Merkostnadsersättning till assistansanordnare

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr ålderspresident! Jag hälsar till Pia Steensland, som inte kan vara här, och hoppas att hon och hennes anhöriga kryar på sig.

Herr ålderspresident! Pia Steensland har frågat mig varför regeringen och samarbetspartierna C och L föreslår begränsningar för covidrelaterade kostnader för assistansanordnare, avseende exempelvis maxtak för kostnaderna och inkludering av endast kostnader för skyddsutrustning, när liknande begränsningar inte finns för regeringens merkostnadsersättning till övrig vård- och omsorgsverksamhet.

Det är viktigt att personliga assistenter till dem som är beviljade statlig assistansersättning har tillgång till personlig skyddsutrustning som skydd mot covid-19. Regeringen har därför föreslagit i en extra ändringsbudget att avsätta 50 miljoner kronor för att även privata utförare som bedriver verksamhet med personlig assistans ska kunna ansöka om ersättning.

Glädjande nog delar Pia Steensland min och regeringens uppfattning att detta är ett bra och välkommet beslut, men hon har ändå invändningar. Egentligen handlar det om jämförelser med den merkostnadsersättning regioner och kommuner får för merkostnader avseende övrig vård- och omsorgsverksamhet med anledning av covid-19.

Det jag och regeringen har haft som utgångspunkt när vi föreslagit merkostnadsersättning till assistansanordnare är att personliga assistenter ska ha den skyddsutrustning som behövs när de utför sitt arbete i kontakt med personer med funktionsnedsättning. Det är merkostnadsersättning till följd av covid-19 som går utöver de kostnader för skyddsutrustning som normalt ingår i arbetsgivarens ansvar.

Det har gjorts en bedömning, med stöd av Socialstyrelsens beräkningar gällande personlig skyddsutrustning för personal inom stöd och omsorg, att de medel som är avsatta för den här satsningen är väl avvägda. Precis som med andra frågor relaterade till covid-19 kommer jag att noga följa den här frågan.

Pia Steensland ställer också frågan varför merkostnadsersättningen är begränsad till personlig skyddsutrustning. Det beror på att andra merkostnader som kan uppstå till följd av covid-19 i assistansanordnares verksamhet och som rör personliga assistenter kan täckas genom andra beslut som regeringen har fattat under den tid som pandemin pågått.

Exempelvis har 6,8 miljarder kronor avsatts till regionerna för testning och ytterligare 3 miljarder kronor föreslås i en extra ändringsbudget för 2020. Beslut har även tagits om en tillfällig ersättning för första dagen i sjukfallet och att ersätta arbetsgivaren för sjuklönekostnaderna för att anställda ska kunna stanna hemma vid minsta tecken på smitta. Dessutom har kommunen ett basansvar som innebär att vid en personlig assistents sjukdom ska kommunen ersätta anordnaren med en sjukvikarie. Det är inte något nytt utan har alltid varit ett uppdrag som kommunen har när det gäller personlig assistans. Till sist vill jag nämna att det finns möjlighet för vissa anhöriga som arbetar som personlig assistent åt personer i riskgrupp att ansöka om smittbärarpenning.

Ålderspresidenten meddelade att interpellanten anmält att hon var förhindrad att delta i debatten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr ålderspresident! Det är min kollega Pia Steensland som har ställt denna interpellation till socialministern. Men eftersom Pia befinner sig i hemkarantän efter påvisad covidsmitta inom familjen har hon bett mig lyfta fram ett antal frågor med statsrådet. Det gör jag gärna. Frågan är angelägen, och vi kristdemokrater har ända sedan i våras drivit på regeringen för att även assistansanordnare ska få ersättning för sina merkostnader som är kopplade till covid-19.

Herr ålderspresident! Regeringen har upprepade gånger under pandemin uttalat att brist på pengar inte ska vara avgörande i arbetet med att minska smittspridningen av det nya coronaviruset. Ändå har ersättningen till assistansanordnare dröjt. Och nu när förslaget till ersättning äntligen har presenterats har det stora brister jämfört med den ersättning som ges till annan vård- och omsorgsverksamhet. Det är anmärkningsvärt och rimmar inte med regeringens löfte på annat sätt.

Sedan denna fråga lämnades in har remissvaren på regeringens förslag kommit in från de berörda aktörerna. De påtalar samma brister som vi kristdemokrater gör. Jag tror, herr ålderspresident, att de inte blir lugnade av svaret som statsrådet ger här i dag.

