Levnadsvillkor för individer med funktionsnedsättning

Interpellationsdebatt 28 mars 2023

Protokoll från debatten

Anföranden: 7

Anf. 63 Statsrådet Anna Tenje (M)

Fru talman! Jessica Rodén har frågat mig vilka åtgärder jag tänker vidta för att personer med funktionsnedsättning som har sin enda inkomst i form av sjuk- och aktivitetsersättning ska klara den ekonomiska krisen.

Sverige befinner sig i ett utmanande läge med en svår ekonomisk situation. Hög inflation och stigande räntor pressar hushållen. Regeringen har vidtagit särskilda åtgärder för att värna de svagaste hushållen. Samtidigt är det viktigt att finanspolitiken inte motverkar penningpolitiken i ett läge där hög inflation kan bita sig fast.

Sjukersättning och aktivitetsersättning räknas årligen upp med prisbasbeloppet, som följer prisnivån enligt konsumentprisindex. Den 1 januari 2023 höjdes prisbasbeloppet så att hel sjukersättning i form av garantiersättning för den som har fyllt 30 år ökade med 973 kronor per månad. Personer som får inkomstrelaterad sjukersättning eller aktivitetsersättning får upp till 1 698 kronor mer per månad. Det är en lämplig ordning att sjukersättning och aktivitetsersättning i enlighet med gällande regelverk värdesäkras med prisbasbeloppet för att kompensera för de ökade kostnaderna.

Regeringen tog genom sin budgetproposition för 2023 ansvar för Sverige, ekonomin och hushållen. Flera initiativ togs för att stärka hushållens ekonomi. Bland annat bibehölls arbetslöshetsersättningen och aktivitetsstödet på samma högre nivå som har gällt under den pågående covid-19-pandemin. Det tillfälliga tilläggsbidraget till barnfamiljer med bostadsbidrag har förlängts till och med den 30 juni 2023, och förslag om att ytterligare förlänga och även höja denna ersättning har nyligen remitterats.

Personer som har sin enda inkomst i form av sjuk- och aktivitetsersättning är en grupp för vilken regeringen ämnar noga följa utvecklingen den kommande tiden. Det är personer som är i en tuff situation, och det är särskilt dessa hushåll som regeringen ämnar följa väldigt noga.


Anf. 64 Jessica Rodén (S)

Fru talman! Det svar som statsrådet Anna Tenje ger oss här i dag ger inga lugnande besked till individer med funktionsnedsättning som har sjuk- och aktivitetsersättning som sin enda inkomst. Beskedet är att regeringen följer utvecklingen för gruppen som har sin enda inkomst från sjuk och aktivitetsersättningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

För varje dag som går blir den ekonomiska situationen mer och mer desperat för allt fler i vårt land. Den ekonomiska kris vi nu upplever skakar om hela vårt samhälle. Den främsta anledningen till fattigdom hos individer med funktionsnedsättning är just nivåerna i sjuk- och aktivitetsersättningen. Dessa individer har dessutom ingen möjlighet att påverka sin inkomst. Garantiersättningen ligger på 12 163 kronor före skatt om man är över 30 år. Är man under 30 år är den alltså lägre.

Fru talman! Inflationen gör hål i människors plånböcker. Under det senaste året har matpriserna stigit med 22,1 procent, vilket är den snabbaste ökningen sedan 50-talet. Denna prisökning slår extra hårt mot människor som har funktionsnedsättningar.

Välfärd skapar trygghet. Därför är vår gemensamma välfärd grunden i ett starkt samhälle. Det bygger på en gemensam grundtanke om att alla ger efter förmåga och får efter behov. Socialförsäkringen ska ge ekonomisk trygghet under livets olika skeden. I socialförsäkringen ingår därför försäkringar och bidrag till barnfamiljer, till sjuka, till personer med funktionsnedsättning och till äldre.

Vi socialdemokrater är stolta över de förändringar vi gjorde för att förbättra sjukförsäkringen under de åtta år vi var i regeringsställning. Vi är stolta men inte nöjda. Vi vill stärka försäkringen och göra den mer solidarisk, rättvis och jämställd.

Mina frågor till socialförsäkringsminister Anna Tenje är därför: Vad är ministerns svar till personer med sjuk- och aktivitetsersättning som är oroliga över de stigande matpriserna och den svåra ekonomiska situationen? Kommer regeringen att vidta åtgärder för att stärka den ekonomiska situationen för personer med sjuk- och aktivitetsersättning?

