Regelförbättringar

Fru talman! Lars Beckman har frågat mig

vad jag och regeringen vill göra för att förbättra den svenska konkurrenskraften med fler växande företag

inom vilka delar jag och regeringen vill genomföra förbättringar och förenklingar av befintliga regelverk

hur jag och regeringen ser på förslagen kring tillämpningen av regelverk hos länsstyrelser och kommuner samt arbetet med att effektivisera och minska företagens uppgiftslämnande

om jag delar den uppfattning som finns hos näringslivet att regelkrånglet har ökat under den innevarande mandatperioden samt

om jag anser att det är en prioriterad åtgärd att minska regelkrånglet för svenska företag.

Regeringen delar uppfattningen om vikten av att förenkla för företag som en del i arbetet med att stärka företagens konkurrenskraft. Regeringen bedriver därför en aktiv näringspolitik som syftar till att alla företag och företagare ska ha goda förutsättningar att skapa, växa och exportera.

Företagens förutsättningar förbättras på en rad olika sätt, exempelvis förändringen av trygghetssystemen för företagare och förbättrad tillgång till finansiering. Regeringen har också sänkt kostnaden för enmansföretagare som anställer sin första kollega och infört skattelättnader för personaloptioner under vissa förutsättningar.

Ett annat centralt område i regeringens arbete med att förbättra företagens förutsättningar är förenkling. Genom att bättre ta till vara digitaliseringens möjligheter förenklar vi för företagare och medborgare i alla delar av landet. En fullt ut digitaliserad ärendehantering gör det lättare för företag att göra rätt från början, att få en snabbare ärendehantering och att lättare få besked om ärendestatus. Med bra service och digitala tjänster är mängden regler inte ett lika stort problem.

Regeringen har bland annat gett Bolagsverket i uppdrag att införa en digital tjänst för inlämning av årsredovisningar. Tjänsten öppnade den 26 mars för 2017 års årsredovisningar. Genom elektroniska årsredovisningar skapas bättre möjligheter för att uppgifterna ska kunna återanvändas av flera myndigheter och företagens administrativa kostnader minska.

Inom ramen för arbetet med att förenkla för företagen genom digitalisering fokuserar regeringen på områden som bedöms ha särskild betydelse för att göra det enklare för många företag. Ett sådant område är bokföringsområdet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen har också träffat en överenskommelse med Sveriges Kommuner och Landsting om att företagare i regeltunga branscher ska erbjudas digitala lösningar för att bland annat kunna ansöka om kommunala tillstånd. Arbetet började med restaurangföretagare och har fortsatt för företag inom besöksnäringen. Det är ett viktigt arbete som utgår från företagets perspektiv, oavsett om det är kontakt med kommun, länsstyrelse eller nationella myndigheter. Det är därför glädjande att arbetet ger resultat och att färre företag inom hotell och restaurang ser lagar och myndighetsregler som ett hinder för tillväxt.

Utöver tillämpningen av regler och kontakten med myndigheter går regeringen fram med förslag för att förenkla lagstiftningen för bygglovsprocessen och enskilda tillstånd, såsom danstillståndet.

För att svenska företag ska ha konkurrenskraftiga förutsättningar i förhållande till omvärlden är det centralt att reglerna är ändamålsenliga. På så sätt begränsas den administration som krävs för att följa regelverken. Konsekvensutredningar är centrala för att nå mer ändamålsenliga regler, och de måste hålla god kvalitet. Det är därför glädjande att Regelrådets granskning visar att kvaliteten har blivit bättre de senaste åren, och arbetet fortsätter med att höja kvaliteten ytterligare.

Enligt den årliga uppföljning som Tillväxtverket gör har företagens administrativa kostnader totalt sett ökat under de senaste åren. Det är givetvis inte bra. Det kan konstateras att en betydande del av de kostnader som träffar företag har sitt ursprung i EU. Det är därför centralt att arbeta för ett effektivt införande av EU-lagstiftningen. Samtidigt kan regler som omger företagandet utgöra viktiga spelregler på marknaden och därigenom ha ett skyddsvärde i sig. I vissa fall väger skyddsvärdet tyngre än att hålla kostnaderna låga. Regeringens ambition är dock också fortsättningsvis att det ska vara enkelt att vara företagare i Sverige och att kostnaderna ska minska.

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret!

I en tidigare interpellationsdebatt här i dag hörde vi Jonas Sjöstedt säga: Vad gjorde du, Micke? Det är en relevant fråga även på detta område.

