rättsvårdande myndigheter

Fru talman! Gunnel Wallin har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att höja effektiviteten och öka samarbetet mellan de rättsvårdande myndig- heterna. Bakgrunden till Gunnel Wallins fråga är lokalför- sörjningen och samordningen av lokaler för rättsvä- sendets myndigheter. Sedan några år tillbaka pågår ett omfattande ar- bete med att reformera och utveckla rättsväsendet. Reformarbetet utgår från en helhetssyn på rättsväsen- dets verksamhet. Ansvarsfördelningen mellan rättsvä- sendets myndigheter ska vara väl genomtänkt, och arbetet ska präglas av en långtgående samverkan mellan myndigheterna. Utvecklingen ska utgå från medborgarnas perspektiv och möta medborgarnas berättigade krav på snabbhet, rättssäkerhet och hög kvalitet i rättsväsendets alla verksamheter. För drygt ett år sedan tillsatte regeringen en sär- skild beredning, Beredningen för rättsväsendets ut- veckling. En huvuduppgift för beredningen är att undersöka möjligheterna att med bibehållen rättssä- kerhet öka effektiviteten och kvaliteten i rättsväsen- dets arbete. I beredningens uppgifter ligger bl.a. att uppmärk- samma övergripande frågor om lokaliseringen av rättsväsendets myndigheter. Myndigheterna har själva ansvaret för sin lokalförsörjning. Beredningen ska överväga om det finns anledning att ta några initiativ när det gäller att få till stånd en ökad samordning mellan rättsväsendets myndigheter i lokaliseringsfrå- gorna. I direktiven för beredningen uppmärksammas t.ex. frågan om det finns behov av ett särskilt "samordningsforum" där myndigheterna skulle ha att presentera såväl sina kortsiktiga som sina långsiktiga planer i lokaliseringsfrågor. Det sägs också i direkti- ven att om beredningen kommer fram till att så är fallet bör man kunna redovisa på vilket sätt och i vilka former ett sådant forum skulle kunna verka. Jag har fått berättat för mig att beredningen under detta år kommer att påbörja arbetet med frågan om myndig- heters lokalisering. Förutom lokaliseringsfrågor har ett flertal andra större frågor lagts på beredningen att överväga. De kanske mest prioriterade frågorna har därvid gällt möjligheterna att försöka förkorta genomströmnings- tiderna i brottmål och frågan om på vilket sätt den brottsutredande verksamheten kan förbättras. Bered- ningen har lämnat två delbetänkanden som behandlar just de sistnämnda frågorna. Båda betänkandena bereds för närvarande inom Justitiedepartementet. Parallellt med det arbete som bedrivs inom Be- redningen för rättsväsendets utveckling pågår ett omfattande reformarbete inom respektive verksam- hetsområde. Sedan ett antal år tillbaka pågår ett ar- bete med att fortlöpande utveckla samarbetsformerna mellan polisen och åklagarväsendet. Samverkan sker vidare i olika frågor avseende häktade, anhållna och gripna inom ramen för lokala grupper med företräda- re på chefsnivå från kriminalvård, polis, åklagare och domstol, s.k. HAG-samverkan. I dessa grupper dis- kuteras t.ex. lokalfrågor, frågor om transporter och andra gemensamma frågor. Vad gäller domstolsvä- sendet kräver det pågående reformarbetet bl.a. för- ändringar av den yttre tingsrättsorganisationen. Vid samtliga beslut om förändringar av tingsrättsorgani- sationen har frågan om samordning med rättsväsen- dets övriga myndigheter vägt tungt vid regeringens slutliga ställningstagande. Vad gäller frågan om användandet av gemensam informationsteknik kan sägas att Rikspolisstyrelsen, Riksåklagaren, Domstolsverket och Kriminalvårds- styrelsen i årets regleringsbrev har fått i uppdrag att redovisa vilka åtgärder som har vidtagits för att uppnå en för rättsväsendet samordnad informationsförsörj- ning. Den strategi för samordning av rättsväsendets informationsförsörjning som regeringen beslutat och den tidsplan som myndigheterna i Rådet för rättsvä- sendets informationsförsörjning, RIF-rådet, har fast- ställt ska ligga till grund för det arbetet. Den strate- giska plan som rådet arbetar med ska vara färdig senast den 1 april 2002. Svaret på Gunnel Wallins fråga är alltså att det för närvarande pågår ett omfattande reformarbete inom rättsväsendet som bl.a. syftar till att öka effektiviteten och kvaliteten i rättsväsendets arbete. Även frågan om ökad samverkan mellan myndigheterna ingår som en viktig del i reformarbetet.

