Ny utredning om strandskyddet

Interpellationsdebatt 2 juni 2023

Protokoll från debatten

Anföranden: 7

Anf. 69 Statsrådet Romina Pourmokhtari (L)

Fru talman! har frågat mig om jag avser att ta initiativ till en ny övergripande strandskyddsutredning i syfte att möjliggöra utveckling av bostäder och näringsverksamheter på Sveriges landsbygder.

Sveriges klimat- och miljöpolitik ska vara ambitiös. Vår gemensamma klimat- och miljöpolitik utgår från förvaltarskapstanken och strävar efter att hitta de mest kostnadseffektiva åtgärderna, som samtidigt inte skadar näringar och landsbygd. Politiken måste stämmas av mot forskningen och baseras på fakta.

Strandskyddet är viktigt för att trygga allmänhetens tillgång till stränder och att bevara goda livsvillkor för djur- och växtliv. Eftersom befolkningstätheten, exploateringsgraden och bebyggelsetrycket uppvisar en stor variation över landet behöver strandskyddet bli mer flexibelt och bättre anpassat efter de lokala förhållandena. I områden med lågt exploateringstryck finns ofta goda möjligheter att mjuka upp strandskyddet utan att detta motverkar naturvården och friluftslivet. Samtidigt behöver ett strikt strandskydd fortsatt tillämpas i områden där exploateringstrycket bedöms som mycket högt eller där andra synnerliga skäl föreligger.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen beslutade den 1 december 2022 att förlänga redovisningstiden för utredningen Ändamålsenliga undantag från strandskyddet för de areella näringarna. Utredningen ska redovisa uppdraget senast den 31 december 2023. Utredningen ska föreslå författningsändringar och andra åtgärder som moderniserar och förtydligar undantaget från strandskyddet för de areella näringarna, där det ingår att analysera vilka verksamheter som bör omfattas av undantaget i 7 kap. 16 § första stycket miljöbalken.

Syftet är att säkerställa att regleringen tar tillräcklig hänsyn till de varierande förutsättningar som i dag råder för olika näringsidkare inom de areella näringarna och att den ser till behoven av att förbättra förutsättningarna för näringarnas utveckling, särskilt för småskaliga lantbrukare. Förslagen ska även bidra till att uppnå livsmedelsstrategins mål om ökad livsmedelsproduktion och hållbar utveckling i hela landet.

Den pågående utredningen omfattar viktiga delar för att möjliggöra näringsverksamhet på Sveriges landsbygder, och regeringen får återkomma avseende frågan om ett nytt och reformerat regelverk för strandskydd.


Anf. 70 Christofer Bergenblock (C)

Fru talman! Jag ber att få tacka statsrådet för svaret på min interpellation.

Jag måste erkänna att det inte är helt lätt att förstå var regeringen befinner sig eller vad regeringen strävar efter i frågorna. I valrörelsen talades det mycket om landsbygden och möjligheterna att bo, leva och utvecklas i alla delar av Sverige. Efter valet har det inte alls talats mycket om detta, utan det har hamnat mer i skymundan. Jag tycker att statsrådets svar på interpellationen om strandskyddet understryker detta.

Sverige har, fru talman, en enorm potential till utveckling på Sveriges landsbygd. Men för att frigöra den potentialen behövs det rimliga förutsättningar. Det är sådant som vi ofta tar för självklart i städerna, till exempel bredband, fungerande vägar, allmänna kommunikationer, tillgång till vård, skola och omsorg eller möjligheten att bo och bygga i attraktiva lägen. Det är inte en självklarhet på landsbygden.

I Varberg på västkusten, där jag bor, planerar vi för en helt ny stadsdel med uppemot 2 500 nya bostäder. Projektet har visserligen stött på en del problem, men inte i förhållande till strandskyddet. Att bygga en helt ny stadsdel precis kloss inpå Kattegatt går alldeles utmärkt eftersom det sker i den gamla industrihamnen, där strandskyddet sedan länge är upphävt.

