Kommunala energibolag

Fru talman! Kent Persson har frågat mig vilka åtgärder jag kommer att vidta för att klargöra regelverket så att energitjänster tillåts erbjudas av energibolag oavsett ägarformen. Jag vill börja med att förtydliga förutsättningarna för kommunala energibolag. Begränsningen för vilken verksamhet kommunala bolag får bedriva fastställs av den allmänna kompetensen i kommunallagen. Den innebär att bolagets verksamhet ska ha anknytning till kommunens geografiska område eller dess medlemmar. En insats som går utanför det egna området måste vara av allmänt intresse för kommunens invånare. För kommunala energibolag finns det undantag från begränsningen i ellagen och fjärrvärmelagen. Ellagen föreskriver att kommunala företag får bedriva produktion och försäljning av el samt därmed sammanhängande verksamhet utan anknytning till kommunens område eller dess medlemmar. Bestämmelserna infördes för att göra konkurrensvillkoren för kommunala elföretag likvärdiga dem som gäller för övriga företag på elmarknaden. Kommunala företag får även bedriva nätverksamhet i det geografiska närområdet i syfte att uppnå en ändamålsenlig nätverksamhet. I fjärrvärmelagen föreskrivs att kommunala fjärrvärmeföretag får bedriva fjärrvärmeverksamhet i det geografiska närområdet i syfte att uppnå en ändamålsenlig fjärrvärmeverksamhet. I konkurrenslagen finns sedan den 1 januari 2010 regler som gör det möjligt att i domstol pröva konkurrenskonflikter mellan kommunal och privat näringsverksamhet, till exempel när ett kommunalt energibolag säljer energitjänster i konkurrens med privata företag. Reglerna är inte avsedda att ändra kommunens kompetens enligt kommunallagen, men de gör det möjligt att ingripa mot ett förfarande eller en verksamhet som snedvrider eller hämmar utvecklingen av en effektiv konkurrens på marknaden. Regeländringarna i konkurrenslagstiftningen innebär således inte en förändring i sak för de kommunala energibolagen, i och med att det främst är kommunallagens bestämmelser som styr vilken verksamhet som ett kommunalt energibolag får ägna sig åt. Regeringen anser att en väl fungerande marknad för energitjänster har stor betydelse för energieffektivisering hos slutkonsumenterna och välkomnar en utveckling av den svenska energitjänstemarknaden. Energimyndigheten konstaterade i en rapport från 2011 att marknaden fortfarande är under utveckling och att den har långt större potential än vad som hittills uppnåtts men att det finns vissa faktorer som hämmar utvecklingen. Regeringen bedömer att frågan om konkurrensen mellan privata och kommunala energibolag måste hanteras i ett helhetsperspektiv beträffande åtgärder för att främja utvecklingen av energitjänstemarknaden. Energimyndighetens analys ger en översiktlig beskrivning av den aktuella situationen, men innan eventuella åtgärder föreslås måste kunskapen om marknadssituationen och framför allt konkurrensförhållanden mellan olika typer av bolag fördjupas. I februari i år beslutade därför regeringen att ge ett uppdrag till Energimyndigheten att analysera konkurrensförhållandena på energitjänstemarknaden, särskilt mellan energibolag och andra företag som erbjuder energitjänster samt mellan kommunalt ägda energibolag och andra energibolag. Uppdraget ska rapporteras i oktober 2012. Först därefter är det möjligt att dra eventuella slutsatser av analysen.

