Öppna geodata - en digital racerbana

Fru talman! har frågat mig vilka åtgärder jag och regeringen avser att vidta utifrån riksdagens beslut om tillkännagivande till regeringen om öppna geodata den 18 mars 2021.

Jag delar uppfattningen att tillgången på geodata är angelägen för utvecklingen av flera sektorer och processer i vårt samhälle. Data är en viktig förutsättning för innovation, hållbar tillväxt och minskad resursåtgång. Flera undersökningar visar att den samhällsekonomiska nyttan av att tillgängliggöra data, främst geodata, är hög.

EU har konstaterat att det inom vissa områden i vårt samhälle finns särskilt värdefull digital information som anses vara förknippad med stora socioekonomiska fördelar och som har ett särskilt stort värde för ekonomin och samhället om den tillgängliggörs avgiftsfritt. Ett av dessa områden är geodata.

Med anledning av det stora värdet tog EU initiativ till en omarbetning av det så kallade PSI-direktivet. Detta direktiv beslutades i juni 2019. Som min företrädare tidigare redogjort för i en interpellationsdebatt med Larry Söder avser Europeiska kommissionen att fatta beslut om en så kallad genomförandeakt där det kommer att fastställas vilka datamängder som ska tillgängliggöras avgiftsfritt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I och med att geodata är definierade i direktivet som en särskilt värdefull datamängd kommer genomförandeakten att utgöra en grundplatta för att ta steg mot öppna geodata. Europeiska kommissionen har ännu inte beslutat om denna genomförandeakt, och detta är bekymmersamt. Vi har, för att undvika dubbelarbete, velat invänta ett beslut från Europeiska kommissionen.

Regeringen arbetar dock med att öka tillgängligheten av öppna data i samhället, som en förutsättning för digital innovation och utveckling. Bland annat bereds en proposition inom Regeringskansliet om en ny lag som genomför EU-direktivet om öppna data och vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn samt, ur ett rättsligt perspektiv, främjar och stöder den offentliga förvaltningens arbete med att tillgängliggöra öppna data.

Fru talman! Först vill jag tacka ministern för svaret, som jag anser är positivt i stora delar.

Ministern säger att öppna data är angeläget för utveckling av flera olika sektorer. Jag skulle vilja säga att det är angeläget för i princip alla sektorer. Det handlar i grunden om ett annat sätt att tänka när det gäller information, informationsutbyte och processer. Det är bara fantasin som sätter gränser, vill jag säga, för var vi kan tänka oss att detta är en avgörande milstolpe för vårt samhälles utveckling.

Där vi - och då menar jag kanske mig själv i första hand - bara ser information om kakor, till exempel, kan andra människor ta emot och använda den informationen på ett helt annat sätt som skapar en helt annan nytta. Det är därför detta med öppna geodata är så pass viktigt, menar jag.

Jag hör också i svaret att ministern delar min uppfattning om samhällsnyttan i detta, det vill säga att den är väldigt stor. Det finns olika siffror framräknade på hur stor samhällsnyttan är - den ena större än den andra, vill jag nog påstå. Var den ligger vet vi inte eftersom vi bara är i början av utvecklingen.

Men det är här jag blir brydd. Vi är överens om att öppna geodata är angeläget och innebär en väldigt hög samhällsekonomisk vinst. Riksdagen har vid flera tillfällen tillkännagivit att regeringen ska redovisa på vilket sätt man kan göra geodata öppna och fria. Det finns inga fria nyttigheter; någon måste givetvis betala. Det är väl ett sådant system man ska komma fram med.

Regeringen har själv på olika sätt vidtagit mått och steg i riktning mot att göra detta möjligt. Då har jag svårt att finna mig i att regeringen lutar sig tillbaka och väntar på att EU ska lösa en del av problematiken. Jag tycker givetvis att det är bra att EU är med på bollen och att vi kan samordna så mycket som möjligt, men att vi väntar på EU tycker jag är lite tillbakadraget. Jag tycker att vi ska vara framåtsyftande i stället.

