Lagstiftning om skolkuratorer

Interpellationsdebatt 26 maj 2009

Protokoll från debatten

Anföranden: 7

Anf. 24 Jan Björklund (Fp)

Fru talman! Amineh Kakabaveh har frågat mig vad jag avser att göra för att lagstifta om tillgången till skolkuratorer. Låt mig till en början konstatera att jag delar frågeställarens oro när det gäller den pågående finansiella krisen och risken för nedskärningar i skolan. Under mandatperioden har staten tillfört 27 miljarder kronor till kommuner och landsting. Ytterligare insatser är aviserade för kommande år. Min förhoppning är att en stor del av dessa medel används för att säkra kvaliteten i skolan. Det krävs dock att kommunerna fattar tuffa beslut när det gäller att värna välfärdens kärna. Jag anser att en förutsättning för att skolan ska kunna möta elevers problem i skolarbetet och kunna identifiera och sätta in lämpliga åtgärder är att det finns tillgång till personal med allsidig grundkompetens. Sammansättningen av personal med olika kompetenser kan variera mellan skolor. Utifrån den problembild som finns när det gäller barns och ungdomars hälsa eller ohälsa bör kommuner och andra skolhuvudmän ha tillgång till kompetens inom flera olika områden, till exempel det specialpedagogiska, det medicinska, det psykologiska och det sociala området. För närvarande pågår arbetet med att ta fram ett förslag till en ny skollag inom Regeringskansliet. Skolans ansvar när det gäller de elevvårdande insatserna är självklart en del i beredningsarbetet, och min ambition är att förslaget till en ny skollag snarast ska kunna presenteras.

Anf. 25 Amineh Kakabaveh (V)

Fru talman! Jag tackar utbildningsministern för svaret. Min tanke när jag ställde min fråga var att skolkuratorernas situation är väldigt annorlunda nu när det är en svår ekonomisk situation för kommunerna i allmänhet och i synnerhet för religiösa eller privata skolor där det inte ens finns kuratorer. Elevernas situation är väldigt annorlunda. De mår dåligt. Genom forskningen har vi gott om vetenskapliga bevis för att barns och ungdomars hälsa blir allt sämre. Nu blir det ännu värre. Jag har själv varit skolkurator, och jag har många vänner som är kuratorer både i Botkyrka och i Sollentuna. Banni har 800 elever i fyra skolor. Terese har 700 elever och är enda skolkuratorn på 85 procent. Frågan är om det är en optimal arbetssituation eller om det verkligen är så att de här ungdomarna får det stöd som behövs. Jag vet att utbildningsministerns och hela regeringens målsättning - skolornas också naturligtvis - är att man ska uppnå uppsatta mål. Men går det att nå målet om man mår dåligt? Nej. Jag var själv i går i en skola i Botkyrka där socialtjänsten har anmält två tjejer, sjuttonåringar, som mår jättedåligt. De kan inte koncentrera sig. Om det inte fanns en skolkurator skulle de inte alls få den möjligheten. Det finns många ungdomar i dag som rymmer. Enligt en undersökning som Yvonne Sjöblom har gjort rymmer var 15:e ungdom eller slängs ut hemifrån. Det är gymnasieelever i åldrarna 17-20 år. Det är väldigt svårt i den här situationen. Jag vet att utbildningsministern på årsstämman för drygt ett år sedan lovade att han år 2009 skulle se till att skolorna fick bättre elevhälsa och att det ska finnas en lag om skolkuratorer och skolsköterskor. Då är min fråga helt enkelt: När kommer utbildningsministern att infria detta löfte? Det är faktiskt dags. Nu är vi i mitten av 2009, men fortfarande har inte detta skett. Det är väldigt viktigt att se till att ungdomar som ska nå sina mål mår bra. Hur ska de kunna göra det när man skär ned bland skolpersonal, lärare och skolkuratorer? När det inte är lagstadgat byter man också personal inom elevhälsan. Det är lätt att ta bort eller att inte tillsätta när kuratorerna är sjuka. Det finns redan farhågor från BO och SSR. Fackföreningarna befarar att det faktiskt är så att eleverna har lidit när några har varit långtidssjukskrivna och man inte har tillsatt vikarier på de tjänsterna. Det är ju ungdomarna som lider. Jag undrar vad utbildningsministern anser om detta, för jag har inte fått något riktigt svar på min fråga.

