Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

OPS-lösningar inom försvarsanknuten verksamhet i Arboga

Interpellationsdebatt 21 februari 2006
Hoppa över anförandelistan

  • Dela

    Bädda in video

  • Ladda ner

Protokoll från debatten

Anföranden: 7

Leni Björklund (S)

Anf. 25 Leni Björklund (S)

Hoppa till anförandet i videospelaren
Herr talman! Jörgen Johansson har frågat mig vilket konkret åtgärdsprogram jag avser att genomföra för att uppfylla de löften staten gett Arboga för att återskapa de arbetstillfällen som försvunnit i försvarsanknuten verksamhet. Låt mig först få påminna om att statsrådet Ulrica Messing, som är ansvarig minister för åtgärdsprogrammet för Arboga, besvarade en i allt väsentligt likalydande interpellation av Jörgen Johansson den 7 februari 2006, interpellation 2005/06:209. Statsrådet Messing redovisade utförligt de insatser som regeringen gjort avseende både civil verksamhet och försvarsanknuten verksamhet i Arboga. Jag kommer därför i mitt svar att beröra endast den försvarsanknutna delen. I mars 1997 presenterade regeringen ett utvecklingsprogram för Arboga. I detta ingick en utlokalisering av 100-150 arbetstillfällen inom Försvarets materielverk, FMV. I dag omfattar FMV:s verksamhet i Arboga bland annat huvuddelen av kompetensenheten för teknisk information. FMV har ungefär 100 anställda i Arboga. Till detta kommer Försvarsmaktens logistik, FM Log. När FM Log inrättades 2002 lokaliserades teknikdivisionen till Arboga. Numera finns teknikdivisionens stab och bland annat delar av ledningssystemenheten i Arboga. FM Log har ungefär 200 anställda i Arboga. Inriktningen är vidare att under innevarande år göra en viss utökning av verksamheten. Mot denna bakgrund vill jag framhålla att försvarssektorn på ett påtagligt sätt bidrar till sysselsättningen i Arboga. Regeringen har således stått fast vid de löften som givits och genom ett konsekvent arbete också uppfyllt dem. Jörgen Johansson pekar i sin interpellation på Försvarsmaktens interna utredning av sin förrådsverksamhet. Jag tycker inte att det är lämpligt att en intern myndighetsutredning ska diskuteras i riksdagen innan myndigheten har fattat beslut i saken. Det är en fråga för Försvarsmakten att besluta om och därför ska jag inte uttala mig i det enskilda ärendet. Jag är beredd att kommentera saken först sedan Försvarsmakten fattat beslut i fråga om förrådsverksamheten. Jörgen Johansson tar även upp offentlig-privat samverkan, så kallade OPS-lösningar. Offentlig-privat samverkan handlar om att finna alternativa lösningar till hur verksamheter kan bedrivas i syfte att åstadkomma effektivare resursutnyttjande. Försvarsförvaltnings- och Försvarsstyrningsutredningarna har analyserat verksamheter inom försvarssektorn och konstaterat att förändringspotential kan finnas inom vissa områden. Ett sådant område är materielförsörjning, och då till exempel genom offentlig-privat samverkan. Regeringen prövar nu utredningarnas förslag i frågan och avser närmast att återkomma till riksdagen under våren. Behovet av industrins medverkan varierar från fall till fall. Man måste till exempel ta ställning till hur riskfördelningen mellan stat och industri ska se ut för en viss verksamhet samtidigt som kommersiellt godtagbara villkor måste uppnås. Huruvida offentlig-privat samverkan ger flera arbetstillfällen till Arboga återstår att se när förändringsprocessen har fortskridit så pass långt att konkreta resultat kan påvisas, men med tanke på hur den industriella basen i Arboga ser ut borde flera företag kunna bli aktuella för denna typ av verksamhet. I och med denna kompletterande redovisning har Jörgen Johansson nu fått ett samlat svar och en allsidig belysning på den ställda frågan.
Jörgen Johansson (C)

Anf. 26 Jörgen Johansson (C)