Fru talman! Jag vill först tacka justitieministern för svaret. Det innehöll mycket ord och uppräkningar. Jag håller med om att det är viktigt med en helhetssyn och att man har helheten klar för sig. Verksamheten ska vara väl genomtänkt, och arbetet ska präglas av en långtgående samverkan. Sedan står det också någonting om medborgar- perspektivet. Det var mycket av detta som fick mig att skriva den här interpellationen. I slutet av året fick jag ta del av planerna för nordvästra Skåne där man nu tänker bygga ett nytt polishus eller skaffa nya lokaler för polisen och för tingsrätten. Det har funnits en bred samverkan mellan polis och kriminalvård, och häktet har legat på samma ställe. Det har fungerat ganska bra, även om det har varit trångt. Så går var och en till sitt håll, och det finns inte längre någon samverkan. Med tanke på medborgar- perspektivet är det inte lätt att förklara detta för folk i nordvästra Skåne. Frågan har varit mycket debatterad, och sitter man i justitieutskottet får man naturligtvis frågor. Under min tid i justitieutskottet har det varit en av de viktigaste frågorna att man får ett samman- hang, att man kan samverka och samarbeta. Har vi begränsat med pengar måste vi använda dem på det mest effektiva sättet. Det som står ned- skrivet på papperet är vackert tänkt, men det gäller ju att följa upp vad som händer i verkligheten. Man kan fråga sig: Om viljan finns, varför har det då dröjt så länge innan man har satt i gång hela apparaten? Vi har inte råd att låta varje enhet arbeta för sig, att varje tårtbit isolerar sig. Man arbetar ju för samma människor. För att det ska bli effektivt och för att man ska få en kvalitet måste det hänga ihop. Vi måste kunna lyfta blicken så att vi kan få ett grepp om hel- heten. En sammanhållen rättskedja är ett ofta använt begrepp. Men vägen dit verkar vara väldigt lång. Det står också i svaret att man ska möta medbor- garnas berättigade krav på snabbhet, rättssäkerhet och hög kvalitet. Jag tycker att det saknas ett ord, nämli- gen tillgänglighet. Man ska också komma ihåg att det är viktigt att tillgängligheten är god för alla medbor- gare. Jag tänker på reformeringsprocessen inom rättsvä- sendet. Sätter man i gång en sådan stor apparat måste man noga tänka igenom den och ha helheten klar för sig. Det gäller inte minst detta med samordning och samarbete. Det borde ha funnits med i direktiven och inte komma efteråt, precis som när man kastar in jästen efter degen. Det har gjorts många utredningar och startats många projekt, men man måste tänka på helhetssynen. Jag ska nämna ett praktiskt exempel. Vi håller nu på att behandla revisorernas skrivelse när det gäller myndighetssamverkan mot ekonomisk brottslighet. I det sammanhanget kan man se att det inte fungerar, utan det hela får rättas till i efterhand.

