Mål för integrationspolitiken

Fru talman! Serkan Köse har frågat mig hur jag och regeringen avser att säkerställa att det nya målet för integrationspolitiken leder till ökad sysselsättning och självförsörjning bland utrikes födda samt vilka åtgärder jag och regeringen avser att vidta för att förbättra möjligheterna för utrikes födda kvinnor att komma in på arbetsmarknaden.

Sverige behöver en ny inriktning för integrationspolitiken. Dagens integrationsproblem påverkar hela samhället, och resultatet har blivit ett utbrett utanförskap bland många utrikes födda men också bland barn och ungdomar födda i Sverige. Det är angeläget att integrationspolitiken i högre grad bidrar till att alla som kan står till arbetsmarknadens förfogande, lär sig svenska och blir en del av den svenska gemenskapen.

Regeringen har därför föreslagit ett nytt mål för integrationspolitiken. Med det föreslagna målets formulering förtydligas det egna ansvaret för att bli en del av det svenska samhället. Om riksdagen beslutar i enlighet med regeringens förslag kommer regeringen att gå vidare med delmål som kompletterar det övergripande målet.

Inom kort kommer regeringen också att ta emot ett slutbetänkande från Utredningen om en målstyrd integrationspolitik. Det blir ett viktigt underlag för det fortsatta arbetet med att öka genomslaget för det integrationspolitiska målet inom offentlig verksamhet och förbättra uppföljningen av integrationen.

Att främja utrikes födda kvinnors etablering på arbetsmarknaden är en prioriterad fråga för regeringen. Alltför många utrikes födda, särskilt kvinnor, står långt ifrån arbetsmarknaden och saknar därmed verklig möjlighet till frihet, att självständigt forma sitt liv och delta i samhället.

Personer som kommer till Sverige ska inte fastna i arbetslöshet och långvarigt beroende av försörjningsstöd eller andra bidrag. Regeringen fortsätter därför arbetet för att återupprätta arbetslinjen. Alla som kan arbeta ska arbeta. Såväl transfererings- som skattesystemen måste vara utformade så att det är lönsamt att gå från bidrag till arbete. Därtill behöver arbetsmarknadspolitiken utformas så att fler kommer i arbete. Höga krav ska ställas på den som söker jobb kombinerat med att arbetslösa erbjuds rätt stöd och insatser.

Fru talman! Tack, statsrådet Johan Pehrson, för svaret!

Enligt Statistiska centralbyrån var arbetslösheten bland utrikes födda 16 procent under det första kvartalet 2024 medan den för inrikes födda var 5,6 procent. Arbetslösheten bland kvinnor med utländsk bakgrund är särskilt hög. Enligt Arbetsförmedlingen är detta en grupp där en stor andel står långt ifrån arbetsmarknaden.

Därför, fru talman, är det djupt oroande att se den nuvarande regeringens och Sverigedemokraternas passivitet och brist på åtgärder. Arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson har varit ansvarig för dessa frågor i snart två år, men vi har ännu inte sett några konkreta reformer för att bryta utanförskapet och segregationen.

Det är många ord men lite verkstad, fru talman. På riksdagens bord finns inga konkreta förslag till reformer, och Johan Pehrsons reformlista är helt enkelt tom. En av Johan Pehrsons första åtgärder som minister var att lägga ned Delegationen mot segregation - Delmos, som det hette. Myndigheten spelade en nyckelroll i arbetet mot segregation. Statskontoret har gjort en utredning och påpekar i en rapport att nedläggningen av Delmos har påverkat statens långsiktiga arbete mot segregation och försämrat samordningen.

Fru talman! Vi ser en växande arbetslöshet bland utrikes födda, särskilt kvinnor. Trots att regeringen har föreslagit ett nytt mål för integrationspolitiken ser vi inga konkreta åtgärder för att nå dessa mål. Det handlar inte om någon större omläggning utan snarare om en justering i linje med den politik som redan drivits, där både individens och samhällets ansvar betonas och där krav och stöd samt möjligheter och skyldigheter går hand i hand.

Fru talman! Den förra socialdemokratiska regeringen införde exempelvis ett proportionerligt sanktionssystem för nyanlända inom etableringsprogrammet, motsvarande det som gäller för övriga arbetssökande.