Hoppa till anförandet i videospelaren
Herr talman! Jag vill tacka för svaret på min interpellation. Det är helt rätt att jag har ställt en liknande interpellation till statsrådet Messing. Hon och jag var överens om att frågan skulle utvidgas till att även ge försvarsministern möjlighet att svara på den. Ursprunget till frågan är alltså om staten har tagit sitt ansvar. Ansvaret härrör sig från flytten av Volvo Aero från Arboga då 650 arbetstillfällen försvann. Flytten betalades av staten. Samvetet från de inblandade parterna innebar att Volvo och staten satsade 100 miljoner kronor i ett så kallat riskkapitalbolag, Arbustum, som skulle bidra till nya jobb i Arboga. Eftersom avkastningen på det insatta kapitalet sattes så högt innebar det att inga jobb skapades under en tioårsperiod. Det innebar att Arbustum lades ned på hösten förra året. Frågan är om regeringen har hållit sitt löfte. Som jag ser det är svaret entydigt nej. Jag delar alltså inte åsikten att regeringen har stått fast vid de löften som getts och konsekvent uppfyllt dem. Däremot håller jag med försvarsministern om att försvaret specifikt har hållit sitt löfte genom de jobb som har skapats via FM Log och FMV. Det är just här som lite av problemet uppstår. Arboga hade tidigare en arbetsmarknad som till 40 % var försvarsberoende. I dag är det ca 30 %. På en sådan marknad är det givetvis inte bra i och med att man är för beroende av omvärlden - i det här fallet försvarsbeslut. Samtidigt finns det i Arbogaregionen en arbetskår som är kunnig i de frågorna. Nu när försvaret med rätta börjar se över försörjningssidan inom försvaret, och då med en koppling mellan offentligt och privat, framstår det här ur Arbogas synvinkel som mycket intressant. Det skulle dels uppfylla de löften som regeringen tidigare har gett, dels ge förutsättningar att stärka utvecklingen av den civila sektorn i Arbogaregionen. Att göra Arboga till en försöksort i de här frågorna skulle vara helt i linje med de strävandena, som var tanken i bland annat det pressmeddelande som näringsminister Sundström gav ut vid det tillfället - jag tror det var den 23 februari 1997. Jag har förståelse för att statsrådet har svårt att svara mer ingående på mina frågeställningar om den specifika utvecklingen för Arboga. Men att frågan diskuteras ser jag som ett första steg i en positiv utveckling för en av försvarsbeslut hårt drabbad ort. Beträffande förrådsverksamheten har jag också förståelse för statsrådets kommentar om lämpligheten att debattera en utredning som pågår inom försvaret. Men både statsrådet och jag är väl medvetna om att om en förändring ska ske till gagn för Arboga är det i det här skedet som synpunkterna egentligen behöver komma fram. Av utredningen kan jag konstatera att man till stora delar för ett logiskt resonemang och kommer till en slutsats som troligtvis kommer att medföra en effektivisering av förrådshanteringen utifrån försvarets nya förutsättningar. Det är bra. Det som förvånar mig är lokaliseringen av förråden. Här föreslås fyra orter. Alla fyra är belägna i tillväxtcentrum i Mellansverige. Samtidigt finns en väl uppbyggd förrådsverksamhet med möjlighet att vidareutvecklas som uppfyller den kravspecifikation man ställer i utredningen. Dessutom har regeringen uttalat att regeringen ska stötta Arboga som en tidigare drabbad försvarsort. Att jag nu tar upp frågan beror på att jag i den fortsatta diskussionen om etableringsort även vill ta med Arboga. Jag är övertygad om att Arboga klarar sig väl i konkurrensen med övriga orter, bara man får möjlighet att vara med på spelplanen. Det jag reagerar på i statsrådets svar är beskedet om att regeringen genom ett konsekvent arbete har uppfyllt sina löften. Har statsrådet förståelse för att de drabbade i Arbogaregionen inte känner igen den beskrivningen?
Leni Björklund (S)

Anf. 27 Leni Björklund (S)

