Minskad tilldelning av medel till resursbibliotek

Fru talman! Mirja Räihä har frågat mig vad som ligger bakom neddragningen av stödet till Finlandsinstitutets bibliotek och hur jag tänker säkerställa resursbibliotekens framtid.

Kungliga biblioteket har under åren 2021-2023 haft i uppdrag att genomföra en satsning på de nationella minoriteternas bibliotek som resursbibliotek för respektive språkgrupp och för landets kommuner. För detta uppdrag har 10 miljoner kronor avsatts årligen.

I budgetpropositionen för 2024 tydliggjorde regeringen sin bedömning att resursbiblioteken för de nationella minoritetsspråken stärker tillgången till litteratur på de nationella minoritetsspråken och att man därför avser att förlänga den tidsbegränsade satsningen. Detta tydliggjordes också i samband med regleringsbrevet för 2024, där 10 miljoner kronor öronmärktes inom anslaget för satsningen på nationella minoriteters bibliotek. Hur dessa 10 miljoner kronor fördelas mellan de olika resursbiblioteken avgörs av den myndighet som förfogar över anslaget, i detta fall Kungliga biblioteket.

Regeringen är alltså tydlig med sitt stöd till resursbiblioteken och har inte bidragit till en neddragning. I ett mycket stramt ekonomiskt läge har regeringen i stället förlängt satsningen på resursbiblioteken och därmed bidragit till att säkerställa deras framtid.

Fru talman! Vilken jättepublik vi har, statsrådet. Fantastiskt!

Kungliga biblioteket har, precis som statsrådet säger, sedan 2021 haft i uppdrag att utveckla resursbibliotek för landets nationella minoriteter. Finlandsinstitutets bibliotek är resursbibliotek för det finska språket.

I resursbibliotekens uppdrag ingår bland annat att stödja landets folkbibliotek, skolbibliotek och regionala bibliotek i arbetet med minoritetsspråket, i det här fallet finska. Stödet ska vara främjande och konsultativt. Meningen är att det ska stärka kommunernas biblioteksverksamhet, inte att kommunerna ska få ett minskat ansvar. Resursbiblioteken ska främja medieförsörjning på de nationella minoritetsspråken, och arbetet ska ha ett särskilt fokus på tillgång till litteratur för barn och unga.

Finlandsinstitutets bibliotek är landets enda specialbibliotek när det gäller litteratur på det största av de fem nationella minoritetsspråken. Biblioteket omfattar cirka 20 000 medier, och personalen har specialkunskap inom finsk och sverigefinsk litteratur.

Bibliotekets bokråd sammanställer listor över nyutkommen finskspråkig litteratur för att underlätta bokinköpen för övriga bibliotek i hela landet. Biblioteket har digitala tjänster, med e-bibliotek och streamingtjänsten Cineasterna. Personer som är bosatta i Sverige kan få tillgång till de digitala tjänsterna.

Biblioteket erbjuder finskspråkiga bokpaket för läsecirklar. Paketet innehåller åtta exemplar av samma bok. Dessa paket lånas ut till hela landet.

Bibliotekets böcker och andra medier kan inte beställas till andra bibliotek via fjärrlån. Det finns dock undantag. Det gäller Stockholmsregionen.

Uppdraget är med andra ord omfattande. Finlandsinstitutet arbetar inte bara för Stockholmsregionen utan för hela landet.

Jag är väl medveten om att det är myndigheten som ansvarar för de medel som går till resursbiblioteken. Nu har Kungliga biblioteket dragit ned på finansieringen för Finlandsinstitutets resursbibliotek, från 2,1 miljoner kronor till 1,7 miljoner kronor. Det är en försvinnande liten summa i statens enorma budget men ofantligt mycket för den lilla verksamheten på resursbiblioteket.

Fru talman! I kväll har vi pratat om miljarder. Nu pratar vi om 400 000. Men det är 400 000 som är väldigt viktiga.

På biblioteket arbetar sammanlagt fem personer, inklusive chefen för biblioteket. Minskad budget kan innebära neddragning av personalstyrkan eller minskning av verksamheten, det vill säga stödet till hela landet. På Finlandsinstitutet befarar man att det kan bli både och, både neddragning av personal, neddragning av öppettider och neddragning av tjänsterna till hela landet.