(Applåder)


Anf. 65 Statsrådet Anna Tenje (M)

Fru talman! Jag delar helt och fullt ledamotens uppfattning om att inflationen är den största fienden gentemot hushållen. Därför är det också viktigt att bekämpa den största fienden. Det innebär att man först och främst måste bekämpa inflationen. En risk som kommer om inflationen biter sig fast i vårt samhälle är att den gröper ur hushållens ekonomi pö om pö. Därför är det oerhört viktigt att just bekämpa hushållens största fiende, inflationen.

I budgetpropositionen för 2023 tog regeringen ansvar för Sveriges ekonomi och hushåll. Flera initiativ togs för att stärka hushållens ekonomi. Som jag nämnde i mitt tidigare anförande bibehöll vi arbetslöshetsersättningen och aktivitetsstödet på samma höga nivå som gällde under covid-19-pandemin. Det tillfälliga tillägget till barnfamiljer med bostadsbidrag har förlängts, och nu har vi aviserat att den höjda tillfälliga ersättningen ska förlängas ytterligare samt höjas. Dessutom har vi remitterat förslaget.

Regeringen tar frågan på stort allvar. Men samtidigt som vi behöver bekämpa inflationen och se till de hushåll som har det allra tuffast just nu får vi inte driva på inflationen ytterligare. Annars hamnar vi i en betydligt sämre situation än vi befinner oss i i dag.


Anf. 66 Jessica Rodén (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Var fjärde person med funktionsnedsättning har en låg ekonomisk standard. De stora prisökningar vi ser nu drabbar gruppen extra hårt. Bland dem är det vanligare att inte kunna betala oväntade utgifter. Det är heller inte ovanligt att man får avstå från semesterresor eller fritidsaktiviteter för att man helt enkelt inte har råd. Föräldrar som har vuxna funktionshindrade barn säger att deras barn inte klarar sig på sin ersättning, utan föräldrarna måste skjuta till pengar.

Som jag sa i mitt förra inlägg är jag stolt över de förändringar som den socialdemokratiska regeringen genomförde. Jag är stolt men inte nöjd. En särskild utredare fick i uppdrag att se över hur systemet för uppräkning av ersättningen fungerar. Det övergripande syftet var att stärka den ekonomiska tryggheten för personer som har sjuk- och aktivitetsersättning genom att säkerställa en ändamålsenlig beräkning av förmånerna. Men, fru talman, utredningen lades ned i tysthet två dagar före jul förra året.

Flera funktionsrättsorganisationer har slagit larm och menar att personer med långvarig nedsatt arbetsförmåga och funktionsnedsättning tvingas göra sig beroende av anhöriga. Därför undrar jag vad statsrådet har för besked till dem som har så låg ekonomisk standard att de måste få ekonomiskt stöd av sina anhöriga på grund av nivåerna i sjuk- och aktivitetsersättningen?


Anf. 67 Statsrådet Anna Tenje (M)

Fru talman! Som jag var inne på tidigare drabbar inflationen vissa hushåll allra hårdast. Det viktigaste är därför att göra insatser för dessa hushåll. Som jag nämnde inledningsvis följer vi utvecklingen väldigt noga. Vi har redan aviserat att det förlängda tilläggsbeloppet för bostadsbidraget till barnfamiljer nu ytterligare förlängs och även höjs för att barnfamiljer är särskilt utsatta i den här ekonomiskt tuffa tiden.

Det finns dock definitivt även andra grupper, och vi bevakar det hela alldeles extra. De grupper vi talar om nu fick nyligen en höjning med 8,7 procent, eftersom vi har kopplat deras ersättningar till prisbasbeloppet. Det är helt rimligt, och det är så man gör för att värdesäkra ersättningar. Tidigare har inflationen inte varit lika hög, och då har ersättningarna heller inte höjts i samma takt som nu. En vanlig löntagare kan i jämförelse inte räkna med 8,7 procent i höjda löner, vilket gör att kompensationen för löntagare i detta fall blir lägre än den blir för exempelvis dem som i dagsläget lever på olika ersättningar och förmåner. Vi har valt att göra så i Sverige för att man ska kunna kompenseras när inflationen drar iväg.

Vi vet alla att inflationen nu har tärt ännu lite till. Därför är det angeläget för regeringen att noga följa utvecklingen av den ekonomiska krisen. Vi får inte samtidigt som vi bekämpar inflationen motverka penningpolitiken. Vi får dessutom heller inte ha en alltför expansiv budget som riskerar att göra så att Sverige hamnar i långvarig inflation som biter sig fast och som pö om pö gröper ur hushållens ekonomi för lång tid framöver. Det skulle vara riktigt förödande.


