Rätten att starta och driva friskola

Herr talman! Christian Holm har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att förhindra att ett liknande fall som det i Torsby kommun inträffar samt hur jag på sikt vill värna allas rätt att ta initiativ till etablering av fristående skolor. Som minister får jag inte kommentera enskilda ärenden. Jag kan därför inte gå in närmare på det fall i Torsby kommun som interpellanten tar upp. Jag ska däremot kommentera de principiella aspekterna på frågan om etablering av fristående skolor. Det är positivt att skolväsendet rymmer både kommunala och fristående skolor. Framväxten av allt fler fristående skolor har medfört konkurrensutsättning och ökad valfrihet för föräldrar och elever, samtidigt som lärarna har fått fler arbetsgivare att välja mellan. Mångfald och konkurrens är, i allt väsentligt, till fördel för kvalitetsutvecklingen i svensk skola. Självfallet ska alla ha rätt att ta initiativ till en etablering av en fristående skola. Skolverkets prövning av godkännande och rätt till bidrag ser jag som en garanti för att alla ansökningar får en likvärdig och rättvis behandling. Skolverkets beslut om godkännande och rätt till bidrag kan överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Det kan, för att ta ett exempel, en kommun göra som anser att etablerandet av en ny fristående skola medför påtagliga negativa följder för skolväsendet i kommunen. Jag instämmer alltså i interpellantens uppfattning att det i en demokrati alltid måste finnas en rätt att överklaga beslut. Däremot är inte en kommun regelmässigt skyldig att betala ekonomiska bidrag innan den rättsliga prövningen av ett överklagat beslut är avslutad. Den domstol som prövar överklagandet kan dock interimistiskt förordna vad som ska gälla i avvaktan på slutgiltigt avgörande, till exempel rätt till bidrag för en fristående skola. Avslutningsvis har regeringen gett en särskild utredare i uppdrag att föreslå vilka ändringar i lagstiftningen som behövs för att skapa likvärdiga villkor mellan kommunala och fristående skolor. Utredaren ska bland annat föreslå hur man kan göra kommunernas beräkningar av ersättning till fristående skolor mer öppna och förutsägbara. Kommunernas möjlighet att utöva inflytande över ansökningsprocess och tillståndsgivning till fristående skolor ska minska. Samtidigt ska det bli möjligt för en enskild huvudman att överklaga en kommuns beslut om ersättning till en förvaltningsdomstol.

Herr talman! Jag vill börja med att tacka utbildningsministern för svaret. Det var ett bra svar, och jag är positiv till intentionerna i svaret. Jag skrev interpellationen inte enbart på grund av Torsbyfallet, men jag försöker använda det som någon form av övergripande fall. Det finns många Torsby runt om i landet - kommuner där man ganska aktivt motarbetar försök att få en mångfald inom skolan. Friskolereformen är en av de viktigaste reformerna inom skolan i modern tid. Där har elever och föräldrar getts möjlighet att både kunna välja och välja bort en skola. Detta är tyvärr inte alltid uppfattningen i de kommuner och bland de företrädare som inte vill ge eleverna i just dessa kommuner denna valfrihet. Vissa hävdar att friskolor endast fungerar i storstäder och i områden där det är en hög befolkningstäthet för att i andra kommuner får det bara plats en skola. Men det finns motstånd även i storstadsområden. Det finns många skäl, men de är sällan väl underbyggda. Jag tror inte heller att påståendet att det bara skulle fungera i storstäder stämmer. Det är minst lika viktigt i glesbygdslän. Jag kommer själv från ett glesbygdslän. Går man riktigt långt ut på landsbygden som i fallet Transtrands skola i Torsby är enda chansen för skolan att vara kvar att få möjligheten att bilda friskola när kommunen bestämmer sig för att lägga ned. Det är ganska långt till grannskolan. I detta fall har kommunen överklagat beslutet i varje domstolsinstans, ända fram till Regeringsrätten. Det är inte slutgiltigt klart ännu, men nu har man åtminstone fått ett beslut så att man kan driva verksamheten och fått ekonomiskt stöd. Utbildningsministern tar upp att kommunen inte har regelmässigt krav på att betala ut innan fallet är avgjort. Problemet är ett sådant här fall kan ta väldigt lång tid när det går till alla instanser. Om man skulle jämföra med ett brottmål där man blir åtalad och kanske till och med häktad så kan man efter att tingsrätten avgett friande dom bli frisläppt och kan agera. Man kan få fallet överklagat, men i övrigt kan livet gå vidare som vanligt till dess att en högre instans eventuellt beslutar något annat. Det är viktigt att man försöker se över problematiken på ett eller annat sätt. Jag ser verkligen fram emot den särskilda utredarens rapport. Det är viktigare att vi ser till att elever och föräldrar ges makten att själva kunna välja än att man ser till att kommunen ska ha det inflytandet. Jag är positivt avvaktande till att ta del av utredarens rapport.