Jag tror att det är få företagare som blivit företagare därför att de tycker att det är roligt att hålla på att arbeta gratis åt staten med att fylla i blanketter. Jag känner ett antal företagare i olika branscher. Om man är rörmokare i Gästrikland, till exempel, och har ett antal anställda jobbar man måndag, tisdag, onsdag, torsdag och fredag i produktionen, och lördagen ägnar man åt pappersarbete. Om man driver en privat förskola är det ungefär samma sak: Man jobbar med personalen och barnen och det som är viktigt, och sedan ägnar man sig åt administration.

Företagarna kommer med en rapport i dag, som Dagens industri skriver om och som näringsministern säkert har läst om: Regelkrånglet är företagarnas stora fasa. Det är ungefär den bild man får, och det var därför jag ställde denna interpellation.

Näringslivets Regelnämnd, NNR, publicerade nyligen en rapport, Ny mandatperiod, nya möjligheter, som består av två delar. Den ena delen är en Skopundersökning som redogör för hur företagarna upplever regler och regelverk och om det har blivit enklare eller krångligare under mandatperioden. Man har också frågat vilka regelområden som utgör hinder för att växa.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

NNR konstaterar, via landets företagare och enkätundersökningen, att det har varit fyra förlorade år för det statliga regelförbättringsarbetet i Sverige. Kostnaderna för företagen till följd av regler har ökat, och företagen upplever ett ökat krångel. 74 procent av företagen har inget eller litet förtroende för regeringens arbete. Det är naturligtvis bekymmersamt.

Inför denna interpellationsdebatt gick jag in på regeringens hemsida. Jag tyckte att det var intressant att se vilket korståg regeringen har haft mot regelkrångel, vad regeringen har skrivit, vilka initiativ den har tagit och vad den har gjort.

Man kan jämföra detta med till exempel vinster i välfärden, där ett statsråd har åkt land och rike runt och svartmålat landets företagare. Man kan jämföra med ett annat statsråd som framställer företagen som skurkar när det gäller arbetsmiljö. Ni har alltså varit mycket effektiva i vissa delar.

När man söker på regelkrångel på regeringens hemsida hittar man ett dokument. Det är en debattartikel, som i och för sig var klok. Där skriver statsrådet Damberg att TTIP öppnar nya möjligheter för Sverige. Den är publicerad den 29 maj 2015. Det är den information som finns på regeringens hemsida.

Det är möjligt att det är orättvist att regeringens tjänstemän inte har lagt upp fler dokument på regeringens hemsida och att de inte har lagt upp alla initiativ för att minska regelkrånglet i Sverige. Men uppenbarligen har de i alla fall inte nått regeringens hemsida.

Detta tror jag stämmer rätt bra med den bild som jag har när jag är ute på mina många företagsbesök, nämligen att företagare upplever att det har blivit krångligare och att det har blivit jobbigare. De upplever att de inte har den support från regeringen som den tidigare regeringen visade. Det är det som också denna NNR-rapport visar. På område efter område upplever företagen ett ökat krångel.

Det är klart att det inte ökar företagens konkurrenskraft när kostnaderna för regelkrångel ökar med 1 miljard årligen. Det är en inhemsk produktion av kostnader som regeringen och myndigheterna har skapat.

Under den förra mandatperioden skedde det ett enormt arbete för att minska regelkrånglet, och det fick effekt. När man släppte den frågan har regelkrånglet ökat.

Fru talman! Jag tackar för att jag får möjlighet att klargöra vad det är som jag tror egentligen underlättar för företag långsiktigt och hur man ska jobba strukturerat med dessa frågor.

Jag vet inte hur det är med Lars Beckman, men om jag tänker på mitt eget liv har min smarta telefon underlättat mitt liv väldigt mycket. Jag gör många ärenden i den som jag tidigare behövde gå till något ställe, till exempel en bank, för att göra eller för att fylla i något papper. Det tog mycket längre tid och var krångligare.

Det som har hänt i Sverige - det är en viktig fråga - är att vi inte har digitaliserat Sverige tillräckligt snabbt. Jag lyssnade faktiskt på Lars Beckmans partiledare häromdagen. Då sa han att vägen till förenkling går via digitalisering. Gud vad bra. Det lät som mina egna anföranden på detta tema. Det känns därför jättebra att vi har samma bild av läget.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sverige rankas fortfarande mycket högt när det gäller digitalisering. Men det finns ett område där Sverige har sjunkit tillbaka kraftigt de senaste tio åren, och det gäller den offentliga sektorns digitalisering.

