Könsstereotypa föreställningar inom Arbetsförmedlingen

Interpellationsdebatt 23 mars 2021

Protokoll från debatten

Anföranden: 7

Anf. 65 Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S)

Fru talman! Malin Höglund har frågat mig, som minister i en uttalat feministisk regering, vilka åtgärder jag har vidtagit sedan uppgifterna om problemen på Arbetsförmedlingen blev kända och vilka åtgärder jag avser att vidta framöver givet det faktum att Arbetsförmedlingen tycks ha lagt mer resurser på att få män i arbete än kvinnor på grund av de rapporterade fördomarna och stereotypa bilderna hos vissa handläggare. Det är ledamoten Josefin Malmqvist som tar emot mitt svar.

Frågan du tar upp är mycket angelägen. För en feministisk regering är det självklart att kvinnor och män ska ha lika villkor och förutsättningar till delaktighet och etablering i arbets- och samhällslivet. Arbetsförmedlingen har ett viktigt uppdrag att få både kvinnor och män i arbete och att bidra till de jämställdhetspolitiska målen. Tyvärr får kvinnor och män inte likvärdig tillgång till arbetsmarknadspolitiska åtgärder i dag. Regeringen har därför kontinuerligt gett Arbetsförmedlingen uppdrag för att utveckla detta område. Jag vill ta upp några av de större uppdrag Arbetsförmedlingen har fått under de senaste åren.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Arbetsförmedlingen ingår bland de myndigheter som ska arbeta med jämställdhetsintegrering inom ramen för utvecklingsprogrammet Jämställdhetsintegrering i myndigheter, JIM, som startade 2013 och nu har förlängts.

I regleringsbrevet för 2021 fick Arbetsförmedlingen ett utökat och fördjupat jämställdhetsintegreringsuppdrag. Ett jämställdhetsperspektiv ska genomgående införlivas i myndighetens beslutsfattande. I uppdraget ingår att analysera och redovisa jämställdhetsproblem inom flera arbetsmarknadspolitiska insatser, egna åtgärder för att minska problemen samt övriga förslag till lösningar. Arbetsförmedlingen ska också redovisa övriga vidtagna och planerade åtgärder för att kvinnor och män ska få likvärdig tillgång till stöd, särskilt bland utrikes födda, och resultatet av dessa åtgärder. Detta är ett omfattande och ambitiöst uppdrag.

I regleringsbrevet för 2020 fick Arbetsförmedlingen i uppdrag att sträva mot ett mer jämställt deltagande i arbetsmarknadsutbildningar. Tidigare har myndigheten kontinuerligt fått mål eller uppdrag som har syftat till att öka sysselsättningen och minska arbetslösheten för utrikes födda kvinnor.

När vi reformerar Arbetsförmedlingen är jämställdhet ett centralt område i arbetet. Myndigheten har därför fått i uppdrag att ha med ett jämställdhetsperspektiv när den förbereder reformeringen.

Regeringen har tillsatt en kommission för jämställda livsinkomster. Kommissionen ska bland annat göra en kartläggning av hur offentliga stödåtgärder fördelas mellan kvinnor och män.

Avslutningsvis vill jag säga att Arbetsförmedlingens viktiga uppdrag att få både kvinnor och män i arbete och att bidra till de jämställdhetspolitiska målen är något som jag också tagit upp i den årliga myndighetsdialogen med myndigheten. Jag förväntar mig att Arbetsförmedlingen lever upp till de uppdrag den har fått i den här frågan.

Då Malin Höglund hade framställt interpellationen under den tid hon tjänstgjort som ersättare för ledamot som därefter återtagit sin plats i riksdagen, medgav tredje vice talmannen att Josefin Malmqvist i stället fick delta i debatten.


Anf. 66 Josefin Malmqvist (M)

Fru talman! Jag tackar för svaret.

Jag skulle nog säga att utrikes födda kvinnors deltagande på arbetsmarknaden i Sverige eller brist på deltagande är ett av våra största jämställdhetsproblem i dag. Att färre än var tredje utrikes född kvinna med kort utbildning har ett arbete att gå till och en egen inkomst hindrar dessa kvinnor i deras möjlighet att integreras och bli en del av det svenska samhället.

