Modersmålsundervisningens syfte

Herr talman! Linus Sköld har frågat mig om det är min avsikt att agera för att ändra modersmålsundervisningens syfte. Linus Sköld har även frågat mig hur jag i så fall avser att utforma ändringsdirektiven till utredningen om införande av grundläggande svenska och översyn av modersmålsundervisningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Mirja Räihä har frågat mig om jag tänker säkerställa rätten till modersmålsundervisning framöver.

Regeringen tillsatte utredningen om införande av grundläggande svenska och översyn av modersmålsundervisningen i december 2023. Utredningens uppdrag är att se över att modersmålsundervisningen inte påverkar integrationen eller elevernas kunskapsutveckling i svenska språket negativt (dir. 2023:175). Utredningens uppdrag är även att se över ämnet svenska som andraspråk i syfte att ämnet bättre ska möta behoven både hos elever som saknar grundläggande kunskaper i svenska språket och hos elever som har kommit längre i sin andraspråksutveckling. Senast den 6 december 2024 ska utredningen redovisa sitt uppdrag.

Utredningens uppdrag handlar inte om modersmålsundervisningens vara eller icke vara. Det som enligt direktiven ska utredas är om och i så fall hur deltagande i modersmålsundervisning påverkar elevers integration, studieresultat och kunskapsutveckling i svenska språket i olika stadier och skolformer. Utredaren ska också redovisa internationella erfarenheter av hur utbildningen i modersmål kan organiseras. Vidare ska utredaren vid behov föreslå åtgärder för att säkerställa att modersmålsundervisningen inte inverkar negativt på elevers integration eller kunskapsutveckling i svenska språket.

Linus Sköld ställer en fråga om modersmålsundervisningens syfte. Syftet för ämnet modersmål beskrivs i kursplanen för respektive skolform. Regeringen har inte för avsikt att göra ändringar i kursplanerna eller i några andra författningar som rör modersmålsundervisningen, utan vi inväntar i god ordning utredningens betänkande. I sammanhanget vill jag nämna att det pågår en annan utredning som har i uppdrag att se över läroplanerna så att undervisningen utgår ifrån läroplaner som är tydligt inriktade på kunskap.

Jag ser fram emot att ta del av förslagen från både denna utredning och utredningen om införande av grundläggande svenska och översyn av modersmålsundervisningen.

Herr talman! Tack, statsrådet, för tillfället att återigen få debattera modersmålsundervisningen, som är viktig för elever som har ett annat modersmål än svenska. Det handlar om möjligheten att upprätthålla bilden av sig själv, den egna identiteten och kontakten med familj och vänner och att utvecklas på sitt modersmål.

Det handlar också om möjligheten att skapa sig ett större ordförråd på det modersmål man måste använda för att tillskansa sig sitt andra språk och om att på det viset stödja elevens hela språkutveckling. Det är en otroligt viktig verksamhet som enligt styrningarna syftar till att eleverna ska utveckla kunskaper i och om sitt modersmål.

Nu har regeringen tillsatt en utredning helt i enlighet med Tidöavtalet som i stället ska analysera om modersmålsundervisningen påverkar elevers integration, studieresultat och kunskapsutveckling i svenska språket negativt.

Om man menar allvar med att syftet med modersmålsundervisning är att stärka integrationen, studieresultaten och kunskapsutvecklingen i svenska språket borde rimligtvis en följd av det ställningstagandet vara att syftet i kursplanen skrivs om. Annars har man ett dolt syfte med vad modersmålsundervisningen ska leda till.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det syfte som finns säger att modersmålsundervisningen ska leda till att eleverna blir bättre på sitt modersmål. Det syfte som regeringen verkar ha med modersmålsundervisningen är att den ska leda till att eleverna blir bättre på svenska språket. Då behöver man ge modersmålsundervisningen det syftet i författningarna.

Den 14 mars i fjol stod jag och Lotta Edholm i kammaren och debatterade modersmålsundervisningen. Då sa Lotta Edholm så här: "Det är många frågor i diskussionen som jag inte kan svara på. Det beror på att utredningen inte ens är tillsatt och att den ännu inte har fått några direktiv. Linus Sköld är naturligtvis väl medveten om att man som statsråd inte kan svara på frågor där vi inte ens har kommit fram till slutsatserna om hur direktiven till utredningen ska se ut. Jag ber därför att få återkomma - naturligtvis först när direktiven har skrivits och sedan när den förutsättningslösa utredningen har tillsatts."

