Kvaliteten på bostadspolitiska åtgärder

Herr talman! Markus Kallifatides har frågat mig om jag är nöjd med kvaliteten i och effekterna av de bostadspolitiska åtgärder som regeringen hittills vidtagit, och om inte, vilka initiativ jag är beredd att ta.

Bostadsbyggandet i Sverige har minskat till följd av omvärldsfaktorer som har bidragit till hög inflation och högre räntor. Detta har påverkat hushållens efterfrågan på bostäder och har samtidigt bidragit till att produktions- och finansieringskostnader har ökat snabbt för byggföretagen. Vi ser att inflationen tydligt faller och att inflationsbekämpningen biter. På sikt väntas lägre räntor bidra till en återhämtning i byggbranschen.

Regeringen har sedan den tillträtt vidtagit flera olika bostadspolitiska åtgärder för att möta nedgången i bostadsbyggandet och rädda jobb i byggsektorn. Bland dessa åtgärder finns, som Markus Kallifatides själv nämner i bakgrunden till sin fråga, planeringsstimulanser till kommuner att anta detaljplaner för byggande av småhus respektive omvandling av lokaler till bostäder. Dessa stimulanser, som kommunerna kan ansöka om från och med den 2 april i år, syftar bland annat till att också upprätthålla en god planberedskap hos kommunerna vilket är viktigt för att möjliggöra framtida bostadsbyggande.

Bland andra åtgärder kan nämnas översynen av reglerna om ändring av hyror för nyproducerade lägenheter - så kallade presumtionshyror, översynen av låntagarbaserade makrotillsynsåtgärder och utredningen av hur man kan främja koordinering av insatser för hållbart samhällsbyggande i Norrbottens och Västerbottens län. Vidare har till exempel möjligheten till tidsbegränsade bygglov för bostäder förlängts till den 1 maj 2028.

Vissa åtgärder är av mer kortsiktig karaktär och har kunnat komma på plats snabbt, såsom tillfälligt höjt tak för rotavdraget, medan andra åtgärder är mer långsiktiga, såsom tillsättandet av Produktivitetskommissionen, som nyligen lämnade ett omfattande delbetänkande i vilket ett helt avsnitt ägnas åt bostäder och byggande med flera olika förslag på åtgärder.

Vad gäller de bostadspolitiska åtgärder som vidtas behöver dessförinnan avvägningar göras mellan en rad olika aspekter, däribland vilka behov som finns, vad som kan göras och vad som är önskvärt. Avvägning behöver också ske mellan möjligheten och vikten av att få åtgärderna på plats snabbt alternativt om mer utredning och remittering behövs innan förändringen kan sjösättas. Det gäller även att avväga hur åtgärderna får avsedda effekter och vad som är möjligt och rimligt att säkerställa, liksom graden av komplexitet i åtgärdernas utformning.

Regeringen har således beaktat en rad olika aspekter vid utformningen av de åtgärder som vidtagits inom det bostadspolitiska området för att åtgärderna och effekterna av dessa ska vara av god kvalitet, men det är för tidigt att dra några definitiva slutsatser om effekterna.

Regeringen följer fortsatt utvecklingen inom bygg- och bostadsområdet och utesluter inte att ytterligare åtgärder kan behövas.

Herr talman! Tack, statsrådet, för svaret! Det är trevligt att ses igen här i kammaren.

I min interpellation ställde jag alltså en generell fråga om kvaliteten i de bostadspolitiska åtgärder som vidtagits mot bakgrund av ett specifikt exempel, nämligen stöden till kommuners arbete med detaljplaner för upprättande av småhus eller ombildning av lokaler till bostäder. Det är en reform som jag följer. Jag har ställt en skriftlig fråga och fått ett svar.

Jag ska ta ett exempel för att förklara för åhörarna vad detta gäller. I Karlstads kommun har man ansökt om 900 000 kronor i stöd, herr talman, för beslut om antagande av en detaljplan i år. Det gäller Dingelsundet norra och utveckling av fler bostäder. Av allt att döma kommer man att få stöd för detta. En detaljplan har utarbetats, och det var samråd under 2022. Men länsstyrelsen har upphävt beslutet. Det är ett beslut som nu är överklagat och ska prövas i mark- och miljödomstolen.