Anf. 68 Jessica Rodén (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Människors ekonomi påverkar en rad livsområden, till exempel hälsa, boende och fritid. Det får sociala konsekvenser om man inte har råd att leva som andra. På så sätt kan ekonomi också ses som ett villkor för bra eller dåliga levnadsvillkor.

På regeringens hemsida står det bland annat att läsa att det nationella målet för funktionshinderspolitiken är att uppnå jämlikhet i levnadsvillkor. Men vad gör regeringen, fru talman? Den gör ingenting. Statsministern låtsas som om det regnar och säger att det bara är att bita ihop. Finansministern uppmanar oss att leta efter lägre livsmedelspriser. Är detta regeringens besked - att man ska bita ihop - till alla dem som inte har råd att köpa mat och kläder?

Att regeringen inte agerar utan hänvisar till lågprisvaror är ett tecken på att man inte förstår hur det är att vara ekonomiskt utsatt. Att man sänker skatten för höginkomsttagare i stället för att satsa på välfärden visar att regeringen inte tar ansvar. Jag tycker att det är ett svek när man lägger ned en utredning vars syfte var att stärka den ekonomiska tryggheten för människor som inte själva har möjlighet att påverka sin inkomst.

(Applåder)


Anf. 69 Statsrådet Anna Tenje (M)

Fru talman! Låt mig tacka ledamoten för en viktig och bra interpellation. Det hela visar att inflationen slår väldigt hårt just nu. Jag har stor respekt och förståelse för att många svenska hushåll kämpar väldigt hårt nu. Många får avstå från semesterresan. Många får tänka över vad de lägger i kundkorgen. Det är definitivt många som avvaktar med att köpa nya vårkläder. Var så säker!

Därför är det så viktigt att bekämpa inflationen. Om vi inte bekämpar inflationen nu utan den biter sig fast riskerar vi att hamna i en långsiktig ekonomisk kris och en stagflation.

Hög inflation och stigande räntor är det som pressar hushållen allra mest. Regeringen har därför vidtagit särskilda åtgärder för att värna de allra svagaste hushållen. Samtidigt är det, som jag har varit inne på, väldigt viktigt att det här inte motverkar penningpolitiken i ett läge där hög inflation kan bita sig fast ytterligare.

Personer som har sin enda inkomst i form av sjuk- och aktivitetsersättning är en grupp bland flera andra grupper som är särskilt utsatta och har det väldigt tufft just nu. Regeringen följer utvecklingen väldigt noga när det gäller den ekonomiska krisen och den särskilda utsattheten. Och vi får helt enkelt återkomma längre fram i fråga om vidare åtgärder.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Interpellation 2022/23:268 Levnadsvillkor för individer med funktionsnedsättning

av Jessica Rodén (S)

till Statsrådet Anna Tenje (M)

 

Inflationen fortsätter att öka. Maten är rekorddyr och priserna väntas fortsätta stiga. Barn får äta sig mätta i skolan för att maten inte räcker till hemma, köerna till hjälporganisationers hjälpcenter blir längre för varje vecka, ärendena till Kronofogden ökar, och allt fler människor vänder nu på varenda krona för att få ekonomin att gå ihop.

Den främsta anledningen till fattigdom hos personer med funktionsnedsättning är nivåerna i sjuk- och aktivitetsersättningen. Nuvarande beräkningsmodell har lett till att inkomstskillnaderna har ökat markant under lång tid. I år är den högsta garantinivån i sjukersättningen 12 163 kronor per månad före skatt, om du är över 30 år. Om du däremot är under 30 år så är nivån lägre. Utöver sjuk- och aktivitetsersättningen kan man även ha rätt till bostadstillägg och/eller merkostnadsersättning.

I svar på en skriftlig fråga framställde statsrådet det som en framgång att man räknat upp ersättningarna med 8,7 procent. Problemet är att kostnadsökningarna är väsentligt högre än så. Under det senaste året har matpriserna stigit med 22,1 procent, vilket är det snabbaste ökningen sedan 1950-talet.

Personer med funktionsnedsättning drabbas mycket hårt av inflationen. De har redan små marginaler och saknar ofta ekonomisk buffert. I en rapport skriver FUB att personer med sjuk- och aktivitetsersättning kan gå back med hela 1 700 kronor varje månad.

Jag vill därför fråga statsrådet Anna Tenje:

 

Vilka åtgärder tänker statsrådet vidta för att personer med funktionsnedsättning, som har sin enda inkomst i form av sjuk- och aktivitetsersättning, ska klara den ekonomiska krisen?