Vi är överens med Johan Pehrson om att man ska ha höga förväntningar på att individen ska integrera sig i det svenska samhället, men vi är kritiska till att regeringen skär ned på arbetsmarknadspolitiken och förebyggande insatser i utsatta områden. Detta kommer att försvåra integrationen och spä på segregationen i vårt samhälle.

I vårändringsbudgeten för 2024 föreslår regeringen att fler ska komma i arbete och bli självförsörjande, men utan tydliga och ambitiösa insatser riskerar vi att få se fortsatt hög arbetslöshet och ökade klyftor i samhället.

Fru talman! Det är därför oroväckande att se en nedskärning på 2 miljarder kronor i den aktiva arbetsmarknadspolitiken. Det innebär mindre pengar till Arbetsförmedlingen och arbetsmarknadspolitiska program, vilket försvårar integrationen och spär på segregationen med långsiktiga effekter på samhällsintegrationen.

Fru talman! Den socialdemokratiska regeringen tillsatte förra mandatperioden en utredning som fick i uppdrag att föreslå fler åtgärder för att skynda på utrikes födda kvinnors etablering på arbetsmarknaden. Utredningen har kommit med många konkreta förslag. Johan Pehrson stoltserade med denna utredning under Järvaveckan i fjol och har vid upprepade tillfällen lovat att förslagen ska övervägas och beredas.

Det har nu gått ett år sedan utredningen överlämnades till Johan Pehrson, men fortfarande saknas initiativ från regeringen. När tänker Johan Pehrson komma till riksdagen med förslag på reformer? Det finns nämligen bra förslag i utredningen, och de ligger på bordet hos Johan Pehrson. Det som saknas är att Johan Pehrson agerar. Eller lyckas han inte övertyga sitt regeringsunderlag om de förslag som ligger på bordet?

Jag har två konkreta frågor till Johan Pehrson: Hur avser ministern och regeringen att säkerställa att det nya målet för integrationspolitiken leder till ökad sysselsättning och självförsörjning bland utrikes födda? När tänker Johan Pehrson genomföra de förslag som han var så oerhört stolt över i Järva för ett år sedan? Det här är förslag som vi socialdemokrater anser kommer att ge effekt.

Fru talman! Jag är väldigt glad över att Serkan Köse verkar ansluta sig till regeringens nya integrationspolitiska mål med fokus på egenansvar. Vi lägger ju om hela integrationspolitiken för att fler människor ska få egenmakt, ska integreras och ha en chans att nå sitt bästa jag. Det handlar då om att lägga om den migrationspolitik som har varit ohållbar och integrationspolitiken.

En viktig del i integrationspolitiken är det fokus vi på olika sätt nu har på svenska språket dels för att människor snabbare ska kunna integreras, dels för att barnen ska få det mycket lättare. En viktig del är till exempel det arbete vi gör för att stärka inte minst utrikes födda kvinnors situation genom att förstärka möjligheten till öppen förskola, som kan vara en viktig kontaktyta för att sakta men säkert kunna påbörja en etablering på arbetsmarknaden.

Vi lägger som sagt om migrations- och integrationspolitiken nu. Vi kämpar också på rätt mycket med den höginflationsekonomi som vi ärvde. Det var dock inte bara Serkan Köses fel, herr talman, utan det var omvärlden som skapade ett svårt läge för Sverige.

Nu ser vi hur investeringarna i vårt land fortsätter att ligga på en mycket hög nivå. Att det görs investeringar är en grundläggande del för att lösa Sveriges ekonomiska utmaningar och klara av demografiska utmaningar. Det leder också till jobb på alla nivåer och i olika sektorer, och det kommer att leda till att fler människor kommer att kunna få jobb. Det finns ingen annan väg runt detta. Det finns inga politiska förslag från vare sig Serkan Köses parti, Socialdemokraterna, eller något annat parti här i riksdagen - eller ens regeringen - som kan skapa dessa jobb, utan det bygger på ett Sverige som växer och individer som är framåtlutade och tar ett stort personligt ansvar för sin egen integration.

Det sker alltså en hel del på grund av att vi nu kanske har nått en viss framgång i inflationsbekämpningen, och det kan leda till att vi får se ännu fler investeringar än dem vi har sett bara de senaste veckorna, som är fantastiska.

Vi gör stora insatser på det förebyggande området. En viktig del är att skriva om hela socialtjänstlagen för tidigare och tydligare insatser.

