Konsumentvägledning i varje kommun

Herr talman! Anna-Belle Strömberg har frågat mig om jag och regeringen avser att vidta åtgärder för att alla konsumenter ska få tillgång till en fungerande konsumentvägledning och i så fall vilka.

Jag tackar för frågan. Det är viktigt att alla konsumenter kan få stöd inför köp av varor och tjänster. Lika viktigt är det att få stöd i de fall ett köp har gått fel. Konsumenter möter alltmer komplexa marknader. Försåtliga och till och med bedrägliga affärsmetoder är vanligt förekommande, vilket ökar behovet av information och stöd. Aktiva konsumenter bidrar också till en väl fungerande konkurrens.

För många konsumenter är sannolikt digital information den viktigaste källan för att kunna göra medvetna val. Via nätet tar de allra flesta konsumenter del av bland annat jämförelsetjänster på ett sätt som inte var möjligt för 10-20 år sedan. För mer individuellt anpassad hjälp och stöd kan konsumenter vända sig till bland annat Konsumentverkets upplysningstjänst Hallå konsument, någon av de fyra konsumentbyråerna eller kommunala konsumentvägledare. Många kommuner erbjuder fortfarande konsumentvägledning, både förebyggande arbete och hjälp när problem uppstått.

Som Anna-Belle Strömberg påpekar minskar dock antalet kommuner som väljer att erbjuda konsumentvägledning. Ett lokalt tillgängligt konsumentstöd som kan erbjuda fysiska besök är särskilt viktigt för mer sårbara konsumenter. Konsumentverket erbjuder utbildning och annat stöd till de kommunala konsumentvägledarna och har haft i uppdrag att främja och utveckla konsumentstödet genom att stödja olika samhällsaktörer som har förutsättningar att hjälpa konsumenter i särskilt behov av stöd med att ta till vara sina intressen i samband med köp och att hantera privatekonomiska problem. Till exempel erbjuder pensionärsorganisationerna sedan en tid tillbaka viss konsumentrådgivning. Konsumentverket har inom ramen för sitt uppdrag bland annat tagit fram stödmaterial.

När det gäller stöd till skuldsatta är de budget- och skuldrådgivare som finns i kommunerna viktiga. Som Anna-Belle Strömberg framhåller har dessa dock ofta en begränsad möjlighet att arbeta förebyggande, varför det samarbete som finns i många kommuner mellan konsumentvägledare och budget- och skuldrådgivare förefaller vara en god ordning som gynnar konsumenterna.

Jag har diskuterat frågan bland annat med Konsumentvägledarnas förening och följer noga utvecklingen på området för att bedöma fortsatta åtgärder för hur den kommunala konsumentvägledningen kan utvecklas.

Herr talman! Jag vill börja med att tacka statsrådet för svaret på min interpellation.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Statsrådet och jag delar bilden av att det blir allt svårare och mer komplicerat att vara konsument. Det finns mer tekniskt avancerade produkter och fler komplicerade tjänster. En global marknad breder ut sig. Sms-lånen ökar, och pensionärer luras av bedragare. Nätkasinon gör att lönen tar slut, kriminella skickar bluffakturor och vi möts av reklam som vilseleder kring produkters miljövänlighet.

Allt detta ställs konsumenterna inför, samtidigt som kommunerna under flera år stegvis har skurit ned på konsumentvägledare.

Herr talman! Tillgången till lokal rådgivning är därför extra viktig, och precis som statsrådet säger i sitt svar är fysiska besök särskilt viktiga för sårbara konsumenter eftersom man då på lokal nivå kan nå de mest utsatta, som många gånger kräver många besök.

Många kommuner har monterat ned sin konsumentvägledning under de senaste åren. Minskningen är tydlig. År 2015 fanns 270 konsumentvägledare, och 2022 hade antalet kommuner med konsumentvägledare reducerats till 168.

Den lokala rådgivningen har en viktig funktion som inte kan ersättas av Konsumentverkets centrala tjänst Hallå konsument eller av de fyra konsumentbyråerna. Vi vet hur oerhört viktigt det är med det förebyggande arbete som konsumentvägledarna utför när det gäller till exempel hur man läser ett avtal eller vad man behöver tänka på när man ska köpa sin första bil eller sin första lägenhet eller hyra sin första lägenhet, eller när hushållsekonomin pressas och man hamnar i skuldfällor.

