Reduktionsplikten

Interpellationsdebatt 19 april 2022

Protokoll från debatten

Anföranden: 7

Anf. 150 Statsrådet Khashayar Farmanbar (S)

Fru talman! har återigen frågat mig om jag och regeringen avser att sänka reduktionsplikten till den nivå som är aktuell i övriga Europa. Thomas Morell har även frågat mig om jag och regeringen avser att sänka Sveriges reduktionsplikt så att den åtminstone hamnar i nivå med jämförbara länder i Europa.

Jag väljer att svara på frågorna i ett sammanhang.

Det stämmer att prisbilden ser olika ut i olika länder. Vi i Sverige har under en lång tid haft höga klimatambitioner, och dessa hjälper oss nu att minska beroendet av Putins och shejkernas olja i våra bilar. Därför blandar vi in mer biodrivmedel i diesel och bensin, vilket har viss påverkan på priset. Men de kraftiga prisuppgångar som vi ser nu är till stor del följdverkningar av Rysslands olagliga invasion av Ukraina.

Regeringen avser inte att sänka reduktionsplikten till de nivåer som är aktuella i övriga Europa. Riksdagens klimatmål ligger fast, däribland målet om minskning av transportsektorns utsläpp, och reduktionsplikten är ett av våra viktigaste verktyg för att nå klimatmålen för transportsektorn.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Däremot har regeringen remitterat ett förslag om att under 2023 frysa reduktionsnivåerna i reduktionsplikten till 2022 års nivåer. Det innebär att reduktionsnivåerna för diesel och bensin inte kommer att öka vid kommande årsskifte, något som kommer att hålla tillbaka prisutvecklingen på diesel och bensin.

Regeringen har också tagit beslut om att tidigarelägga delar av uppdraget till Energimyndigheten om en kontrollstation för reduktionsplikten, där det ingår att se över om reduktionsnivåerna för diesel och bensin bör justeras från 2024. Den delen av uppdraget ska redovisas senast den 15 september 2022.

Förutom att frysa reduktionsnivåerna under 2023 i reduktionsplikten till 2022 års nivåer presenterade regeringen måndagen den 14 mars ett åtgärdspaket för att möta de höga priser på el och drivmedel som vi nu ser till följd av kriget i Ukraina. En del av paketet är ett förslag om tillfälligt sänkt skatt på bensin och diesel. Utöver dessa skattesänkningar avser regeringen att föreslå en större reformering av reseavdraget och en särskild drivmedelskompensation till privatpersoner med bil.

En av regeringens främsta prioriteringar är fortsatt att Sverige ska ligga längst fram i klimatomställningen. Eftersom det läge vi är i har uppstått plötsligt och som en konsekvens av Rysslands invasion av Ukraina ser vi samtidigt att vi behöver stötta konsumenter i det akuta skedet. Sverige ska fortsätta att ställa om till fossilfrihet genom ett uthålligt arbete med att fasa ut fossila bränslen. Därför kommer regeringen även att föreslå förstärkningar av anslaget för klimatbonusen. Tack vare detta tillskott kommer en person som köper en elbil fortsatt att kunna få 70 000 kronor i ekonomiskt stöd, och takten i omställningen kan fortsätta att vara hög.


Anf. 151 Thomas Morell (SD)

Fru talman! Tack för svaret, statsrådet!

Jag ska besvara ett par saker som kom upp i svaret. Vi ska inte bli beroende av Putins eller shejkernas olja i våra bilar, sägs det. Men med den höga prisbild vi har i Sverige är det precis det som sker. Mycket av godstransporterna flyttas nu över på bilar som ligger och kör med gammal öststatsdiesel. Om vi tittar på de länder som konkurrerar med de svenska åkerierna ser vi att dieselpriset i Estland ligger på 18 kronor. I Lettland och Litauen ligger det på 17 eller 18 kronor. I Polen är det 15 kronor per liter.

Det är märkligt att dessa länder inte påverkas av kriget och att den höga kostnaden bara landar i Sverige. Även i Danmark är det stor skillnad i förhållande till Sverige. Jag tittade på det danska priset innan jag gick hit, och det var 14,79 danska kronor. Omräknat till svenska kronor är det 19,45. Priset i Sverige är i dag 25,32. Det är en skillnad på 5 kronor och 87 öre per liter. Danmark torde ju vara lika mycket påverkat av kriget som vi. Det kan omöjligt vara en skillnad där, utan skillnaden måste finnas i någonting annat.