Herr talman! Tack, Christian Holm, för frågan! Jag uppfattar att vi har samma grundhållning i detta. Om man ändå ska problematisera det något menar jag att lagen i allt väsentligt i dag har den utgångspunkt som Christian Holm vill att den ska ha, nämligen att det är elevers och föräldrars rätt att välja som är utgångspunkten. Det kan ibland vara en trög process när saker och ting överklagas, men i slutändan är det Skolverkets uppgift att bevilja tillstånd, även om kommunen inte vill det, om man finner att invändningarna inte är så starka. Det finns partier i denna riksdag som skulle vilja lägga hela beslutsrätten hos kommunerna. Då förstår var och en att det i rätt många kommuner i Sverige skulle det inte finnas några friskolor över huvud taget, särskilt i de kommuner som styrs av politiska partier som ogillar friskolor av ideologiska skäl. Det är därför som lagstiftaren, riksdagen, har valt att lägga makten hos Statens skolverk som har att göra en granskning. Om friskolan uppfyller läroplanen ska den få tillstånd, såvida det inte medför betydande ekonomiska och organisatoriska besvärligheter, som det står i lagen. Å andra sidan är det väl så att denna typ av beslut måste i ett rättssamhälle kunna överklagas. Då hamnar man i den situation som interpellanten beskriver. Under tiden som rättsprocessen pågår vet ingen riktigt hur det kommer att sluta. En friskola som startas har svårt att drivas något enstaka år som provisorium om man inte vet om man ska få leva kvar eller inte. Att driva den interimistiskt och få ett bidrag för att sedan få lägga ned efter ett år om domstolen går på kommunens linje blir i praktiken omöjligt. Det ska bli mycket spännande att se vad utredaren kommer fram till. Ska jag spekulera får jag väl gissa att det blir rätt svårt. Vill vi att det ska vara möjligt att överklaga beslut blir det rätt svårt att förhindra att kommuner som är negativa till friskolor ibland överklagar beslut. Det får prövas i domstol, och starten av friskolan får dröja tills besluten är färdigfattade även om det ibland tar tid. Lösningen är snarare att skynda på rättsprocesserna så att det går fortare. Det är en intressant aspekt att diskutera om det skulle vara så att någon tycker att vi inte ska ha överklaganderätten. Men jag uppfattar att interpellanten anser att den rätten ska finnas. Då är det svårt. Svaret är att jag inser problemet. Samtidigt måste överklaganderätten finnas i ett rättssamhälle. Då kan denna typ av problem uppstå. Snabba på processerna! Det ska också bli intressant att se om den särskilda utredare vi har tillsatt har kommit på något annat finurligt. Annars är risken att problemet delvis kommer att finnas kvar.

Herr talman! Det stämmer nog bra att interpellanten är överens med statsrådet på de allra flesta punkter i denna fråga. Det känns bra, inte minst eftersom vi sitter i en allians. Jag tror också att det är vettigt att man har rätt att överklaga. Däremot vill jag ytterligare poängtera det som utbildningsministern tar upp om vikten av att det utreds snabbt och att överklagandeärendena går så fort som möjligt och givetvis även rättssäkert. Man kan alltid fundera på detta med betydande ekonomiska konsekvenser. Det uppges även i det fall som jag har valt att använda som exempel. Jag tror inte att problemet är att den enskilda friskolan skulle kosta mycket pengar, utan det kanske är att just den kommunen inte riktigt har lyckats med att hålla kostnaderna för sin utbildning, eller kostnaderna över huvud taget i kommunen på olika områden, nere. Det gör att kommunen befinner sig i en ekonomisk situation som inte är speciellt hållbar. Alldeles oavsett en etablering av friskola eller inte kommer den situationen att kvarstå för kommunen om man inte gör något mer radikalt. Att en skola får rätt att etablera sig enligt Skolverket och uppfyller kriterierna borde vara grund nog för att få etablera sig. I övrigt, som sagt, tusen tack för svaret!

Herr talman! Det är inte så mycket mer att tillägga. Jag uppfattar att Christian Holm och jag har en gemensam problemuppfattning om detta och en gemensam grundsyn på i vilken riktning man bör gå. Vi får nu avvakta den särskilda utredning som har tillsatts.