Att satsa på den kommunala konsumentvägledningen är ett sätt att minska den ökande ärendemängden till både budget- och skuldrådgivning och Arn. Den kommunala konsumentvägledningen tar i många fall kontakt med företag och medlar mellan konsument och företag eller granskar avtal och kan därmed förhindra att det blir en anmälan till Arn. Dessutom hjälper de konsumenterna så att det blir en bra och fullständig anmälan samt hjälper till att tolka svar och göra kompletteringar.

Herr talman! Riksdagen riktade i civilutskottets betänkande 2020/21:CU12 våren 2021 ett tillkännagivande till regeringen om att regeringen bör se över hur den kommunala konsumentvägledningen kan stärkas och utvecklas. Man sa då att detta bör ske skyndsamt med tanke på problemen med skuldsättning och för att preventiva åtgärder är viktiga. Om inga resurser tillförs kan färre sårbara konsumenter få hjälp, vilket kommer att leda till fler privatekonomiska problem med högre kostnader för samhället i stort. Det sades och beslutades 2021.

Herr talman! Vad är det som har hänt, statsrådet, efter beslutet? Hur avser statsrådet att agera för att möta riksdagens tillkännagivande om att stärka och utveckla den kommunala konsumentvägledningen? Finns det en ambition att det ska finnas konsumentvägledare i alla kommuner?

Herr talman! Vi har inte i grunden olika åsikter i frågan. Det förebyggande arbetet är otroligt viktigt på konsumentområdet, precis som inom många andra områden. Och precis som på många andra områden är det ofta kommunerna som ansvarar för mycket av det förebyggande arbetet, och kommunerna har också ett viktigt ansvar i det konsumentförebyggande arbetet. Men det gäller inte bara i kommunerna, utan här har också Konsumentverket som statlig myndighet ett viktigt uppdrag.

Tidigare i år slutredovisades ett uppdrag som har pågått några år, som den förra regeringen gav till Konsumentverket. Verket har enligt tidigare uppdrag tagit fram ett stödmaterial för hur man kan arbeta mer förebyggande, och det är bra. Regeringen avser att använda Konsumentverket än mer framöver för att stödja det förebyggande arbetet. Det kommer att komma fler uppdrag, men jag kan inte presentera något riktigt än. Det kommer fler uppdrag i syfte att stärka det konsumentförebyggande arbetet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I takt med att samhället förändras och människors livsmönster, levnadsstilar och konsumentmönster förändras måste också det förebyggande arbetet uppdateras och förändras. Jag tror att när det ropas efter obligatorisk konsumentvägledning i kommunerna är det ibland lätt att fastna i den modell som finns i dag och har funnits under lång tid, och därför tror jag att vi behöver fundera över hur vi utifrån den tid vi i dag lever i på bästa sätt kan stärka det konsumentförebyggande arbetet. Det är mycket möjligt att det är fråga om en ökad satsning på konsumentvägledarna, men jag vill inte fastna i den modellen utan också se om det finns andra modeller, inte minst för att nå många yngre människor som har helt andra konsumentmönster än min och äldre generationer har.

Ett sådant exempel är Hallå konsument, en digital tjänst hos Konsumentverket, som har fått ett ökat antal besökare. Jag har tittat in på Hallå konsument, och jag tycker att det är en otroligt bra tjänst, tydlig och pedagogiskt upplagd och lätt att följa. Den har verkligen bidragit till att mycket av konsumentvägledningen har gått över dit. Den har betydligt fler besökare än konsumentvägledarna har. Det är bra att ha med sig i bakgrunden.

Med detta sagt tycker jag att det är en oroande trend att antalet konsumentvägledare har minskat så mycket i kommunerna. Det är något som regeringen följer, och det är något som vi tar på allvar, inte minst mot bakgrund av det tillkännagivande från riksdagen som finns sedan tidigare och som mitt parti står bakom. Det finns naturligtvis anledning för regeringen att återkomma.

Jag vill också betona civilsamhällets roll i detta. Jag vet att pensionärsorganisationerna tar stort ansvar för konsumentvägledning och konsumentförebyggande arbete, och det är bra. Jag hoppas att andra delar av civilsamhället också ska ta ett stort ansvar.

Nu finns också utredningen om hur vi kan förebygga överskuldsättning. Den är också viktig. Utredaren har lagt fram flera viktiga förslag för hur vi kan minska överskuldsättningen. Jag ser fram emot att återkomma med en proposition; remisstiden har precis gått ut.