Statsrådet säger i sitt svar på interpellationen att regeringen prioriterar resursbiblioteken och därför har budgeterat 10 miljoner till samtliga resursbibliotek och att det framgår av regleringsbrevet till Kungliga biblioteket. Det är dock Kungliga biblioteket som minskar stödet.

Hur kommer det sig att Kungliga biblioteket minskar budgeten med hela 400 000 om frågan är prioriterad för regeringen? Jag förstår att statsrådet inte vill detaljstyra. Men i min värld innebär en prioritering att man försöker bibehålla verksamheten i den form och den omfattning som den har i dag.

Fru talman! Vi har, tack och lov, inte ministerstyre i Sverige. Regeringen riktar en budget till sina myndigheter. Sedan står det myndigheterna fritt att inom ramen för budgeten och utifrån sina regleringsbrev sköta fördelningen av de medel de har blivit tilldelade.

Precis så är det också i detta fall. Regeringen har varit tydlig med att satsningen på resursbiblioteken är viktig och har därför tilldelat de 10 miljoner kronor som var aviserade och som finns avsatta för ändamålet. Men hur Kungliga biblioteket inom ramen för myndigheten väljer att fördela pengarna varken ska eller kan jag ha synpunkter på.

Fru talman! Jag är känd för att inte ge mig så lätt.

Jag arbetar på deltid på grund av resursbrist. Vänligen notera att svar kan dröja längre än vanligt. Detta svar får man när man mejlar till chefen för Finlandsinstitutets bibliotek. För att rädda resursbiblioteket har hon beslutat att själv gå ned i arbetstid och lön. I min värld låter det inte vettigt att man ska behöva göra det.

I grund och botten handlar frågan om hela uppdragets finansiering och om huruvida 10 miljoner räcker för det arbete som ska genomföras. I detta fall ser man att det finns en stor efterfrågan på och ett stort behov av stöd från både bibliotekssektorn och den sverigefinska minoriteten men att medlen till uppdraget är ganska begränsade.

I sin slutredovisning skriver Kungliga biblioteket att fördelningen av medel förmodligen borde baseras även på efterfrågan men att en ökning av det totala anslaget skulle behövas för att kunna fördela bidrag utifrån efterfrågan. Det får givetvis bli en fråga för nästa budget.

De fortsätter: Ytterligare en aspekt som skiljer resursbiblioteken åt är villkoren för de olika språken i form av olika antal varieteter och att antalet språkbärare skiljer sig åt. Även tillgång till medier på de olika språken ser olika ut. Allt detta sammantaget gör att förutsättningarna för verksamheten skiljer sig åt mellan de olika resursbiblioteken, och fördelningen av medel borde av detta skäl förmodligen baseras på efterfrågan i någon grad.

Kungliga biblioteket bedömer dock att det i dagsläget inte är möjligt med någon betydande differentiering mellan de olika resursbibliotekens anslag. Det behövs minst en grundfinansiering i nivå med dagens för att kunna bedriva verksamhet vid respektive resursbibliotek.

Detta innebär givetvis att man jämställer samtliga fem resursbibliotek. Alla får lika mycket pengar. Jag kommer att återkomma till hur pass mycket pengar det finns kvar på Kungliga biblioteket.

Finska biblioteket kom igång med resursbiblioteksverksamheten när uppdraget gavs. Då fick man 2,1 miljoner kronor till resursbiblioteksarbetet. I år får man 1,7 miljoner.

KB skriver följande: Ansökan från resursbiblioteket för finska visar på höga ambitioner kring verksamheten. Resursbiblioteket har dock vid flera tillfällen signalerat att det fattas resurser för att bedriva verksamheten som den nu är uppbyggd. Vissa delar är både tidskrävande och utgör en stor del av budget.

Vi har förstått att bokcirkelpaketen som skickas till olika kommuner i landet är både lyckade och populära men samtidigt kostsamma både ekonomiskt och personellt. För att minska arbetsbelastningen och även budgetposten för denna del av verksamheten föreslår vi att resursbiblioteket i stället tar fram ett metodstöd om hur dessa cirklar kan genomföras - det kan ju låta klokt. Stödet kan till exempel innehålla litteraturlistor och stöd för boksamtal etcetera.

Kungliga biblioteket varslar alltså om att man har för avsikt att besluta om mindre tilldelning för 2024. Nu har jag inte läst hela citatet, då tiden tar slut.