Serkan Köse sa nyss, herr talman, att inget görs på det integrationspolitiska området. Det stämmer inte riktigt eftersom i stort sett hela den satsning som tidigare gick till skolsociala team nu har ett helt eget fokus. Vi vet att restaureringen av skolan är det mest avgörande för inte minst de unga människor som annars riskerar att hamna i ett utanförskap. Inte ens här finns det en enda socialdemokrat eller någon annan politiker som kan trolla med knäna. Det går inte att läka ut en missad skolgång med några avdrag, bidrag eller politiska insatser, inte ens från Socialdemokraterna. Här görs alltså stora insatser.

Jag vill också nämna att det finns mängder av förslag på det integrationspolitiska området. När det gäller kvinnor som har kommit till Sverige är det ofta en lite annan karaktär på det hela jämfört med män som har kommit hit. Det handlar till exempel om mycket mer anhöriginvandring, vilket kan bero på olika saker.

Därför är den utredning som jag med glädje - det är korrekt - mottog remissbehandlad. Den involverar många departement, och bereds nu i regeringen. Jag hoppas kunna återkomma med delar av den som kan vara mycket användbara. Men i grunden är det språket och efterfrågan på arbetsmarknaden som är avgörande.

Fru talman! Jag ställde en väldigt konkret fråga till statsrådet: När tänker statsrådet genomföra de förslag som finns i utredningen?

Utredningen presenterades som sagt i maj förra året och innehåller konkreta åtgärder, bland annat att etableringsprogrammet ska göras mer ambitiöst, innehållsrikt och individanpassat med individuella slutmål och tidigare och mer parallella aktiviteter samt förlängd programtid när det behövs - och statsrådet hänvisar till inflationen.

Jag får inte ihop det här. Det finns konkreta förslag i utredningen som ligger på Johan Pehrsons bord, och det har ingenting med inflationen eller den ekonomiska krisen att göra. Det här är konkreta mål som innebär att Johan Pehrson kan få igenom dessa delar redan i dag, om han vill det.

Min fråga handlade om huruvida Johan Pehrsons regeringsunderlag inte tycker att förslagen är bra. Det vore bra om statsrådet sa något om detta. Finns det något problem där?

Man kan problematisera diskussionen om segregationen, för det är en ganska komplex fråga, herr talman. Den kräver en noggrann analys och konkreta åtgärder.

Arbetslösheten bland kvinnor med utländsk bakgrund är hög, vilket speglar en brist på effektivitet i regeringens och SD:s politik för att integrera dessa grupper på arbetsmarknaden.

Johan Pehrson sa att vi socialdemokrater inte har några idéer, men vi har faktiskt väldigt många. En väg framåt är kravet på långsiktighet, tidiga insatser och ökad samverkan mellan olika samhällsaktörer. Därför var Delmos insatser viktiga; jag nämnde ju tidigare att Statskontoret kritiserade regeringen för att man lade ned myndigheten.

Under den förra regeringens tid tog vi viktiga steg mot ett långsiktigt reformprogram för att minska segregationen. Även om det fanns brister i genomförandet var det i alla fall ett steg i rätt riktning. Johan Pehrsons regering och regeringsunderlag saknar både ett reformprogram och en strategi för hur vi ska minska segregationen i vårt samhälle.

Till skillnad från Johan Pehrson anser vi socialdemokrater att det behövs aktiva åtgärder för att bekämpa utanförskapet. Vi menar att det behövs en bred uppsättning av åtgärder inom många politikområden för att adressera de djupgående orsakerna till den rådande segregationen. Vi förespråkar en omfattande handlingsplan med bred politisk förankring för att systematiskt och effektivt minska utanförskapet och förbättra integrationen.

Vi har i dag en skolsegregation som inte bara bidrar till ojämlikheten i utbildningsresultat utan också till en djupare samhällssplittring. Vi har en växande boendesegregation som förstärker utanförskapet, ger ojämlika levnadsvillkor och ökar kriminaliteten. Inom arbetsmarknadsområdet står vi inför den stora utmaningen att integrera de mest utsatta i vårt samhälle, inklusive nyanlända och lågutbildade.

Det är därför oroväckande att Johan Pehrson skär ned på den aktiva arbetsmarknadspolitiken med 2 miljarder kronor. Det innebär, herr talman, mindre pengar till Arbetsförmedlingen och till arbetsmarknadspolitiska program. Detta behöver omvärderas i ljuset av dess långsiktiga effekter på samhällsintegrationen. Att detta sker mitt i en varselkris och en ekonomisk kris tycks inte besvära ministern nämnvärt.

