Könskvotering till bolagsstyrelser

Just nu talar: {{ VideoModel.activelivespeaker.text }}

Interpellationsdebatt 30 september 2022

Interpellation: Könskvotering till bolagsstyrelser

Interpellation 2005/06:181 av Larsson, Maria (kd)

den 2 januari

Interpellation 2005/06:181 av Maria Larsson (kd) till statsrådet Jens Orback (s)

Könskvotering till bolagsstyrelser

Regeringen avser enligt uppgift att innan valet lägga fram ett förslag om tvingande könskvotering till bolagsstyrelser. I utformningen av den nya lagstiftningen verkar regeringen snegla på det norska exemplet. Regeringens utredare Catarina af Sandeberg sade i en intervju med Svenska Dagbladet (SvD den 28 november) att: "Bolag som inte följer reglerna kan till slut utsättas för tvångslikvidation."

Hela tanken med kvotering är märklig. Den utgår ifrån att det inte finns personer, och då främst kvinnor, som i samarbete med andra och av egen kraft och förmåga kan ta sig till ledande positioner i näringslivet eller övriga delar av samhället.

Jag undrar om statsrådet skulle vilja leva med ovissheten ifall han har fått sitt uppdrag på grund av sina egna meriter eller om han är inkvoterad på grund av sitt kön? Skulle statsrådet vilja leva med andras misstänksamhet på grund av att han kanske är inkvoterad? Vill statsrådet granskas hårdare och ifrågasättas oftare än sina kolleger?  Det kommer att bli vardagen för många kvinnor på ledande positioner om den socialdemokratiska regeringen gör verklighet av sina kvoteringsplaner.

Regeringens utredare har fått ett ganska öppet uppdrag men ska i första hand utreda möjligheten att införa tvingande bestämmelser i aktiebolagslagen. De som inte uppfyller den lagstadgade kvoten av kvinnor och män ska enligt utredningsuppdraget kunna drabbas av viten och sanktionsavgifter eller andra typer av sanktioner som utredaren vill föreslå.

En märklighet, bland många andra, i det utredningsuppdrag som regeringen formulerat är att alla publika aktiebolag och vissa privata aktiebolag med självklarhet ska omfattas av de nya kvoteringskraven. Däremot är det upp till utredaren att föreslå huruvida de statliga och kommunala bolagen ska tvingas kvotera in personer av det underrepresenterade könet i styrelserna. På detta sätt kringskär regeringen den enskildes rätt till egendom samtidigt som man håller dörren öppen för att skapa en frizon för den politiskt kontrollerade sektorn.

Det borde givetvis vara tvärtom. Vi politiker borde arbeta hårt för att skapa jämställdhet inom de statliga och kommunala bolag som vi har inflytande över men låta de enskilda näringsidkarna och aktieägarna förvalta sin egen egendom.

Regeringens förslag om kvotering är ett grundskott mot rätten till egendom vare sig bristande efterlevnad leder till tvångslikvidering eller begränsar sig till viten och sanktionsavgifter. Att staten genom lagreglering ska bestämma över en styrelses sammansättning bryter mot andemeningen i Europakonventionens egendomsskydd. Att inte få bestämma över hur eller av vem det företag man äger ska styras är en omfattande inskränkning i egendomsrätten. Och jag har svårt att se något sådant allmänintresse som skulle kunna motivera en sådan inskränkning.

I stället för att fortsätta på den inslagna vägen med tvångsmässig kvotering borde regeringen pröva andra vägar för att uppnå jämställdhet i näringslivet. Den kvinnliga entreprenörsandan är stark. Men den hålls tillbaka av stopplagar och andra påfund som hindrar kvinnor att utveckla sina idéer. När regeringen lägger hinder i vägen för kvinnligt företagande, innebär det att de också begränsar rekryteringsbasen till styrelser och andra ledande befattningar.

Den kod för bolagsstyrning som näringslivet självt har utvecklat är ett verktyg för att uppmärksamma behovet av fler kvinnor i bolagsstyrelserna. Men det räcker inte att få upp ögonen för problemet, man måste också kunna se möjligheterna. Här har staten enligt min mening ett ansvar att gå före och sätta ett gott exempel. Hälften av alla styrelseledamöter i de statligt ägda företagen ska vara kvinnor, liksom hälften av alla styrelseordförande. Regeringen behöver arbeta aktivt med sin bolagsstyrning och ledarskapsutveckling för att synliggöra kvinnor. Regeringen måste också uppmuntra kvinnor på ledande positioner inom den statliga bolagssfären att bygga nätverk för att hjälpa andra kvinnor framåt i näringslivet. Dessutom ska de statligt ägda bolagen i sina årsredovisningar beskriva hur de bedriver sitt jämställdhetsarbete. I en sådan redovisning bör det finnas information om hur företaget är organiserat ur jämställdhetssynpunkt samt hur man arbetar för att underlätta för anställda att förena familj och förvärvsarbete.

Mot bakgrund av detta vill jag fråga statsrådet:

Avser statsrådet att lägga fram ett lagförslag om tvingande kvotering av personer av det underrepresenterade könet till bolagsstyrelser och avser statsrådet i sådant fall att inkludera en bestämmelse om tvångslikvidering liknande den norska för de företag som inte når målet?

Avser statsrådet att undanta vissa statligt och kommunalt ägda bolag från kraven på kvotering i de fall en ny lag införs?

Vilka övriga åtgärder avser statsrådet att vidta för att bidra till jämställdhet i näringslivet?