En annan viktig konsumentfråga har också varit att stärka Allmänna reklamationsnämnden. Från och med nästa år ger vi ökade resurser för att nämnden ska kunna hantera ärenden snabbare.

Det pågår mycket, men vi är inte klara. Vi följer frågan noga, och vi kommer absolut att få återkomma med fler åtgärder framöver.

Herr talman! Jag håller med om att Hallå konsument är bra, och det gläder mig att det kommer fler förslag framöver.

I samband med vårändringsbudgeten i mars gick regeringen ut med extra stöd till aktörer i civilsamhället som skulle främja konsumenterna. De får 1 miljon extra att dela på, och det är välkommet. Det är ett välbehövligt tillskott.

Så här skrev finansminister Svantesson och statsrådet i ett gemensamt debattinlägg i Expressen den 24 mars: "Inflationens påverkan på hushållens ekonomi illustrerar tydligt behovet av åtgärder riktade till konsumenter." Vidare skrev de: "Regeringen vill öka stödet till aktörer i civilsamhället som på olika sätt främjar konsumenters intressen. Att stödja ideella krafter är en viktig åtgärd eftersom dessa redan har etablerade nätverk och ofta utgör naturliga mötesplatser för människor i behov av hjälp."

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Detta var ett kraftfullt erkännande av civilsamhället, men bara ett halvår senare var budskapet från regeringen det rakt motsatta. Anslaget i år är 14,5 miljoner. För 2024 ska det minskas med mer än hälften till 7 miljoner, för att sedan strypas helt 2026.

Herr talman! Vad hände när statsrådet tvärtemot tidigare deklarationer inom loppet av ett halvår gick från att stärka civilsamhället och ge Konsumentverket i uppdrag att samverka med civilsamhället till att utplåna en 30-årig svensk tradition av stöd till konsumentorganisationer? I praktiken är allt stöd borta 2026.

Den självklara frågan blir: Vad är det som har hänt det senaste halvåret som motiverar en så radikal omläggning, att ett behov av ökat stöd plötsligt omvandlas till inget behov alls? Sett ur konsumenternas perspektiv har absolut ingenting hänt. Inflationen fortsätter att driva upp priserna. Bedrägerierna mot äldre fortsätter. Samtidigt ska vi alla ställa om till en hållbar konsumtion.

Eftersom nästan alla lagar på konsumentområdet beslutas i EU behövs en stark konsumentröst där. Det handlar om våra pengar, vår hälsa och vår integritet. Myndigheterna kan inte företräda konsumenterna i EU. Det är därför Sveriges Konsumenters europeiska arbete och medlemskap i den europeiska konsumentrörelsen är så viktigt.

Att låta konsumentrörelsen dö ut är kontraproduktivt. Det kommer att leda till sämre lagar för konsumenterna, fler problem, mindre debatt, mindre upplysning och mindre hjälp att orientera sig i den djungel av varor och tjänster, seriösa och oseriösa, som är dagens marknad.

Konsumentrörelsen har en stolt tradition av att ge mycket konsumentpolitik för pengarna. Sveriges Konsumenter har drivit på lagar om reklamationsrätt, överskuldsättning, integritet, kemikalier, produktsäkerhet, hållbara produkter och telefonförsäljning. De väcker debatt och medvetande.

Herr talman! Vad är det som har hänt, statsrådet, det senaste halvåret som motiverar en så radikal omläggning av stödet?

Herr talman! Det som har hänt under det senaste halvåret - det hände i och för sig innan dess också - är att inflationen har fortsatt öka. Ränteläget är på fortsatt hög nivå.

Under det här halvåret fick vi också reda på hur reformutrymmet ser ut för 2024. Reformutrymmet var tajt givet alla de satsningar som vi före valet lovat väljarna att göra, nämligen att stärka rättsväsendet, stärka försvaret, upprätta en god välfärd, stötta särskilt utsatta hushåll i en svår ekonomisk tid och stärka jobblinjen. Allt detta gjorde att vi var tvungna att fokusera det reformutrymme vi hade på just dessa områden.

Sedan såg vi ett stort behov av att stärka Allmänna reklamationsnämnden med tanke på att ledtiderna ökade väldigt mycket eftersom antalet ärenden till Allmänna reklamationsnämnden ökade. Då såg vi det som mest prioriterat inom konsumentområdet att öka stödet till Arn, och då var detta ett förslag för att kunna finansiera det ökade stödet till Arn. Det är alltså mer en prioritering inom konsumentområdet än någonting annat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag hoppas dock att finansieringen av konsumentorganisationerna ska kunna ske på annat sätt. Jag förstår att det statliga stödet är viktigt. Jag har också haft samtal om detta med Sveriges Konsumenter, som naturligtvis inte är glada. Jag förstår att det här är ett ekonomiskt avbräck för dem, men jag hoppas att de ska kunna hitta finansiering från annat håll som gör att konsumentorganisationerna ändå kan leva vidare.

