Nya statliga gröna garantier

Fru talman! Isak From har frågat om finansministern övervägt att även aktörer med kostnadseffekter som uppkommer för samhällsbygget i den gröna industriella omställningens spår ska ges möjligheter till direkta statliga stöd, nya gröna krediter eller andra statliga garantier.

Interpellationen har överlämnats till mig.

Industrin spelar en central roll för Sveriges ekonomi och bidrar med såväl exportintäkter och arbetstillfällen som hållbara lösningar för klimatomställningen vilka nyttjas globalt. Att främja industrins omställning är därför en viktig fråga för regeringen. Sverige ska föra en ambitiös och effektiv klimatpolitik för att nå klimatmålen, och det svenska näringslivet ska ges förutsättningar att vara ledande i den gröna omställningen.

I budgetpropositionen för 2024 föreslår regeringen att Riksgäldens kreditgarantiprogram för gröna investeringar förlängs. Genom att bidra till att möjliggöra långsiktiga investeringar har garantiprogrammet en viktig roll för utvecklingen av hållbar storskalig industriteknik, exempelvis inom energisektorn.

De stora företagsetableringar och företagsexpansioner som nu sker i landet ställer stora krav på samhället i de kommuner och regioner som berörs. Den samhällsomvandling som sker i norra Sverige till följd av de industrisatsningar som nu pågår skapar utmaningar inom många områden där bland annat elproduktion, infrastruktur, bostäder, utbildningsmöjligheter och kompetensinflyttning snabbt måste komma på plats. Utmaningarna innebär komplexa frågeställningar som kan medföra risktaganden för berörda aktörer. De kommuner som påverkas av nyindustrialiseringen behöver växa mycket på kort tid, då efterfrågan på kompetens och arbetskraft inte bedöms kunna tillgodoses av personer som i dag bor i de båda länen. En bokstavsutredare fick i juni 2023 i uppdrag att främja koordinering av statliga insatser för hållbart samhällsbyggande i Norrbottens och Västerbottens län. Uppdraget ska redovisas senast den 15 juni 2024.

Regeringen avser också att utarbeta en strategi för nyindustrialiseringen och samhällsomvandlingen i Norrbottens och Västerbottens län. Strategin ska innefatta insatser inom strategiska områden samt samverkan mellan staten, näringslivet och berörda kommuner och regioner. Samhällsomvandlingen och nyindustrialiseringen behöver gå i takt.

Regeringen kommer att bevaka behovet av ytterligare insatser för att möjliggöra industrins omställning.

Fru talman! Jag tackar Niklas Wykman för svaret, som jag i grund och botten tycker är bra. Jag tycker att det är särskilt glädjande att även den här regeringen och Moderaterna nu tycker att industrin spelar en central roll för Sverige och dess ekonomi. Den är inte alls försvunnen, utan den är på kraftig tillväxt. Det är väldigt bra att regeringen fortsätter med det uppdrag som gavs till Peter Larsson och även har gett honom i uppdrag att som bokstavsutredare fortsätta utreda koordineringen av de statliga insatserna för samhällsomvandlingen i Norrbotten och Västerbotten.

Jag kan även glädja mig åt att Moderaterna hade stämma i Umeå och att statsminister Ulf Kristersson såg att det som händer i norra Sverige till skillnad från många andra delar av Sverige är positiva bekymmer. Men det krävs också att det faktiskt händer.

Jag ställde den här interpellationen till finansministern, i mycket därför att olika moderater i valrörelsen var i norra Sverige och lovade olika former av stödpaket, lån eller andra insatser. Nu kommer det till att detta ska realiseras. Det som har hänt sedan dess är ju att Sverige har gått in i en lågkonjunktur. Det aviserades en kraftig ökning av bostadsbyggandet, inte minst i Skellefteå och övriga delar av norra Sverige. Men nu har det bromsat upp, till stor del på grund av att bostadssektorn som helhet har kraschat i landet. Likviditeten i bostadsbolagen och byggbolagen är så dålig att man inte törs ta sig an de projekt som nu finns.

Northvolt var ute för någon vecka sedan och vädjade stort till samhället och regeringen om det viktiga bostadsbyggandet, som är centralt. Hur blir det utan bostäder för dem som nu anställs på Northvolt? Northvolt anställer någonstans mellan 100 och 150 personer varje vecka. Vad ska de ges för liv? Vilka förutsättningar ska det vara? Vilken blir bilden av Sverige om alla som ska jobba i de nya gröna industrierna får bo i bostadsbaracker och det blir fly-in/fly-out? Det blir ingen bra signal till övriga landet, övriga kommuner och övriga industrisatsningar - man tittar på norra Sverige som ett skyltfönster.