Herr talman! Jag tackar statsrådet för svaret. Det blev lite vänta-och-se av det. Många av de energibolag som agerar i Sverige är kommunala energibolag. De betyder väldigt mycket för marknadsfunktionen och för upprätthållandet av en konkurrens mot de tre stora bolag vi har. De kommunala energibolagen har också historiskt sett spelat en stor roll i energiomställningen. Det tror jag att vi är ganska överens om. Då är frågan: Vad är det egentligen som gäller för de kommunala energibolagen? Vi har flera lagstiftningar som står mot varandra. Först har vi kommunallagen, där vi talar om de kommunala bolagens möjligheter och begränsningar. Sedan har vi ellagen, som klart och tydligt säger att kommunala energibolag kan och har rätt att erbjuda energitjänster. Det är rätt. Dessutom har vi EU:s energitjänstedirektiv, som också klart och tydligt säger att den som levererar eller säljer el eller energi även har möjlighet att erbjuda energitjänster. Mot detta står konkurrenslagstiftningen, och det är här det blir lite krångligt. Den gör det nämligen möjligt att anmäla ett kommunalt energibolag för obehörig konkurrens eller för snedvridning av konkurrensen när det gäller energitjänster. Det blir då möjligt att avgöra detta i domstol. Jag tycker att detta är orimligt. Jag skulle vilja se en situation där de olika aktörerna på elmarknaden har samma villkor och kan agera på samma sätt. Därför blir jag lite fundersam över svaret och vad regeringens inställning är. Är det rimligt att en domstol ska avgöra vad en energitjänst är och om den är konkurrenssnedvridande? Utredningen är jag också lite fundersam över. Den ska ta ett helhetsperspektiv beträffande åtgärder för att främja utvecklingen av energitjänstemarknaden. Vad är det egentligen för helhetsperspektiv denna utredning ska ta? Det framgår inte av svaret, och det har inte heller framgått när jag har försökt att ta reda på direktiven till utredningen. Att energitjänstemarknaden kommer att växa är jag övertygad om, inte minst mot bakgrund av att vi nyligen har tagit beslut om timmätning. Det är en fråga Vänsterpartiet har drivit under många år. Får vi dessutom ett beslut i kammaren om nettodebitering kommer det att driva på energitjänstemarknaden på ett alldeles utmärkt sätt. Detta ska ses i perspektivet att energitjänster är en del av hela energieffektiviseringsprogrammet och därmed bör spela en stor roll. Jag tycker då att det är rimligt att kommunala bolag också kan erbjuda personer energitjänster där de sparar energi. Mina frågor är: Vad innebär helhetsperspektivet? Är det rimligt att en domstol ska avgöra vad som är energitjänst och om det är konkurrenssnedvridande eller inte?

Herr talman! Energieffektivisering är en av de allra viktigaste åtgärderna vi kan vidta för att komma vidare i klimat- och energiomställningen. De frågor som har upptagit allra mest av min tid sedan jag blev energiminister förra hösten är förhandlingarna kring det reviderade energieffektiviseringsdirektivet i EU. Så sent som i fredags, på ministerrådet, lyckades vi enas om att godkänna den kompromiss det danska ordförandeskapet hade förhandlat fram med kommissionen och parlamentet. Den är väldigt bra och innebär att vi kommer att ta ett riktigt stort steg mot att nå målet om att öka energieffektiviteten med 20 procent till 2020. Sverige har verkligen ansträngt sig för att föra det arbetet tydligt framåt i EU och bidragit till att vi nu kan få detta direktiv på plats. Direktivet i sig innebär att marknaden och energitjänsterna är väldigt mycket i ropet nu. Det är också ett av skälen till att regeringen valde att ge uppdraget till Energimyndigheten att på djupet specialstudera hur marknaden verkligen ser ut. Vi vet nämligen att det är en marknad som växer snabbt. Den är under framväxt och stadd i stark förändring, och vi vet inte allting om exakt hur det ser ut i dag. Regeringens linje är att det som sätter gränserna för kommunernas verksamhet bör grundas på lokaliseringsprincipen i kommunallagen. Ska man göra undantag från denna lokaliseringsprincip bör man göra det med väldigt stor återhållsamhet, med tanke på dess grundläggande principiella värde för den kommunala verksamheten. Nya lagstiftade förslag om undantag från lokaliseringsprincipen, eller för den delen självkostnadsprinciperna, måste bygga på en branschanalys där man ser om det föreligger ett marknadsmisslyckande, om det är så att de privata alternativen helt saknas eller om det kan vara motiverat att det offentliga ingriper för att förbättra marknadens funktionssätt genom att till exempel eliminera etableringshinder eller skapa stordriftsfördelar eller ökad effektivitet. För att veta om ett marknadsmisslyckande som motiverar att man gör undantag från den starka principen om lokalisering i kommunallagen föreligger behöver vi dock få svaret från Energimyndigheten. Det är ingen hemlighet, för att uttrycka det milt, att Kent Persson och jag har lite olika syn på hur man ska betrakta olika typer av företag på den svenska marknaden. För mig är det viktigt att inte gå in och säga att kommunala energiföretag generellt sett skulle omfattas av ett undantag från lokaliseringsprincipen. Kommunala energibolag ägnar sig ju ibland även åt verksamhet som inte hör samman med vare sig produktion av eller handel med el. Det skulle få långtgående konsekvenser om vi från regeringens och även riksdagens sida gick in och sade att alla kommunala energibolag i alla avseenden skulle vara undantagna från lokaliseringsprincipen. I så fall är det viktigt att de kommunala principerna alltjämt gäller. Vi har den ordningen i Sverige att när det gäller den detaljerade uttolkningen och tillämpningen av lagar har vi rättsvårdande instanser som ska tolka dessa i slutändan. Det gör också att de exakta gränsdragningarna är och bör vara en fråga för rättstillämpningen.