Hoppa till anförandet i videospelaren
Herr talman! Det är naturligtvis Ulrica Messing som har det samlade greppet över de regionala utvecklingsfrågorna. De olika departementen ska biträda med sina sakområden för att se till att man uppnår målet. Jag har förtroende för de redovisningar och de slutsatser som Ulrica Messing gör över helheten. Det är naturligtvis aktiviteter långt utanför försvarsområdet som ska bilda bas för utvecklingen i Arboga framöver eftersom - vilket är positivt - till följd av det gynnsamma säkerhetsläget det militära försvaret inte längre blir den starka komponenten. Då handlar det om olika insatser av infrastruktur, utbildning och sådant som är nödvändigt för att också etablera annan verksamhet än den som är försvarsanknuten. Såtillvida är det bra om andelen har minskat från 40 till 30 %, även om Jörgen Johansson och jag tycker att det skulle kännas bättre på sikt för Arboga att ha en ännu större civil del. Det är vi överens om. När man tittar på helheten kan man konstatera att staten har gjort insatser för att stärka Arbogas bas näringsmässigt och ge den en civil profil. Sedan kommer vi över till min egen del, som ändå handlar om det som är försvarsanknutet. Jag är glad att Jörgen Johansson och jag är överens om att det är ett viktigt arbete att samverka mellan privat och offentlig sektor. Det ska användas till att först och främst effektivisera den verksamhet som sker i försvaret, men också för att den verksamheten också kan ge infallsvinklar, impulser och skapa bas för annat. Det gör att regeringen ser med stor förhoppning på det. Samtidigt ska man vara klar över att försvarsverksamhet ska fungera i utsatta och pressade situationer. En del av den privat-offentliga samverkan vi har sett prov på har inte alla gånger klarat uthålligheten utan varit sårbar. Det visade sig bland annat under stormen Gudrun. När det gäller försvaret måste vi säkerställa att vi faktiskt uppnår något som är stabilt även i de situationerna. Men vår utgångspunkt är positiv - precis som Jörgen Johanssons. Jag hoppas att det blir bra. Det finns företag i Arboga som är intressanta. Jag är också glad att Jörgen Johansson tycker att det är svårt att diskutera ett arbete som nu bedrivs inom Försvarsmakten. Frågan om hur man vill lokalisera sin verksamhet har vi överlåtit till Försvarsmakten. De ska ha en effektiv organisation, precis som de redovisar. Då är det många aspekter som behöver vägas ihop som vi i Regeringskansliet inte alla gånger kan se. Jag har förstått att Arboga kommun inte har varit helt passiv i frågan. Det är inte så att det utredningsarbetet är färdigt än. Mer tycker jag inte att jag som statsråd kan säga. Vi kan inte hålla på och detaljstyra alla investeringar och förändringar som behöver ske framöver när vi också vill ha ett effektivare försvar.
Jörgen Johansson (C)

Anf. 28 Jörgen Johansson (C)

Hoppa till anförandet i videospelaren
Herr talman! Jag är övertygad om att vi är överens på många punkter. En av anledningarna till att vi står här och debatterar är trots allt att debatten i sig ska bidra till att man ska fundera över etableringsorterna. Jag ser också att den privata och den offentliga sektorn på ett mycket bra sätt skulle kunna bidra till att utveckla försvaret. Jag vill framhålla vissa saker från det pressmeddelande som lades fram i mars 1997. Där framgår att det ska skapas ett långsiktigt utvecklingsprogram för flera jobb i Arbogaregionen. Man säger också att målet är att skapa en region som går från en starkt försvarsberoende verksamhet till ett mer mångsidigt och mindre störningskänsligt näringsliv, och så vidare. Man säger dessutom att regeringen vidare avser att medverka till att verksamheter i statlig regi etableras i Arbogaregionen. Jag vill då återupprepa att försvaret faktiskt har etablerat verksamheter, men det är lite lömskt att diskutera att vi har gått från 40 % till 30 %. Problemet är att vi har haft en befolkningsminskning och en minskning av antalet sysselsatta, och så vidare. Det är en stor andel av försvarsanknuten verksamhet samtidigt som vi givetvis har en personal som har den inriktningen. Det finns alltså en stor kunskap på området. Den ska förvaltas och utvecklas. I allt samhällsarbete gäller att verka för att varje satsad krona ger största möjliga verkan. Jag ser att man har möjligheten här. Det finns en möjlighet att stimulera en utveckling av den civila sektorn. Det finns en möjlighet att uppfylla de löften regeringen har gett till bygden. En koppling mellan nuvarande försvarsverksamhet i Arboga kompletterad med OPS-lösningar med det civila samhället skulle också kunna vara en grund för vidareutbildning av nyckelpersoner inom försvaret. Det är en fråga som vi också har diskuterat. Människor som har gått färdigt sin officersutbildning kan knytas till OPS-verksamheten, för att samtidigt finnas i ständig jour vid eventuella utryckningar på olika håll i världen. När de sedan passerar ålderstrecket för att vara aktiv officer kan de gå vidare i OPS-verksamheten. Jag vet att detta har diskuterats i Arboga, även med försvarsledningen. Det vore en inriktning väl värd att diskutera. Jag upplever, trots allt, att vi är överens om viljeinriktningen. Jag ser fram emot att vi gemensamt ska arbeta för att vidareutveckla Arbogaregionen.
Leni Björklund (S)

Anf. 29 Leni Björklund (S)