Man kan undra vilka kontakter regeringen har med kommissionen avseende denna fråga. Vilka kontakter tas för att det ska gå så snabbt som möjligt, eftersom vi ser de stora samhällsnyttorna för oss? Och när förväntar sig regeringen att kommissionen är färdig med detta och avser att fatta beslut om genomförandeakten så att vi kan gå vidare, om man nu vill vänta på att EU fattar beslut?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag inser givetvis att en samordning i slutändan är självklar, både för oss och för EU. Men eftersom jag tycker att detta är samhällsekonomiskt viktigt tycker jag att man ska vidta de åtgärder, mått och steg som behövs för att vi ska ha öppna geodata i Sverige, alldeles oavsett EU:s process i detta. Jag tycker inte att det räcker att åberopa en revidering av PSI-direktivet och den genomförandeakt som nämns i svaret som hinder för att göra detta. Jag tycker att man borde gå vidare.

I många texter genom åren har regeringen haft en ganska klar uppfattning: Öppna geodata är bra. Det är bra för näringslivet; det är bra för Myndighetssverige. Men någonstans måste vi fatta de beslut som behövs för att göra detta verkligt. Det är väl detta som gör att jag blir lite frustrerad.

Nu är det andra länder som har gått före oss. Danmark är väldigt duktiga på detta. De införde detta den 1 januari 2013. Såvitt jag vet lyder de, höll jag på att säga, under samma kommission som vi. De har gjort en annan prioritering än vi. Varför kan inte vi göra som Danmark, det vill säga gå före?

Fru talman! Jag vill återigen understryka att jag delar Larry Söders uppfattning att detta är en viktig fråga. Jag hoppas också att de som lyssnar på debatten förstår vikten av frågan, även om den ibland kan framstå som teknisk.

Många blir kanske förvånade över att de använder sig av geodata nästan dagligen, eftersom det redan har blivit en så naturlig del av vår vardag. Man gör det när man använder digitala lösningar för att leta vägen till en restaurang, när man inväntar en hemleverans av någon vara eller när man använder digitala kartor för att se på omgivningen runt ett hus eller en bostad man funderar på att flytta till. Geodata är helt enkelt information som är knuten till en viss plats. Det kan handla om allt från byggnader, fastighetsgränser och vägar till sjöar, vegetation och befolkning.

I dag är tillgången till dessa data en förutsättning för många e-tjänster, appar och handläggningsstöd. Det möjliggör vitt skilda saker som adressökning och navigering i smartphones, samhällsplanering samt beskrivningar av effekten av globala klimat- och miljöförändringar.

Regeringens målsättning är att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter och genom det skapa en enklare vardag för medborgare, en öppnare förvaltning som stöder innovation, delaktighet samt högre kvalitet och effektivitet i verksamheten.

Lantmäteriet har på regeringens uppdrag tillsammans med myndigheter och aktörer i Geodatarådet tagit fram en nationell geodatastrategi för åren 2021-2025. Det vet naturligtvis Larry Söder.

I den nationella strategin är ett av målen att geodata ska vara öppna. Regeringen har ingen annan uppfattning. Öppna data har definierats av den så kallade Öppna data-utredningen som digital information i öppet format som kan vidareutnyttjas och delas fritt för valfritt ändamål.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Ambitionen är hög. Men för att undvika dubbelarbete har regeringen inväntat EU-kommissionens genomförandeakt. Det är bekymmersamt att den ännu inte har kommit. Den skulle ha kommit redan 2019. Nu säger man att den är försenad på grund av pandemin och att den ska komma under 2022. Regeringens uppfattning är att det är bekymmersamt att det har dröjt. Vi hoppas att man håller den nu aviserade tidsplanen.

Det pågår också ett stort arbete med vad vi kallar förvaltningsgemensam digital infrastruktur. Regeringen avsatte närmare 210 miljoner kronor i budgetpropositionen för 2022 för att under de kommande tre åren utveckla infrastrukturen och därefter 45 miljoner kronor löpande för fortsatt utveckling, förvaltning och drift av infrastrukturen.

Vi gav dessutom Myndigheten för digital förvaltning i uppdrag förra veckan att tillsammans med ett flertal andra myndigheter, däribland Lantmäteriet, att fortsätta arbetet med att etablera och utveckla infrastruktur och det nationella ramverket för grunddata.

Detta är viktigt då förvaltningsgemensam digital infrastruktur utgör en grundstomme också vad gäller standardisering av och försörjning av geodata till samhället. Det är av stor vikt att man som användare vet vad man får och kan förvänta sig av de geodata som produceras av Lantmäteriet liksom att de har hög kvalitet.

Jag delar Larry Söders och riksdagens ambition och hoppas att kommissionen presenterar genomförandeakten i närtid.