I sitt slutanförande utgick Lotta Edholm mycket riktigt från att vi skulle återkomma till den här viktiga diskussionen. Hon gissade det till och med, och så rätt hon gissade. Här står vi nu nästan ett år senare och återkommer till de frågor jag ställde i den interpellationsdebatten.

Frågorna jag ställde då var: "Menar ministern att modersmålsundervisningen i dag motverkar integration? Menar ministern att modersmålsundervisningen i dag inverkar negativt på elevers kunskapsutveckling i svenska språket? Ja eller nej?"

Jag upprepade de två frågorna i vart och ett av mina inlägg i den förra interpellationsdebatten. Som vi hörde i citatet jag gav av ministerns svar alldeles nyss fick jag inga svar på de frågorna.

Nu är utredningen tillsatt och direktiven beslutade. Nu förväntar jag mig att Lotta Edholm kan svara på om hon tycker att modersmålsundervisningen i dag inverkar negativt på elevers kunskapsutveckling i svenska språket.

(Applåder)

Herr talman! I Tidöavtalet - som vi alla vet är överenskommelsen mellan sverigedemokrater, moderater, kristdemokrater och liberaler - anges det att en utredning ska tillsättas med uppgift att se över modersmålsundervisningen i syfte att den inte negativt ska påverka integration eller elevernas kunskapsutveckling i svenska språket.

Av den lagstiftning som kom 2009 framgår att den som har ett annat modersmål än svenska ska ges möjlighet att utveckla och använda detta språk och att det är en skyldighet att den enskilde ges denna möjlighet. Det finns bestämmelser om elevers rätt till modersmålsundervisning i grundskolan och motsvarande skolformer samt i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan i skollagen, skolförordningen och gymnasieförordningen.

Det finns också ett särskilt ansvar för att skydda och främja de nationella minoritetsspråken finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska, och en elev som tillhör någon av de nationella minoriteterna ska enligt skollagen också erbjudas modersmålsundervisning i elevens nationella minoritetsspråk.

Herr talman! Jag deltog så sent som i augusti 2022, precis innan valet, i en debatt om modersmålsundervisning på Finlandsinstitutet här i Stockholm. Då var en del av det nuvarande regeringsunderlaget mycket tydlig med sin viljeinriktning om att slopa modersmålsundervisningen för alla andra språkgrupper än de nationella minoriteterna. Dock anser man i all forskning hittills, både i Sverige och internationellt, att modersmålsundervisningen är viktig för barn för att de ska utveckla sitt språk och sig själva.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Då presenterades också en rapport som var djupt kritisk mot hur mycket eller hur lite elever fick undervisning i sitt modersmål. En timme i veckan var på tok för lite. I rapporten talade man om att tre timmar per vecka skulle kunna vara den mängd av lektionstimmar som man kan använda.

Modersmålsundervisning ger eleverna möjlighet att utveckla kunskaper i och om sitt eget språk. Det är en plattform för att stärka språkfärdigheter och förståelse. Genom att lära sig sitt modersmål kan eleverna bättre förstå sin kulturella identitet och känna sig mer förankrade. Detta bidrar givetvis till deras personliga utveckling.

Modersmålet är en grund för att förstå och uttrycka komplexa tankar och känslor. Det ger också en djupare förståelse för världen och olika perspektiv, inklusive på svenska och andra språk.

Det som nu är av yttersta vikt är hur statsrådet kommer att gå vidare med frågan om modersmålsundervisningen i skolorna och säkerställa den. Utredningens direktiv syftar till stor del på rätt nyanlända barn och deras möjlighet till integration och kunskaper i svenska språket, men det är svårt att i direktiven hitta något som skulle kunna utveckla undervisningen för barn som behöver stärka modersmålet.

