Konsekvensutredningar

Herr talman! Jörgen Warborn har frågat mig vilka åtgärder jag har vidtagit för att säkerställa att resultaten ska bli avsevärt bättre gällande konsekvensutredningarnas kvalitet vid Regelrådets nästa granskning. Jörgen Warborn har även frågat om dessa åtgärder är tillräckliga för att en godtagbar andel av konsekvensutredningarna ska vara godkända.

Konsekvensutredningarnas kvalitet behöver höjas. En väl genomförd konsekvensutredning bidrar till ett bättre beslutsunderlag för regelgivarna. Ett bra beslutsunderlag ökar förutsättningarna för att skapa ändamålsenliga regler, vilket gör att företagen kan ägna sig åt att driva och utveckla sin verksamhet och inte åt onödig administration. I förlängningen förväntas det leda till ökad tillväxt och sysselsättning.

Vi har nu nödvändiga förutsättningar på plats för att kunna förändra och förbättra konsekvensutredningarnas kvalitet. Regelrådet har permanentats, fått ett tydligare uppdrag och en ny organisationsform med nära koppling till Tillväxtverket. Det talar för ett effektivt resursutnyttjande och tydlighet gentemot regelgivarna. Tillväxtverket arbetar brett för att ge alla regelgivare råd, stöd och utbildning i konsekvensutredningsarbetet. Att Tillväxtverket och Regelrådet numera arbetar närmare varandra ger också en möjlighet att sätta in konkreta stödåtgärder där behovet är som störst.

I förordningen om konsekvensutredning vid regelgivning är det Tillväxtverket som tillsammans med Ekonomistyrningsverket har uppdraget att svara för metodutveckling, rådgivning och utbildning.

Regeringen ser även över styrningen av Tillväxtverket vad gäller arbetet med konsekvensutredningar i syfte att höja kvaliteten och ser det som en angelägen fråga att det finns fullgoda beslutsunderlag. Jag har en god dialog med Regelrådets ordförande och ledningen för Tillväxtverket. Min avsikt är att göra vad jag kan för att vi ska vända den här utvecklingen.

Herr talman! Jag vill tacka ministern för svaret.

Den här debatten handlar om konsekvensutredningar. Men i ett bredare perspektiv är det egentligen en fråga om företagsklimatet i Sverige. Jag och ministern har nog samma känsla när det gäller att det är värt att ha ett riktigt bra företagsklimat. Om regelkrånglet kan hållas på minimumnivå kan företagare fokusera på sin kärnverksamhet.

Regelrådet har något slags vakthundsposition i arbetet med att granska de konsekvensutredningar som utredare presenterar för regeringen och som alltså sedan remitteras till Regelrådet.

Inledningsvis i debatten vill jag lyfta fram några bra saker i ministerns svar. Det är några saker som jag håller med om. Till att börja med är jag glad över att ministern och regeringen anser att konsekvensutredningarnas kvalitet behöver höjas. Så är det verkligen. Jag hoppas att vi kan arbeta gemensamt för att så ska bli fallet.

Ministern säger också att "ett bra beslutsunderlag ökar förutsättningarna för att skapa ändamålsenliga regler". Även det är mycket bra.

Ännu en bra sak är att ministern säger: "I förlängningen förväntas det leda till ökad tillväxt och sysselsättning." Jag håller med om det också.

Problembilden är att det, enligt Regelrådets skrivelse där man sammanställde alla konsekvensutredningar för 2015, endast var 36 procent som var godtagbara. En övervägande del av konsekvensutredningarna var alltså inte godtagbara.

Det blir såklart ett problem när vi ska fatta beslut där konsekvensutredningarna är en del av underlaget. Vi måste veta vilken konsekvens beslutet får för företagen. Om utredningarna inte är tillräckligt bra vet vi inte hur det kommer att påverka företagen. Det kan i värsta fall leda till att reglerna blir krångligare än vi trott och att vi inte får den önskade ökningen av tillväxten och sysselsättningen. Det är därför jag vill lyfta upp den här debatten, så att vi kan säkerställa att vi kan jobba för att förbättra nivåerna.

