Ordning och reda i klassrummen

Interpellationsdebatt 12 mars 2019

Protokoll från debatten

Anföranden: 7

Anf. 89 Utbildningsminister Anna Ekström (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Ann-Charlotte Hammar Johnsson har frågat mig hur jag kommer att agera för att det ska bli tydligt i hela Skolsverige hur skrivningar i skollagen ska tolkas för att skoldagen ska fungera för alla. Robert Stenkvist har frågat mig om jag anser att det finns problem med otrygghet vid ett betydande antal skolor i dag och om vi kan lämna över dessa allvarliga problem enbart till skolhuvudmännen. Robert Stenkvist har också frågat mig om jag har några kommande förslag för att öka tryggheten i skolan samt om jag anser att skollagen är tillräckligt tydlig när det gäller lärarnas befogenheter att skapa lugn och ro i klassrummet - detta efter att en skola betalat ut skadestånd trots att läraren följt skollagen.

Jag vill börja med att understryka vikten av ordning och studiero i klassrummet samt att alla flickor och pojkar liksom all personal är trygga i skolan. Utbildningen i skolan ska enligt skollagen (2010:800) utformas så att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. I juli 2019 träder också ändringar i läroplanen för bland annat grundskolan i kraft som tydliggör rektorns särskilda ansvar för detta. Även elevernas ansvar för att visa respekt för skolans personal och andra elever markeras med dessa läroplansändringar. Ordning och reda i klassrummet är en förutsättning för elevers lärande och utveckling. En trygg arbetsmiljö främjar också attraktionskraften i läraryrket. Skolans arbete för att uppnå trygghet och studiero innehåller såväl disciplinära åtgärder som pedagogiskt ledarskap och att motverka kränkande behandling. Som med mycket annat i skolan behövs både tydliga bestämmelser och ett systematiskt utvecklingsarbete för att nå de resultat vi eftersträvar.

Jag har den senaste tiden svarat på liknande frågor om trygghet och studiero i skolan. Det gläder mig att vi är många som engagerar oss i dessa frågor som har betydelse för både elevernas kunskapsresultat och för arbetsmiljön för alla som verkar i skolan.

Mina besked är fortfarande entydiga. I enlighet med januariavtalet ska Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet de gröna under mandatperioden gemensamt ta fram en nationell plan för studiero och trygghet i skolan. I det arbetet ingår att se över de möjligheter som finns för disciplinära åtgärder och att säkerställa ett fungerande regelverk för ett bra arbete med trygghet och studiero i skolan. Elever som hotat eller utsatt andra för våld bör lättare kunna stängas av eller omplaceras. Skollagens disciplinära åtgärder ska kunna användas av lärare och rektor. Lärarna ska kunna utföra sitt arbete med trygghet i sin yrkesutövning och med stöd från rektor och skolhuvudman. I vilken mån vårt gemensamma arbete kommer att leda till att det är just skollagen som bör ändras kan jag av förklarliga skäl inte säga i dag. Det får visa sig.

Andre vice talmannen konstaterade att Ann-Charlotte Hammar Johnsson, som framställt en av interpellationerna, inte var närvarande i kammaren.


Anf. 90 Robert Stenkvist (SD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Tack för svaret, statsrådet - denna sena timme! Jag tackar speciellt för det skriftliga svaret.

Jag håller med statsrådet om att en trygg arbetsmiljö för lärarna ökar attraktionskraften i läraryrket. Det har jag varit den första att säga här i kammaren.

En otrygg arbetsmiljö gör att läraryrket faller i attraktionskraft. Det är en jätteviktig fråga, och det kan vara en av förklaringarna till lärarbristen. Jag har pratat med många lärare som har slutat på grund av allt stök i skolor och klassrum. Därför är det en så jätteviktig fråga.

Frågan är om man inte ska förtydliga lärarnas befogenheter och elevernas ansvar. En annan fråga är om skollagen ska användas i stället för läroplanen. Till och med skollagen, som är tydlig i dag, misstolkas ändå, speciellt av Barn- och elevombudet. Den frågan har också varit uppe till debatt.

I det skriftliga svaret lade jag främst märke till att statsrådet tar upp att en trygg skolmiljö och skolresultat är viktiga och stora frågor och hänger samman med ett tryggt och lugnt klassrum. Hjärnforskaren Martin Ingvar har skrivit ett mycket intressant och adekvat kapitel om hur förödande det är med otrygga skolmiljöer och stökiga klassrum. Det förhindrar all inlärning direkt eftersom den mänskliga hjärnan fungerar så.