Det som vi inte har gjort, och som inte gjordes under åtta år, är att jobba med digitaliseringen i den offentliga förvaltningen. Det innebär att under de åtta år som Moderaterna satt i regeringsställning var det fullt möjligt att lämna in årsredovisningen till Bolagsverket på en servett. Men man fick inte lämna in den digitalt.

Ett viktigt initiativ som vi har tagit den här mandatperioden gör att man i år för första gången kan lämna in sin årsredovisning digitalt. Då kan man säga att det bara är en årsredovisning. Men det handlar ju om uppgifterna som företagen lämnar till staten. Om de kommer in digitalt till en myndighet öppnas helt nya möjligheter för oss att inte störa de enskilda företagarna med uppgiftslämnande i många andra sammanhang. Då får vi nämligen uppgifterna vid ett och samma tillfälle.

Hur kan det komma sig att Sverige, som konstant fram till början av 2000-talet toppade nästan alla rankningar i fråga om offentlig sektor och digitalisering, efter åtta år med Moderaterna i regeringsställning hade tappat så mycket och att vi till och med ramlade ned på UN E-Government Survey? I början av 2000-talet låg vi konstant i topp, och 2010 hade vi till och med fallit utanför topp 10-listan. Länder som Spanien och Frankrike gick om Sverige i fråga om digitalisering och e-förvaltning inom offentlig sektor.

Din partiledare och jag var överens om att det är detta som kommer att driva förenkling och spara tid för företag. Varför gjorde man då inte detta i regeringsställning? Det är en viktig fråga. Vi jobbar väldigt mycket med det. Det gäller inte bara årsredovisningar. Vi går ihop med SKL i ett samarbetsavtal i de mest regeltunga branscherna och försöker göra en digital process när det gäller att både starta och driva till exempel restaurangföretag. Vi går vidare med besöksnäringen. Vi har sagt att vi ska titta på andra regeltunga branscher därför att det på allvar underlättar för företagen.

Detta är därför lite grann en hemläxa. Menar man allvar med förenkling, då är det digitalisering man måste lyckas med. Och det satsar vi mycket hårt på. Jag är medveten om att det inte går på en kvart att digitalisera en process för alla restaurangföretagare i Sverige, eftersom man då ska involvera många kommuner, länsstyrelser och statliga bolag. Men gör man det på rätt sätt har man underlättat för företag för lång tid framöver. Gör vi det möjligt att lämna in årsredovisningen digitalt då är mitt besked att det är en frivillig inlämning i dag men att det kommer att bli obligatoriskt med digital inlämning av årsredovisningar framöver. En del kommer att klaga på det. Men det underlättar för de allra flesta företag på lång sikt att vi gör detta digitalt och enkelt från början.

Fru talman! Jag tackar statsrådet för detta brandtal. Låt mig då notera att det finns ett dokument på regeringens hemsida som handlar om regelkrångel, och det handlar om TTIP-avtalet. Det avtalet hade i och för sig varit bra för Sverige; där är vi överens.

Låt oss då konstatera hur verkligheten ser ut. Det måste rimligtvis alltid vara så att det är företagarna som har tolkningsföreträde, eftersom det är företagarna som upplever regelkrånglet. Det spelar ingen roll vad jag och statsrådet tycker.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Då kan vi konstatera att det är betydligt fler företagare - 29 procent - som upplever att det har blivit krångligare än som upplever att det har blivit enklare - 2 procent - att följa de statliga reglerna jämfört med hur det var för bara ett år sedan. 29 procent är en våldsamt stor ökning. Och Skop har ställt samma fråga sedan 2009. Den andel som anser att det har blivit krångligare har ökat från 15 procent i april 2014 till 29 procent i dag. Så kan man fortsätta sida upp och sida ned.

Fru talman! Verkligheten slår alltid retoriken. Men jag tycker att det skulle ha varit bra om regeringen hade haft ett korståg mot regelkrångel. Statsråden hade kunnat samlas en gång i veckan, och näringsministern hade kunnat fråga de olika statsråden: Vad har du gjort på ditt område för att minska regelkrånglet, Peter Eriksson? Vad har du gjort på ditt område när det gäller plan- och byggregler? På vilket sätt har vi lyckats korta handläggningstiderna inom Lantmäteriet? På vilket sätt använder vi digitalisering vad gäller öppna data i byggprocessen? Det hade kunnat vara ett fantastiskt arbete för näringsministern. Precis som Jonas Sjöstedt gjorde hade man kunnat ställa frågan: Vad har du gjort, Micke?