För en lastbil som har en tank på 600 liter blir skillnaden 3 522 kronor per tank. Hur ska svenska åkerier kunna konkurrera? Det kommer in lastbilar i landet och har kanske 1 500 liter diesel med sig. Så ligger de och kör här, eller så smugglas dieseln in. Vi har ju mobila tankstationer på olika platser i Sverige som levererar bränsle till de utländska fordonen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi flyttar alltså godset från de svenska bilarna till dem som ligger och kör olagligt i Sverige och som dessutom smugglar in bränsle. Klimatmålen spricker ju. Det är klart att det ser bra ut att vi inte säljer så mycket bränsle själva, men det brinner lika mycket bränsle här i Sverige ändå. Det är ingen skillnad. Det påverkar inte klimatet till det bättre, utan det blir snarare sämre.

Lite intressant är att statsrådet sa att regeringen inte ska ändra på det här med reduktionsplikten. Men den 7 april tog riksdagen ett beslut där det står att "riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen skyndsamt bör återkomma med förslag om hur nivåerna för inblandning av biodrivmedel tillfälligt kan justeras för att sänka drivmedelspriserna under 2022 och tillkännager detta för regeringen".

Det beslutet togs den 7 april med röstsiffrorna 251 ja och 39 nej. En avstod. Riksdagen har alltså talat om för regeringen att det ska sänkas nu.

Vi måste kunna klara konkurrensen med jämförbara länder. Vi kan inte försätta oss i en situation där vi slår undan benen för vårt eget företagande. Precis just nu i denna stund går det omkull fem till sju åkerier i veckan. De går i konkurs. Så kan vi inte ha det.


Anf. 152 Statsrådet Khashayar Farmanbar (S)

Fru talman! Jag är fullt medveten om tillkännagivandet. Som framgår av det svar som jag har lämnat gäller det hur situationen var innan tillkännagivandet gjordes. Regeringen ser nu över tillkännagivandet och har inte för avsikt att nödvändigtvis obstruera mot riksdagens tillkännagivande i denna fråga. Men vi får återkomma till detta när vi har sett över det och kan se hur det ska kunna genomföras.

Men låt oss frigöra oss från Putins och oljeshejkernas olja i tankarna. Låt oss se till att vi samtidigt som vi gör något som råkar vara bra för klimatet, något som interpellantens parti inte alltid har velat göra, också ökar Sveriges självständighet. På den punkten är reduktionsplikten och alla de andra åtgärder som regeringen vidtar, alla de andra åtgärder som denna ädla kammare har fattat beslut om, viktiga miljöåtgärder att hålla fast vid.

Jag vill gärna säga det här i denna replik så att Thomas Morell ska ha möjlighet att svara på det. Jag har tidigare hört interpellanten ta upp smuggeltankarna som kommer till Sverige och ska tanka. Förvisso är det olagligt. Polisen ska naturligtvis ta fast och lagföra dem som begår olagligheter. Men jag noterar att det fortfarande inte anges någon källa. Det verkar vara någon form av hörsägen, en urban legend, som Thomas Morell fortsätter att sprida. Jag har inte sett någon källa. Thomas Morell får gärna upplysa mig om både källa och fakta bakom dessa uppgifter.

Jag konstaterar också att om de åkerier som åker in i Sverige skulle ha med sig en extra tank skulle det innebära betydligt högre bränsleförbrukning för dem, eftersom extratanken kommer att medföra extra vikt för lastbilen. Huruvida det skulle vara lönsamt för dem att ta med sig en extratank eller inte vågar åtminstone inte jag spekulera i. Men jag ser att det rent affärsmässigt skulle innebära en högre kostnad för dem att ta in en extra tank som innebär extra vikt.