Det innebär att de inte har kollegor, att de saknar ett sammanhang, lunchlåda och möjlighet till semester. Det är allt detta som vi vet är så viktigt för att bli en del av samhället. Det påverkar inte bara de här kvinnorna utan riskerar också att gå i arv till kommande generationer.

Vi vet att det faktum att föräldrar är arbetslösa ökar risken för att deras barn i framtiden hamnar utanför arbete eller studier med 70 procent. Det visar statistik från Statistiska centralbyrån.

Den statistiken är dessutom baserad på dem som kom till Sverige tidigare under 90-talet när förutsättningarna för integration var bättre än vad de är i dag. Hur kommer dessa siffror att se ut i framtiden? Vad kommer att hända med dessa barn vilkas föräldrar inte går till jobbet?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Den myndighet i Sverige som är ansvarig för arbetsmarknadsinsatser och etableringsprogrammet är Arbetsförmedlingen. Vi ser hur det ser ut i granskning på granskning. Jag hittade en SOU från 2012. Vi har sett utvecklingen i åratal.

Skillnaderna mellan hur kvinnor och män behandlas på Arbetsförmedlingen är påtagliga och stora. Vi ser att kvinnor får färre möten med sin handläggare. Det är längre avstånd mellan mötena. Det tar längre tid innan de får sitt första möte.

Vi ser att kvinnor i större utsträckning får förberedande insatser och inte de insatser som vi vet i större utsträckning leder till arbete. Vi ser att det förekommer könsstereotypa föreställningar hos handläggare på Arbetsförmedlingen.

Jag ska säga till dem som lyssnar på debatten att man i dessa utredningar också har tagit hänsyn till utbildningsbakgrund, ålder och så vidare. Även i de fall där kvinnorna har högre utbildning ser vi att de får del av sämre och färre insatser och insatser som i mindre uträckning leder till jobb.

Jag vill återigen fråga ministern: Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att fler utrikes födda kvinnor ska komma i arbete och för att fler utrikes födda kvinnor ska få del av de insatser på Arbetsförmedlingen som vi vet i störst utsträckning leder till jobb?


Anf. 67 Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S)

Fru talman! Jag vill börja med att säga att jag helt delar bilden som Josefin Malmqvist beskriver här av hur otroligt centralt det är att utrikes födda kvinnor får samma möjligheter att få stöd, ett eget arbete och en egen försörjning. Det är en av de mest centrala frågorna när det gäller arbetsmarknadspolitiken.

Jag kommer inte att nöja mig med mindre än en jämställd arbetsmarknad och en jämställd arbetsmarknadspolitik. När det gäller den specifika fråga som ställs avslutningsvis om vad regeringen gör och vad regeringen avser att göra har och ska utrikes födda kvinnor precis som alla ha tillgång till hela den verktygslåda som finns inom Arbetsförmedlingen.

Jag har i en tidigare interpellationsdebatt talat om några av de insatser som nu sker med allt från matchningstjänster till arbetsmarknadsutbildningar som behöver bli mer jämställda. Jag kommer att ta emot en rapport i april om hur Arbetsförmedlingen ska säkra jämställdhet när det gäller till exempel arbetsmarknadsutbildningar.

Här finns också ett antal andra viktiga verktyg. Extratjänsterna är ett sådant. Det gäller också satsningen som nu görs inom Äldreomsorgslyftet. Där vet vi att många utrikes födda kvinnor har fått möjlighet att komma in på arbetsmarknaden. De får nu möjlighet via det här lyftet att utbilda sig vidare.

Intensivåret lanseras nu den 15 april. Det är också väldigt viktigt. Det är tydligt från regeringens sida i styrningen att det ska vara utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Det handlar om att nyanlända på ett år ska få intensiva insatser med språk blandat med praktik, arbetsplatsförlagd verksamhet och också olika studie- och utbildningsinsatser.

