Ökad andel vindkraft i elmixen

Herr talman! Interpellanten är inte närvarande i salen när jag nu ska avge interpellationssvaret. Det är första gången jag varit med om detta. Jag vet inte hur det fungerar och om det blir något slags walkoversituation i den här matchen. Jag debatterar därmed inte direkt med interpellanten, men jag redogör ändå som brukligt är för mitt svar inför talmannen.

Jessica Stegrud har frågat mig hur regeringen och jag ämnar säkerställa att elsystemet klarar av mer vindkraft.

En robust elförsörjning är avgörande för en grön omställning som gynnar både klimatet och näringslivet. Energipolitiken behöver utvecklas och ta höjd för att kunna möta en elanvändning på minst 300 terawattimmar 2045 samtidigt som vi bygger ett kraftsystem med hög leveranssäkerhet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen arbetar för att förbättra förutsättningarna för ny planerbar elproduktion och har bland annat föreslagit ändringar i miljöbalken för att ta bort begränsningen av antalet kärnkraftsreaktorer samt tillåta nya reaktorer på fler platser än nuvarande tre. Regeringen välkomnar dock all ny kraftproduktion som stärker elsystemet och snabbt kan bidra till dess utbyggnad. Vindkraften har potential att bistå med den ökade elproduktion som behövs för att möjliggöra elektrifieringen. Däremot kan en ökad andel vindkraft innebära utmaningar för en säker drift av elsystemet.

Det är svårt att ange en exakt siffra för hur mycket vindkraft som ett system "klarar av". Men det jag kan konstatera är att för att kunna nyttja den intermittenta produktion som vindkraften är krävs bland annat att det finns planerbar elproduktion som stabiliserar och kan reglera efter hur elförbrukningen varierar under årets alla dagar. Systemets förmåga att hantera intermittent kraftproduktion beror också på vilken omfattning av efterfrågeflexibilitet som finns och hur stora import- och exportmöjligheterna är.

Men för att klara av att samtidigt införa mer vindkraft och ansluta nya industrier för den gröna omställningen behövs ny fossilfri planerbar elproduktion. För att kunna få in en större andel intermittent elproduktion behöver vindkraft - på samma sätt som övriga kraftslag - tydliga och långsiktiga spelregler för att fortsätta att utvecklas på ett sätt som gynnar hela systemet.

Som ett led i detta planerar regeringen att under hösten lägga fram en energipolitisk inriktningsproposition där elsystemet kommer att stå i fokus. Om det är någon som känner att vi inte har talat tillräckligt om el får man riktigt mycket utrymme i höst.

Regeringen beslutade även den 15 december 2022 om ett mycket viktigt uppdrag till Affärsverket svenska kraftnät och Statens energimyndighet om att stärka försörjningstryggheten i energisektorn på både kort och lång sikt. Bland annat omfattar uppdraget att Affärsverket svenska kraftnät, SVK som det förkortas ibland, ska kartlägga hur elproduktion utifrån kraftslag bidrar och samverkar för att skapa en trygg elförsörjning.

Affärsverket svenska kraftnät ska också lämna förslag om hur stödtjänstmarknader, inklusive skydds- och återuppbyggnadstjänster, kan utformas för att ge incitament för potentiella stödtjänstleverantörer att bidra till en robust och effektiv elförsörjning. Deluppdraget ska redovisas senast den 29 december 2023.

Med det sagt vill jag avsluta med att säga att jag har varit tydlig, och jag kommer att fortsätta vara tydlig. Den gröna omställningen och Sveriges fortsatta elektrifiering kan inte endast eller ens primärt bäras av att elsystemet tillförs vindkraft och andra intermittenta kraftslag, det vill säga väderberoende kraftslag. Den linjen står fast. Den har inte ändrats av att vi har gått från opposition till regeringsställning.

Vi kommer skapa förutsättningar för en bra energimix av alla fossilfria kraftslag och göra förändringar i regelverket för att främja ett robust elsystem och mindre sårbarhet för svenska folket.

Talmannen konstaterade att interpellanten inte var närvarande i kammaren.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Tack, näringsministern!