Fru talman! Kungliga biblioteket lägger därmed fram ett förslag på en kännbar neddragning av verksamheten på resursbiblioteket. Tyvärr tror biblioteket att detta arbetssätt, att börja dra ned på befintlig verksamhet i stället för att satsa på den verksamhet som visat sig vara behövd och som använts, kan bidra till att minoritetens förtroende för och tillit till Sveriges minoritetspolitiska satsningar skadas.

När man läser KB:s förslag känns det rakt av inte som att regeringen prioriterar minoritetsfrågorna, trots att det är andra gången statsrådet försöker övertyga mig om att det är så. När kommer man att prioritera frågan på riktigt?

Jag har också räknat ut att 5 gånger 1,7 miljoner blir 8,5 miljoner. Det innebär att det finns 1,5 miljoner kvar på Kungliga biblioteket. Varför drar man då ned på stödet när det är så kännbart att förlora 400 000?

Fru talman! Jag tror absolut att interpellanten har rätt i sina siffror och sina ifrågasättanden. Jag är dock osäker på om det är mig frågorna ska riktas till. Jag tror att man i det här fallet gör klokt i att gå till källan, det vill säga ta kontakt med och ställa frågorna till den berörda myndigheten, i det här fallet Kungliga biblioteket.

Återigen: Från regeringens sida har vi i budgetpropositionen tydliggjort att vår bedömning är att resursbiblioteken för de nationella minoritetsspråken stärker tillgången till litteratur på de nationella minoritetsspråken och är viktiga. Det är också därför som regeringen, i en tid då vi lever med ett mycket hårt pressat ekonomiskt läge, ändå har valt att förlänga satsningen på resursbiblioteken för att kunna säkerställa deras framtid.

Hur myndigheterna sedan väljer att fördela pengarna som de har fått inom ramen för de nationella minoriteterna och resursbiblioteken är upp till varje myndighet och är ingenting som vare sig jag eller regeringen ska eller kan ha synpunkter på.

Fru talman! Då är inte frågan prioriterad hos regeringen.

För inte så länge sedan debatterade vi Språkcentrum som ett tillfälligt projekt. Nu debatterar vi resursbiblioteken. Även om jag har pratat om Finlandsinstitutets bibliotek tror jag inte att de fyra övriga resursbiblioteken har det mycket bättre.

Man måste komma ihåg hur speciellt uppdraget är. När det kommer vuxna personer in på biblioteken och vill börja läsa på det språk som de delvis har tappat säger de att de behöver böcker på Alfons Åberg-nivå. De kan inte läsa svårare texter. Vi vet att läshastigheten ökar genom att man börjar med det enkla och sedan slutar med det svåra.

Jag har inte själv haft kontakt med Kungliga biblioteket, men Finlandsinstitutets resursbibliotek har givetvis haft den kontakten. Precis som jag har sagt tycker Kungliga biblioteket att resursbiblioteken gör för mycket och att de ska göra mindre så att de kostar mindre pengar.

Jag är inte så säker på att lösningen för Sveriges politik för de nationella minoriteterna är att resursbiblioteken gör mindre. Snarare ska de göra mer. Jag skulle vara nöjd om de 10 miljonerna var utdelade, men det är de inte.

Det är klart att statsrådet inte kan styra, men så pass tydlig borde man vara att man berättar vad man menar med prioritering. Jag tycker inte att Kungliga biblioteket prioriterar det som står i regeringens budget just nu.

Jag tackar för ordet och debatten, och jag tackar för att talmannen orkar med en så sen kväll.

Fru talman! Jag kan förstå att interpellanten ställer sig frågande. Det kan man naturligtvis göra. Men jag kan återigen egentligen bara upprepa det jag redan har sagt, nämligen att trots ett mycket stramt ekonomiskt läge har regeringen ändå valt att förlänga satsningen på resursbiblioteken för att därmed säkerställa deras framtid. Jag tänker att det i sig är en mycket tydlig signal om hur regeringen väljer att prioritera och att regeringen är tydlig med sitt stöd till resursbiblioteken genom att förlänga satsningen och inte bidra till en neddragning.

Vi kommer även i fortsättningen att avsätta 10 miljoner kronor årligen, och vi anser att resursbiblioteken spelar en mycket viktig roll i minoritetspolitiken och kommer att fortsätta att göra det.

Vad sedan Kungliga biblioteket gör inom ramen för sitt myndighetsuppdrag och sin budgetfördelning får stå för myndigheten.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.