Januaripartiernas förslag är att ersättning endast ska lämnas för skyddsutrustning som har använts i situationer där det finns bekräftad eller misstänkt smitta hos den assistansberättigade. För det första kommer det att vara väldigt svårt att fastställa om det har funnits smitta eller inte vid tillfället då en viss skyddsutrustning har använts. Vi kommer alla ihåg hur bristfällig kapaciteten var i våras. Även om den nu har förbättrats är det fortfarande inte alla som får chans att testa sig. Hur ska Försäkringskassan då kunna bedöma detta i varje enskilt fall? Vem har bevisbördan?

För det andra tillhör många av de assistansberättigade en riskgrupp. Seriösa assistansanordnare har därför, precis som i varje fall vi kristdemokrater förväntade oss, använt skyddsutrustning just i förebyggande syfte. Det har varit avgörande för att minimera risk för eventuell smitta från assistent till assistanstagare vid hjälp med matning, dusch eller toalettbesök. Vid alla situationer med närkontakt då vi vet att smittrisken är hög behöver man vara försiktig.

Det förebyggande arbetet har också glädjande nog varit framgångsrikt. Smittspridningen bland assistansanvändare har varit mindre omfattande i jämförelse med exempelvis den på särskilda boenden. Så varför vill januaripartierna inte ge ersättning för denna merkostnad?

Regeringen har också satt ett schablonmässigt tak för ersättningen på max 5 000 kronor per assistanstagare. Detta trots att remissvaren vittnar om att det finns anordnare som har haft betydligt högre kostnader än detta tak. Bland medlemmarna i arbetsgivarorganisationen KFO finns exempel på anordnare som hittills har haft kostnader på omkring 10 000 kronor per assistansberättigad. Hur rimmar detta tak med regeringens löfte om att brist på pengar inte ska vara avgörande i arbetet med att stoppa smittan?

Varför ska en ansökan göras per individ? Vore det inte smidigare om assistansanordnare kunde göra en sammantagen ansökan för kostnaderna för all den utrustning som de har använt till samtliga personer som de har ansvar för?

Herr ålderspresident! Dessa specifika frågor kräver svar. Jag vill inte tro att regeringen har för avsikt att ge sämre villkor till assistansanordnare än till annan vård och omsorg. Men faktum är att såväl personer med funktionsnedsättning som seriösa assistansanordnare beskriver för oss kristdemokrater att de känner sig åsidosatta när regeringen inte gör ersättningen jämlik. Jag vill gärna höra socialministerns svar på de här frågorna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr ålderspresident! Jag ska försöka att svara på några av frågorna. Jag hängde inte riktigt med att anteckna allting. Jag var lite fokuserad på att svara på en interpellation och inte på att få helt nya frågor. Acko Ankarberg Johansson får mycket gärna upprepa dem om jag missade någon.

Jag vill omedelbart säga att jag just har haft förslaget på remiss. En av de saker som jag också har uppmärksammats på är att man har skrivit att det ska vara misstänkt eller bekräftad covid. Vi ska titta vidare på hur vi kan ta vara på den synpunkten. Jag inser att det finns lite att göra där.

Jag vill uppehålla mig lite grann kring det som handlar om jämförelser mellan statsbidragsförordningen för kommuner och regioner och statsbidragsförordningen för personlig skyddsutrustning för personliga assistenter. De riktar sig ändå till olika verksamheter. Det finns kommuner och regioner där man ska anpassa både lokaler och transporter, och det är andra typer av utbildningar och liknande som ska bedrivas.

Nu handlar det om personlig skyddsutrustning. Som jag beskrev i mitt interpellationssvar finns det andra situationer där det handlar om sjuklönedelen och så vidare. Där finns redan ersättning på ett annat sätt i och med att kommunen är skyldig att se till att det finns vikarier. Arbetsgivare får också till en början sina två första veckor täckta.

Jag kommer säkert inte att kunna svara på alla Acko Ankarberg Johanssons följdfrågor i detalj. Det finns anledning att lyfta fram det som Acko Ankarberg Johansson beskrev. Andelen smittade inom personlig assistans är 1,4 procent, vilket är betydligt lägre än inom hemtjänst och äldreomsorg, vilket jag tycker är glädjande på alla sätt. Men det ligger ju också någonting i att det är ytterst få som möter varje enskild brukare. Det finns inte så många kontaktytor på det sättet, och det påverkar säkert positivt. Det säger någonting om hur vi skulle vilja minska antalet som går hem till den äldre i hemtjänsten och hur man kan hitta sätt att skydda äldre på äldreboenden. Acko Ankarberg får gärna fylla i, så kan vi ha en liten gemensam diskussion.

Att använda skyddsutrustning kan också verkligen behövas när man går mellan brukare och mellan patienter. Det ser inte riktigt likadant ut när det gäller att möta samma fåtal brukare.

