talman! har frågat mig hur jag ser på klädskattens samhällsekonomiska effekter, specifikt de av socioekonomisk karaktär och de som påverkar jämställdheten, samt om jag vidtar några åtgärder inom mitt ansvarsområde i regeringen.

Att få bort farliga kemikalier från vår vardag är högt prioriterat av regeringen, både för hälsans och för miljöns skull.

Enligt januariavtalet ska en kraftfull grön skatteväxling genomföras med höjda miljöskatter som växlas mot sänkt skatt på jobb och företagande. Det ska även införas en skatt på farliga kemikalier i kläder och skor.

Regeringen gav en särskild utredare i uppdrag att analysera och lämna förslag på hur en skatt på skadliga kemikalier i kläder och skor kunde utformas. Syftet med skatten skulle vara att minska förekomsten av eller risken för exponering för och spridning av miljö- och hälsofarliga ämnen från kläder och skor på ett kostnadseffektivt sätt. I utredningens betänkande finns en sedvanlig konsekvensanalys där de samhällsekonomiska effekterna bedöms, inklusive effekter för enskilda.

I betänkandet bedöms skatten leda till betydande miljö- och hälsovinster. Utredningen bedömer att förslaget för en genomsnittlig konsument skulle medföra merkostnader på 100 kronor per år. Då kvinnor i genomsnitt köper mer kläder än män förväntas en något större del av skattebördan hamna på kvinnor, men samtidigt förväntas en större del av hälsovinsterna komma kvinnor till del. Det kan tilläggas att på inkomstsidan har den gröna skatteväxlingen inneburit skattesänkningar för inkomsttagarna.

Som jag har meddelat flera gånger tidigare bereds remissvaren för närvarande i Regeringskansliet.

Fru talman! I början av sitt svar säger finansministern: "Att få bort farliga kemikalier från vår vardag är högt prioriterat av regeringen, både för hälsans och för miljöns skull."

Att det finns och har funnits farliga kemikalier i ett stort antal varor har man vetat sedan länge. Själv höll jag föreläsningar om detta på 70-talet. De företag som jag jobbade inom var vaksamma, och det fanns även europeiska samarbeten. Det är svårt att förstå varför inget har gjorts tidigare. Varför har inte gränsvärden sänkts? Varför har inte produkter som är hälsofarliga förbjudits?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Textilindustrin har också vetat detta länge, så 90 procent av alla textilier och skor som säljs i landet innehåller inga skadliga kemikalier. Borde inte alla företag som eliminerat skadliga kemikalier belönas?

Varför vidtas denna åtgärd nu? Varför inte ta ett helhetsgrepp? Detta gäller kläder och skor - varför ingår inte andra textilier, som gardiner, lakan och tyger på möbler?

En del av de nanopartiklar som man hittar i havet kommer från kläder. Det beror på att kläder produceras av syntetmaterial, till exempel petflaskor. En studie från Lunds universitet visar att plastartiklar i vattnet kan fastna i fiskars hjärnor och orsaka hjärnskador som sannolikt leder till rubbat beteende. Trots detta har problemet inte åtgärdats.

Varför skattebelägga alla kläder och skor, vilket medför stora administrativa kostnader och kostnader för testning? Alla företag som säljer kläder ska beskattas för att mot bevis få tillbaka 95 procent. Varför inte 100 procent?

En vara som köps i Sverige skulle beskattas, men tar jag samma vara från USA slipper jag skatten, menar Tullverket. Varför vill man snedvrida konkurrensen och ge Sverige, som är ett litet, exportberoende land, nackdelar?

Jag vill, fru talman, ställa följande fråga: Varför kan inte EU:s Reachlagstiftning inväntas, så att farliga kemikalier kan regleras för alla länder samtidigt?

Fru talman! Som jag berättade i svaret har vi haft en utredning som har tittat på denna skatt och kommit med ett förslag. Förslaget har nu lämnats till en lång rad remissinstanser. Anledningen till att vi har ett remissförfarande är dels att det är ett krav enligt grundlagen att regeringen ska bereda ärenden, dels, självklart, att vi vill höra vad de olika remissinstanserna har för synpunkter på förslaget. Det är bra att vi har fått in många synpunkter, och vi sitter nu och tittar på dem på Finansdepartementet för att se vad det finns för invändningar och synpunkter på förslaget, eller förslag till en bättre utformning av en sådan här skatt. När regeringen är färdig med det arbetet kommer vi att kunna återkomma till riksdagen med hur vi ser på klädskatten.

Anne Oskarssons idé om beskattning av även lakan, handdukar och andra textilier är förstås ett förslag som jag kan ta med mig till Finansdepartementet för att se om det skulle vara en möjlig utvidgning av någon form av skatt på textilier.

Vad gäller EU:s Reach är det alltid en avvägning hur man ska miljöstyra. En del ämnen är så farliga att de ska förbjudas helt, medan andra ämnen ska regleras. Ibland styr man också när det gäller miljö och klimat med beskattning. Det handlar om att för varje farligt ämne eller utsläpp göra en bedömning av vilken åtgärd eller vilken mix av åtgärder som är mest effektiv.