Låt mig bara konstatera att regeringen skriver på sin hemsida att arbetet mot segregation handlar om att förbättra situationen i områden med socioekonomiska utmaningar och motverka strukturella orsaker till segregation genom att skapa jämlika och jämställda uppväxt- och levnadsvillkor samt goda livschanser för alla.

Jag instämmer med Johan Pehrson och regeringen till fullo i allt detta. Därför är det egendomligt och olyckligt att regeringen nu minskar investeringarna i bostadsbyggandet, resurserna till välfärden och den aktiva arbetsmarknadspolitiken, för att nämna några områden som kan bidra till att minska segregationen.

Återigen undrar jag: När tänker Johan Pehrson komma tillbaka till riksdagen med en konkret reformagenda som innebär att man minskar segregationen för att se till att etablering av utrikes födda kvinnor förbättras? Hur ska regeringen säkerställa sitt eget satta mål, integrationsmålet?

Herr talman! Som jag sa är den utredning som Serkan Köse hänvisar till under beredning.

Vi väntar också in utredningen om hur vi ska kunna konkretisera och göra vissa saker vad gäller integrationen, som är en uppföljning på den som handlade om mål och mening med integrationen.

Det är ju viktigt att man vet vart man är på väg. Det är lite som att tävla i På spåret - man måste liksom veta vart rälsen går. Då kan man väl konstatera att efter Serkan Köses regerings åtta år gick rälsen åt något helt annat håll. Man snarare fördjupade och förstärkte ganska omfattande integrationsproblem.

Det är därför vi är tydliga med att Sverige ska vara ett land som ställer upp med möjligheter men också ställer krav på individer. Det vore ju väldigt konstigt om människor som kan ta sig till Sverige och kommer till vårt land inte skulle ha någon förmåga att själva ta ansvar för sitt liv.

Däremot är det väldigt svårt att få ett arbete om det är dåliga tider. Om det är lågkonjunktur och inflationen är väldigt hög måste man se till att lösa detta huvudproblem, för det påverkar ju alla människor i Sverige oavsett var de är födda. Det påverkar hela Sveriges välstånd. På så sätt är detta också avgörande för integrationspolitiken.

Slutbetänkandet från utredningen om det här med mål och mening kommer att behandla frågorna om hur detta ska få brett genomslag i den offentliga verksamheten och hur migrationspolitiken ska följas upp mer ändamålsenligt.

Utredningen tittar också på frågorna om etableringsersättningen, inklusive både etableringstillägg och bostadstillägg, för det måste alltid löna sig att arbeta. Det hoppas jag att vi kan vara överens om. Jag uppfattar att Socialdemokraterna har en historia av att tycka att det här med arbete är viktigt och att det ska löna sig att arbeta. Gör det inte det är drivkraften lite sämre; det kanske vi kan enas om.

Utredningen tittar också på hur det ska se ut med de krav som ska ställas, ifall etableringsersättningen eller bostadsersättningen ska minskas och hur det ska kopplas till hur man deltar i etableringsprogrammet. Det är centrala delar.

När den utredningen är klar hoppas jag att Serkan Köse återkommer här och tycker och tänker om den. Men jag uppskattar de tankar som finns om att man ska ställa krav vid sidan av möjligheter.

Jag uppskattar den attitydförändring som har skett hos Socialdemokraterna om svenska språket. Det underlättar behandlingen här i kammaren av de frågor som ligger framför oss oavsett om det är Sverigekursen eller krav för medborgarskap, som vi också arbetar med, för att driva på för ett mer sammanhållet Sverige där människor snabbare och tydligare blir en del av Sverige. Det är ju det som är integration.

Jag brukar säga att det är väldigt viktigt att vi får fler människor som känner sig som en del av Sverige och som säger: Ja, jag vill göra lumpen och försvara vårt land. Ja, jag vill börja arbeta och försörja mig själv och gärna betala skatt så att jag kan få bra sjukvård om jag blir sjuk.

Fler måste komma in och ha den attityden. Men det bygger ju på svenska språket. Det bygger på att man läker ut de utbildningar som är för bristfälliga. Det är också svaret på det som Serkan Köse tar upp. Vi har fokuserat mycket på yrkesutbildning, både på yrkeshögskolan och på yrkesvux.