I samma kommun har det kommunala bostadsbolaget länge haft en plan att bygga 18 lägenheter i den lilla tätorten Tvååker några kilometer inåt landet. Men trots att området sedan länge har funnits med i kommunens översiktsplaner och det har funnits en detaljplan har projektet fått nej - på grund av strandskyddet. Det rinner nämligen en liten bäck i närheten av det planerade området. Strandskyddet för bäcken övertrumfar behovet av nya bostäder.

Det här är bara ett av otaliga exempel från hela landet på hur absurda de nuvarande strandskyddsreglerna är och hur de lägger en våt filt över utvecklingen på svensk landsbygd. Det som är en självklarhet i våra städer, oavsett om det handlar om Varberg, Helsingborg eller Stockholm, är i dag en omöjlighet i mindre samhällen och på landsbygden. Att bygga nya stadsdelar ett stenkast från havet är fullt möjligt, men att bygga 18 lägenheter i en liten tätort på landsbygden stoppas på grund av en liten bäck. Jag hoppas, fru talman, att statsrådet själv förstår hur absurt det är.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sverige är ett land rikt på vatten, och då menar jag inte i första hand kuststräckan utan alla vattendrag och vattensamlingar som finns runt om i hela landet i form av diken, bäckar, åar, floder, älvar, gölar, sjöar, tjärnar, dammar och våtmarker - alla omgivna av 100 meter strandskydd. Naturliga vattendrag eller skapade vattendrag - alla omgivna av 100 meter strandskydd. Det här, fru talman, är inte rimligt.

Statsrådet hänvisar i sitt svar till den utredning som tillsattes av den förra regeringen för att se över strandskyddet kopplat till de areella näringarna. Utredningen handlar om de specifika förutsättningarna som gäller för den som driver lantbruksverksamhet och öppnar för fler undantag kopplat till den verksamheten. Den skulle ha varit klar i mars, men regeringen har förlängt uppdraget till december.

Det är naturligtvis en bra utredning, men den är dålig att gömma sig bakom. Såväl statsrådet som jag vet att förslagen i den utredningen inte kommer att leda fram till förslag som möjliggör nya bostäder i Tvååker eller på andra platser i Sverige. Ändå är det bara den som statsrådet hänvisar till i sitt svar.

Jag upprepar min fråga: Avser regeringen att tillsätta en ny strandskyddsutredning för att möjliggöra utveckling av bostäder och näringsverksamheter på Sveriges landsbygder?


Anf. 71 Statsrådet Romina Pourmokhtari (L)

Fru talman! Låt mig vara än tydligare än vad ledamoten ansåg att jag var i mitt första anförande.

Befolkningstätheten, exploateringsgraden och bebyggelsetrycket uppvisar en stor variation över vårt land. Vi ser ett behov av att strandskyddet blir mer flexibelt och bättre anpassat efter de lokala förhållandena. Det är regeringens vilja, och vi arbetar efter den i enlighet med de processer som finns i Regeringskansliet. Det finns en pågående utredning. Jag avser inte att föregå presentationen av utredningen, utan jag ser fram emot när den presenteras. Den har som syfte att se över exempelvis näringsverksamhet. Man ska titta på ändringar i lagstiftningen som moderniserar och förtydligar de undantag från strandskydd som de areella näringarna kan få på landsbygden och i andra delar av landet.

Det finns ett tydligt uppdrag till utredningen, och vi ser fram emot när utredningen presenteras att processa förslagen och återkomma med tydligare annonseringar.

Vi håller med om att strandskyddet behöver bli mer flexibelt. Precis som ledamoten nämner är inte tanken att det ska lägga en våt filt över Sveriges landsbygd, utan det ska finnas system och lagstiftning som fungerar efter de lokala förhållandena. Möjligheten som finns för landsbygden att växa är något som vi alla vill värna och ta vara på. Då kräver det att strandskyddet blir mer flexibelt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Som tidigare har nämnts finns i vissa områden med lågt exploateringstryck goda möjligheter att göra detta utan att motverka naturvården och friluftslivet.