Fru talman! Jag är medveten om att mycket arbete görs bakom scenen för att hitta strukturer och standarder för detta. Men själva problematiken som jag vill lyfta fram är att vi har ett system som är avgiftsbelagt. Det är också slutet för en del av marknaden som skulle kunna utnyttja detta på ett helt annat sätt. Det är också där vi rent samhällsekonomiskt får effekterna.

Det är avgörande att vi kanske gör dessa två delar samtidigt. Det gäller att se till att strukturerna finns, att vi har standardiseringar och att man inte dubbelarbetar på det sättet. Men det gäller också att vi har ett system som är avgiftsfritt för den som vill använda det och att det är öppet för alla och inte stängt.

Ministern återkommer till att det är bekymmersamt att kommissionen inte har beslutat om genomförandeakten. Är det bara tidsmässigt som det är problematiskt eller ett bekymmer, eller är det andra delar som ministern är bekymrad över? Det kan till exempel gälla inriktningen. Eller är det någonting annat som kan störa vårt sätt att tänka när det gäller öppna geodata som gör att det också kan ta tid?

Det kan egentligen inte vara den ekonomiska kostnaden för oss som nation som det handlar om för att göra öppna geodata. De utredningar som har gjorts tidigare har visat att det ungefär kostar 300-400 miljoner i avgifter som skulle behövas finansieras på annat sätt. Det kan inte vara den största posten i regeringens budget om vi ska vara riktigt ärliga. Det kan inte vara det som hindrar det, utan det måste vara andra saker som gör att vi inte går vidare. De nyttor som dessa 300-400 miljoner skapar i andra ändan är långt mycket större än så.

Sedan kan man fråga sig varför Sverige som är en datanation och digital nation inte går före i dessa frågor. Det är en så pass viktig fråga. Vår kunskap när det gäller digitalisering borde egentligen vara till nytta för hela EU. Det är lite skämmigt att Danmark är före oss i denna fråga. Jag kan inte förstå varför vi inte valde samma väg som dem. Nu gjorde de det ganska tidigt 2013. Det kanske inte riktigt var en stor fråga på riksdagens bord 2013, men vi var inte långt efter. Vi har också väntat väldigt länge.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När man tittar på näringslivets regelråd, som tar fram de viktigaste punkterna för vad som kan vara viktigt för näringslivet framåt, är detta en del som det tar fram. Att öppna geodata ska vara tillgängliga för alla är en av de enskilt viktigaste frågorna för att kunna utveckla näringslivet framåt.

Med det vill jag egentligen påstå att detta inte bara är något för Myndighetssverige utan för hela samhället. Det är där vi gör de största vinsterna. Myndighetssverige kan säkert koppla ihop sig om vi ändå bestämmer oss för det. Men det är viktigt att nyttigheten är öppen för alla och inte bara för myndigheter, kommuner och regioner.

Min fråga till ministern var: Vilka åtgärder avser man att vidta för att åstadkomma det som riksdagen ville utifrån riksdagens tillkännagivande om öppna geodata? Det har jag egentligen inte fått svar på. Hur har man från mars 2021 hanterat tillkännagivandet? Har man noterat att riksdagen tycker att det är en viktig fråga? Vilka åtgärder har man gjort efter det? Det vore bra att nu få en samlad bild i ministerns sista anförande.

Fru talman! Först ska jag säga någonting angående att regeringen menar att det är bekymmersamt att EU-kommissionen dröjer. Det handlar framför allt om tidsaspekten. Vi har inga signaler på att någonting i genomförandeakten skulle vara gravt oroande för Sverige i övrigt. Geodata pekas ut som särskilt viktiga data. Vi utgår från att det också kommer att återspeglas i genomförandeakten.

Jag vill också säga några ord om digitalisering av samhällsbyggnadsprocesser, som Larry Söder också nämner i sin interpellation. Utöver att regeringen tar viktiga steg mot att åstadkomma en förvaltningsgemensam digital infrastruktur driver vi samtidigt på digitaliseringen av samhällsbyggnadsprocessen. Det är extremt viktigt inte minst för bostadsbyggandet.

I Lantmäteriets och Boverkets arbete har det konstaterats att data av hög kvalitet är en förutsättning för en effektivare samhällsbyggnadsprocess. Det är i sig en viktig förutsättning för bland annat fler bostäder. Här har tidigare digitaliseringsuppdrag uppnått flera viktiga delresultat. Men även här återstår mycket arbete för att uppnå en helt digital samhällsbyggnadsprocess.