Jag tycker att de utrikes födda kvinnorna ska få göra samma resa som de svenska kvinnorna fick göra på 50-, 60- och 70-talet. Jag själv är uppvuxen på 70-talet. Min mamma var hemmafru. Det var väldigt många kvinnor som var det på den tiden. Jag och min syster kunde vara hemma med henne. Det var först när jag var 15 år som hon klev ut på arbetsmarknaden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det var väldigt vanligt att kvinnorna i det område där jag växte upp också var till exempel dagmammor. Det är precis den resan som många kvinnor har gjort i Sverige. De har varit hemma och har stått utanför arbetsmarknaden en tid. Men sedan fick de möjligheterna. Det är de möjligheter som vi också måste ge till de utrikes födda kvinnorna. Det handlar om att se till att de steg för steg kan ta sig in på svensk arbetsmarknad.

Jag är ute på besök väldigt mycket. Nu för tiden är det digitala besök. Det pågår fantastiska insatser runt om i vårt avlånga land. Det är så många kommuner, så många bolag och så många människor som engagerar sig för att se till att ta till vara den enorma potential som finns hos de utrikes födda kvinnorna.

Vi behöver fortsätta att göra mycket mer. Vi behöver säkerställa att arbetsmarknadspolitiken är jämställd och att vi ställer krav på lika rättigheter och lika stöd. Det gäller att fortsätta att se till att de utrikes födda kvinnorna helt enkelt får samma möjligheter som alla andra.


Anf. 68 Josefin Malmqvist (M)

Fru talman! När man lyssnar på statsrådet låter det lite som att det här är en ganska enkel fråga, som vi nu är på väg att lösa. Det här är någonting som vi lite grann ser spåren av på marginalen, verkar det som. Men så är det på inga sätt och vis.

Vi har tidigare bett riksdagens utredningstjänst att räkna på hur det skulle se ut om utrikes födda kvinnor skulle delta på svensk arbetsmarknad i samma utsträckning som kvinnor födda i Sverige. Det skulle öka Sveriges bnp med 60 miljarder kronor varje år! 60 miljarder kronor varje år - det handlar inte om några småsummor. För de här kvinnorna innebär detta en egen inkomst och en möjlighet att fatta beslut om sitt eget liv. Det är en möjlighet att få kollegor och att lära sig hur det fungerar i Sverige.

Jag mötte i höstas en företagare i Sundbyberg, Torkel Kristoffers, som driver ett lokalt städföretag. Han vittnade om vilken betydelse det har fått för många av de utrikes födda kvinnor som han har anställt i sin verksamhet. Han talade om vilken betydelse det har fått för flera av de här kvinnorna att få kollegor och att få höra om svenska regler, normer och värderingar, till exempel att det i Sverige inte är tillåtet att slå sin fru. Det handlar om hur vi agerar gentemot varandra och om erfarenheter av hur det svenska samhället fungerar.

Detta är saker som är helt ovärderliga för många av dessa kvinnor och centrala för att bli en del av det svenska samhället. Trots det ser vi att våra svenska system fortfarande inte är utformade för att gynna kvinnors arbetskraftsdeltagande.

Jag tänkte ge ytterligare ett exempel. Det gäller bidragsberoendet bland dessa kvinnor. En expertgrupp för studier i offentlig ekonomi under Finansdepartementet har räknat på detta och konstaterat att de kvinnor som har fyra eller fler barn skulle förlora ekonomiskt om kvinnan eller mannen i hushållet väljer att ta ett arbete. Då är inte systemet riggat så att det gynnar att kvinnor deltar på arbetsmarknaden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Ministern pratar om dagmammor. Det kan absolut vara en insats, men det mest fundamentala handlar om att vi ska utforma bidragssystemen så att de gynnar arbete och en övergång från bidragsberoende till arbete och självförsörjning. Det är mitt andra exempel.

Jag skulle alltså vilja fråga ministern: Varför vägrar Socialdemokraterna att införa ett bidragstak i Sverige? Det skulle underlätta för dessa kvinnor att kunna stå till arbetsmarknadens förfogande.

Mitt tredje exempel handlar också konkret om dessa kvinnor. Det gäller sfi för föräldralediga kvinnor. Det är den andra del som lyfts fram i många av de expertrapporter som vi har tagit del av på senare år. Många av dessa kvinnor är föräldralediga under många, många år. Under den tiden saknar de möjlighet att bli en del av det svenska samhället. De saknar tillgång till sfi och andra utbildningsinsatser.