Mycket av det som har aviserats, till exempel i Trafikverkets arbete med utbyggnaden av infrastrukturen i norra Sverige, har skjutits på framtiden och ligger fortfarande kvar. De nödvändiga investeringarna i järnvägen i norra Sverige ser vi inte mycket av. Moderaterna var ute i valrörelsen och gav ett lånelöfte till Inlandsbanan AB för att man skulle kunna rusta upp Inlandsbanan. Man skulle på så sätt kunna skapa en transportnod i norra Sverige, inte minst för vidare transporter till Göteborgs hamn. Denna och andra satsningar är viktiga. Vi måste inte minst få fart på bostadsbyggandet.

Fru talman! Tack så mycket till Isak From som har ställt en viktig fråga i sin interpellation, och tack också för svaret från finansmarknadsministern!

Sverige ligger långt fram i klimatomställningen just tack vare stora gröna investeringar och en tydlig politisk viljeinriktning. Vårt land ska ta sin del av ansvaret för att få ned utsläppen men också för att visa omvärlden hur en snabbare klimatomställning skapar jobb och exportmöjligheter.

Den svenska industrin spelar en nyckelroll i vårt samhällsbygge och kommer också att göra det för att vi ska klara klimatomställningen. För att möjliggöra framväxten av en ny industri behöver vi också skapa så goda förutsättningar för det som möjligt.

Vi gjorde vad vi kunde i regeringsställning. Jag hoppas att den nya regeringen gör vad den kan för att driva på för stora investeringar för att ställa om industrin. Det handlar om industrikliv men också andra viktiga insatser.

Just nu märks tydligast den gröna industriella revolutionen i norra Sverige i kommuner som Skellefteå, Boden och Luleå. Här finns grön el, stora landområden och möjligheter för grön omställning. Men det finns också andra kommuner som vill och också tittar på hur det ser ut och hur det går uppe i norra Sverige.

Kommer det att vara så att man kommer att våga att ta klivet och gå in i den här typen av satsningar? Initialt, precis som Isak From talade om, kräver det en hel del insatser från kommunen för att göra det möjligt. Men om kommunerna vågar ger det goda effekter tillbaka till hela vårt land med nya jobb, ny grön omställning och förutsättningar för tillväxt för hela landet.

När man sneglar på detta handlar det om förutsättningar. Precis som min kollega Isak From var inne på gäller det att kunna skapa det. Men det handlar också om ett samhällsbygge för att klara vad det innebär för de delar av landet som det handlar om. Några av kommunerna är Ludvika och Mariestad som nu kikar på om de ska klara av att ta det här steget.

Vi undrar: Finns det också tankar om hur man klarar av hela delen att låta den gröna omställningen och den nya industriella revolutionen ta plats? Det kommer att kosta. Jag är tacksam för besked.

Fru talman! Låt mig börja med att tacka Isak From för debatten och också för det beröm och den gemensamma beslutsamhet som för allt i världen också finns om att hantera många av de problem som Sverige har.

Jag fäste mig särskilt vid en sak. Jag vet inte om det är en särskild typ norrländsk optimism. Jag tyckte att positiva bekymmer var ett roligt uttryck och ett bra sätt att fånga en hel del av utmaningarna. Onekligen finns det en hel del utmaningar att ta tag i för att klara omställningen.

Fru talman! Interpellanten pekar här på en av de sakerna. Mycket kapital kan behöva att anförskaffas och förändringar göras och omsättas i bostäder och säkert också förskolor, skolor och mycket annat på kort tid. Det är klart att det skapar ett antal påfrestningar och bekymmer.

Det kan givetvis också hända att det är en ny typ av utmaning. I grunden är det, precis som interpellanten beskriver det, ett positivt bekymmer. En del kommuner har kanske mer varit vana vid att hantera en relativt konstant befolkning, eller har i vissa fall till och med haft en krympande befolkning. De kan få helt nya utmaningar.

I grund och botten är det väldigt bra. Som boende i en inflyttningskommun vet jag på nära håll vilken typ av utmaningar det givetvis skapar. Jag har själv flyttat från Kalmar till Solna. Det är en av de kommuner som har behövt expandera väldigt mycket. Man har haft nya företag och nya bostäder. Det ställer krav på ny infrastruktur, nya förskolor och nya skolor.