Jag tänker att Jessica Stegrud kanske är försenad och hinner hit om jag begär ordet. Den här frågan förtjänar lite mer debatt. Jag välkomnar näringsminister Ebba Busch historiska omsvängning när det gäller vindkraften.

Jag välkomnar också det svar som näringsministern gav till Marielle Lahti om vindkraftens betydelse. Jag skulle vilja gå så långt som att säga att den vindkraft som kan byggas till havs inom elområde 3 och 4 också är en satsning på norra Sverige som är otroligt viktig.

Där vill jag ge näringsministern rätt. Det som vi har haft under lång tid i Sverige är en kraftig underproduktion av el inom elområde 3 och 4. En kraftfull utbyggnad av särskilt den havsbaserade vindkraften inom dessa områden skulle också göra att det blev ett robustare elnät.

Det är under förutsättning att vi klarar att bygga ut elnäten. Det vet också näringsministern. Näringsministern är också fullt medveten om den komplexitet som finns och som ibland landar i långa miljöprövningar.

Det har också att göra med att en del kommunalråd, särskilt moderater och sverigedemokrater i Skåne, säger nej. Man säger nej till vindkraft och nej till kraftöverföring, vilket blir otroligt kontraproduktivt.

Om vi nu behöver ett mer robust elsystem så behöver också några säga ja. Därför välkomnar jag att regeringen nu har sagt ja. Det är otroligt viktigt för synen på Sverige som industriland att Sverige orkar med att växla upp energiproduktionen i södra Sverige. Det blir förmodligen ingen batterifabrik i Mariestad eller Göteborg om man inte ser att energiproduktionen kommer att byggas ut.

Vi kommer naturligtvis att fortsätta att följa den här frågan från Socialdemokraterna. Jag hade sett fram mot debatten mellan Jessica Stegrud och Ebba Busch. Jag ser att det finns ett litet skav i regeringsunderlaget i den här frågan. Men det kanske framkommer i en senare debatt.

Herr talman! Även undertecknad hade sett fram emot den debatten, framför allt för att visa hur allting hänger ihop.

Den som undrar, ibland ser tidningsrubrikerna och ställer frågan "Är Sverigedemokraterna inte med på vindkraft?" kan googla fram en pdf av Tidöavtalet. Sedan kan man leta upp sidan 15. Där står det jättetydligt att vindkraften är en viktig del av det svenska energisystemet.

Det är fyra samarbetspartier, en majoritet i riksdagens kammare, överens om. Därtill är vi överens med samtliga fyra oppositionspartier om den frågan.

Det som det däremot har talats alldeles för lite om i politiken, och där det har det varit för mycket politik i energipolitiken, för lite fysik och för lite förståelse för energifrågorna och hur ett energisystem fungerar, är vad det är för olika egenskaper som kraftslagen kommer med.

Jag håller helt med Isak From om att vi har haft ett stort problem. Svensk energipolitik har haft en övertro på förmågan och möjligheten att flytta el som produceras i norra Sverige för att hantera södra Sveriges behov.

Vi kan diskutera och dividera i oändlighet vem som är ansvarig för nedläggningen av Ringhals 1 och 2. Men faktum är att det har getts möjligheter i denna kammare att diskutera den frågan och att politiskt försöka stoppa den nedläggningen flertalet gånger.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Där har det varit fyra samarbetspartier som har försökt att förhindra det och fyra som inte har gjort det. Nu står vi här och saknar 3 000 megawatt planerbar elproduktion i södra Sverige. Nu ska vi försöka att hantera det.

Isak From och jag är helt överens. Regeringen och Socialdemokraterna har goda möjligheter att fortsätta att bana väg för lite sans och balans i energidiskussionen och se till att vi får loss den kraftproduktion som är möjlig att bana väg för i södra Sverige.

Det kommer att minska behovet av att överföra från norra Sverige. Där ser man nu en återindustrialisering och möjlighet till en grön stark omställningsboom. Det är viktigt att få ha kvar den fossilfria kraftproduktionen däruppe.