Det som däremot påverkar åkeriernas konkurrenskraft är villkoren på arbetsmarknaden, lönerna på arbetsmarknaden. Där är den stora skillnaden. Åkerier som åker in i Sverige betalar samma pris vid pumpen som alla andra. De har inte något eget polskt pris vid Circle K här, utan det är samma pris som gäller. När våra åkerier åker till Europa betalar de också lokalt pris. De har inte med sig något annat pris som de betalar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det som däremot skiljer sig åt, även när man åker över gränsen, är lönerna och villkoren. På den punkten har interpellantens parti och deras samarbetsparti Moderaterna en hel del kvar att göra när det gäller att skapa likvärdiga villkor och ge våra åkerier sjysta villkor på marknaden för att kunna konkurrera med andra.

Icke desto mindre är vi medvetna om tillkännagivandet, och vi ser över det.


Anf. 153 Thomas Morell (SD)

Fru talman! Tack för svaret, statsrådet!

Jag får säga samma sak till statsrådet som jag har erbjudit både Damberg och Eneroth: Följ gärna med mig ut en dag och titta. Vi kan också gå upp på mitt kontor där jag kan visa bilder. Det sker en omfattande smuggling av bränsle in i Sverige som de olagliga transporterna använder sig av. De har egna verkstäder. De har egna däckverkstäder. De har egna bränsledepåer. De har till och med egna bärgningsbilar. De köper inte en liter bränsle i Sverige. De köper inte ens motorolja, utan de smugglar in det. Och de står under bar himmel och reparerar. Jag har bilder på det också.

Var så god! Vi kan stämma träff en dag, så att jag kan redovisa. Vi kan också åka ut och titta. Problemet är att vi inte har några poliser ute på vägarna som kommer åt dem.

Samtidigt lägger regeringen på så höga kostnader på bränslet att de svenska åkerierna inte kan konkurrera. De är inte med på spelplanen över huvud taget. Ryssdieseln var nere på 4 kronor per liter sist jag tittade. Då är det affärsmässigt att fylla upp en tank för 4 kronor per liter jämfört med de 25 kronor som vi betalar här.

De svenska åkerierna spelar inte i samma division. Och de politiska beslut som tas slår undan benen för de seriösa företagarna. Hur ska de svenska åkerierna, som ligger långt fram när det gäller miljöambitioner, klara sig i den konkurrens som råder när de får betala sådana enorma summor för bränslet och även för Adblue?

Det finns också ett annat bekymmer med reduktionsplikten: Förbrukningen ökar med 19 procent. Det har åkerier också kunnat konstatera. Det är inte nog med att förbrukningen går upp - man får också byta bränslefilter och motorolja oftare. Det spär nämligen motoroljan. Man får alltså en kostnad även på underhållet.

Jag var på ett åkeri för en dryg månad sedan. De hade ställt tre glasburkar i fönstret. I den ena var det ren HVO. Det såg ut som vatten. Det var inget konstigt med den burken. Den hade inte förändrats. Det fanns också en burk med bränsle med reduktionsplikt. När man vände på den såg det ut som att det låg messmör i botten. Det var utfällningen. Det är det som klibbar igen filtren i bilarna. Man får alltså både driftsstörningar och får byta filter oftare. Det är inte nog med att bränslet är dyrare, utan man får också ökad förbrukning och ökat servicebehov. Då måste vi ställa oss frågan: Finns det någon miljövinst i det?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Man måste göra en konsekvensanalys, se vad som händer och vad det får för konsekvens för företagandet men också för det som vi har ambitionen att förbättra: miljön. Det blir inte bättre för miljön om vi samtidigt ökar förbrukningen. Det blir som Ebberöds bank i slutänden.

När man har konstaterat att det inte blev bra ska man inte stå och envisas. Man måste ta ett steg tillbaka och se vad man kan göra för att det ska bli bättre. Det här är inte bra nog.

Nu har vi en situation där fem till sju åkerier går omkull i veckan. Hur länge ska det fortgå? Till slut har vi inga som sköter transporter åt oss.


Anf. 154 Statsrådet Khashayar Farmanbar (S)

Fru talman! Jag ska möjligtvis få se några bilder som gud vet vem har tagit, men jag får fortfarande ingen fakta i fråga om varifrån källan kommer när det gäller smuggeltankar och andra påståenden. Men vi lämnar det därhän.