Herr talman! Tack, statsrådet! Det var inte riktigt svar på mina frågor, men man kanske kan säga att det i alla fall var svar på några delar av mina frågor. Ibland är det svårt att veta.

Johan Pehrson pratar alltid om att vi socialdemokrater inte ställer krav på människor. Det stämmer inte riktigt. Vi är tydliga: Alla som kan arbeta ska arbeta, och språket är väldigt viktigt för att man ska integreras i samhället. Språket och utbildning är otroligt viktigt. Det är vi överens om.

Det som vi problematiserar i diskussionen i dag är regeringens nya mål för integrationspolitiken samt den utredning som Johan Pehrson har på sitt bord. Jag ser fortfarande inte några konkreta åtgärder för att nå dessa mål. Det finns ingenting presenterat från Johan Pehrsons sida. Johan Pehrson har definierat ett mål, men det finns inga konkreta åtgärder för att nå det målet.

Inte heller får jag något riktigt svar på när Johan Pehrson tänker komma tillbaka till riksdagen med konkreta reformer utifrån den utredning Johan Pehrson har på sitt bord som handlar om förbättrad arbetsmarknadsetablering för utrikes födda kvinnor.

Återigen: Johan Pehrson lovade under Järvaveckan 2023 att man skulle överväga och bereda förslagen från utredningen. Det har gått ett år, drygt ett år. Hur mycket mer tid behöver Johan Pehrson för att komma tillbaka till riksdagen? Jag väntar fortfarande på det svaret. Är det så att Johan Pehrson har problem med sitt regeringsunderlag, som blockerar förslagen?

Återigen, herr talman: Regeringen har inga konkreta förslag på sitt bord. Arbetslösheten ökar. Arbetslösheten bland kvinnor med utländsk bakgrund ökar.

Det finns väldigt många bra förslag i utredningen som kan implementeras omgående. Dessa inkluderar mer ambitiösa och individanpassade etableringsprogram, ökat stöd för språkundervisning och yrkesutbildning som Johan Pehrson var inne på samt särskilda insatser för utrikes födda kvinnor. Dem kan Johan Pehrson genomföra nu. Om statsrådet kommer till riksdagen med dessa förslag samarbetar jag gärna med Johan Pehrson för att bekämpa segregationen och stärka integrationen. Frågan är om Johan Pehrson är villig att ta steget.

Herr talman! Serkan Köse som är väl bevandrad i vår regeringsform känner ju till att frågor bereds.

Vi är rätt bestämda från regeringens sida i fråga om att förstärka integrationen. Jag vill säga det igen: Vi ställer upp med ett land och med möjligheter, men vi ställer också krav.

Här har det enligt vår bedömning brustit. Jag förstår att Serkan Köse tycker att det var väldigt bra under tidigare år, när Socialdemokraterna regerade, och jag är glad att Serkan Köse och Socialdemokraterna är ivriga och vill att man ska omsätta förslag från en utredning väldigt snabbt. Men jag bereder dem; jag lovar Serkan Köse det.

Sedan är ju inte alla förslag bra. Remissinstanserna spretar lite åt olika håll; det måste man vara noga med. Vi har ju remissinstanser för att kunna så att säga provtrycka olika konkreta förslag som en utredning har kommit fram till och se om och var det finns brister. Det måste man samordna med olika departement. Det är ju gemensam beredning; det tror jag att Serkan Köse väl känner till. Men jag lovar att det kommer att gå fortare än det gjorde för Socialdemokraterna att inse att svenska språket är viktigt för att få en fungerande integration. Det tog dem ju nästan tio år att börja förstå det.

Det här betyder ju inte att andra språk är oviktiga, herr talman. Det är jättebra om människor talar olika språk, men i Sverige måste man tala svenska om man ska kunna integreras. Det är solklart, tycker jag, och det har jag tyckt länge.

Vi bereder alltså detta. Jag vill också säga att i grunden är det så att mycket bra arbete bedrivs ute i många kommuner. Till exempel fungerar sfi på många håll bra, på andra håll inte. Det är alltså inte så att vi inte har någon integrationspolitik. Men vi ökar nu kraven och ansvaret för individen, och det tycker vi är en viktig del av ansvaret för integrationen.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.