Den pågående strandskyddsutredningen är ingenting vi gömmer oss bakom, utan vi är tvärtom tydliga med att vi ser ett behov av att öka flexibiliteten i strandskyddet. Vi anser att utredningen kommer att bidra till att regeringen kan hantera detta. Utredningen omfattar viktiga delar specifikt för att möjliggöra näringsverksamhet på den svenska landsbygden. Regeringen får helt enkelt återkomma avseende frågan om ett reformerat regelverk för strandskyddet. Det är inte möjligt att annonsera några sådana beslut i samband med denna interpellation.


Anf. 72 Christofer Bergenblock (C)

Fru talman! Jag vill nog ändå hålla fast vid att statsrådet och regeringen gömmer sig bakom utredningen om de areella näringarna. Man har haft en möjlighet att ge tilläggsdirektiv, om man så önskade, och bredda utredningen väsentligt så att man kan ta ett helhetsgrepp om strandskyddet, precis som har gjorts i tidigare utredningar. Men det har man inte valt att göra, utan man har bara förlängt tiden. Det innebär att det kommer att dröja ännu längre innan man faktiskt kan ta tag i den stora frågan om strandskyddet.

Jag välkomnar dock att statsrådet säger att regeringen vill se ett flexibelt strandskydd. I statsrådets svar på min interpellation sa hon följande: "I områden med lågt exploateringstryck finns ofta goda möjligheter att mjuka upp strandskyddet utan att detta motverkar naturvården och friluftslivet. Samtidigt behöver ett strikt strandskydd fortsatt tillämpas i områden där exploateringstrycket bedöms som mycket högt eller där andra synnerliga skäl föreligger."

Fru talman! Jag tycker mig känna igen det sättet att resonera. Varifrån kan det komma? Just det! Ungefär så var uppdraget till den proposition som riksdagen röstade nej till för ett år sedan om ett flexibelt och differentierat strandskydd.

Vad hände med propositionen? Den röstades ned i riksdagen av Moderaterna i samarbete med Vänsterpartiet, medan övriga Tidöpartier hakade på. Moderaterna röstade nej för att de tyckte att det var ett alldeles för lamt förslag. De ville avskaffa strandskyddet helt och hållet, och de tyckte att det inte gjordes genom att differentiera och göra det mer flexibelt. Vänsterpartiet röstade nej därför att man ansåg att det var alldeles för långtgående. Det kunde hota både allemansrätten och den biologiska mångfalden.

Sammantaget kan man tänka sig att förslaget alltså var rätt väl avvägt. Likväl röstades det ned, även av Kristdemokraterna, Sverigedemokraterna och Liberalerna.

Nu sitter Tidöpartierna vid makten och har alla möjligheter att helt avskaffa strandskyddet på det sätt som Moderaterna menar att man vill göra och som låg till grund för även KD och SD att säga nej till propositionen.

Likväl tas strandskyddet inte ens upp i Tidöavtalet. Likväl har inget initiativ tagits för att tillsätta en ny utredning under regeringens första 200 dagar. Likväl försöker regeringen gömma sig bakom den förra regeringens utredning om strandskyddet för de areella näringarna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Den här regeringen, fru talman, har ju haft som devis att man säger en sak före valet och en annan sak efter valet. Jag tycker inte att det finns något annat område där detta framkommit så tydligt som inom landsbygdsfrågorna. Det var väldigt mycket snack före valet om hela landet och att skapa möjligheter i alla delar av Sverige. Det var många löften före valet men väldigt lite leverans efter valet. Man finner inte ens några ambitioner om leverans när man läser Tidöavtalet. Men även om strandskyddet inte finns omnämnt i Tidöavtalet och landsbygden knappt nämns täcker landsbygden fortfarande i stort sett hela Sverige, och den har en enorm potential för utveckling.

Jag får känslan att man inte har tänkt göra så mycket på strandskyddsområdet därför att det finns delade meningar även inom regeringen. Men min fråga till statsrådet - och jag ber dig, Romina Pourmokhtari, att inte gömma dig bakom utredningen om de areella näringarna - är om regeringen avser att tillsätta en ny strandskyddsutredning för att möjliggöra utveckling av bostäder och näringsverksamhet i Sverige.