Herr talman! Jag ser risken att detta blir en av de första reformer där vi får 100 procent så kallad dödviktskostnad, det vill säga att vi ger ut stöd som inte alls får den avsedda effekten som i detta fall är fler småhus och fler lokaler som ombildas till bostäder. Mot den bakgrunden frågar jag om statsrådet är nöjd med kvaliteten i detta.

Herr talman! Jag instämmer i det Markus Kallifatides säger om att det är trevligt att ses igen för en interpellationsdebatt i kammaren. Jag tycker att det är angeläget att följa de här reformerna, och det gläder mig att ledamoten också gör det.

Som jag sa i mitt svar har olika aspekter beaktats vid utformningen av åtgärderna. De har funnits på plats sedan den 2 april. Det är för tidigt att dra definitiva slutsatser om effekterna, vilket är det ledamoten frågar efter. Man kan förstås följa detta och göra antaganden och olika politiska analyser, men att titta på reformerna som helhet menar jag helt enkelt är för tidigt.

Regeringen har bedömt att det inte finns någon rimlig möjlighet att på ett tillförlitligt sätt särskilja detaljplaner som inte hade kommit till stånd utan regeringens stöd från planer som ändå skulle ha upprättats. Därför är stödet utformat för att fungera som en bonus för de kommuner som upprättar detaljplaner för nu aktuella ändamål. Detta har jag också redovisat i ett svar på en skriftlig fråga, herr talman, och detta gäller alltså oavsett i vilken omfattning planerna hade upprättats utan stödet. Stödet är dock utformat så att det premierar planer med ett stort antal bostäder respektive stor lokalarea för omvandling.

Det är förstås viktigt att följa detta. Det kan ju vara så att det underlättar för kommuner som redan hade tänkt fatta beslut om detaljplaner, och då är det förstås upp till kommunerna att avgöra hur man använder stödet. Det skulle kunna underlätta för ännu ett projekt eller för att utöka möjligheterna att tillgängliggöra byggbar mark, till exempel, där kommunerna har ett mycket stort ansvar.

Bonusen syftar alltså till att få fler bostäder till stånd och att underlätta kommunernas arbete med att ta fram detaljplaner. Inte minst när det kommer till omvandling av lokal till bostad vet vi ju att de emellanåt är ett hinder. Det beskrivs som att kostnaden för att omvandla detaljplaner till att gälla bostadsändamål gör att man faller på målsnöret och inte kan omvandla lokaler till bostäder eftersom det krävs en ändring och därmed en i princip ny detaljplan. Det kan vara kostnader förknippade med detta för kommunerna av samma storlek som för att ta fram en helt ny detaljplan. Planeringsstimulanserna syftar till att underlätta för kommuner att omvandla lokaler till bostäder men också att öka småhusbyggandet.

Vi kommer naturligtvis att följa detta. Reformerna har varit på plats sedan den 2 april i år, och därmed är det för tidigt att dra några definitiva slutsatser om effekterna.

Herr talman! Jag menar att det finns ett stort spann av möjligheter mellan att dra definitiva slutsatser och att fundera aktivt och reflektera över åtgärder medan de iscensätts.

Herr talman! Vi är alltså i ett mycket allvarligt läge. Vi är nere på en prognos på 25 000 färdigställda bostäder till 2025, att jämföra med ett byggbehov uppskattat till 67 300 bostäder varje år till 2030. Vi ser en svag arbetsmarknad som hämmas av bristande bostadsförsörjning. Stockholms Handelskammare prognostiserar ett produktionsbortfall i landet på mellan 400 och 1 000 miljarder kronor på grund av bristande bostadsförsörjning.

Herr talman! Den gröna industriomvandlingen i stora delar av Sverige hotas av bristfällig samhällsplanering, samhällsbyggande och bostadsbyggande. Trångboddheten i Sverige är nu på EU-genomsnittlig nivå och den snabbast ökande i hela Europa. Nivån har tidigare varit låg i Sverige.

Herr talman! Byggnadsarbetare blir nu av med jobbet. Varje dag går byggföretag i konkurs. Unga byggnadsarbetare får inte sin lärlingsplats. De får inte sin första anställning. Branschen ropar samfällt: Vi kommer att tappa vår personal! Det kommer att bli svårt att sätta igång framöver.