Fru talman! Jag tackar för svaret. Enligt utredningen skulle merkostnaden per person på grund av skatten bli i snitt 100 kronor, det vill säga två kilo kläder per år. Sannolikt kostar det barnfamiljer mycket mer. En utredning från Swedbank visar att kläder till ett barn under ett år kostar 870 kronor på ett år. För barn mellan fyra och tio år är kostnaden 950 kronor per år. Det är alltså betydligt mer än de 100 kronorna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det kan vara stor skillnad på skatten i procent mellan olika varor. För en vara för 150 kronor som väger ett kilo blir skatten 50 kronor, det vill säga 25 procent. För en vara för 2 000 kronor som väger ett kilo blir skatten 2,5 procent, alltså försumbar. Man kan anta att småbarnsföräldrar inte alltid har råd att köpa overaller för 2 000 kronor utan kanske väljer billigare alternativ, vilket medför att skatten i procent av varans kostnad blir högre.

För att göra produkter billigare kan man börja laborera med tunnare material, vilket i sin tur medför en snabbare förbrukning. Det i sin tur gynnar inte en cirkulär ekonomi. Det är självklart bättre att en produkt kan användas fler gånger.

Fru talman! Därför vill jag ställa följande frågor: Varför inför man en skatt i ett format som utmanar dem som redan har det knappt, en socioekonomiskt svag grupp? Varför beräknas skatten på antalet kilo? Strävar man inte efter att utjämna ekonomiska klyftor?

Fru talman! Jag vill återigen understryka att denna skatt alltså ännu inte är införd eller beslutad. Den har varit på remiss, och vi sitter just nu på Finansdepartementet och bereder dessa ärenden. Jag tror att det är viktigt att utgå från fakta när vi debatterar här i kammaren.

Om man skulle införa en sådan här skatt finns på andra sidan också den gröna skatteväxlingen, som skatten i så fall skulle vara en del av. Då finns också en skattesänkning. Utredningen har beräknat att det skulle kosta 100 kronor per person och år - vi kan säga att det är tre eller fyra gånger mer för en barnfamilj, det vill säga 400 kronor per år. En person med en inkomst på 250 000 kronor om året, det vill säga en månadslön på knappt 20 000, får då med den gröna skatteväxlingen en skattesänkning på 1 376 kronor per år. Bor man i stödområde A eller B, alltså norrut och i mer glesbefolkade delar av landet, får man en skattesänkning på 3 000 kronor per år - bara så att saker kan sättas i sitt sammanhang.

Fru talman! Jag tackar för svaret. Man räknar med att många små företag kommer att försvinna då de inte kommer att kunna bära bördan i form av administration och testning. Detta medför att 700 personer, enligt utredningen, eller 900 personer, enligt Svensk Handel, främst kvinnor, förlorar jobbet då försäljningen inom Sverige av kläder och skor antas minska med 1 procent när skatten införs.

Men chanserna att få ett nytt arbete i branschen bedöms av utredningen vara goda för dem vars anställning upphör. Hur kan chanserna vara goda när försäljningen minskar? För vilken åldersgrupp är de goda? Kan det inte bli mycket svårare speciellt för äldre kvinnor?

Eftersom kvinnor i snitt köper mer kläder än män förväntas en större del, inte en "något större del", som sägs i svaret, av skattebördan hamna på kvinnor. Samtidigt förväntas en större del av hälsovinsterna komma kvinnor till del. Detta låter cyniskt. Använder inte män kläder och skor? Kvinnor har 76 procent av männens livsinkomst. Varför ska de explicit skadas genom förlust av arbetsplats och för att de köper mer kläder?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag ställer därför denna fråga: På vilket sätt menar ministern att klädskatten bidrar till ökad jämlikhet? Eller saknas det relevans när det gäller jämställdhet här? Annars är det väl egentligen regeringens målsättning att åstadkomma större jämlikhet mellan könen?

Fru talman! Jag skulle gissa att anledningen till att utredningen menar att kvinnor exponeras mer för farliga kemikalier är att kvinnor handlar mer kläder, kanske oftare byter kläder och ofta har nya kläder på sig. Därmed exponeras de mer för farliga kemikalier.

Den utveckling vi nu ser inom klädbranschen handlar dock om ökad återanvändning. Vi ser att vanliga butiker mer och mer säljer egna plagg som har varit brukade och sedan säljs igen. Det är en väldigt positiv utveckling. Vi ser också att det blir fler och fler secondhandbutiker av olika slag. Det är något som är bra för miljön och som också kan gagna kvinnors hälsa.

Regeringen har en väldigt aktiv jämställdhetsagenda. Jag har under min tid som finansminister arbetat med vad vi kallar jämställdhetsbudgetering, alltså att man har med sig jämställdhetstanken hela tiden medan man arbetar fram de olika förslagen. Det är något som jag själv brinner för och tycker är viktigt. Jämställdhet är ett sätt att skapa ett bättre samhälle för både kvinnor och män, och det är också bra för ekonomin.

Jag tycker att det är trevligt att Anne Oskarsson från Sverigedemokraterna tar upp detta. Men jag blev bekymrad när jag i veckan hörde Jimmie Åkesson säga att han hellre ser Trump än Joe Biden som president, för han är så intresserad av Trumps högerkonservativa politik. Det är en sak som är tydlig: Trump har inte varit bra för jämställdheten eller för kvinnorna i USA.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.