Herr talman! Svaret ger onekligen upphov till flera frågor. Hur kommer statsrådet att arbeta med att utveckla undervisningen för alla barn som är i behov av modersmålsundervisning? Hur ska även barn som redan är integrerade i Sverige och har fullgoda kunskaper i svenska få bra undervisning i sitt modersmål för att kunna bevara språket och kulturen? Det är ytterligare frågor som väcktes av det svar som jag fick av statsrådet.

(Applåder)

Herr talman! Inledningsvis vill jag tacka riksdagsledamöterna Mirja Räihä och Linus Sköld för att de lyfter upp frågan om rätten till modersmålsundervisning. Jag vill också tacka skolministern för svaret.

I dagarna, närmare bestämt den 21 februari, firades den internationella modersmålsdagen - en dag som instiftades av Unesco år 1999 för att uppmärksamma främjandet av modersmålet. För att uppmärksamma denna dag hade några modersmålslärare i kurdiska arrangerat en tillställning på ABF Stockholm som riktade sig till elever och deras föräldrar. I de tal som hölls av eleverna och modersmålslärarna uttrycktes en stor tacksamhet till Sverige för möjligheten att lära sig sitt modersmål.

På denna tillställning hade jag möjligheten att prata med många modersmålslärare, föräldrar och elever som uttryckte en stor oro över att regeringen var på väg att avskaffa rätten till modersmålsundervisning. Det finns en stor oro över vad regeringens inslagna väg kommer att leda till. Tusentals människor över hela landet är oroliga över att regeringen kommer att avskaffa rätten till modersmålsundervisning för att tillfredsställa Sverigedemokraterna. Då blir skolminister Lotta Edholm skyldig att ge ett tydligt svar för att stilla oron hos barnen, lärarna och föräldrarna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Den amerikanska feministen och författarinnan Rita Mae Brown har någon gång sagt: "Språk är som en karta över kultur. De berättar varifrån människor kommer och vart de är på väg."

Om en person kan flera språk bör det rimligen ses som en fördel för individen och en tillgång för samhället, inte som en belastning. Tyvärr finns det i dag ett politiskt parti i Sveriges riksdag, som också är underlag för den nuvarande regeringen, som tycker att det här är en belastning. En stor del av timplanen i grundskolan ägnas redan åt språkstudier, men ändå ses den extra timmen på 60 minuter i modersmålsundervisning som en stulen timme som både motverkar språkutvecklingen i svenska och placerar barnet i utanförskap.

Detta är problematiskt. Det är en märklig syn eftersom det finns omfattande forskning som visar att modersmålsundervisning är bra för språkutvecklingen. Det gäller även utomeuropeiska språk.

Modersmålet är grunden för all annan inlärning. Det innebär att elever som får utveckla sitt modersmål också ges bättre förutsättningar att lära sig svenska, liksom att ta till sig kunskaper i alla andra ämnen. Facit till detta ges i den statliga utredning av modersmålsundervisningen som genomfördes 2019.

Herr talman! Med anledning av detta, av debatten och av svaret från skolministern vill jag ställa frågan: Kan skolminister Lotta Edholm lova att regeringen inte har som utgångspunkt att vare sig minska eller försämra modersmålsundervisningen i Sverige?

Herr talman! Utredningen handlar inte om att ta bort ett ämne. Den handlar om att analysera och se om den modersmålsundervisning som vi har i Sverige i dag - som är unik - påverkar barnens och elevernas integration, deras studieresultat och deras kunskaper i svenska språket. Det är det som är en del av utredningen.

En annan del av utredningen handlar om hur vi ska kunna få till stånd en särskild kursplan i svenska språket för de elever som är nyanlända. I dag har de samma kursplan som andra elever, vilket leder till stora problem för dessa elever. Utredningen har alltså två olika delar.

Jag vill också poängtera att när det gäller de nationella minoritetsspråken i Sverige har rättigheten att läsa dessa språk till och med förstärkts det senaste året. Man ska kunna läsa ett nationellt minoritetsspråk utan att man har förkunskaper, vilket tidigare krävdes. Där har regeringen faktiskt förstärkt möjligheten.