Sedan är det ju inte bara konsumentorganisationerna i sig som jobbar med förebyggande konsumentarbete. Som jag nämnde tidigare är pensionärsorganisationerna en väldigt viktig del i detta för att stötta äldre personer i vårt samhälle och hjälpa dem att inte bli lurade eller gå i olika konsumentfällor.

Det är som sagt en krass ekonomisk verklighet som förklarar det här stödet. Det är inget som är riktat mot konsumentorganisationerna.

Herr talman! Ja, Arn behövs också, verkligen. Alla goda krafter behövs nu när det är tuffa tider för konsumenterna med kostnadsökningar, fulsälj och överskuldsättning och det digitala utanförskapet. Det är svårt att välja rätt.

I budgeten satsas pengar på Allmänna reklamationsnämnden, och det är bra. Men i ett konsumentärende är Arn den sista utvägen när tvisten redan är ett faktum och inte går att lösa.

Regeringen börjar i fel ände, tycker jag. Man kan säga att de kommunala konsumentvägledarna är lite som grindvakter när det gäller att lösa tvister. Regeringen satsar inget på det förebyggande arbete som de kommunala konsumentvägledarna gör. Arn ger inte rådgivning till konsumenter och inte heller hjälp kring anmälan till Arn. Det gör de kommunala konsumentvägledarna - de ger rådgivning före, under och efter ett Arn-beslut. Pengar behöver satsas på dem som kan hjälpa till innan tvisten är ett faktum, vilket de kommunala konsumentvägledarna gör.

I Arns årsstatistik finns ett diagram som visar sambandet mellan avslag i Arn och utebliven konsumentvägledning. Över 30 procent av ärendena blir avvisade. Om konsumenten hade fått hjälp av en kommunal konsumentrådgivare hade konsumenten fått bättre förutsättningar att få ärendet prövat och kanske inte fått det avvisat. Det medför även mindre handläggning för Arn.

Sveriges konsumenter behöver få veta vem man ska ringa när man behöver råd och stöd på lokal nivå.

Herr talman! Avslutningsvis vill jag tacka statsrådet för en bra debatt.

Herr talman! För att återgå till det som interpellationen handlar om, nämligen den kommunala konsumentvägledningen: Jag har inte så mycket mer att tillägga än det jag redan sagt, nämligen att jag tycker att det här är en viktig verksamhet.

Det är bekymmersamt att antalet konsumentvägledare har minskat så mycket runt om i kommunerna. Det finns kommuner där man har satsat mer på detta, men jag är fullt medveten om utvecklingen. Vi behöver veta vad det här beror på. Är det enbart en ekonomisk fråga, en besparingsåtgärd, eller finns det andra orsaker till att man har minskat den kommunala konsumentvägledningen? Har man gjort bedömningen att exempelvis Hallå konsument har kunnat ersätta?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag har haft ett möte med Konsumentvägledarnas förening. Det finns absolut inte något agg eller några tvister mellan oss, utan vi är överens om att det här är en viktig verksamhet. Dock har ingen regering hittills dragit slutsatsen att det borde bli en obligatorisk verksamhet för kommunerna. Det har varken den förra regeringen eller den här regeringen tagit ställning för. Men finns det andra sätt att stärka och uppmuntra konsumentvägledarna?

Konsumentverket kommer att få fler uppdrag framöver för att stärka det förebyggande arbetet. Jag tycker att de budget- och skuldrådgivare som finns, vilket är en obligatorisk verksamhet, också är värda att titta på. Vilket uppdrag har de? Det är kanske också en modell eller ett alternativ att stärka och utvidga deras uppdrag till att vara mer förebyggande och inte bara komma in när det ska till skuld- och budgetrådgivning.

Det finns lite olika vägar och modeller framåt, så låt oss se vad vi landar i. Men konsumentvägledarna fyller en viktig roll där de finns. Det kan också vara så att många mindre kommuner kan samarbeta med varandra - jag vet att det sker på något ställe - för att denna grupp inte ska utarmas.

Tack för denna debatt!

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.