Fru talman! När det gäller situationen i nordvästra Skåne är min inställning att det är bra om man kan samverka och om det görs från ett medborgarpers- pektiv så att det blir bäst för så många som möjligt. Men jag är förhindrad att å regeringens vägnar styra myndigheternas beslut. Jag har besökt Helsingborgs tingsrätt och uppfattade då att man hade en oerhört stark önskan att flytta från lokalerna. Men mer än så vill jag inte säga, eftersom jag inte heller ska ha för starka åsikter om olika förändringar som myndighe- terna fattar beslut om. Detta med rättskedjan är en oerhört angelägen fråga. Den ska tillgodoses på olika sätt. Regering och riksdag ska med förändrade regelverk göra det lättare för de olika myndigheterna att samverka, vilket nu sker. Det är också viktigt att fortsätta att stödja alla de projekt ute i landet mellan polis och åklagare där man med befintliga resurser väsentligt har kunnat förkorta handläggningstiderna. Jag är oerhört positiv till samverkan mellan myn- digheter, men det finns en begränsning, och det är domstolarna. De måste behålla sin självständighet. Sedan kan man diskutera vad som är domstolarnas primära uppgifter, t.ex. om kallelse av vittnen tillhör den dömande verksamheten. Där är det viktigt att det förs en diskussion. Men, som sagt, det är mycket bättre att myndig- heterna samverkar och gör saker och ting samtidigt i stället för att vänta på att den ena myndigheten ska bli klar med en del i en rättskedja. När det gäller tillgängligheten till domstolar för medborgarna anser jag att den i och för sig är viktig, men den får inte helt styra huruvida man ska slå samman domstolar eller inte. Det finns många andra skäl till att man inte ska göra det, på samma sätt som det finns skäl för att göra det. Det är för att det finns skäl både för och mot som det nu pågår en utvärde- ring av de tidigare sammanslagna tingsrätterna. Po- ängen med en utvärdering är just att man inte har förutfattade meningar och synpunkter på ett eventu- ellt ställningstagande. Därför ska vi låta utredningen arbeta, analysera svaret och sedan fatta beslut. Men under den tiden fortsätter detta arbete på ett ställe, och det är vid Stockholms tingsrätt. Där är förhållandet det motsatta. Frågan är om inte Stock- holms tingsrätt är för stor. Även den frågan får vi avvakta, och därefter får vi ta ställning. Sammantaget: Det pågår olika projekt. Man måste börja med utredningar, men sedan ska de också leda fram till beslut.

Fru talman! Jag tror att det finns en god vilja. Va- re sig ledningen eller verksamheten i stort anser nog inte att det finns något hinder mot samarbete. Men på många ställen saknar man verktyg, t.ex. när det gäller ett gemensamt datasystem. På vissa håll saknar man en stark ledning. Det saknas resurser. Kriminalvården i nordvästra Skåne har nu föreslagit att häktet ska placeras på anstalten i stället för på polishuset. Det är för att man måste spara. Man har inte några andra möjligheter, och dessa uppgifter har jag fått från generaldirektören. Det är för stora enheter. De är inte överblickbara. Justitieministern nämnde Stockholms tingsrätt. Det kan också vara politiska ställningstaganden som lägger hinder i vägen. Det gäller t.ex. att man ska slå samman tingsrätten i Landskrona med tingsrätten i Lund. Det förorsakar en otroligt stor ineffektivitet och en stor irritation, och det är ett onödigt slöseri med både ekonomiska och personella resurser. Det har jag påpekat vid ett flertal tillfällen. Trots det gör man denna sammanslagning, vilket inte kan sägas vara med beaktande av medborgarperspektivet. Jag kan förstå att domstolarna ska ha en självstän- dig roll. Men det finns flera exempel på att det funge- rar alldeles utomordentligt att ha en gemensam admi- nistration och ändå behålla sin självständighet. När resurserna är knappa och det är myndigheterna själva som ska bestämma över lokalerna måste man gå in och göra vissa påpekanden. Det ansvaret har man som politiker, eftersom resurserna är så knappa. I nordvästra Skåne är man överens om att polis och åklagare ska arbeta tillsammans. Men på andra håll har man byggt ett nytt polishus och förlagt verk- samheterna till olika ställen. Det finns både-och. Jag tycker att det är viktigt att påpeka att det är nödvän- digt med samverkan och effektivisering och att våra knappa resurser ska hanteras på bästa sätt. När det nu har gått snett i nordvästra Skåne kan man gå ut och påpeka att man tycker att det är viktigt med samarbete, men man måste också analysera varför det har blivit så här. Jag känner att det pågår en maktkamp här. Det är något som brister i ledarskapet om man inte kan se vinsterna med en samverkan.