Regeringen har gett Boverket i uppdrag att fortsätta sitt arbete med att främja en enhetlig tillämpning av plan- och bygglagen i en digital miljö. Uppdraget redovisades innan jul i december 2021. Rapporterna bereds för närvarande i Regeringskansliet.

Den nationella geodataplattformen som nämns i interpellationen är en del av Lantmäteriets uppdrag att bygga upp en digital infrastruktur för data i hela samhällsbyggnadsprocessen. Det ska göra det lättare för bland annat kommuner och byggaktörer att få tillgång till standardiserade och kvalitetssäkrade data, till exempel detaljplanedata. Uppdraget ska slutredovisas senast den 31 januari 2022.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det pågår också en beredning av förslag om ett moderniserat fastighetsregister som syftar till att möjliggöra ett mer tidsenligt tillhandahållande av fastighetsinformation. Det är dock för tidigt att säga när något förslag kan presenteras.

Jag arbetade inte med de här frågorna 2013 när Danmark fattade beslutet. Men man kan konstatera att det då inte fanns någon genomförandeakt att vänta på. Nu lever vi under antagandet att den snart kommer. För att undvika dubbelarbete har vi inväntat den. Det blir bekymmersamt om den fortsätter att dröja. Där har vi ingen annan uppfattning.

Vi kan också konstatera att det arbete som regeringen ändå gör börjar få resultat. Bara från år 2019 till år 2020 avancerade vi i EU-kommissionens mätning Open Data Maturity Report från plats 23 till plats 16. Vi ska inte stanna på plats 16. Det tror jag att både jag och Larry Söder är överens om.

Fru talman! Vi ska givetvis vara på plats ett. När man jobbar inom det område som ministern och jag jobbar ser man hela tiden exempel på att planeringsprocessen digitaliseras. Jag tror att det är viktigt inte bara ur effektiviseringssynpunkt utan också ur rättvisesynpunkt. Många kan med detta system behandlas precis likadant alldeles oavsett vilken kommun de är i, och det känns väldigt bra.

Jag skulle ändå vilja problematisera lite grann. Låt oss säga att kommissionen säger att detta inte kommer 2022 heller utan att det kommer 2023. Då sitter vi i samma situation igen, och jag tror att varje år som går är ett förlorat år för Sverige för just den här delen, som vi skulle kunna utnyttja på bästa sätt.

Jag skulle vilja att ministern och regeringen i så fall trots allt påskyndar processen. Det finns ett stöd i riksdagen för att göra detta om man vill. Skulle man behöva ändra det efter genomförandeakten är väl det i så fall inte svårare än så, om det nu går i rätt riktning. Jag skulle nog helst vilja att ministern säger: Vi kör, alldeles oavsett vad EU gör! Men om EU kommer fram med den är det ju jättebra.

Fru talman! Som framgått av denna debatt blir tillgången till data allt viktigare inom allt fler samhällsområden. En ordnad tillgång till data med känd kvalitet är en viktig del av lösningen på flera av våra stora samhällsutmaningar.

Precis som Larry Söder har påpekat pekar många undersökningar och utredningar på att det finns stora möjligheter till innovation om man kan göra offentliga data, framför allt geodata, tillgängliga avgiftsfritt. Det finns också stora möjligheter att effektivisera samhället och våra myndigheter. Digital information som är känd och av god kvalitet och en effektiv informationsförsörjning möjliggör för våra myndigheter att fatta kloka och välavvägda beslut inom bland annat samhällsbyggandet.

Min och regeringens ambition är givetvis att Sverige ska vara ledande vad avser digitalisering och tillgängliggörande av geodata. Jag har ingen annan uppfattning än riksdagen och Larry Söder; detta är en viktig fråga. Vi har samma målsättning. Många processer är igång både hos våra svenska myndigheter och, som vi har varit inne på flera gånger, på EUnivå.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Som jag sa i mitt inledande anförande har vi för att undvika dubbelarbete velat vänta på EU-kommissionens genomförandeakt om vilka datamängder som ska tillgängliggöras avgiftsfritt. Som jag också sa i mitt inledande svar och som jag har sagt genom hela debatten är det bekymmersamt att det dröjer. Vi hoppas att EU-kommissionens nuvarande tidtabell håller. Om inte får vi säkert anledning att återkomma till frågan här i riksdagen, både jag och Larry Söder.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.