Varför vill ni inte införa sfi för föräldralediga kvinnor? Det är ett annat förslag som Moderaterna har och som vi ser skulle kunna underlätta för fler kvinnor att bli en del av arbetsmarknaden.


Anf. 69 Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S)

Fru talman! Det finns mycket jag skulle vilja kommentera av det som Josefin Malmqvist tar upp.

Apropå det sistnämnda, om bidrag, vill jag börja med att jag tycker att det är värt att påminna om det vårdnadsbidrag som infördes under Moderaternas tid. Det var ett bidrag som handlade om att kvinnor kunde vara hemma och få betalt för det. När man tittar på hur det gick med denna reform ser man tydligt att det var just utrikes födda kvinnor som i mycket större utsträckning än inrikes födda kvinnor använde sig av vårdnadsbidraget. Detta, om något, var verkligen en kvinnofälla. Jag hoppas att vi aldrig mer får tillbaka den typen av reformer, utan fokus måste vara på eget arbete och på att kunna bidra.

Nu har ert samarbetsparti Kristdemokraterna döpt om vårdnadsbidraget och kallar det för barnomsorgspeng. Det vore väldigt intressant att höra hur Josefin Malmqvist ser på det förslaget i relation till diskussionen om bidrag. Jag menar att detta allvarligt skulle urholka hela förtroendet för den viktiga politik som jag uppfattar att Josefin Malmqvist ändå driver - kvinnors rätt till en egen försörjning. Jag skulle gärna vilja höra hur Moderaterna ställer sig till just denna fråga.

Jag vill också säga att det finns delar av Arbetsförmedlingen som verkligen har lyckats bra när det gäller att förbättra sitt arbete riktat till utrikes födda kvinnor. Jag har särskilt engagerat mig i att titta på de ställen där det verkar funka bra. Jag har till exempel varit i Södertälje, för där såg vi att man lyckas lika bra med kvinnor som med män.

Jag ställde frågan till dem: Vad är nyckeln till att ni lyckas och till att kvinnor kommer in i arbete och egen försörjning så småningom? Svaret är ganska enkelt: Det handlar om att göra jämställdhet till en prioritering och att vara tydlig med att man ställer samma krav på kvinnor och män och ger samma stöd till kvinnor och män. Man behöver arbeta målmedvetet med jämställdhet och ha det som en tydlig prioritering.

Den här debatten utgår från en granskning av Arbetsförmedlingen och hur Arbetsförmedlingen hanterar jämställdhetsperspektiven. Som statsråd och ansvarig för denna myndighet ser jag väldigt mycket fram emot att få de rapporter som bland annat tar upp det som jag nämner: frågan om arbetsmarknadsutbildningen. Vi vet ju att den framför allt har varit riktad till män tidigare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

De siffror jag ser nu visar att andelen kvinnor ökar. Jag är fortfarande inte nöjd, men den ökande andelen kvinnor kan mycket väl vara ett resultat av den styrning som regeringen har gentemot myndigheten. Det här kommer att vara viktigt att utvärdera, särskilt under pandemiåret, för att se på vilket sätt jämställdhetsperspektivet finns i arbetsmarknadspolitiken och om vi behöver göra mer på området.


Anf. 70 Josefin Malmqvist (M)

Fru talman! Ministern nämner nu vårdnadsbidrag. Det är talande att man inte pratar om sitt eget partis politik eller om de förslag jag lyfter fram här i dag utan i stället väljer att ha fokus på en fråga som har ungefär ett decennium på nacken. Bara för att få det avklarat: Jag välkomnar att vårdnadsbidraget är avskaffat.

Men min fråga till ministern gäller den politik som hennes regering driver här och nu och som ni har varit ansvariga för sedan 2014. Det går alltså inte att skylla på någon annan längre.

Min fråga till ministern kvarstår: Varför vägrar ni att införa ett bidragstak som skulle gynna dessa kvinnor, som står så långt från arbetsmarknaden? De låses i dag fast i ett kravlöst bidragsberoende, där kommun efter kommun inte ställer krav på deltagandeinsatser. Ni står inte heller bakom att vi skulle få ställa krav på samtliga personer som har bidrag att delta i arbetsmarknadsinsatser eller andra insatser som skulle kunna leda till jobb.