Jag oroas av att ministern i sitt svar hänvisar till organisationsförändringen av Regelrådet, som nu har införlivats i Tillväxtverket. Jag är ganska tveksam till att det kommer att lösa problematiken. Det är möjligt att det kan lösa en del. Men jag är tveksam till att det kommer att lösa hela frågan. 36 procent betyder att en väldigt stor andel av konsekvensutredningarna inte är okej. Jag tror helt enkelt inte att en organisationsförändring är tillräcklig.

Jag vill därför fråga ministern om det är den enda åtgärden. Kommer man nu att sitta passiva, ha armarna i kors och vänta på att det, som ett resultat av konsekvensutredningen, förhoppningsvis ska bli bättre? Eller finns det något mer konkret som regeringen tänker göra?

Jag tycker att konkreta åtgärder lyser med sin frånvaro i ministerns svar. Han säger bland annat att Tillväxtverket och Regelrådet numera arbetar närmare varandra och att det också ger "en möjlighet att sätta in konkreta stödåtgärder där behovet är som störst". Där närmar han sig åtminstone ordet konkret. Men då skulle jag vilja veta var behovet är som störst. Menar ministern att man vill göra insatser på något speciellt departement? Eller handlar det om speciella typer av insatser? I sådana fall undrar jag vilka.

Min avslutande fråga är: Kan jag få veta lite mer konkret vad regeringen har tänkt göra på området?

Herr talman! Tack för interpellationen. Den är viktig.

Nu valde jag att fokusera väldigt mycket på konsekvensutredningarna i mitt svar, men det är klart att frågan bredare än så. Det handlar om allmänna förutsättningar, om hur bemötande sker och om hur uppgiftslämnande sker. Det är mycket av det som tar väldigt mycket tid för företag. Det handlar om att tillämpa de regler som faktiskt finns i dag. Jag ska inte bli för långrandig, men jag tror att det finns enorma möjligheter att jobba med digitalisering för att underlätta för företagare. Det gäller vid myndighetskontakter så att man bara behöver lämna en uppgift en gång till myndigheterna. När myndigheterna sedan har den uppgiften kan de dela den mellan sig.

Regeringen har tillsammans med SKL försökt att reda ut situationen för restaurangföretagare. Det är kanske en av de mest regeltyngda och tillståndstunga branscherna, där det krävs många olika tillstånd och uppgiftslämnanden. Inlämnande av uppgifter sker till kommunala instanser och åtta av tio av tillstånden utfärdas av dem. Staten är en aktör, men det offentliga består av många delar.

Regeringen jobbar ihop med SKL. Målsättningen är att hälften av alla restaurangföretagare ska kunna både starta och delvis driva sina företag digitalt redan 2017. Det blir en genomlysning av de regler som finns, av hur man ska göra i rätt ordning för att inte göra fel, underlätta för den enskilda företagaren och underlätta för myndigheterna att tala med varandra. Dessutom ska sådana krav, som inte är relevanta som vi har på företagare sorteras bort. Varför ska 290 kommuner hitta på sina egna listor över vad som ska lämnas in när man vill ha ett alkoholtillstånd? Det är inte relevant och inte särskilt effektivt.

Det här är inte det enda vi jobbar med. Man kan inte säga annat än att en så låg siffra på antalet godkända av Regelrådet ju inte är bra. Då måste man fundera på: Vad är det som har brustit? En sak som har brustit är att man kanske bara har sett på Regelrådet som en vakthund, medan man har missat kopplingen mellan vakthunden och hur olika myndigheter implementerar och jobbar specifikt med att utforma förslag till nya regler. Det är den kopplingen som vi försöker åstadkomma, från Regelrådets erfarenhetsmässiga kunskap om detta till Tillväxtverket som är den stödjande myndigheten för alla myndigheter som jobbar med att ta fram lagstiftning eller regler som kan ha effekt på företagande.