Den här interpellationen skrevs före Ekströms debatt i Aktuellt den 4 mars. Hade jag skrivit den efter den 4 mars hade jag kanske kunnat ta den lite vidare. Jag tycker att det var en väldigt bra debatt i Aktuellt. Statsrådet debatterade med en lärare, och jag kände igen mig i mycket av det läraren sa. Jag har ju själv jobbat i skolan, och han kom med väldigt viktiga synpunkter.

I Hjulstaskolan använder man så kallat lågaffektivt bemötande. Det är en metod som, rätt använd, kan fungera för föräldrar och vissa institutioner. Men att använda den i skolan på det sätt som beskrevs i medierna är ju direkt förödande för tryggheten och studieron i klassrummet. Hur kan en rektor inte förstå det? Det är för mig obegripligt.

Det yttersta ansvaret för elevernas trygghet i skolan har faktiskt vi politiker i regering och riksdag. Vi har alla ansvar för detta, trots att kommunerna är huvudmän.

En annan fråga som statsrådet var inne på i tv-debatten var den om det ökande antalet anmälningar mot lärare av elever och föräldrar. Vi har alltså en situation där lärare måste agera mot störande elever, gör så i enlighet med skollagen och ändå i hög grad blir anmälda. Vi har fall där lärare blir frikända av Skolinspektionen och andra instanser men där skolan ändå betalar ut skadestånd. Då undrar jag: Vilken signal ger detta till andra lärare?

Framför allt undrar jag: Om lärare blir rädda för att agera och ingripa mot störande elever, vilket faktiskt är fallet i dag, vilken effekt får det på tryggheten och studieron i många skolor? Det måste ju ytterligare försämra möjligheterna att skapa en trygg klassrumsmiljö, i alla fall enligt min logik.


Anf. 91 Utbildningsminister Anna Ekström (S)

Fru talman! Tack för din närvaro här i kammaren när vi diskuterar dessa viktiga frågor, Robert Stenkvist!

Jag vill vara väldigt tydlig: Den lärare som utför sitt arbete enligt skollagen ska känna samhällets fulla stöd. Den lärare som utför sitt arbete enligt skollagen och tar sitt ansvar för att säkerställa att det råder trygghet och studiero i klassrummet ska inte behöva vara rädd för konsekvenser - så länge man håller sig inom lagens ramar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag tycker att detta är en uppgift för oss politiker, men jag tycker också att det är en uppgift för skolans huvudmän, rektorer, kollegor och eleverna i skolan. Vi har markerat det extra tydligt i en ny läroplansskrivning, som träder i kraft i sommar. Det är dessutom en uppgift för landets föräldrar. Ibland är det som att vi glömmer bort föräldrarnas viktiga roll i skolan. Föräldrarna har en viktig roll i att säkerställa att det barnen gör i skolan ligger i barnens eget intresse, nämligen har ett fokus på elevens kunskap och bildning.

Jag kan bli väldigt orolig över att det ibland smyger sig in en kundmentalitet i föräldrarollen - och ibland även i elevrollen. Att vara elev eller förälder är faktiskt att vara med och ta ansvar för något av det viktigaste i ett barns uppväxt, nämligen att lära sig mycket i skolan och få den kunskap och bildning som behövs för att man ska kunna försörja sig, plugga vidare och vara en ansvarstagande vuxen. Det är också viktigt med tanke på att eleverna faktiskt ska vara med och bygga vårt framtida samhälle. Det kan inte vara så att utbildning och bildning är en vara, en tjänst, på en marknad.

I stället är det något som innebär ett stort arbete för elever och ibland även för föräldrar, även jag är mån om att alla elever ska få det stöd de behöver i skolan oavsett om föräldrarna stöttar dem hemma eller ej. Trygghet och studiero är därför viktigt. Det är viktigt för att vi ska kunna säkerställa att alla elever får utveckla sin fulla potential i skolan, inte bara de som har stöd hemifrån. Är det några som verkligen förlorar på bristande trygghet och studiero i skolan - förutom de grupper som redan har nämnts här, lärare och andra elever - kanske det framför allt är de elever som inte har särskilt mycket stöttning hemifrån. Det är de som blir de största förlorarna.

I lärarrollen, som är en svår roll, ligger en skyldighet att ibland faktiskt utöva tillsyn. Man har en tillsynsplikt. Man har vårdnadsplikt när det gäller de elever som finns i klassrummet. I den rollen kan man ibland vara tvungen att agera på ett sådant sätt att det i stunden är väldigt svårt att avgöra hur man ska göra för att agera inom lagens ram. Mitt budskap är dock väldigt tydligt: Den lärare som agerar enligt skollagen ska ha samhällets stöd.