Anf. 26 Jan Björklund (Fp)

Fru talman! Jag delar helt problembeskrivningen att det finns ungdomar som mår dåligt av olika skäl. Naturligtvis är det också de eleverna som sedan har svårt att tillgodogöra sig undervisningen. Om man har fokus på helt andra saker än skolundervisningen lär man sig mindre i skolan. För de eleverna är det väldigt viktigt att vi har en fungerande elevhälsa, som det nu heter. Elevhälsa är ju ett nytt namn som inkluderar både det som tidigare kallades för skolhälsovård och det som kallades för elevvård. Precis som frågeställaren påpekade har jag på Folkpartiets riksmöte förra året sagt att från Folkpartiets sida vill vi att kraven på elevhälsan ska skärpas i den nya skollagen. Vi bör i den nya skollagen ange att de här kompetenserna ska finnas för eleverna i skolan. Både den medicinska, skolläkare och skolsköterska, och de mer psykologiska, kurativa som kurator och psykolog ska finnas så att eleverna har tillgång till dem. Jag har inte lovat att hela regeringen står bakom detta. Jag har sagt att det var Folkpartiets krav. Nu kommer vi under juni från regeringens sida att presentera den nya skollagen som inom kort är färdig i Regeringskansliet, och då kommer vi också att ge besked om hur de här paragraferna kommer att utformas. Jag är inte beredd att i dag avslöja detta. Men inom en mycket snar framtid kommer regeringens förslag till hur de här reglerna ska utformas. Jag kan gå så långt att jag säger att jag naturligtvis delar problembeskrivningen. Det här är en viktig verksamhet i skolan därför att många elever behöver den.

Anf. 27 Amineh Kakabaveh (V)

Fru talman! Det är glädjande att utbildningsministern i alla fall vill göra förändringar. Men jag ska också säga att det är väldigt viktigt att man inte blandar ihop professionernas roller. Det finns farhågor om att om en skola har en skolsköterska så räcker det med det. Men det är inte alls så, för kuratorerna har ju en annan professionalitet. Då är man socionom. Är man sjuksköterska har man medicinsk utbildning. Det är två helt olika roller. Därför går det inte att blanda. Socionomen och sjuksköterskan har två olika professionaliteter. Det är väldigt viktigt att se till att lagfästa att de här tjänsterna ska finnas. Om de inte har skydd i lagen kommer de att försvinna. Det har redan hänt i många kommuner, framför allt när det gäller de fristående eller vinstdrivande skolorna. Det finns så många beteckningar, men den formella beteckningen är friskolor. Där finns inte skolkuratorer och där finns inte elevhälsa. Det funkar inte. Jag har faktiskt fått några brev från olika delar av landet. En kvinna som heter Pia Isacsson säger att hon själv har hälsat på i mer än 15 friskolor i södra Sverige, Skåneregionen, och i de flesta saknas elevhälsovård, framför allt skolkuratorer. Därför är det viktigt att lagstadga detta så att det finns ett skydd. Jag ska ge några exempel. Ett sådant exempel är ungdomar som är utsatta för hedersproblem. Om det inte hade funnits skolkurator i den skola jag besökte i går skulle de inte ha upptäckts. Det handlar om tilltro till en vuxen som lyssnar, som arbetar under sekretess och som vet hur problemen ska hanteras. Jag var inte där i min egenskap av riksdagsledamot utan som socionom och gammal kollega. Ett par tjejer kom fram och sade: Amineh! Vi vill prata med dig. Det visade sig att de hade varit utsatta hela livet - 17 år. Nu ville de bli befriade. Tack och lov för att det fanns en skolkurator som lyssnar. En lärare har inte tid. Det förstår jag. Även om de har tid kan de inte alla samhällets koder för att hjälpa ungdomarna. Situationen i Sverige, liksom i många andra länder, har försämrats, framför allt när det gäller kommunerna med alla skattesänkningar som regeringen har genomfört. Det innebär också nedskärningar i olika tjänster. De ska finnas, men de finns inte kvar. Jag hoppas verkligen att utbildningsminister Jan Björklund får regeringen med sig i fråga om den lag som han utlovade för ett år sedan. Det är vad många förväntar sig, både socionomer och fackföreningar. Det här gynnar ungdomarna mest. Då kan de mål uppnås som stadgas i skolans läroplan.