Det skapar givetvis, precis som interpellanten pekar på, en rad olika utmaningar. Det i sin tur går in i många olika delar av det svenska samhället. Det handlar om utjämningssystem, finansieringsmöjligheter, Kommuninvest för möjlighet för en kommun att ta upp lån och så vidare. Här finns en rad olika saker som givetvis samverkar kring både de problem och de möjligheter som finns.

En sak är till exempel Kommuninvest. Det är en struktur vi har i Sverige för att kommuner ska kunna finansiera investeringar. Det har nu stora problem på grund av den bankskatt som infördes av en tidigare regering där man just nu till exempel är hårt pressad i sin affärsmodell. Det är ett bekymmer som finns på detta område.

Det är en lång rad problem som understryks här. Det är infrastruktur, bostäder och mycket annat som kräver investeringar. I grunden handlar det om det givetvis goda affärsidéer och goda möjligheter att driva företag och skapa jobb. I det finns det givetvis en finansieringskraft.

Men det kan också finnas en överbryggnadsproblematik där man har väldigt mycket kostnader här och nu och kanske intäkter sedan, som interpellanten pekar på. Jag är därför glad att interpellanten tar upp att regeringen har tillsatt en utredning. Det finns också ett arbete som har pågått sedan tidigare som bland annat närmar sig den här typen av frågeställningar.

I grund och botten är det alltid komplext. Vi hörde tidigare i debatten hur man i lugn och ro behöver se igenom olika typer av frågor och utmaningar. Alla vet om att det ligger till på det sättet. I grunden verkar det därför inte finnas någon avgörande åsiktsskillnad som jag kan utläsa.

Vi ska i lugn och ro, metodiskt, men också så skyndsamt som möjligt titta på olika typer av lösningar för att den gröna omställningen ska kunna gå så snabbt och effektivt som möjligt.

Den ska givetvis vara till gagn för Västerbotten och Norrbotten men också ytterst, som har lyfts fram här i debatten, för hela Sverige och hela samhället. Den ska också vara till gagn, även om det låter lite högtravande, för hela världen. Det handlar om att möta ett globalt gemensamt problem.

Fru talman! Tack, Niklas Wykman, för svaret!

Det florerar lite olika siffror. Kommunerna i norra Sverige bedömer att lånebelastningen på kommunerna och investeringsbehovet för kommunerna - framför allt Skellefteå, Luleå, Boden, Gällivare och Kiruna - ligger på drygt 600 miljarder.

Det är klar att investeringar i form av nya arbetstillfällen och nya medborgare kommer i ett senare skede när skatteintäkterna kan öka för att befolkningen ökar och välståndet i kommunen har blivit bättre. Därför är det så viktigt att det kan genomföras på rätt sätt.

Jag beklagar att den S-ledda regeringen inte hann genomföra det tillväxtpaket med gröna krediter till kommunerna som vi jobbade väldigt hårt med. Vi lägger nu fram förslaget i våra motioner. Vi vill se en särskild satsning på tillväxtkommunerna som jobbar med klimatomställningen.

Samtidigt har bostadsbyggandet fullständigt havererat. Här går det en bred skiljelinje genom Sverige. Vi har en ökande arbetslöshet och ett totalstopp i södra Sverige. Vi borde kunna matcha det bättre, och regeringen kan också göra insatser.

Men vi ser inte det i budgetpropositionen. Där väljer regeringsunderlaget att satsa på rot för att fler bänkskivor och kök ska bytas när vi behöver bygga fler bostäder.

Vi behöver också säkerställa kompetensförsörjningen med nationella intag på yrkesvux så att alla de som har blivit arbetslösa i en annan del av landet kan ta de jobb som faktiskt nu finns. Vi behöver inte ha arbetslösa.

Det här behöver vi göra. Det är en viktig del i framtiden. Men precis som Eva Lindh lyfte fram är det andra kommuner i resten av landet, kanske också i resten av Europa, som tittar på hur det egentligen går. Var kommer de kommande investeringarna att göras? Det är klart att man som det parti som innehar statsministerposten har en ganska stor möjlighet att göra skillnad här.