Utredningens själva syfte är att analysera hur modersmålsundervisningen i Sverige påverkar våra elever. Jag har svårt att förstå att man kan tycka att det är upprörande, särskilt med tanke på att det svenska systemet för modersmålsundervisning är relativt unikt. Det finns väldigt lite forskning om vad den får för konsekvenser och hur detta fungerar i kontexten svensk skola. Jag ser verkligen fram emot att få ta del av utredningen så småningom.

Herr talman! Nu har jag ställt de här frågorna fyra gånger, och jag provar en femte. Menar ministern att modersmålsundervisningen i dag inverkar negativt på elevers kunskapsutveckling i svenska språket? Menar ministern att modersmålsundervisningen i dag motverkar integration?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag förväntar mig att ministern i dag - nästan ett helt år efter att hon fick frågorna första gången och sa att hon skulle svara på dem när utredningsdirektiven var beslutade - kommer med ett svar.

Ministern säger att det är svårt att förstå att det skulle vara upprörande att utredningen är tillsatt. Jag ska förklara hur det hänger ihop och varför det är upprörande. Liberalerna fattade på sitt landsmöte året före riksdagsvalet beslut om att betrakta modersmålsundervisning som en prioriterad åtgärd i det egna partiets integrationspolitik. Så bra tyckte Liberalerna då om modersmålsundervisning, och så viktig tyckte de att den var.

Sedan gjorde Liberalerna gemensam sak med Sverigedemokraterna och skrev i Tidöavtalet att man ska tillsätta utredningen med direktiv att analysera hur modersmålsundervisningen inverkar på integration och kunskapsutveckling i svenska språket.

Därefter skrev Sverigedemokraterna en kommittémotion här i riksdagen som tydliggjorde hur de såg på överenskommelsen. De betraktade den som en seger och som att modersmålsundervisningen nu skulle utmönstras, för det är Sverigedemokraternas politiska hållning.

Det enda sätt jag kan förstå detta på - och det är det här som är upprörande - är att Sverigedemokraterna har tvingat Edholm att genomföra ett av deras signalpolitiska förslag. Sverigedemokraternas idé om angiveri för offentliganställda, Sverigedemokraternas idé om indragen rätt till tolk i sjukvården och Sverigedemokraternas idé om att utmönstra modersmålsundervisningen - allt detta är samma typ av signalpolitik. Den signal man vill skicka är att invånare som har utländsk bakgrund och som inte är födda i det här landet inte är välkomna här. Det syftar till att tydliggöra Sverigedemokraternas rasistiska hållning, och Lotta Edholm hjälper dem tjänstvilligt att göra detta.

Det är därför det är upprörande att utredningen är tillsatt. Nu talar jag klarspråk så att Lotta Edholm kan ta det till sig. Jag tycker att Lotta Edholm som företrädare för ett parti vars demokratiskt fattade beslut om den egna politiken säger att modersmålsundervisning är en prioriterad integrationspolitisk åtgärd borde svara på frågan. Tycker hon att modersmålsundervisningen i dag motverkar integration och inverkar negativt på elevers kunskapsutveckling i svenska språket?

(Applåder)

Herr talman! Det här med språk är väldigt intressant. När mina nu medelålders söner var små tittade de på mig och sa: Mamma, när vi blir vuxna, kommer vi att prata lika konstig svenska som du? Det var den ingången mina barn hade.

Jag valde också en gång i tiden att låta mina barn gå i en svensk förskola. Vi pratade finska hemma och kunde ge det språket i hemmiljö, men det var väldigt viktigt med modersmålsundervisning när pojkarna väl började skolan.

Jag brukar ibland prata om Ville, min mellangrabb, som fick för sig att flytta till Thailand för tre år sedan - en idiotisk idé, men jag kunde ju inte hindra en 35-åring att lämna landet. Det första jobb han fick i Bangkok var i den finskspråkiga kundtjänsten på en firma. Globalt kan alltså ett litet modersmål som bara talas av 5 miljoner människor i världen komma till nytta i vuxen ålder i det första jobbet utomlands.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Det talas 200 modersmål i Sverige. Givetvis är svenska det största - 8 miljoner människor har svenska som modersmål - tätt följt av finska och arabiska. Sedan har vi väldigt många små språk, och där behöver man verkligen koncentrera sig på att barnen ska ges denna undervisning.