Hoppa till anförandet i videospelaren
Herr talman! Det äger nog sin riktighet att en debatt i sig också sätter fokus på en fråga, även om det kan kännas lite tamt för mig som minister att hänvisa till att det här är ett arbete som pågår i den myndighet som har ansvar, med den arbetsfördelning som finns mellan regering och departement. Men det är en tröst för mig att höra att Jörgen Johansson i princip delar min syn, förstår att jag inte i alla delar kan gripa in i de frågorna och har respekt för det. På en punkt är vi ändå oeniga, och det är huruvida regeringen har uppfyllt sina förpliktelser mot Arboga eller inte. Jag tycker att Ulrica Messing i sin redovisning klargjorde att regeringen hade gjort det. Men Jörgen Johansson ska notera att det i det försvarsbeslut som fattades hösten 2004 inte finns något som direkt påverkar Arboga. Det beror på att vi inser att den verksamhet som har sin bas i Arboga också är en del i en utveckling. Men det kan inte vara på benet Försvarsmakten som så mycket ska vila framöver. Jag tycker att det är positivt att procenten försvarsanknutet sjunker i Arboga. Sedan förstår jag att Jörgen Johansson också vill att antalet boende och verksamma i Arboga ska öka. Ta då det som ett tecken. Vi påverkade inte beslutet. Däremot är det naturligtvis så att de orter som omfattas av omställningar på försvarsområdet ändå kommer att påverkas genom att det sker teknikutveckling och förändring, som innebär att man kan bedriva verksamheten på ett annat sätt än tidigare. Då är det också bra att en del väldigt framåtsyftande och framåtriktade verksamheter för försvaret finns kvar i Arboga.
Jörgen Johansson (C)

Anf. 30 Jörgen Johansson (C)

Hoppa till anförandet i videospelaren
Herr talman! Ja, även om statsråd kan verka lama är det oppositionens roll att försöka skrämma upp dem så att de framstår som lite mer aktiva. Vad gäller försvarsbeslutet och drabbade orter är ju Arboga en tidigare drabbad försvarsort men som jag upplever - där är vi inte överens - ännu inte har fått full kompensation. Jag konstaterar vad gäller förrådsverksamheten att de fyra orter som trots allt diskuteras inte är drabbade av det senaste försvarsbeslutet. Samtidigt har Arboga resurser på det här området; vi har både personella resurser och verkstadsresurser. Vad jag vill säga är att om Arboga bara kommer med i konkurrensen med de övriga orterna kommer vi att klara oss bra i den konkurrensen. Men det gäller också att vi kommer upp på bordet och får vara med på spelplanen.
Leni Björklund (S)

Anf. 31 Leni Björklund (S)

Hoppa till anförandet i videospelaren
Herr talman! Jag tror inte att det hjälper att skrämma upp mig. Däremot är det nog framgångsrikt när Arboga kommun tar kontakt med Försvarsmakten och pekar på sina förutsättningar att härbärgera verksamheter. Det jag har erfarit är att de orter som nämns där man anger principerna under ett utredningsarbete är exempel på orter som skulle komma i fråga. Men när det gäller den slutliga bedömningen vill jag ändå säga om placeringen av förrådsverksamheten att det är viktigt att den hamnar på en plats som är optimal utifrån logistiska synpunkter. Jag tror att vi är överens, Jörgen Johansson, om att det är så många komponenter i det att beslutet nog ligger tryggast i Försvarsmakten, och inte i Regeringskansliet eller riksdagen.

Dokument

den 9 februari

Interpellation 2005/06:249 av Jörgen Johansson (c) till försvarsminister Leni Björklund (s)

OPS-lösningar inom försvarsanknuten verksamhet i Arboga

Arboga är en kommun i det inre av Mälardalen med 13 600 invånare. Kommunen har av hävd en stor andel försvarsindustri. Utvecklingen har varit sådan att kommunen sedan 1990 tappat 40 % av sitt näringsliv. Trots det finns fortfarande 1 400 arbetstillfällen som är direkt beroende av försvarsbeslut.

De senaste tio årens befolkningsminskning i kommunen uppgår till drygt 8 %. Samtidigt är andelen arbetslösa och personer i konjunkturprogram ca 8 % vilket överstiger såväl läns- som rikssnittet.