Det är klart att det finns vissa branscher som är tyngre än andra, men olika förslag har olika effekt på krånglet. Det absolut viktigaste är att göra en tidig konsekvensanalys för att se om förslaget har stor bärighet på företagandet eller inte. Många förslag har inte så stor bäring på företagande, och då ska dessa förslag sorteras bort, så att tid och kraft inte ägnas åt de frågorna. Man ska göra riktigt bra konsekvensanalyser på de områden där det får stor effekt. Tillväxtverket tillsammans med Regelrådet kan hjälpa till med att bygga smartare system, gärna ofta digitala, så att det blir rätt från början.

Herr talman! I förra veckan var jag med i en debatt här i kammaren om fastighetsbegreppet i mervärdesskattelagstiftningen. Men egentligen handlade den debatten om konsekvensbeskrivningen till den propositionen. Det var inte en proposition som ministern var ansvarig för, men likväl gick det inte att se vilka konsekvenser som propositionen kommer att få för företagare. Därför var det ett enigt skatteutskott som ställde sig bakom ett tillkännagivande till regeringen om att det ska göras en uppföljning om ett år eller så av hur detta har slagit ut. Även regeringspartierna, Socialdemokraterna och Miljöpartiet, var med på det tillkännagivandet. Det vore intressant att höra om ministern tycker att det är bra att Socialdemokraterna i riksdagen ställer sig bakom ett tillkännagivande till regeringen.

Egentligen vore det mycket bättre med en bra konsekvensutredning från början. Då hade vi sluppit att göra tillkännagivandet. Jag hoppas nu att vi får ett brett stöd för de följdmotioner som vi kommer att skriva om konsekvensutredningarna, så att riksdagen reagerar med kraft i dessa frågor.

Vi från Moderaterna har i en motion föreslagit ett antal olika åtgärder för att komma till rätta med problemet. Jag skulle gärna vilja ha Mikael Dambergs kommentar till dessa förslag.

För det första vill vi uppdra till Tillväxtverket att intensifiera de utbildningar som genomförs för regelgivare i syfte att förbättra de kunskapsmässiga förutsättningarna för att upprätta konsekvensutredningar som håller en god kvalitet.

För det andra vill vi att regeringen stärker styrningen av kommittéer och annat utredningsarbete för att det ska bli bättre konsekvensutredningar. Där är grunden, för när det kommer till Regelrådet är det i regel för sent. Det är kommittéerna och utredarna som måste ha rätt kunskap för detta.

Sedan anser vi också att regeringen ska säkerställa att utredare sätter ett speciellt fokus på bättre analyser av författningsförslags påverkan på företagens kostnader och konkurrensförhållanden. Det ligger lite i linje med det som näringsministern närmade sig, det vill säga att man ska prioritera rätt typer av konsekvensanalyser.

Jag skulle gärna vilja ha en liten kommentar till att intensifiera utbildningar, stärka styrningen för utredningsarbete och sätta speciellt fokus på företags kostnader och konkurrensförhållanden.

Herr talman! Jag måste erkänna att jag inte har läst den motionen, men jag ska definitivt gå hem och göra det. Generellt sett har regeringen en ödmjuk inställning till att riksdagen alltid fattar kloka beslut, även när man inte tycker som regeringen. Vi agerar ju på riksdagens uppdrag.

När det gäller Tillväxtverket och utbildningar är det definitivt en fråga som Tillväxtverket nu jobbar med. Med Regelrådets granskning har vi en ganska tydlig bild av var de stora problemen finns. Vilka är det som inte har tillräckligt med kunskap för att göra rätt från början? Då kan man skräddarsy utbildningar på de områden där det finns störst behov av utbildningar. Det är en väldigt klok synpunkt att Tillväxtverket ska jobba med det.