Jag fick inte riktigt svar på frågan hur denna utredning kommer att utveckla modersmålsundervisningen för just dessa barn, som redan har en välutvecklad svenska och är väldigt integrerade. Okej, det är jättebra att man säger att det inte ska behövas förkunskaper i nationella minoritetsspråk för att få läsa dessa i skolan, men om jag inte kan ett ord samiska, meänkieli eller finska är en timmes undervisning i modersmål per vecka rätt verkningslöst. Det kommer man aldrig att kunna använda för att utveckla den identitet, den kultur och de språkkunskaper som man enligt lag ska kunna utveckla för att förstärka sig själv som människa.

Jag hade önskat ett svar på den frågan, eftersom jag tycker att utredningen är väldigt inriktad på integration och på att modersmålsundervisning inte får inverka menligt på inlärningen av svenska. Vi har ju stora grupper av barn i den svenska skolan som är integrerade och som behöver bra modersmålsundervisning, och de diskuteras ingenstans.

Jag håller med Linus Sköld: Det har varit väldigt tydligt under de senaste veckorna att Sverigedemokraterna önskar att utredningen hamnar på att ta bort rätten till modersmålsundervisning, samtidigt som statsrådet själv i intervjuer säger: Nej, absolut inte, den skrivningen finns inte i Tidöavtalet!

Just nu behöver vi lita på statsrådet. Men jag hoppas verkligen att statsrådet inte blir fullständigt överkörd av regeringsunderlaget. Vi ser en överhängande risk för det.

(Applåder)

Herr talman! Tack för svaret, skolminister Lotta Edholm!

Låt mig tydliggöra att det svenska språket självklart är vårt gemensamma språk i det här landet. Det är nyckeln till integration, till att lyckas i skolan och till att komma in på arbetsmarknaden. Det är Sveriges huvudspråk.

Sverige har varit ett unikt land när det gäller rätten till modersmålsundervisning, ett land som hyllas av andra länder och pekas ut som föregångsland i att ha denna utvidgade rättighet även för invandrargrupper och inte bara nationella minoriteter.

Det är självklart glädjande att nationella minoriteter får förstärkt rätt till modersmålsundervisning, men den här debatten handlar inte om de nationella minoriteterna. Den handlar om invandrade grupper och om barn och elever som talar ett annat språk än svenska hemma. Det finns gott om vetenskaplig forskning som visar att detta att kunna sitt hemspråk leder till att man kan lära sig andra språk mycket snabbare.

Herr talman! Jag vill ställa en annan fråga till skolministern. Eftersom direktivet handlar om huruvida modersmålsundervisningen bidrar till integration eller inte, anser skolministern att undervisningen i modersmålet försvagar integrationen - ja eller nej?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

(Applåder)

Herr talman! Den sista frågan från Kadir Kasirga är exakt det som utredningen bland annat ska titta på.

Utredningens uppdrag handlar inte om att ta bort ett ämne. Modersmålsundervisningen ger elever möjlighet att utveckla ett av sina språk men också att utveckla identiteten, precis som interpellanterna har tagit upp. Mycket tyder på att studieresultaten kan förbättras om man deltar i en god modersmålsundervisning. Vi behöver dock veta mer om frågan, just för att Sverige har ett annorlunda system för modersmålsundervisning än de flesta andra jämförbara länder.

Skälet till att jag tog upp de nationella minoritetsspråken var att de nämns i en av interpellationerna. Jag tror att Mirja Räihä också tog upp frågan.

Om man inte behärskar ett nationellt minoritetsspråk så pass att man kan tala det är förstås en timme i veckan inte mycket, men det är ändå bättre än ingenting. Det kan leda till att man får upp ett intresse för språkfrågorna.

Dessutom är ju några av minoritetsspråken väldigt små, till exempel de samiska språken. Det kan vara bara några hundra människor som talar dem i Sverige i dag. Därmed blir detta också ett sätt att rädda dessa språk från att utraderas, så att säga, det vill säga om fler unga människor blir intresserade av att lära sig något av de samiska språken. Genom den förändrade lagstiftningen ges denna möjlighet i större utsträckning.