Det regeringen gör är oerhört viktigt. Vi ger stöd åt konsumenterna för att upprätthålla köpkraften. Det går till pensionärer för att de ska ha råd att handla i butikerna och så att åkerierna ska kunna ta ut ett rimligt pris för sina leveranser. Vi ger stöd till barnfamiljerna så att de ska kunna köpa den där jackan eller de där sportskorna som barnen behöver. Samtidigt får åkerierna en kund, det vill säga butikerna som de kan leverera mat, kläder eller annat till.

Fru talman! Jag undrar om Thomas Morell är beredd att stötta regeringen när det gäller det stödet. Det är ytterst det som skapar en marknad för åkerierna att överleva på. Man kan inte bara säga att det enda som är bra och fungerar är att försämra för klimatet, att det skulle vara den enda lösningen. Så är det förstås inte. Det finns flera lösningar. Om vi har dyrare dieselpriser - det har vi - än till exempel Danmark, vilket interpellanten sa, eftersom vi har högre klimatambitioner är en lösning att ge bättre stöd åt konsumenterna så att de ska kunna handla.

När det kommer till olagligheter vill jag, när det ändå tas upp att polisen inte hinner med, peka på att polisen gör oerhört mycket. De gör ett väldigt gott jobb, och jag är väldigt stolt över att Sverige i dag har 6 500 fler poliser än när den S-ledda regeringen under Stefan Löfven tillträdde. Bara i år har vi fått 800 fler poliser. Jag konstaterar att sedan 2014 har den förra S-ledda regeringen under Stefan Löfven samt denna regering totalt tillfört 12,7 miljarder kronor i stöd till polisen samt gett dem oerhört mycket fler verktyg för att de ska kunna göra sitt viktiga jobb.

Jag jämför med den borgerliga regeringen som under sina åtta år tillförde mindre än hälften, 6 miljarder kronor, till polisen och hade 6 500 färre poliser. Jag undrar över de partier som Thomas Morell kan tänka sig att stötta efter nästa val. Hur ser han på polisens möjlighet då? Vi har facit på att borgerliga partier inte har levererat fler poliser. De gjorde inga fler satsningar för att stoppa de olagliga smuggeltransporterna, som Thomas Morell talar om. Men socialdemokratiskt ledda regeringar satsar faktiskt på polisen. Hur ser han på den framtiden?

Hur tänker han sig att vi ska kunna stoppa de olagliga smugglarna? Jag tror att vi båda är överens om att vi ska stoppa dem så bra som möjligt och så mycket som möjligt. De ska inte få smuggla en droppe. Men då måste polisen få mer stöd.

För att åkerierna ska ha kunder måste pensionärerna och barnfamiljerna ha mer pengar. I dag presenterades vårändringsbudgeten. Avser Thomas Morell och hans parti att stötta den så att konsumenterna får mer pengar och kan bli kunder hos åkerierna?


Anf. 155 Thomas Morell (SD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Det var många frågor på en gång.

Jag ska ta frågan om trafikpolisen direkt. Jag har själv jobbat där. Den är i stort sett utarmad i dag. Det som har skett de senaste åren är en stor skam. De har inte en chans att komma åt det som är olagligt ute på vägarna och som försörjer de kriminella nätverken. De skapar sina ekonomiska resurser genom att de kör olagligt. Det handlar om narkotika, vapen och sprängmedel och om stöldgods som ska ut ur landet. De har ju fritt spelrum.

Så länge jag står upp kommer jag att kämpa för att den mark som polisen har förlorat ute på vägen ska återtas. Här ska regeringen inte sträcka på sig. Man har haft sju år på sig för att göra något åt detta, men det har man inte gjort. Information har inte saknats. Det kan jag försäkra, för jag har varit en av dem som har informerat.

Sedan har vi nästa del. Det är jättebra att konsumenterna får mer pengar, men det är inte det som är problemet för åkerierna. De sitter med avtal som de inte kommer ur. De kan inte höja priset, hur gärna de än skulle vilja. Det är stopp. En del har lyckats få drivmedelstillägg som löper på en månad i taget. Men har man ett åkeri på 30-40 bilar påverkas likviditeten om man ska ligga ute med pengarna en hel månad innan de kommer tillbaka. Det inser man ganska snart.

Jag fick mejl från ett åkeri. De har över 100 bilar. De förlorar 1 500 kronor varje dag de jobbar. Man behöver inte ha femma i matte för att förstå att det inte funkar. Det hjälper inte om den enskilde får mer pengar om transportapparaten inte kan ta betalt för det jobb man gör. Ni måste vakna i denna fråga.