Vi tittar också på att utforma mer digitala verktyg för att det ska vara lättare att göra rätt från början. Sådana verktyg kan användas av många, både av myndigheter och av utredare eller av kommittéer. Det ligger i närtid att jobba med den typen av enklare verktyg så att man snabbt kan se vilka frågor som man bör ha koll på för att göra rätt från början.

När det gäller kostnader och konkurrensförhållanden kan det också handla om tid. För många företag är tid och krångel i regelverket en lika viktig fråga som själva kostnaden.

Jag ska läsa motionen från Moderaterna och se vad vi kan lära oss av den. Det här är en fråga som många olika regeringar över tid har arbetat med. Men det viktiga är att skapa en struktur så att det blir en del av de vanliga verksamheten att göra rätt från början, för då blir det mycket bättre.

Sedan finns det också andra delar av verksamheten. Vi har jobbat mycket med innovationsfrågor, och där är det också viktigt att pröva saker och ting för att se vilka effekter det får för regelverk och annat. Man kan kanske inte utreda allting från början, utan man måste också våga testa en del saker. Det kanske inte hör hemma i just den här diskussionen, men det kommer också att behövas ett visst nytänkande i sättet att se på innovativ verksamhet. Man kanske inte bara utreder allting först, utan man prövar i liten skala och lär sig av det. Därefter kan man implementera nya regelverk eller förordningar.

Herr talman! Jag vill gärna rekommendera Damberg att läsa fler av Moderaternas motioner. Jag tror att det finns mycket nyttigt till exempel i vår budgetmotion om företagande och jobb. Det hoppas jag att ministern kan ägna lite tid åt under den närmaste tiden.

I avslutningen på ministerns svar säger han: "Min avsikt är att göra vad jag kan för att vi ska vända den här utvecklingen." Återigen tycker jag att det var ett positivt anslag. Ministern gjorde detta till en nästan personlig fråga genom att säga att han skulle göra vad han kan. Det är bra och någonting som jag naturligtvis ska försöka att följa upp.

Jag tycker ändå att det var lite tomt på konkreta förslag. Jag hoppas därför att motionen från Moderaterna kan vara en del av det hela.

Samtidigt tycker jag att de digitala delarna som ministern och regeringen jobbar med är bra. Men, som sagt, vi måste få en bättre situation. 36 procent godkända konsekvensutredningar är helt enkelt inte tillräckligt bra.

Får vi ordning på detta, så att vi kan stärka Sveriges konkurrenskraft, kommer jobben och sysselsättningen att växa fram. Det är vi i princip överens om. Därför är detta egentligen en fråga som är av yttersta vikt för det svenska företagsklimatet.

Jag vill tacka för den här debatten. Jag antar att jag och ministern kommer att återse varandra någon gång i februari, när Regelrådets nästa rapport kommer. Förhoppningsvis har det då blivit lite bättre siffror.

Herr talman! Tack, Jörgen Warborn, för debatten och för intresset för dessa frågor! De är viktiga, inte minst för små och medelstora företag, som ofta brottas med att hinna med sin verksamhet. Blir det för mycket fel och krångel i regelverken tar det mycket tid från det viktiga arbetet med att utveckla bolaget.

Jag håller med om att siffrorna är för dåliga. Vi måste vända trenden. Jag tror att organisationsförändringen faktiskt har effekt. Ibland måste man jobba med systematiska förändringar. Tillväxtverket har nu en ännu tydligare och nära roll gentemot resten av Regeringskansliet att faktiskt se till att konsekvensutredningar görs på ett klokare sätt i framtiden. Jag hoppas att detta kommer att ge effekt redan i februari.

Om man ska sitta i regeringen och vara minister bör man sträva efter att göra saker bättre. Detta är ett område där det krävs förbättringar. Jag är helt säker på att Moderaterna kommer att utkräva ansvar om detta inte inträffar. Jag ser fram emot att träffas igen i februari.

Överläggningen var härmed avslutad.