Jag förstår naturligtvis också att om man aldrig har pratat språket hemma är en timme i veckan ganska lite. Men det förbättrar åtminstone möjligheterna för språken att överleva, och jag tycker att det kan vara gott så.

Herr talman! Tack, Lotta Edholm, för möjligheten att ställa frågorna en sjätte gång! Menar ministern att modersmålsundervisningen i dag motverkar integration? Menar ministern att modersmålsundervisningen i dag inverkar negativt på elevers kunskapsutveckling i svenska språket? Ja eller nej?

Lotta Edholm säger upprepade gånger i debatten att den utredning som hon har tillsatt inte har till syfte att avveckla ett skolämne. Det handlar inte om modersmålsundervisningens vara eller icke vara, säger hon. För Sverigedemokraterna gör det dock det. Den svenska grundlagen stipulerar att regeringen styr riket, och Tidöavtalet stipulerar att Sverigedemokraterna styr regeringen.

Jag tycker alltså att våra frågor behöver tas på allvar. Vad ser Lotta Edholm framför sig kommer att hända efter att utredningen är klar? Kommer hon att klara att brotta ned Sverigedemokraterna, som är övertygade om att utredningen ska leda till att modersmålsundervisningen avvecklas? Eller kommer hon att vika sig för den sverigedemokratiska rasismen?

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Med tanke på min bakgrund är det kanske naturligt att jag alltid har ett visst intresse för minoritetsspråken. Men man kanske kan göra en jämförelse här. Statsrådet säger att det bara är några hundra som talar en del samiska språk. Så kan det vara också i fråga om några av de 200 modersmålsgrupperna. Då behöver det givetvis finnas en plan för det.

Det är i de små språken som språkdöden sker. Om vi uppehåller oss vid samiska ser vi i den senaste rapporten att två av de fem samiska språken håller på att dö helt och hållet. Det finns inga elever över huvud taget i modersmålsundervisningen. Ett av dem är umesamiska. Det var den senaste rapporten från Samiskt språkcentrum tydlig med. Jag tror att det andra samiska språket som håller på att dö är pitesamiska. Då har vi tre samiska språk kvar.

Visst kan en timmes undervisning i minoritetsspråk i veckan vara bättre än ingenting. Men det leder inte till att ett barn lär sig ett språk. Och jag tror knappast att ett barn som har rätt till modersmålsundervisning för att lära sig ett språk och får undervisning en timme i veckan över huvud taget intresserar sig för att stanna kvar efter skolan för att gå på den.

Det blir intressant att se vad utredningen kommer att visa. Resultatet kommer dessutom på Finlands nationaldag. Det blir extremt spännande.

Jag hoppas verkligen att statsrådet inte låter sig brottas ned av Sverigedemokraterna i den här frågan. Vi har nämligen exakt kunskap om vad det partiet vill med modersmålsundervisning i alla andra språk än de nationella minoritetsspråken. Jag är lite rädd för det som kommer efter att utredningen är klar.

(Applåder)

Herr talman! Jag vill tacka för denna interpellationsdebatt.

Linus Sköld har ställt samma fråga gång på gång, och jag har gång på gång försökt ge samma svar: att det är exakt detta som utredningen ska titta på. Vi får ta del av utredningens resultat och se vilka slutsatser vi ska dra av det.

Jag företräder regeringen, och de utredningsdirektiv som läggs fram läggs fram av regeringen samlat och inte av enskilda partier.

Jag vill återigen slå fast att modersmålsundervisning faktiskt ger elever möjligheter att utveckla sitt eget språk och sin egen kultur. Men det ger förhoppningsvis också bättre och större möjligheter att lära sig svenska språket. I dag har vi inte alls pratat om studiehandledning. Men en viktig del av detta, särskilt för nyanlända, är att man på sitt modersmål kan få hjälp att utveckla kunskaper även i andra ämnen.

De nationella minoritetsspråken har en särställning i Sverige. Jag anser att det bör förbli så. De nationella minoriteterna har rättigheter som går utöver rättigheterna för andra grupper som har andra språk än svenska som modersmål. Jag tycker också att det ska förbli så.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.