Jag har följt Peter Larsson i hans uppdrag och jobb, och jag vet att han kontinuerligt rapporterar. Men för att det här ska bli trovärdigt behöver vi komma ifrån barackboendet. Då behöver man för de nya arbetstillfällen som nu kommer till och för dem som ska jobba i de nya gröna industrierna ha riktiga bostäder så att de kan etablera sig på orten och bidra till en grön framtid.

Fru talman! Låt mig börja med att göra ett konstaterande. Ibland finns det en misstro när det gäller att vi faktiskt gör den gröna omställningen av flera skäl. Det ena skälet är naturligtvis att förändra och ta sig an det klimathot som vi har framför oss. Det andra skälet är att den gröna revolutionen skapar tusentals nya jobb till Sverige. Jag vill bara säga detta.

För kommuner och regioner som tidigare har kämpat med utflyttning och minskade ekonomiska resurser innebär detta något väldigt positivt: hopp och framtidstro. Men det handlar just om att man samtidigt ska se de särskilda utmaningarna. Vi vill framför allt se hoppet och framtidstron, men vi får inte blunda för att detta också innebär stora kostnader.

För att kunna stödja en grön omställning, som är bra både för att ta sig an klimathotet och för att utveckla och stärka arbetsmarknaden i Sverige och ge tillväxt, behöver vi i staten, i Sveriges riksdag och regering, tillsammans hela tiden se till hur vi kan stödja denna utveckling så att den fortsätter framåt.

Det är därför jag tycker att det är så viktigt att vi har den här debatten i dag. Så kan vi lyfta upp vad som behöver göras och se till att vi får satsningar både på gröna krediter och på det som har möjliggjort den gröna industriella revolutionen. Men det handlar också om att hjälpa de kommuner som vågar ta steget och se till att de får det stöd som de behöver.

Fru talman! Jag försöker bidra till en spänstig debatt, men det blir inte riktigt så alla gånger eftersom åsiktsskillnaderna kanske inte är så stora i grund och botten.

Det är bra att det finns en stor gemensam uppslutning kring att Sverige ska vara ledande, inte bara när det kommer till ambitioner utan också när det kommer till förverkligande och produktion av det som är ett klimatsmart samhälle.

Det är bra att det finns en så bred samsyn som möjligt om betydelsen av forskning, betydelsen av utveckling och betydelsen av innovation och nya företag. På det här området kan man till exempel konstatera att vi nu lägger om och tillför resurser för civilingenjörsutbildning. Det är klart att det är viktigt att det finns bostäder, men i grund och botten måste det också till en ingenjör eller någon annan yrkeskunnig kvinna eller man som vill flytta dit och göra jobbet.

På område efter område ser man att det finns en bred uppslutning för att vi i Sverige ska vara ledande för den gröna omställningen. Våra norra landsändar har fått en del unika förutsättningar när det gäller detta. En del har man av naturlig kraft i termer av skog, vattenkraft och mineraler. En del har man av lite sämre orsaker, baserat på att det kanske har varit brist på elproduktion i södra Sverige - något som vi avser att åtgärda.

På det hela taget har Sverige givetvis fantastiska möjligheter. Vi lever i en minst sagt problemtyngd tid, både i vårt eget land och än mer så när man blickar ut över vad som händer i många delar av världen. Därför tycker jag att det är bra att interpellanten lyfter en fråga som ingjuter ett framtidshopp och en framtidstro på att saker och ting faktiskt inte bara kan utan också - om vi sköter oss rimligt väl - kommer att bli bättre.

Det är klart att man kan se fram emot en morgondag då Sverige är ledande inom en rad olika gröna industrier, och då inte bara på skrivbordsstadiet och planeringsstadiet utan så att vi är långt fram på riktigt. Då är det våra produkter, våra råvaror, våra material, vårt kunnande, vår it-kompetens, vår matematiska förmåga, vår programmeringsförmåga och så vidare som är med inte bara här i landet utan runt om i hela världen och gör detta.

Jag kan återigen bara understryka att jag är glad över att oppositionen, här i termer av Socialdemokraterna, har ett instämmande kring den arbetsmetodologi som vi har. Vi har tillsatt en bokstavsutredning kring detta, som man kan säga i grunden är en fortsättning på ett tidigare uppdrag i annan form, för att fortsätta att se över hur detta i praktiken ska gå till.

Låt mig understryka, fru talman, att det, precis som interpellanten säger, är stora samhällsförändringar som krävs om vi ska klara av detta. Det är i grunden någonting positivt, men det är klart att det också i viss mån är en påfrestning. Det är en påfrestning på finansieringsmöjligheterna, som är temat för interpellationen.