Det man har gjort är att man har skrivit en debattartikel om TTIP som ligger på regeringens hemsida. Den var bra, och den kan fler gå in och läsa. Men prat hjälper naturligtvis inte Sveriges företagare. På område efter område uppfattar företagen att det har blivit krångligare och dyrare. Och de förlorar naturligtvis konkurrenskraft.

Det är klart att man kan säga att Näringslivets Regelnämnd är en intresseorganisation. Men precis som statsrådet sa i sitt svar har också Tillväxtverket konstaterat att företagens administrativa kostnader har ökat under de senaste åren. Jag tror därför att vi är ganska överens om problembilden: Det har blivit dyrare, krångligare och svårare att vara företagare i Sverige under den senaste mandatperioden. Det tror jag drabbar jobben. Jag tror att detta har dolts lite grann under den högkonjunktur som världen befinner sig i. Men det kommer en dag då världsekonomin inte kommer att dra Sverige. Då har vi skapat inhemska kostnader för våra företag och försämrat konkurrenskraften för företagen.

Vi har kanske också gjort det lite tråkigare att vara företagare. Jag tror nämligen att om man är rörmokare, som min kompis Åke är, tycker man att det är mycket roligare att vara ute och hjälpa kunder att fixa vatten och avlopp än att sitta på lördagen och göra bokföringen eller att skicka in personnummer på alla som har jobbat med månadsrapportering och så vidare.

Varje litet steg från myndigheterna är säkert rätt och riktigt. Men summan av reglerna och summan av krånglet blir att om vi har 400 myndigheter i Sverige har vi en företagare som ska hantera alla regelverk, allt regelkrångel och alla situationer. Där tror jag att det vore bra om näringsministern hade haft ett korståg mot regelkrångel och att näringsministern hade plågat sina statsrådskollegor varje vecka och frågat dem: Vad har du gjort för att minska regelkrånglet på ditt område? Då tror jag att vi hade sett effekter av det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag vill nämna ett par saker. Till exempel kommenterar Lars Beckman inte med ett ord varför den dåvarande moderatledda regeringen försummade hela digitaliseringsarbetet. Detta gör att Sverige nu inte längre rankas som ett toppland när det gäller till exempel förenkling för företag, eftersom våra offentliga system inte är digitala. Vi uppfattas som ett land som har hamnat efter därför att vi inte har gjort den förenkling för företag som vi har fått vara med om när det gäller våra smarta telefoner.

Lars Beckman har väl ingen annan uppfattning än vad hans partiledare har, att det är detta som förenklar mest för företagen? Vi började ju där - att jag och Lars Beckmans partiledare är överens om att digitalisering kommer att förenkla. Det är där vi har gjort våra satsningar under denna mandatperiod, eftersom det på lång sikt ger mest effekt för regelförändringar.

Vad händer då om vi går in i sak och säger att kostnaderna förra året ökade med lite över 1 miljard? Det är ganska mycket pengar, men om man går in och tittar på vad denna kostnadsökning på 1,2 miljarder för svenska företag egentligen är ser man att ungefär 1 miljard är på grund av nya EU-regler mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Ska vi vara utan dessa regler? Ska vi göra det lättare att bedriva penningtvätt i Sverige än i andra europeiska länder? Ska vi vara utan ett system som kommer åt internationell terrorism?

Nej, det är klart att vi inte ska. Jag tror att Lars Beckman och jag egentligen är överens om att det är rimligt att Europa har dessa regler, inte minst när vi har sett terrordåd över hela Europa och i Sverige och Stockholm. Då måste vi tuffa till reglerna för detta. När vi gör det uppstår också kostnader för företag, till exempel hos banker och finansieringsinstitut som måste redovisa och ha koll på detta på ett annat sätt än tidigare. Det kostar pengar för företagen att göra detta, men det finns ett samhällsintresse att inte göda penningtvätt och terrorism i Europa. Därför finns de regler som kom till stånd förra året och som drev upp kostnaderna för företagen.

Jag håller med om att vi måste se till att den sammanlagda kostnaden och tiden som företag ägnar åt administration minskar. Då är digitalisering en del, men vi bör också ha en process där vi skalar bort vissa regler som inte är nödvändiga.

Det var detta som vi såg i projektet med restaurangföretagarna. När vi tillsammans med kommunerna påbörjade detta projekt upptäckte vi att kommunerna ställer olika krav på restaurangföretagare, trots att det är samma lagkrav i botten. Grannkommunerna kan alltså ställa olika krav på företagare att rapportera in olika uppgifter, trots att det är samma lagstiftning.