Beräkningen är helt enkelt gjord utifrån ungefärliga, uppskattade siffror. Det är klart att vi följer frågan, men vi måste kunna göra någon typ av uppskattning för att kunna lägga det i budgeten. Det är så vi behöver förhålla oss hela tiden. Beräkningen på 5 000 är en uppskattning. Ungefär där skulle man mycket sannolikt landa.

Det låter kanske på ett sätt rimligt att assistansanordnaren i stället skulle kunna samla ihop sina kostnader. Men det är ju den som har fått personlig assistans beviljad som har fått ersättningen utbetald och som också behöver redovisa om man ska ha andra kostnader täckta. Det är den ordning som vi behöver ha, helt enkelt.

När det gäller frågan om skyddsutrustning för misstänkt eller bekräftad covid vill jag kvittera att jag har uppfattat detta som en synpunkt i beredningen. Vi ska titta på det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr ålderspresident! Tack, socialministern, för svaret!

Interpellationen från Pia Steensland handlade om varför man hanterar merkostnaderna för assistans annorlunda än andra vård- och omsorgskostnader. Det var frågan. Jag gick igenom de olika delarna. Så visst hänger frågorna ihop.

Jag är ändå väldigt glad att socialministern vill överväga frågan när det gäller förebyggande delar. Det tycker jag lovar gott. Det blir ju en helt orimlig situation att bedöma om det var rätt eller fel vid det enskilda tillfället.

Det faktum att så många ändå har arbetat aktivt med frågan har förmodligen fått till resultat att så få är drabbade av covid-19. Det kan förstås vara tur, men att man använt skyddsutrustning som en förebyggande faktor har förmodligen medverkat till mindre omfattande utbrott av covid-19. Detta behöver vi ta fasta på, precis som socialministern säger, i alla andra verksamheter för att kunna göra så gott vi kan.

Låt mig ändå få lyfta några delar till. Det är gott att socialministern vill bedöma frågan om förebyggande delar - jag hoppas att det försvinner - men också frågan om maxtak, för de hänger ihop. Om man bestämmer sig för ett maxtak kommer det inte att fungera med assistansen, som ser så olika ut. En del har väldigt små behov, andra har stora behov, kanske dubbelbemanning dessutom, med väldigt många nära-moment. Då kommer man att behöva mer skyddsutrustning. Ett tak i det sammanhanget är alltså inte behövligt.

Precis som regeringen har sagt tidigare ska inte kostnader stå i vägen för att hantera smittan. Det måste gälla även för den som är assistansanordnare. Det måste gälla också för den som behöver assistans. Annars är det en särbehandling som är negativ.

Låt mig också lyfta det som handlar om redovisning. Försäkringskassan ger i sitt remissvar bevis på att det kommer att bli ganska svårt att hantera detta på de två veckor man har fått på sig, om man ska redovisa per person. Det finns alltså all anledning för regeringen att överväga dessa regler för Försäkringskassan. Det skulle underlätta för kassan, och det skulle underlätta för assistansanordnaren - och då blir assistansen bättre.

Herr ålderspresident! Återigen: Vi tittar på frågan om det som Acko Ankarberg beskriver som det förebyggande, det som inte är omedelbart kopplat till misstänkt eller bekräftad covid-19.

När det gäller taket har jag inget svar på det. Det är så det ser ut just nu. Vi följer dock frågan.

Jag vill ändå lite grann understryka att kommuner och regioner har många delar. När vi fördelar stödet till dem handlar det inte bara om personlig skyddsutrustning utan om många omkostnader som vården och omsorgen har. Där har det varit tydligt att ekonomin inte ska vara det avgörande.

Samtidigt är detta en statsbidragsfråga som handlar om personlig skyddsutrustning. När det gäller testningen är ju det någonting som inte kostar oavsett om man är assistansanordnare, brukare eller personlig assistent, lika lite som det ska kosta för den som arbetar i vården eller omsorgen. När det gäller sjuklönefrågorna finns de också reglerade på annat sätt. Att anpassa lokaler och mycket annat är däremot exempel på verksamheter som kommuner och regioner har. Därför tycker jag kanske inte att man kan jämföra de två statsbidragsförordningarna. Att få stöd för personlig skyddsmateriel är det som frågan handlar om.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi återkommer helt enkelt när det handlar om detta. Det är klart att vi måste hitta sätt att också förbereda Försäkringskassan. Vi inser att det är kort om tid. Det kanske inte är så komplicerat för den som ska redovisa sina kostnader, men det är klart att detta ska kunna ske och att det ska fungera. Det är ambitionen. Vi skulle inte anta en ny statsbidragsförordning om vi inte också avsåg att kunna betala ut pengar.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.