Anf. 92 Robert Stenkvist (SD)

Fru talman! Statsrådet och jag är faktiskt ganska ense om problembilden, och det gläder mig. Jag vill dock påstå att lärare som agerar enligt skollagen inte har samhällets fulla stöd i dag. Jag har själv jobbat inom skolan och suttit i samtal med rektor och föräldrar när jag har ingripit mot väldigt bråkiga elever. Statsrådet har rätt i att kundsystemet kanske är en bov i detta. Föräldrarna hotar nämligen: Gör ni inte som mitt barn vill flyttar vi barnet till en annan skola, och då - underförstått - förlorar ni skolpengen!

Detta är olyckligt. När jag jobbade i skolan sa jag och många lärare med mig ofta att vi inte hade haft några problem om vi hade haft föräldrarna med oss. Har man föräldrar som jobbar ihop med skolan får man koll på deras barn - på eleverna. Men vi har ju inte det, utan det har skett en kraftig förflyttning jämfört med när jag gick i skolan. Då stod föräldrarna alltid på lärarnas och skolans sida, och nu gör de aldrig det. Jag har läst artiklar om en lärare som blev misshandlad för att han gav en elev ett B i stället för ett A i betyg. Vi har alltså en helt annan situation, och vi måste försöka vända den här utvecklingen. Det är inte lätt, för det har väl även med samhällets utveckling att göra. Det är kanske mer än vad vi mäktar med.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag vill även ta upp BEO, alltså Barn- och elevombudet. Barn- och elevombudet tar i princip alltid ställning för att svårt störande elever som har skickats ut av lärare har kränkts. Det spelar ingen roll hur läraren har agerat eller hur svårt eleven har stört i klassrummet; det är alltid läraren som är elak och har kränkt ett barn. I vissa fall kan det ju vara så.

Jag läste igenom några artiklar före den här debatten och läste då om läraren Carina, som lyfte ut en störande elev ur klassrummet. Hon blev anmäld och friades i alla instanser, men BEO tyckte att hon hade kränkt eleven därför att andra elever såg på. Om man plockar ut en störande elev ur klassrummet är det ganska naturligt att andra elever ser på. Förstår inte Barn- och elevombudet det? Det är någonting som inte fungerar här.

I går fanns det en artikel i Svenska Dagbladet där det också beskrevs att lärarna inte känner trygghet att agera för att skapa lugn i klassrummen och skolorna. Det finns även ett fall från Linköping år 2017. Där var läraren tvungen att fysiskt flytta på en elev, och det är samma sak där: Alla instanser ansåg att läraren gjorde rätt, inklusive tingsrätten, men BEO var såklart av en annan uppfattning.

Jag konstaterar också, med viss förvåning, att BEO är en del av Skolinspektionen. Det är alltså samma skolinspektion som friar de lärare som BEO anser har kränkt störande elever. Detta är märkligt. Det är en märklig utveckling och en märklig hållning.

Jag undrar också om Barn- och elevombudet någonsin tänker på de tysta elever som räcker upp handen och vill lära sig något i skolan. Det är ändå majoriteten i de flesta klassrum. Det sitter tysta elever där som vill få bra betyg och lära sig och som i stort sett gör som läraren säger. Det är de som blir drabbade, förutom lärarnas arbetsmiljö.


Anf. 93 Utbildningsminister Anna Ekström (S)

Fru talman! Jag är förhindrad att uttala mig om enskilda fall, och även om jag inte vore det skulle jag nog iaktta viss försiktighet när det gäller att fälla tvärsäkra domar i fall som jag inte har haft någon som helst möjlighet att sätta mig in i.

Vi ska vara tydliga med att samhället står bakom de lärare och rektorer som inom lagens ram upprätthåller ordning och studiero. Men vi ska också vara tydliga med att inga elever ska behöva utstå kränkningar i skolan, och de elever som utsätts för kränkningar av olika slag ska naturligtvis ha någonstans att vända sig.

I dag fick jag ta emot Bris, Barnens rätt i samhällets, årsrapport om barns livsvillkor. En uppgift i den rapporten som gjorde stort intryck på mig var uppgiften att eleverna anger att mobbningen har ökat i våra skolor under senare år. Här är vi helt beroende av att det finns goda möjligheter för elever att göra sin röst hörd och att eleverna har en vuxen att vända sig till, i skolan eller inom ramen för myndigheternas arbete.