För de boende i en kommun som har expanderat mycket över lång tid innebär det också påfrestningar på alla möjliga plan när många människor plötsligt ska flytta in. Det handlar om vägbyggen och trafikproblem som tidigare inte har funnits där. Det handlar om skolor som kanske har haft ett konstant eller ibland sviktande elevunderlag som ska få fler elever. Det handlar om nya typer av utmaningar för förskola och mycket annat i den kommunala servicen.

Det här handlar givetvis inte bara om garantier, och det är dit jag egentligen vill komma. Det är klart att det kan finnas ett behov av garantier, och det prövas olika varianter och förutsättningar i de former som vi redan har nämnt för detta. Jag hörde av interpellanten att den förra regeringen hade övervägt sådana saker men inte kommit i land med det. Men det är mycket som ska till samtidigt. Garantier kan vara ett verktyg; det ska inte uteslutas. Men det är långt ifrån helheten i detta; det är mycket som behöver komma till här på en och samma gång.

Fru talman och finansmarknadsministern! Det är bra att vi är överens om de stora dragen. Jag och vi socialdemokrater välkomnar att Moderaterna nu har en positiv berättelse om industrin.

För att det här ska vara möjligt och för att fler kommuner ska vilja vara med tittar man på vad som händer i norra Sverige. När det gäller det som händer i Mariestad kanske det mer handlar om huruvida man får den el som man behöver och de anslutningar som krävs. Det är lite andra delar.

Det vi ser i norra Sverige är att det finns en tröghet. Det är inte helt säkert att man vill flytta från Mälardalsregionen till norra Sverige trots att man är arbetslös. Däremot finns det en positiv bild av norra Sverige i många av de centrala EU-länderna. Många valde under pandemin att flytta till Sverige, för man såg en form av en ny livsstil. Men då krävs det att man ska kunna bo på något annat sätt än i en barack, och då krävs det också att vi har en politik som möjliggör en garanti där vi behöver ta extra steg. Det saknar jag tyvärr från regeringen.

I grund och botten ser jag ändå detta som något positivt. Jag skrev interpellationen och ville ha debatten för att det är många aktörer som lyssnar och som kontaktar regeringen, om inte dagligen så i alla fall veckovis, och trycker på. Jag tycker att också riksdagen behöver avisera tydligt att vi ser det som händer. Vi behöver vara med, och den gröna omställningen ska ske här och nu. Då behöver vi tillsammans göra vad som krävs.

Fru talman! Jag vill tacka Isak From för denna interpellation i en viktig fråga. Jag är glad för den breda samsyn som finns kring detta. För dem som tittar på debatten, vilka Isak From hänvisade till, är det också viktigt att känna till att det för detta finns en ordnad process med utredningar - det är på det sättet vi arbetar i Sverige - för att se över de åtgärder som behöver komma på plats för den gröna omställningen. Det är viktigt - givetvis inte bara i de norra länen, även om utredningen specifikt tittar på det, utan i hela landet - att vi har ett effektivt klimatarbete som gör att vi kan möta framtiden på ett så bra sätt som möjligt.

Isak From nämnde att folk kan behöva flytta hit från Europa. Nu vet jag inte hur många som tittar på svenska interpellationsdebatter i dessa länder, men om någon gör det kan man konstatera att många av inte bara Sveriges utan också världens vackraste platser finns i vår norra landsände, i Västerbotten och Norrbotten. Det finns alltså goda och starka skäl för den som vill att flytta dit, varav den gröna omställningen och den industriella optimismen givetvis väger tungt i vågskålen.

Avslutningsvis, fru talman, vill jag säga att krediter och olika typer av stöd givetvis kan vara ett inslag som hjälper till. I grund och botten behövs dock att vi har goda villkor för företagande, bra infrastruktur, bra bostadspolitik och en elproduktion i hela landet och att vi inte har tungrodda och långsamma tillståndsprocesser. Det behövs generellt en bra och effektiv näringslivspolitik. Det räcker inte bara med olika typer av stöd och subventioner.

Någon uttryckte det som att alla dessa tillståndsprocesser och sådant skulle kunna beskrivas som en våt filt. Jag upplever det mer som en ocentrifugerad maskin vittvätt över verksamheten. Det är alltså klart att vi har mycket att jobba på brett. Men vi ska göra det - för Sveriges skull, för jobbens skull och för miljöns skull.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.