Anf. 73 Statsrådet Romina Pourmokhtari (L)

Fru talman! Det är lärorikt att höra från ledamoten Bergenblock att när man utreder en fråga, då gömmer man sig bakom utredningen. Om så vore fallet skulle hela regeringsformen och Sveriges grundlagar behöva skrivas om. Det är ju så i Sverige att vi utreder frågor innan vi lägger fram förslag.

Den tidigare regeringen ville säkert lyckas hantera strandskyddsfrågan. Problemet är att man behöver vara överens och ha majoritet i kammaren innan man kan få igenom sin politik.

I den här regeringen har vi också flera partier som ska komma överens innan vi kan lägga fram vår politik. Det är något som vi kommer att lyckas långt bättre med än den förra regeringen, med de krissituationer som uppstod under tidigare mandatperioder, eftersom vi fokuserar på vad vi är överens om. Vi fokuserar på vad vi ser behövs för Sverige, samarbetar och väljer att arbeta hårt för Sveriges bästa. Det är något som leder till att vi inte behöver stå med stora osäkerheter när vi kommer till kammaren med olika förslag.

Jag kan bara beklaga att den förra regeringen inte såg till att hela samarbetet ställde sig bakom förslagen om att förändra strandskyddet utan i stället fick låta den propositionen falla.

Jag önskar alla partier stor lycka i fråga om att lyckas få till majoriteter för sina förslag. Det är en viktig del i det hela, och det är något som den här regeringen hittills har lyckats ganska väl med. När vi väljer att komma fram med våra förslag om hur strandskyddet ska bli mer flexibelt kommer vi i varje fall att se till att de går att genomföra.

Det jag har varit väldigt tydlig med under den här debatten är att vi ser det här behovet, att vi delar bilden att det behövs ytterligare flexibilitet i strandskyddet och att det finns en utredning som arbetar med denna fråga.

Det vore som sagt en stor nyhet om det vore så att varje gång man utreder en fråga är det att gömma sig bakom utredningen. Jag kan i varje fall konstatera att jag inte ser det så. När vi utreder frågor gör vi det för att helt enkelt se till att de förslag vi lägger fram går att genomföra på ett bra sätt och är ändamålsenliga och att vi kan samla en majoritet för våra förslag i kammaren så att de inte har arbetats fram i onödan.


Anf. 74 Christofer Bergenblock (C)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! När jag säger att regeringen gömmer sig bakom utredningen är det helt enkelt därför att denna utredning inte tar det samlade greppet om strandskyddet. Det utgår jag från att statsrådet är väl medveten om.

Det utredningen handlar om är förutsättningar för de areella näringarna vad gäller både livsmedelsförsörjningen, det vill säga den rena lantbruksverksamheten, och skogsbruket men också vad gäller kompletterande verksamheter på de gårdar där det bedrivs areell näringsverksamhet.

Det möjliggör inte nya bostäder, inte i Tvååker eller på någon annan ort i Sverige och inte på vår landsbygd, utan det handlar specifikt om näringsverksamhet kopplad till de areella näringarna.

Det möjliggör inte att bygga ett vandrarhem i närheten av en sjö. Det möjliggör inte att ha kanotuthyrning i närheten av en å. Det möjliggör inte att ha ett kafé som ligger kloss inpå en damm. Det är de sakerna jag efterfrågar, och det är där jag menar att statsrådet och regeringen försöker gömma sig bakom en pågående utredning som har ett väldigt litet och specifikt uppdrag. Det jag efterfrågar är helheten. När kommer det en utredning om hela strandskyddet?

Vi i den här kammaren vet att utredningar tar lång tid. Är det så att regeringen vill se en bred majoritet för en ny strandsskyddslagstiftning vill det till att man utnyttjar tiden man har på sig och tillsätter en utredning av strandskyddet. Det är det jag efterfrågar. Jag menar att man gömmer sig bakom den nuvarande, väldigt begränsade utredningen och skjuter på det - kanske för att man inte är överens inom regeringspartierna om strandskyddet.