Herr talman! Det blev lite tydligare nu vad statsrådet menar när det gäller de kommunala energibolagen. Det gör mig lite orolig. Självfallet finns det undantag i ellagen för lokaliseringsprincipen när det gäller att sälja energi och energitjänster. Detta undantag finns. Jag tolkar statsrådets svar nu som att man kanske ska ta och se över detta undantag och att det inte borde gälla energitjänster. Jag kan inte tolka det på något annat sätt. Jag hade önskat att jag hade kunnat göra det, för det måste finnas en rimlighet i att de kommunala energibolagen har samma möjligheter och kan konkurrera på marknaden på samma villkor som de privata eller de statliga energibolagen oavsett vilket land de kommer ifrån. Detta öppnar upp för att ett kommunalt energibolag i Danmark eller Finland skulle kunna komma in och agera och sälja energitjänster i svenska kommuner. Utländska stater skulle också kunna göra på detta sätt. Jag har ingenting alls emot att det utvecklas en privat energitjänstemarknad. En sådan kommer att växa fram. Jag har träffat flera företag som är på gång med energitjänster. Enligt dem finns det inte några som helst problem med att kommuner eller kommunala bolag också erbjuder energitjänster. Det finns en konkurrens, och denna konkurrens är bra. Ju fler aktörer som finns, desto bättre utbud kommer det att finnas och desto bättre utveckling av nya energitjänster. Vi får inte heller glömma bort att det inom de kommunala energibolagen finns en oerhört stor kompetens som har byggts upp under ett flertal år. Det vore märkligt och olyckligt om de inte skulle kunna fortsätta med sitt arbete. Den osäkerhet som många energibolag känner med lagstiftningen gör att utvecklingen står stilla. Man törs eller kan inte göra något. Så tolkar jag det. Däremot kan vi se att privata energibolag är ute på banan och erbjuder energitjänster medan de kommunala känner en oro för vad som gäller. Jag måste upprepa min fråga: Är det inte tydligt och klart att vi när EU-direktivet om energitjänster säger att den som säljer energi också har möjlighet att erbjuda energitjänster borde ha detta undantag i konkurrenslagen? På så sätt skulle vi slippa ifrån denna oro.