Fru talman! Gunnel Wallin och jag brukar vara överens om ganska många saker. En sak som vi är överens om är t.ex. att man ska utvärdera vad som kan vara administrativt arbete och vad som är dö- mande verksamhet. Regeringen anser att det är viktigt att man håller på den dömande verksamheten, men det inte får förhindra att man ändå ser över vissa uppgifter som t.ex. åklagare kan ha. Samverkan är viktig, och, som sagt, regeringen och riksdagen ska skapa förutsättningar för att lokala myndigheter ska samverka. Men vi ska inte lägga oss i, vi ska inte tala om exakt hur de ska samverka. Det vet man bäst utifrån de lokala förutsättningarna. Det är inte alltid som det är helt nödvändigt att polis och åklagare arbetar i samma lokaler, även om det är till fördel. Det kan finnas skäl att inte göra det, särskilt med tanke på att det alltmer går mot en dato- risering av förundersökningar. Det gör att man snabbt kan ta del av samma förundersökning, även om man inte sitter under samma tak. Som sagt, jag är positiv till ett fortsatt utvecklande av samarbetet mellan framför allt polis och åklagare men även med t.ex. socialtjänst. Vad gäller kriminalvården är det riktigt, som Gunnel Wallin säger, att det har varit för få platser. Just av den anledningen ökades antalet fängelse- och häktesplatser med ca 150 förra året. Regeringen är väl medveten om att det i framtiden kommer att kunna behövas ytterligare resurser. Det är just av den anled- ningen som det särskilt står angivet i budgetproposi- tionen att regeringen avser att återkomma med ytter- ligare ökning av medel när behov uppstår. Mycket av det som sker i nordvästra Skåne är på planeringsstadiet. Andra saker är under utvärdering, och jag vill igen understryka att vi inte ska ha några synpunkter på den under utvärderingens gång.

Fru talman! Jag kan hålla med justitieministern om att vi har varit överens i ganska många diskussio- ner och debatter här. Vi hade ju en debatt i går, där många liknande fall togs upp. Jag berörde bl.a. att ärenden med unga brottslingar ska hanteras inom sex veckor. Så fungerar det inte riktigt i dag på ett antal ställen. Det finns alltså brister. Då kan man fråga varför. Till viss del handlar det om resurser, om kom- petens hos personal och om att få personal att jobba med det här på både det ena och det andra stället. När det gäller att skapa förutsättningar för lokalt samarbete, t.ex. inom kriminalvården, är resurserna knappa. Det har vi också diskuterat tidigare. För- hoppningsvis kommer det på sikt mer resurser till kriminalvården. Man måste också ge förutsättningar t.ex. när det gäller IT-hjälpmedel. Här har det varit mycket strul och svårigheter. Jag har läst de senaste rapporterna och att det blir bättre, men det tar tid, och det skapar irritation. T.ex. skulle ju den gemensamma upphand- lingen av kommunikationssystem vara så bra. Men vad händer? Nu står vi där. Särskilt polisen i södra Sverige har problem. Man måste göra upphandling av kommunikationssystem för att verksamheten ska fungera. Helt plötsligt är man ensam och det blir stora kostnader. Jag hoppas verkligen att justitieministern följer upp detta och ser till att det händer något, för samar- bete och samverkan tror jag gagnar våra medborgare. Vi måste få en snabb hantering av rättsärendena.

Fru talman! Jag ska inte i dag upprepa allt det som sades i går om de satsningar på polisen som regering- en gör. Dessa är Gunnel Wallin väl medveten om. Jag vill bara kommentera detta med kommunika- tionssystemet som, alldeles riktigt, måste vara i bruk enligt lag. Det kommer regeringen att följa. Polisen utvecklar också detta system nu, därför att man kan inte på något sätt riskera att stå utan ett kommunika- tionssystem den 31 december 2003. Det kommer regeringen också att hålla.