Jag är också väldigt angelägen om att det ska finnas en möjlighet för elever att vända sig till vuxna i skolan och tala om när någonting är på väg att gå fel. Jag vill till exempel inte ta ifrån eleverna någon som helst möjlighet att anmäla misstankar om hedersproblematik eller misstankar om mobbning - misstankar om ett beteende som inte är acceptabelt. Det är också en del av elevernas trygghet och studiero.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

De exempel som jag nu lämnar visar hur viktigt det är att vi när vi ser över de bestämmelser som gäller kring trygghet och studiero tar det stora ansvar vi har som vuxna på stort allvar och verkligen säkerställer att tryggheten och studieron kan fungera på skolan. Men då är det förstås helt nödvändigt att de vuxna som finns i skolan har de verktyg som de behöver för att kunna säkerställa detta.

Nej, fru talman, jag kan inte se att det råder så väldigt stora skillnader i åsikter om den grundläggande frågan, nämligen att det är viktigt att se till att skolan präglas av trygghet och studiero. Jag kommer att ägna den mandatperiod som ligger framför oss åt att säkerställa att det är kunskap och bildning som står i fokus i klassrummen, att elevernas kunskapsresultat kan stiga, att vi kan stärka likvärdigheten i skolan och att skolan är den demokratiska bildningsinstitution som jag vill ha och inte en tjänst som andra på marknaden.

Jag vill också arbeta väldigt hårt för lärarnas arbetsmiljö och för att lärarnas trivsel i skolan ska vara så hög att vi får en bättre tillgång på utbildade och erfarna legitimerade lärare i skolan än vad vi har i dag.

De regler som vi nu diskuterar är ju viktiga, men de är kanske framför allt viktiga därför att de ger en god grund för att lärare ska kunna utöva ett tryggt och säkert ledarskap i klassrummet. Hur god skollagen än är kommer det hela ändå att vara helt beroende av att läraren kan utöva ett ledarskap i klassrummet som är tryggt och som skapar en stämning i klassrummet som gör att eleverna med glädje följer de regler som gäller och samarbetar.

Jag är väldigt stolt över den läroplansförändring som vi har gjort och som verkligen tydliggör att detta är ett ansvar också för eleverna, inte minst därför att det ligger så väl i linje med min syn på skolan - att skolan ska fostra elever till ansvarig frihet.


Anf. 94 Robert Stenkvist (SD)

Fru talman! När det gäller likvärdighet är problemen störst i de så kallade utanförskapsområdena. Jag bor själv i Botkyrka, där det finns vissa utanförskapsområden. Där är problemen värst, och där drabbas eleverna allra hårdast av stökiga och oroliga klassrum. Jag har hört förfärliga historier, även om jag inte vet hur mycket som är sant.

Om vi skulle få lugna och trygga klassrum i dessa områden skulle vi verkligen göra en jättestor insats för eleverna som går i skolan där. Jag tror inte att problemen är störst i Danderyd, utan det är i Norra Botkyrka de är störst.

BEO fäller ju lärares agerande i fall där Skolinspektionen och andra instanser säger att det är okej. Jag vidhåller att det finns något som inte är bra med BEO.

Statsrådet nämnde att mobbningen ökar; det gör den säkert också. Min erfarenhet är att mobbningen ökar med stökiga skolor och stökiga klassrum. Då tappas kontrollen. Barnen, eller eleverna, känner inte trygghet och får inte några fasta ramar. Både barn och elever vill ha fasta ramar, även om de inte alltid ger uttryck för det. Alla barn som växer upp vill ha fasta ramar och vill veta vad som gäller, även om de säger någonting annat. När dessa ramar försvinner ökar trakasserierna eleverna emellan - tyvärr är det så.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Här kommer vi in på lärarnas bristande auktoritet. Det är en utveckling som har skett över tid att lärarnas auktoritet har minskat, vilket naturligtvis kan bero på flera saker.

Jag hade mer att säga, men jag hinner inte med mer.


Anf. 95 Utbildningsminister Anna Ekström (S)

Fru talman! Denna debatt har ju handlat mycket om skollagens olika regler. Vi är överens om att skollagen är viktig. Vi är också överens om att det är viktigt att lärarna känner samhällets stöd. Men det finns också viktiga delar av vår skolpolitik där enigheten inte är lika stor.