Vi är fyra samarbetspartier som är överens om att alla fyra kraftslag behövs. Det jag uppfattar att Jessica Stegrud med sin interpellation förtjänstfullt är ute efter, trots att hon inte är här i kammaren i dag, är att säga att vi inte kan ha 100 procent vindkraft. Det klarar inte våra system av.

Precis som Isak From är ute efter måste vi också bygga ut elnätet. Väderberoende kraftslag kommer och går. Ibland är det jättemycket kraftproduktion. Då måste kablarna klara av att transportera den elen, lite slarvigt uttryckt.

När det gäller kärnkraften vet vi precis hur mycket den levererar, varje dag, vilket klockslag, när som helst och året runt. Det är samma sak med vattenkraften.

Ovanpå det kommer vindkraften, som kommer och går. Solkraften kommer och går. Det gör att vi får ännu större behov av att bygga ut vårt kraftnät. Där är vi inte i dag, och man ska vara medveten om balansen. Om man vill har mer väderberoende kraftslag behöver man ha ännu mer kablar. Därför behöver vi ha en vettig mix.

Herr ålderspresident! Jag är glad över att vi har lyckats ta debatten nu, för alla goda krafter behövs.

Herr ålderspresident! Jessica Stegrud har inte hunnit hit till kammaren, så vi fortsätter. Det kanske kommer mer i en kommande debatt.

Om jag hade interpellerat hade jag skrivit att jag nu välkomnar regeringens nya inriktning. Men jag skulle också ha ifrågasatt varför man har svängt om pengarna som har gått till SGU. SGU hade ju också i uppdrag att kartlägga havsbottnarna för att utreda var vi kan bygga mer havsbaserad vindkraft säkert och uthålligt.

Det är klart att även den havsbaserade vindkraften ska byggas på rätt ställen och under rätt förutsättningar. Framgent behöver vi, från vår utgångspunkt sett, bygga på både öst- och västkust. Det är ingen som har kunnat bevisa att det finns ställen där det inte alls blåser i Sveriges avlånga land. Jag, som har varit på västkusten under ett antal år under uppväxttiden, kan med ganska god noggrannhet säga att det går att räkna de dagar då det inte blåser ute på öarna på västkusten på den ena handens fingrar. Men det blåser naturligtvis också på östkusten.

Därför är det fortsatta arbetet framöver otroligt viktigt. Energi- och näringsminister Ebba Busch kan väl i sitt avslutande inlägg svara på hur man tänker sig det hela när det gäller SGU. Ska de fortsätta arbetet längre fram? Har man skjutit på det lite grann? Eller vad är anledningen till att man ändrade budgetförutsättningarna för SGU?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr ålderspresident! Låt mig fokusera på det som är själva frågan: När det gäller den här typen av kartläggning av havsbottnar pratar vi verkligen längre fram i tiden. Det är först då det skulle kunna ha effekt.

Regeringen har valt att prioritera tillståndsprocesserna som skulle kunna göra skillnad här och nu. Vi har helt enkelt valt att lägga utredningsresurserna på det, för det är bråttom. Om Sverige inte ska stå kvar på perrongen när andra länder ställer om för att vi helt enkelt inte har ett tillräckligt robust energisystem måste vi bana väg för alla goda krafter.

Jag vill med bestämdhet understryka att vi håller kursen. Vi har aldrig varit emot vindkraft, men vi kan inte bara ha vindkraft. Då blir det de här stålskogarna som jag har talat om. Vi kan inte heller ha hur mycket havsbaserad vindkraft som helst; det klarar inte energisystemet av. Då blir det obalans, och då får vi problem. Det blir också problem för de människor som bor i närheten, för naturen och för miljön runt omkring.

Vi måste ha balans, och jag uppfattar att energipolitiken i Sverige är på väg mot balans. Jag uppfattar att sex av åtta partier i den här kammaren mycket tydligt nu säger att alla kraftslag behövs, och sedan kan vi fortsätta att debattera hur vi skapar de bästa incitamenten för det här. Jag ser fram emot att återkomma till detta.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.