Jag skulle också vilja säga några ord om den sysselsättningsgrad som ministern har nämnt här. Även om sysselsättningsgraden är intressant vid en internationell jämförelse säger den egentligen ganska lite om i vilken utsträckning man arbetar. Vi fick två olika forskningsstudier under föregående år som granskade dessa underlag och siffror. De konstaterade att de flesta av de personer som i dag räknas vara i sysselsättning i själva verket inte är självförsörjande. Det är just dessa siffror och dessa personer som ministern många gånger har slagit sig för bröstet för och konstaterat att nu går det snabbare för dem att bli en del av arbetskraften och av arbetsmarknaden.

Det är därför vi från moderat sida vill ha ett mål för självförsörjning och mäta även detta. Också det skulle jag vilja fråga hur ministern ställer sig till.

Slutligen gäller det frågan om könsstereotypa föreställningar på Arbetsförmedlingen - det som var kärnan i interpellationen. Vad gör ministern där?


Anf. 71 Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S)

Fru talman! Att göra människor fattigare kommer inte att leda till att fler får ett bättre stöd att komma i arbete.

Däremot finns det i dag en jobbstimulans i försörjningsstödet - just för att det ska löna sig att gå från försörjningsstöd till arbete. Regeringen har också aviserat i budgetpropositionen för 2021 att vi kommer att förstärka denna jobbstimulans. Så visst görs det viktiga saker på området.

Men det allra viktigaste är att de här kvinnorna får rätt stöd. Det ska finnas både kravställande och stöd när det gäller att kunna komma i utbildning och när det gäller att få möjlighet till olika typer av insatser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Denna interpellationsdebatt tar avstamp i ett avsnitt av Kalla fakta som sändes för drygt ett år sedan. Jag tycker att programmet också visar någonting som är oerhört viktigt att komma ihåg i alla sådana här debatter: Många utrikes födda kvinnor vill arbeta och vill bidra till samhället. Jag tyckte verkligen att vi fick en tydlig spegling av det i programmet. Vi ska ta vara på detta, och då måste arbetsmarknadspolitiken såklart leverera det stöd som de här kvinnorna behöver.

Kvinnor och män ska mötas av lika höga förväntningar och krav och få samma stöd. Arbetsmarknadspolitiken ska vara jämställd.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Interpellation 2020/21:346 Könsstereotypa föreställningar inom Arbetsförmedlingen

av Malin Höglund (M)

till Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S)

 

För en tid sedan rapporterade Kalla fakta att utrikes födda kvinnor diskrimineras av Arbetsförmedlingens handläggare. Könsstereotypa föreställningar om kvinnor och män gör att kvinnor får sämre möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden. Det rapporterades om att de har färre kontakter med handläggarna, har svårt att komma i kontakt med handläggarna och i mindre utsträckning får ta del av arbetsnära insatser – som praktik, nystartsjobb och arbetsmarknadsutbildning – än männen.

Trots att många utrikesfödda kvinnor står utanför den svenska arbetsmarknaden och regeringen har sagt att de ska prioriteras får de inte jobb i samma utsträckning som de utrikesfödda männen. Efter två år i Sverige har 41 procent av männen fått jobb, men för kvinnor är siffran bara 18 procent.

Detta är ett enormt slöseri med resurser. Enligt regeringens egna beräkningar skulle statskassan öka med 37 miljarder kronor om de utrikesfödda kvinnorna skulle jobba i samma utsträckning som kvinnor födda i Sverige.

Arbetsförmedlingen själva har förklarat problemet med ”traditionella könsroller”. Att de utrikesfödda kvinnorna inte vill jobba, att de väljer att vara hemma och ta hand om barn och hushåll i stället. 

Mina frågor till arbetsmarknadsminister Eva Nordmark är:

 

  1. Som minister i en uttalat feministisk regering, vilka åtgärder har ministern vidtagit sedan uppgifterna om problemen på Arbetsförmedlingen blev kända?
  2. Vilka åtgärder avser ministern att vidta framöver givet det faktum att Arbetsförmedlingen tycks ha lagt mer resurser på att få män i arbete än kvinnor på grund av de rapporterade fördomarna och stereotypa bilderna hos vissa handläggare?