Rasismen i USA

Just nu talar: {{ VideoModel.activelivespeaker.text }}
{{ videometadata.debatetypename }} {{ videometadata.debatedate }}

Interpellationsdebatt 22 juni 2020

Interpellation: Rasismen i USA

Interpellation 2019/20:412 av Håkan Svenneling (V)

Interpellation 2019/20:412 Rasismen i USA

av Håkan Svenneling (V)

till Utrikesminister Ann Linde (S)

 

Rasdiskrimineringen i USA har sin grund i sekel av förtryck, diskriminering och slaveri. Även om lagar har förändrats så är de rasistiska strukturerna fortfarande synliga i USA.

Under den nuvarande presidenten Trump har rasmotsättningar tydliggjorts och förstärkts. År 2017 skedde kravaller i Charlottesville, Virginia, som ledde till att en kvinna dödades när en högerextrem förövare medvetet körde rakt in i en folkmassa med fredliga demonstranter. Trots att det var tydligt att de rasistiska grupperna stod för våldsanvändning mot såväl motdemonstranter som polis valde president Trump att poängtera våldsanvändningen på båda sidor. Han har i flera sammanhang, bland annat under valmöten, hetsat mot organisationen Black Lives Matter.

Det finns många exempel på hur våldet mot i synnerhet svarta män fått brutala konsekvenser. I februari dödades exempelvis Ahmaud Arbery i Georgia under en joggingtur av två män. Trots videobevis dröjde det nästan tre månader innan de greps.

Den senaste tidens demonstrationer runt om i USA har sin grund i polisvåldet, vilket ledde fram till att George Floyd mördades. Polisvåld, särskilt mot just svarta män, har länge varit en fråga som debatterats, men våldet består.

Mordet på George Floyd har utlöst en protestvåg över USA. I stället för att mana till lugn har president Trump sagt att han avser att sätta in militären för att komma till rätta med oroligheterna.

Det amerikanska fängelsesystemet är stort och omfattande. Från att på 1970-talet ha 300 000 fångar sitter i dag 2,3 miljoner amerikaner i fängelse. Var fjärde fånge i världen finns i USA. Utbyggnaden av fängelser och de höga talen av dömda hänger ihop med en kapitalistisk logik där det finns stora pengar att tjäna i att driva fängelser och använda fångar som billig arbetskraft. Fängelsestrukturen har de senaste decenniet flyttats över till migrationscenter, och samma företag driver numera dessa center. En stor andel av de fängslade är afroamerikaner.

När du har varit fängslad försvinner också dina medborgerliga rättigheter i flera delstater. En sådan rättighet som kan tas ifrån dig är din rösträtt. Det bidrar till ökad marginalisering i samhället.

USA är för Sverige i många utrikespolitiska frågor en viktig partner. Därför upplever jag ofta Sveriges kritik av USA som svag, särskilt när det kommer till frågor i den amerikanska inrikespolitiken. Den täta kontakten med USA borde i stället resultera i en tydligare kritik av de system som upprätthåller rasismen i USA.

Med anledning av vad som anförts ovan vill jag fråga utrikesminister Ann Linde:

 

Avser ministern att lyfta den strukturella rasismen med USA:s regering?