Anf. 28 Jan Björklund (Fp)

Fru talman! Jag upplevde att jag svarade på frågan, nämligen att regeringen kommer att ge besked om den nya skollagen under juni månad. Då kommer svaret på frågan om regeringens ställningstagande. Vad jag själv och mitt parti tycker har jag redovisat tidigare, och jag delar uppfattningen att vi behöver skärpa lagens krav. Regeringens samlade ställningstagande kommer att redovisas inom kort.

Anf. 29 Amineh Kakabaveh (V)

Fru talman! Det är glädjande att ministern delar min oro och mina åsikter, och jag hoppas verkligen att pengarna som ska skjutas till kommuner och landsting inte ska frysa inne. Det handlar om 5 miljarder som saknas i dag. De skulle gynna 10 000 jobb inom skolan och välfärden. Folk mår bra när det finns tillräckligt med professionell personal. Utbildningsministern måste se till att det finns socionomer i de privata religiösa skolorna. Det ska vara lika villkor i alla skolor. I dag är det tyvärr inte så. I norra och södra Botkyrka är det olika förutsättningar för skolkuratorerna. Det gäller både per skola och i volym. I till exempel norra Botkyrka är det 700 elever per kurator, i en annan skola kan det vara 200 elever per kurator, vilket är bra. Man önskar att det skulle finnas lika många kuratorer i skolor i mer socialt utsatta områden. Jag hoppas verkligen att vi i stället för att se nedskärningar och pengar till kommuner och landsting som fryser inne får se att regeringen berikar den kommunala sektorn och skolan.

Anf. 30 Jan Björklund (Fp)

Fru talman! Jag hade nyss en debatt med en annan vänsterpartist om alla skattehöjningar som ni föreslår, så jag tror att vi struntar i den debatten just nu. Jag konstaterar att för just vad frågan handlar om, nämligen elevhälsan, kommer regeringen att ge besked under juni månad genom den nya skollagen.

den 13 maj

Interpellation

2008/09:522 Lagstiftning om skolkuratorer

av Amineh Kakabaveh (v)

till utbildningsminister Jan Björklund (fp)

Under den nuvarande lågkonjunkturen med minskade skatteintäkter och underskott i de kommunala budgetarna är verksamheter som inte tydligt regleras i lag särskilt utsatta. Det gäller till exempel skolkuratorer, som redan har fått känna på de försämrade ekonomiska förutsättningarna. Enligt Sveriges Skolkuratorers Förening tillsätts inte längre vikarier i många kommuner om den ordinarie skolkuratorn är sjuk, och de har fått signaler om att ytterligare nedskärningar kommer att göras.

Hur mycket som satsas på elevhälsan i allmänhet och skolkuratorer i synnerhet skiljer sig mycket mellan kommunerna och inte minst i de fristående skolorna. Det finns anledning att befara att skillnaderna kommer att öka ytterligare på grund av den ekonomiska krisen. Det har redan tidigare, oavsett ekonomiska kriser, ställts krav från olika organisationer, bland annat BO och SSR, att lagstiftningen om skolkuratorer måste skärpas. Vänsterpartiet har också föreslagit tydligare föreskrifter angående skolornas skyldigheter vad gäller elevhälsa inklusive skolkuratorer för att skapa likvärdighet för eleverna, oavsett vilken skola de går på.

Vid Folkpartiets kommunala riksmöte för drygt ett år sedan lovade utbildningsminister Jan Björklund en förstärkning av elevhälsan inför 2009. Ministern sade att alla elever, i mån av behov, ska ha tillgång till skolsköterska och skulkurator. Löftet var att förändringen ska skrivas in i den nya skollagen som presenteras inom kort.

Jag vill därför fråga utbildningsministern:

Vad avser ministern att göra för att förverkliga sitt tidigare löfte om att lagstifta om tillgången till skolkuratorer?