Den mest omfattande förlusten för Arboga var när Volvo Aero, med statens benägna hjälp, flyttades till Trollhättan 1997. Beslutet omfattade 650 direkta arbetstillfällen. Detta tvingade Arboga till kraftfulla åtgärder för att utveckla och differentiera näringslivet. Detta har inneburit att andelen försvarsanknuten verksamhet minskat från närmare 40 till ca 30 %. I samband med Volvo Aeros flytt aktualiserades ett riskkapitalbolag för att stimulera ny och befintlig näringsverksamhet i Arboga. Bolaget som startades gavs namnet Arbustum och tilldelades ett kapital om 100 miljoner kronor, varav staten stod för 60 miljoner och Volvo 40 miljoner. Verksamheten startades med tre anställda, placerade i Arboga. Då styrelsen för Arbustum ansåg att ägarnas höga avkastningskrav, 14 %, inte kunde uppfyllas i Arboga har inga satsningar gjorts i Arboga fram till dess att Arbustum lades ned under 2005. Under föregående år slogs Arbustum samman med ett annat riskkapitalbolag, Aldano, och bildade Småföretagsinvest. Detta har inneburit att såväl verksamhet som pengar flyttats från Arboga och den så kallade satsningen har runnit ut i sanden. Frågan är därför vart regeringens löfte från 1997 om att staten skulle behålla ett engagemang i Arboga tagit vägen. Svek eller ej får framtida satsningar visa.

Föregående års försvarsbeslut påverkar alla orter, mer eller mindre, som har verksamhet som är försvarsanknuten. Då beslutet har mycket av ekonomiska förtecken är det viktigt att inför framtiden planera så att varje krona gör största verkan. Beslutet innebär såväl koncentration av verksamheter som satsning på Battle Group i ett internationellt perspektiv. Hur detta organiseras bör ses utifrån ett effektivitetsperspektiv samtidigt som staten aktivt uppfyller de löften som getts.

Arboga har en lång tradition inom försvarsanknuten verksamhet som logistik, underhåll och förråd. Det innebär att tillgången på såväl kunnig personal som verkstadslokaler och säkra förråd är god. Den direkta anslutningen till ett flygfält och goda kommunikationer i form av såväl väg som järnväg är dessutom en fördel vid etablering av ett logistiskt centrum för försvarets internationella verksamhet. Befintlig industri i Arboga, med klar koppling till försvaret, gör Arboga än mer intressant som etableringsort för nya verksamheter inom försvaret och passar också bra in i den nya uppgift som försvaret fått.

Försvaret utreder en koncentration av förrådsverksamheten. I utredningen framhålls fyra orter som lämplig etableringsplats. Samtliga är större tillväxtcentrum. Trots att Arboga uppfyller den kravspecifikation som nämns, samtidigt som regeringens löften från 1997 kvarstår, nämns inte Arboga som lämplig etableringsort. Utifrån de löften som givits borde en etablering i Arboga övervägas. Samtidigt har försvaret utarbetat en strategi för framtidens försörjning till det flexibla insatsförsvaret. En naturlig del i det arbetet är samverkan mellan samhällets olika parter. Det privata näringslivet tillsammans med offentlig sektor via försvaret är då en naturlig samarbetsform i en så kallad OPS-lösning. Även denna form lämpar sig bra för Arboga då försvarsanknutna företag finns i Arboga tillsammans med befintliga resurser i form av verkstäder, förråd, flygplats samt närhet till nyckelorganisationen FMLOG. Den verksamheten kan också utgöra en väsentlig del av försvarets plan för att behålla nyckelpersoner inom försvaret. Kopplingen mellan försvar, privat näringsliv och möjlighet till utbildning inom nyckelområden som språk, kultur och religion ger Arboga en fördel i konkurrens med andra orter. Kopplingen lägger grunden för att behålla kvalificerad personal samtidigt som den kontinuerligt vidareutbildas utifrån de krav som olika oroshärdar ställer på svensk personal i en insatsstyrka. Samtidigt som detta uppfylls läggs grunden till den enskildes fortsatta civila karriär efter det att åldern sätter stopp för fortsatt engagemang inom försvaret.

Detta är ett axplock av verksamheter som är en följd av strukturförändringen inom försvaret och som med fördel kan användas som åtgärdsprogram för regeringen i syfte att uppfylla de löften som getts.

Avslutningsvis konstaterar jag att statens avveckling och tydliga subvention av Volvo Aeros verksamhet i Arboga kräver krafttag från staten för att lösa ortens arbetsmarknadspolitiska situation. Satsningen på Arbustum var i tanken god men har visat sig vara helt misslyckad. Nya insatser behövs därför för att kompensera den situation som kommunen försatts i.

Min fråga till statsrådet är:

Vilket konkret åtgärdsprogram avser försvarsministern att genomföra för att uppfylla de löften som staten gett Arboga för att återskapa de arbetstillfällen som försvunnit i försvarsanknuten verksamhet?