Sverige behöver en ny strandskyddslagstiftning, fru talman, men jag frågar mig: Kommer vi att få det eller inte?


Anf. 75 Statsrådet Romina Pourmokhtari (L)

Fru talman! Om man anser att det är dåligt att den här utredningen inte tittar på exempelvis lättnader för bostadsbyggande på landsbygden kan man rikta den kritiken endast mot den förra regeringen, som tillsatte utredningen - ett arbete som jag gissar att ledamoten Bergenblocks eget parti var högst involverat i. Man valde då att begränsa utredningen till att fokusera på de areella näringarna.

Det finns dock viktiga delar i utredningen, som vi ser fram emot att ta emot. När vi har gjort det avser vi att återkomma med frågan om ett nytt och reformerat regelverk för strandskyddet.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Interpellation 2022/23:330 Ny utredning om strandskyddet

av Christofer Bergenblock (C)

till Statsrådet Romina Pourmokhtari (L)

 

I Varbergs kommun har det kommunala bostadsbolaget länge planerat för ett nytt bostadsområde med 18 lägenheter i den lilla tätorten Tvååker. I anslutning till det planerade området ligger en bäck, men trots att området varit detaljplanelagt för bostäder under lång tid har projektet stoppats på grund av rådande strandskyddsregler. Samtidigt planerar Varbergs kommun för 2 500 lägenheter i den nuvarande industrihamnen precis på kanten till Kattegatt. Det här projektet har visserligen stött på problem under vägens gång, men inte vad gäller strandskyddet. Enligt nuvarande regelverk är det alltså fullt möjligt att bygga 2 500 lägenheter precis i anslutning till havet eftersom det ligger i en stad där strandskyddet sedan tidigare är upphävt, men det är omöjligt att få bygga 18 lägenheter i ett litet samhälle på landsbygden på grund av strandskyddet för en närliggande bäck. 

Exemplet ovan illustrerar en del av den problematik som finns med nuvarande strandskyddsregler. I städerna får man bygga, men på landsbygden ska miljön vara orörd. Våren 2022 väcktes hoppet om att Tvååkersprojektet ändå skulle kunna få genomföras om riksdagen godkände regeringens proposition om ett nytt differentierat strandskydd. Den förhoppningen grusades när majoriteten i riksdagen röstade ned propositionen. Vissa partier motiverade sitt nej med att förändringarna var alltför långtgående, medan andra partier menade att de inte var tillräckligt långtgående. Oberoende av motiv blev konsekvensen att några nya lägenheter inte kan byggas i Tvååker och inte heller på en lång rad andra ställen på den svenska landsbygden. Återigen lades en våt filt över svensk landsbygdsutveckling. 

I valrörelsen 2022 påstod samtliga Tidöpartier att de är missnöjda med det nuvarande strandskyddet och att det behöver ses över, men precis som med de flesta andra landsbygdsfrågor nämns inte strandskyddet i Tidöavtalet. Sannolikt därför att intresset för dessa frågor avtog markant när valet väl var över. Oberoende av vilket sitter Tidöpartierna nu i majoritet i riksdagen och har alla möjligheter att tillsätta en ny utredning om hur strandskyddet kan förändras för att möjliggöra utveckling även på den svenska landsbygden. 

Ett förändrat strandskydd handlar dels om att förbättra möjligheterna för näringslivet att utveckla sina verksamheter, dels om att möjliggöra för människor att bosätta sig i strandnära lägen. Vad gäller de areella näringarna pågår redan en utredning om undantag från nuvarande regelverk, men den handlar inte om att se över strandskyddsreglerna i deras helhet. Det som behövs nu är en översyn av helheten. 

Med anledning av ovanstående vill jag ställa följande fråga till statsrådet Romina Pourmokhtari:

 

Avser statsrådet att ta initiativ till en ny övergripande strandskyddsutredning i syfte att möjliggöra utveckling av bostäder och näringsverksamheter på Sveriges landsbygder?