I det läget har regeringen tagit bort det investeringsstöd som fanns för byggande av hyresrätter med lägre hyresnivå. Trots att Finanspolitiska rådet gör bedömningen att man hade kunnat föra en något mer expansiv finanspolitik utan att äventyra inflationsbekämpningen har regeringen sagt nej till alla stimulansåtgärder också för bostadsbyggande. Det gäller till exempel de åtgärder vi socialdemokrater har föreslagit.

Trots att Riksrevisionen dömer ut rotavdraget och föreslår att man ska sänka taket höjer regeringen taket i rotavdraget. Man underfinansierar länsstyrelserna, som enligt samfällda utredare och experter har en mycket viktig roll att fylla här. Länsstyrelserna ger ofta upphov till ett slags flaskhals i samhällsbyggnads- och bostadsplaneringsprocesserna, möjligen därför att de är underfinansierade. Detta är en situation som förvärras av denna regerings handlingar. Man hejdar infrastrukturplaner och överenskommelser med kommuner, som också inbegriper bostadsbyggande, under lång tid framåt.

Det är i den här bredare kontexten, herr talman, som jag ställde min specifika fråga om reformen om stöd till kommuners arbete med detaljplaner med två olika syften, småhus eller ombildning av lokal till bostad.

Jag upprepar min fråga: Ser inte statsrådet och regeringen att det behövs åtgärder, dels av en helt annan storleksordning, dels av en annan kvalitet än denna?

Herr talman! Det är flera olika aspekter som lyfts av ledamoten och flera olika påståenden som görs. Jag kommer inte att kunna bemöta dem alla som svar på den fråga som är ställd. Alla de omständigheter som nu nämns i kammaren finns inte beskrivna i interpellationen, även om ledamoten säger det, utan där är fokus på de bostadspolitiska åtgärder som frågan handlar om: planeringsstimulanser för småhusbyggande och för att omvandla lokal till bostad.

Där är mitt besked att det är för tidigt att dra några definitiva slutsatser om effekterna. Ledamoten säger att det finns möjlighet att fundera och reflektera. Det gör jag gärna, men det behöver man också ha lite mer underlag för att kunna göra på ett sätt som inte blir godtyckligt. Man kan inte ta ett enda exempel och enbart utgå från det.

Men jag tycker att man kan förvänta sig att kommuner som får del av stimulanspengarna tar ett stort ansvar att använda pengarna för att underlätta för bostadsbyggande. Även om det handlar om en plan som man har haft under lång tid och man får del av de här pengarna underlättar det kommunens arbete att utöka sitt detaljplaneområde och tillgängliggöra byggbar mark i attraktiva lägen. Man kanske kan hantera sitt arbete på ett annat sätt som ger mer stöd till en mycket kritisk sektor. Det är denna sektor Kallifatides är inne på, herr talman, och det handlar alltså om att få de olika instanserna att jobba ännu mer aktivt och konstruktivt. Där är kommunerna en del, och länsstyrelserna är en annan.

Länsstyrelserna har fått i uppdrag av regeringen att redovisa vilka åtgärder man har vidtagit i samverkan med kommuner för att ta fram och öka bostadsbyggandet i kommuner där det råder ett bostadsunderskott. Jag följde upp frågan med Sveriges landshövdingar i förra veckan när jag träffade dem. Vi har alltså ett nära samarbete med länsstyrelserna, och det är helt riktigt som ledamoten säger att de har en central roll i det här avseendet.

Andra delar som ledamoten lyfter handlar till exempel om rotavdraget. En av de åtgärder som regeringen har vidtagit är höjningen av taket för rotavdraget. I Hantverkarbarometern, som tas fram av Beijer Byggmaterial, svarar 80 procent av de svarande att rotavdraget har stor eller mycket stor betydelse för hantverkarbranschen. På frågan om vad som är det viktigaste som beslutsfattare bör göra för byggbranschen svarar 65 procent av deltagarna att det viktigaste är att höja rotavdraget.

När det gäller investeringsstödet vet ledamoten, herr talman, att det har utvärderats. På uppdrag av Hyresgästföreningen tog Tyréns fram en rapport som visade att omkring fyra av tio bostäder hade byggts även utan stödet, vilket innebär att cirka 10 miljarder kronor av det som betalats ut har gått till bostäder som ändå skulle ha byggts. Det kan knappast sägas vara särskilt välanvända skattepengar.