Anf. 156 Statsrådet Khashayar Farmanbar (S)

Fru talman! Det här statsrådet hade förvisso konsekvent femma i matte, men vi lämnar det därhän.

Vi ser nu hur Rysslands brutala krig i Ukraina påverkar hushållen, företagen och åkerierna. Vi är bekymrade, precis som interpellanten också är. Ingen regering kan fullt ut kompensera alla effekter som kriget ger. Det kan ingen regering trovärdigt påstå att den gör. Men vår regering gör en hel del för att lindra effekterna. Vi gör det genom att ge mer pengar till konsumenterna så att exempelvis åkerierna ska kunna driva på en hårdare omförhandling av sina avtal. Det ska finnas kunder där ute som ska handla från butikerna och leverantörerna så att dessa kan driva på för en omförhandling om de vill och som de behöver.

Det handlar om stöd till pensionärerna och barnfamiljerna. Det är oerhört viktiga insatser. Jag hoppas att interpellantens parti bryr sig tillräckligt mycket om åkerierna för att stödja detta.

Interpellanten säger att det som har skett inom polisen är en stor skam. Jag känner stor stolthet över polisens arbete. De har gjort oerhört mycket, och de ska göra oerhört mycket mer. Men jag konstaterar att det är lättare för polisen att arbeta nu när det finns 6 500 fler poliser och mer än dubbelt så mycket tillförda medel som under den borgerliga regeringen. Det innebär en skillnad. Pengarna gör så att det blir fler kollegor. Bara i år blir det 800 fler poliser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag är såklart inte nöjd, men jag är stolt över polisens arbete. Senast den här helgen har vi fått se hur hårt de har jobbat under svåra förhållanden. Vi ska se till att de får bättre stöd för att kunna jobba ännu mer. Även på denna punkt hoppas jag att interpellantens parti tänker över vilka man allierar sig med och vilka man stöder. Dem som de har allierat sig med nu är inte direkt polisens vänner.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Interpellation 2021/22:419 Reduktionsplikten

av Thomas Morell (SD)

till Statsrådet Khashayar Farmanbar (S)

 

Åkerier, jordbrukare, skogsentreprenörer, entreprenadföretag och andra bränsleberoende företag riskerar att gå i konkurs. Orsaken är främst reduktionsplikten, som påverkar priset på bränsle betydligt mer i Sverige än i andra jämförbara länder. Att kriget i Ukraina pressar världsmarknadspriset på drivmedel uppåt är något som påverkar alla. Det är ett faktum, och det kan vi inte göra så mycket åt.

Däremot kan vi åtgärda de politiska beslut som så drastiskt har påverkat viktiga delar av vårt samhälle. Beslut som riskerar att slå ut de företag som bidrar till att vårt samhälle fungerar, att vår matproduktion kan bibehållas. Vi måste verka för att människor ska ha jobb att åka till för att vår viktiga industriproduktion ska fungera, att sjukhusen kan vårda patienter och att apoteken har läkemedel till sina kunder. Vi får inte riskera att något så självklart som rinnande vatten inte längre kan levereras från vattenverken.

Allt detta bygger på att transporter av människor och gods fungerar i vårt samhälle. Men just nu är risken uppenbar att många av de viktiga aktörerna inom transportnäring, jordbruk, skogsbruk och entreprenadverksamhet går omkull eller väljer att lägga ned sin verksamhet. Orsaken är de orimligt höga bränslepriserna. Här spelar reduktionsplikten en avgörande roll. Den har spätt på de redan höga bränslepriserna på ett sådant sätt att situationen är kritisk.

I dagarna har Frankrike beslutat att stödja sina åkerier eftersom situationen är allvarlig även där. Till saken hör att de redan före dessa stödåtgärder har ett dieselpris som är cirka 5 kronor lägre per liter än det svenska dieselpriset. Våra företags förmåga att konkurrera försämras ytterligare när andra länder i Europa väljer att stötta sina åkeriföretag.

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Khashayar Farmanbar:

 

Avser statsrådet och regeringen att sänka reduktionsplikten till den nivå som är aktuell i övriga Europa?

Besvarades tillsammans med