Under den förra mandatperioden tillförde regeringen resurser så att 28 000 fler vuxna kan finnas i skolan. Jag tycker att det är väldigt bra, och jag tycker att det är oerhört viktigt. Närvaron av vuxna, och att vi säkerställer att lärare inte måste göra allt som ska göras i skolan, är helt avgörande för att skolan ska vara en trygg och säker miljö såväl för eleverna som för de vuxna.

Vi har höjt lärarlönerna, och vi har genomlevt en period när vi för första gången på mycket länge har sett höjda kunskapsresultat i den svenska skolan.

Samtidigt har vi stora utmaningar och stora problem. Jag tänker framför allt på den bristande likvärdigheten och den stora lärarbristen. Om en del av detta är vi överens, men om en del är vi inte överens.

Jag kommer att fortsätta att kämpa för att skollagen och lärarnas förutsättningar att utöva sitt arbete ska hänga ihop på ett bra sätt. Här tror jag att jag kommer att ha stöd, i enlighet med vad som har sagts i denna debatt.

Men jag kommer också att fortsätta att kämpa i frågor där jag inte kommer att ha samma starka stöd. Till exempel kommer jag att kämpa för mer resurser till skolan. Jag kommer även att fortsätta att arbeta för att skolan ska styras som en demokratisk bildningsinstitution och inte som vilken tjänst på marknaden som helst. Här återstår också att se hur starkt Sverigedemokraternas stöd kommer att vara framöver.

Vi kommer att arbeta med en nationell plan för trygghet och studiero, och vi kommer att göra det tillsammans med Centern, Liberalerna och Miljöpartiet de gröna. Jag ser fram emot detta arbete. Det kommer att vara ett viktigt arbete under min tid som utbildningsminister och ett arbete som jag kommer att finna stor glädje i och känner stor stolthet över.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Interpellation 2018/19:122 Ordning och reda i klassrummen

av Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)

till Utbildningsminister Anna Ekström (S)

 

Skolan ska vara en skyddad plats där barn och unga ska känna sig trygga och kunna utvecklas som individer genom lärande. Tyvärr vittnar allt fler om en vardag i skolan som präglas av stök och oordning. Att hänvisa till ”kränkningar” har blivit ett medel för elever i allt större omfattning att skapa sig en sfär för att kunna fortsätta med dåliga beteenden och alldeles för ofta med familjens stöd. De lärare som agerar för att stävja felaktiga beteenden och eftersträva ordning och reda på ett antal skolor blir de som får bära hundhuvudet. Detta när det egentligen är de som borde ha skolans, samhällets och familjernas stöd i sitt arbete. Resultatet blir att de i vissa fall tröttnar och lämnar sitt viktiga pedagogiska uppdrag. Andra får inte fortsatt tjänst eller vikariat därför att uppbackningen varit för svag.

Den 11 januari 2019 skriver läraren Anna-Karin Gustafson i Helsingborgs Dagblad: ”Vuxenvärlden är rädda för att sätta ned foten, vi värnar om barnen men det blir för mycket ibland. I vissa klassrum och skolor är det helt galet, man tror inte att det är sant. Jag tror inte föräldrar vet hur dåligt det är. Det är fruktansvärt och hemskt hur elever kan bete sig ibland, säger hon.”

Artikeln fortsätter: ”Enligt henne (läraren) tillåter inte skolchefer att lärare till exempel kastar ut stökiga elever ur klassrummet – trots att man har den befogenheten enligt skollagen.”

Helsingborgs Dagblad har haft en hel artikelserie om skolan som visar på en vardag med stök och dålig studiemiljö. Statsrådet Anna Ekström säger själv följande i en intervju med Expressen: ”Men samtidigt är jag lite orolig över om vi får en utveckling där lärare blir så rädda för anmälningar att de inte kan göra sitt jobb på ett bra sätt”.

Det är redan i dag alldeles för få som vill utbilda sig till lärare, och många lämnar yrket. Vi behöver en lärarkår med kontinuitet som kan upprätthålla ordning och reda under skoldagen. Skolor skiljer sig åt, och i en kommun kan dåligt agerande få konsekvenser medan det i andra kommuner inte händer något alls. Barn och ungdomar har rätt till en ordnad skolgång för att framöver göra sina livsval och vara attraktiva på arbetsmarknaden. Skoldagar som ägnas åt stök och oro fördärvar undervisningen och möjligheten att genomföra skolplanen.

Med anledning av ovan vill jag fråga utbildningsminister Anna Ekström:

 

Hur kommer ministern att agera för att det ska bli tydligt i hela Skolsverige hur skrivningar i skollagen ska tolkas för att skoldagen ska fungera för alla?

Besvarades tillsammans med