Om Markus Kallifatides är orolig över dödviktskostnader är frågan varför han silar mygg och sväljer kameler. Detta mycket starka engagemang för eventuella dödviktskostnader i planeringsstimulanserna borde i så fall leda till ganska stor eftertanke kring investeringsstödet. Tyréns pekar alltså på att 10 miljarder av det som redan har betalats ut har gått till bostäder som ändå skulle ha byggts.

Frågan hänger lite i luften, herr talman. Är det inte så att man använder olika måttstockar för de egna reformerna och för det som regeringen nu har vidtagit och som det ännu är för tidigt att göra några egentliga utvärderingar av i det här läget?

Herr talman! Ja, några av bostäderna kanske hade byggts ändå, men de hade inte haft samma hyresnivå. Det blev en lägre hyra för dem som bor där för de där pengarna, så dödviktskostnaden blir inte noll i det här fallet - i alla fall inte om man bryr sig om de människor som är bostadssökande.

Regeringen har vidtagit ett antal goda åtgärder på det bostadspolitiska området. Flera av dem nämns i interpellationssvaret. Det handlar om att se över presumtionshyressystemet och att titta på samhällssamordningen. Det handlar om Norrbotten och Västerbotten, och det har troligen nationell giltighet. Det handlar också om ett antal av Lantmäteriets digitaliseringsprocesser. Jag välkomnar allt detta.

Jag räknade upp punkter där vi socialdemokrater är kritiska, skarpt kritiska. Jag hoppas att det framgår av denna interpellationsdebatt. Vi menar, herr talman, att det som bedrivs är en mycket högerideologiskt driven politik. Vi menar att den är skadlig för Sverige, för byggsektorn och för hela samhället. Jag skulle också vilja ta mig friheten att hävda att den inte är särskilt kristdemokratisk.

Jag menar utöver detta, herr talman, att själva hantverket brister. Det är det min interpellation tog sikte på. Den förordning som reglerar detta stöd skulle kunna se annorlunda ut och kanske få andra effekter. Jag uppmanar infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson att se över förordningen. Kan den utformas på ett bättre sätt?

Herr talman! Vi socialdemokrater kommer att driva på för en social bostadspolitik med en rikare verktygslåda.

Jag vill avslutningsvis ställa frågan till Andreas Carlson: Är det inte dags att börja göra upp med oss snarare än med andra innan ni löper risk att behöva lämna riksdagen i nästa riksdagsval? Det är något att fundera på under sommaren, Andreas Carlson. Jag önskar dig en god sådan och tackar för debatten.

Herr talman! Det går inte att ta miste på engagemanget. Men tittar man i Socialdemokraternas skuggbudget ser man att det produktionsstöd de föreslår inte ens är finansierat till hälften. Det finns också förslag om statliga byggkrediter, och såvitt vi kan bedöma är det svårt att få detta förenligt med EU:s statsstödsregler. Det är förstås lätt att sitta i opposition med kanske vällovliga initiativ och förslag, men det hade varit bättre om flera av dessa kommit på plats tidigare när man faktiskt hade chansen att genomföra dem.

Då tänker jag också på de strukturella åtgärder som i stort lyste med sin frånvaro under åtta år. Där handlar det mycket om att korta ledtider, förenkla och förbättra regelverk och tillgängliggöra byggbar mark i attraktiva lägen, för att ta några exempel. Det jobbar vi nu med för fullt.

Det gläder mig att Markus Kallifatides ser att flera av de steg vi har tagit är i rätt riktning.

Jag vill avsluta med att säga att jag är en stor anhängare av god dialog. Jag tror att det är bra att ha en så bred samsyn som möjligt. Jag tror också att en sådan finns, inte minst kring åtgärder som syftar till att komma till rätta med just de strukturella problem på bostadsmarknaden som jag nämnde.

Det är också viktigt att nu se att inflationsbekämpningen har bitit, att inflationen går nedåt och att vi nu kommer i ett nytt läge i den ekonomiska politiken där vi kan göra investeringar för att bygga Sverige rikare. Vi kommer att återkomma till detta i höst i den budget som då kommer att läggas på riksdagens bord.

Jag vill än en gång tacka ledamoten för engagemanget och önska en god och trevlig sommar. Detta var den sista interpellationsdebatten för min del detta riksmöte. Markus Kallifatides och jag har ju haft några sådana, och jag tackar både för de debatterna och för den här.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.