Herr talman! Det som Kent Persson sade och som jag relaterade till och reflekterade över var att han tyckte att alla aktörer skulle ha samma villkor så att de kunde agera på samma sätt. Det var mot den bakgrunden jag gav mitt svar. Jag har över huvud taget inga planer på att förändra de undantag som finns i ellagen eller för den delen i fjärrvärmelagen. Däremot är det viktigt att hålla reda på vad den grundläggande principen är. Det var detta resonemang jag gav mig in i. Man måste hålla reda på när vi tycker att det är motiverat att vi från den offentliga sidan med skattebetalarnas pengar går in och skapar offentliga företag för att konkurrera på en privat marknad. Min och regeringens syn är att det kan finnas tillfällen när det är motiverat. Det kan finnas tillfällen när det finns marknadsmisslyckanden, där privata aktörer inte kan fylla behovet eller där man tydligt kan visa att en offentlig aktör kan bidra till att marknaden fungerar bättre. Det kan också finnas ett starkt samhällsintresse som motiverar en hel del av de statligt ägda företagen, till exempel. Denna energitjänstemarknad är nu under snabb framväxt. Den är inte mogen. Den har inte satt sig. Vi vet inte om det finns den typ av skäl som motiverar att vi går in och tydligt gör avsteg från de grundprinciper som finns i kommunallagen. Det är just därför jag har bett Energimyndigheten att gå på djupet med frågeställningen men att också återkomma med en del förslag som kan göra att energitjänstemarknaden främjas och kan utvecklas på ett ännu bättre sätt. En av de saker som Energimyndigheten ska återkomma med i sitt uppdrag är att föreslå olika tänkbara utformningar av ett certifieringssystem för energitjänsteleverantörer eller ett motsvarande kvalificeringssystem för leverantörer av energitjänster. Det är någonting som jag tror vore bra i grunden för att kvalitetssäkra den typ av aktörer som nu växer fram på marknaden. Det är olika typer av aktörer som ger sig in på den. För mig som ansvarigt statsråd och som den som har i uppdrag att ta initiativ till och föreslå eventuell lagstiftning på området är det viktigt att ha bra på fötterna. Om vi öppnar upp för offentliga aktörer att tydligt ge sig in på marknaden innebär det att vi stör en marknads funktionssätt. Det är jag beredd att göra om det skulle visa sig att det finns goda skäl att göra det. Men innan vi har tagit emot Energimyndighetens analys och rapport vet vi ju inte om det finns sådana skäl. Till dess att dessa skäl är presenterade för mig kommer jag att avhålla mig från att ställa i utsikt att vi tänker göra några förändringar på området.

Herr talman! Jag tackar statsrådet. Jag blev lite klokare nu. Lagen gäller. Möjligheter att erbjuda energitjänster gäller och likaså EU:s energitjänstedirektiv. Så tolkar jag det. Jag kan förstå att statsrådet vill ha på fötterna innan man tar ställning. Jag ser också att det finns en utredning, och jag får väl vänta och se vad den säger och vilka slutsatser regeringen kommer att dra när det gäller den. Förhoppningsvis blir det någonting bra av det, och då behöver jag inte återkomma. Annars kommer jag att göra det med ytterligare interpellationer. Jag önskar statsrådet en trevlig sommarledighet.

Herr talman! Kent Persson och jag delar synen på att energieffektivisering är extremt viktigt för att fortsätta omställningen av vårt samhälle i mer hållbar riktning för att klara klimatutmaningen och omställningen till förnybar energi. Det har märkts i denna debatt, och det har märkts i många andra debatter som vi har haft tidigare. Sedan har vi lite olika ingångsvärden i vad det är för typ av verktyg som vi behöver använda för att främja denna utveckling, och det ska man ha stor respekt för. Jag är glad att Kent Persson bekräftar att det är viktigt att man har gott på fötterna innan man ger sig in och föreslår förändringar på denna typ av marknader. Det är viktigt med tydliga spelregler, långsiktiga spelregler och spelregler som aktörerna, oavsett om de är privata eller offentliga, kan lita på håller och håller över tid. Därmed tackar jag Kent Persson för debatten och önskar honom en glad sommarledighet och en avkopplande sådan, så långt den nu kan vara det.