Jag tror verkligen att vi genom att gå igenom detta på ett strukturerat sätt både kan minska antalet regler och se till att uppgiftslämnandet blir mer korrekt. Jag ser dessutom ofta hos små företag att man inte bara tycker att det är jobbigt med regler - man är också orolig för om man gör rätt. Det är inte så lätt att fylla i dessa blanketter. Jag blir själv lite stressad och svettig så fort jag får en blankett - fyller jag i rätt nu?

Att digitalisera denna process från början till slut är ett sätt att få veta i vilken ordning man ska fylla i, vilka uppgifter man ska fylla i och hur man ska göra det. Man behöver dessutom inte lämna samma uppgift flera gånger. Jag tror att vi har ett viktigt jobb att göra fortsättningsvis i Sverige för att förenkla och göra regelarbetet enklare för företag, så att det tar mindre tid.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Men man kan heller inte måla allt i svart. Jag såg LRF:s senaste lönsamhetsbarometer om småföretag. Förra året var ytterligare ett rekordår; svenska småföretag har sällan varit så lönsamma som just nu. Sju av tio småföretagare vill växa avseende antalet anställda.

Vi har alltså en fantastiskt spännande utveckling nu. Det gäller att stödja den, bland annat genom digitalisering och förenkling men också genom ökade möjligheter till finansiering, bättre betaltider för småföretag samt exportstöd, så att företag kan nå ut på nya marknader.

Detta är ett arbete som jag ser fram emot att fortsätta bedriva, gärna i samarbete med Moderaterna i de delar där vi är överens.

Fru talman! Låt oss återigen påminna statsrådet om att det bara finns ett enda dokument på regeringens hemsida som handlar om regelkrångel. Det kanske inte är den kraftfullaste satsning som jag har varit med om, och det finns säkert förklaringar till det.

Låt oss konstatera att sex av tio företag i den undersökning som släpptes i går säger att bördan har blivit större, att det har blivit krångligare och att det har blivit svårare att vara företagare i Sverige sedan 2014. Låt oss också konstatera att NNR säger samma sak. Detta kan man rimligtvis inte skylla på en annan regering.

Jag tycker att Viktor Barth är lite rolig. Jag vet att statsrådet brukar vara på Twitter ibland. Jag tycker att statsrådet ska gå in och titta på den enkla talepunktlista som DN:s krönikör har gjort, där regeringen har tre talepunkter just nu. Och det är alltid någon annans fel.

Det hade varit klädsamt om det hade funnits 250 initiativ på regeringens hemsida. Jag är ganska säker på att det hade varit lättare och roligare att vara företagare i Sverige om det hade sprutat ut debattartiklar om att det är viktigt med regelförenklingar och om statsrådet hade varit som en blåslampa på sina regeringskollegor och frågat vad de har gjort på sina respektive områden för att minska regelkrånglet.

Jag är ganska säker på att den undersökning som kom för en tid sedan då hade visat att företagare upplevde att regelkrånglet hade minskat i Sverige i stället för att öka kraftigt. Jag tror nämligen att det är en reell skillnad, men det kan också vara känslan av att krånglet har ökat.

Det intressanta när man läser undersökningarna är tidsserien, att man har ställt samma fråga över tid och inte plockat ut den i enskilda mätningar. Jag har aldrig någonsin sett en så kraftig ökning av regelkrånglet, så uppenbarligen finns det mer att göra. Statsrådet skulle kunna publicera en debattartikel i morgon om att regelkrånglet ska minska i Sverige.

Fru talman! Jag tror att man som politiker inte bara ska skriva debattartiklar; man ska göra någonting också. Under åtta år hade Moderaterna chansen att jobba med digitalisering av det offentliga. Det har underlättat våra liv med till exempel smarta telefoner som gör att man inte behöver springa till banken och fylla i en massa blanketter. Man kan trycka lite här så är det klart.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Varför är det inte lika lätt att vara företagare? Varför är det svårare att vara företagare digitalt i Sverige än i andra länder? Det beror på att det offentliga inte har gjort dessa investeringar. Vi rasade på rankningarna under de åtta år som Moderaterna hade ansvar. Detta får man ta ansvar för.

Vi gör väldigt mycket på digitaliseringsområdet. Det är vårt fokusområde. Nu hör jag att er statsministerkandidat säger att digitalisering är det område där det är viktigast att jobba med förenklingar. Det är exakt detta område som denna regering har prioriterat, till skillnad från er tidigare regering.

Jag är glad för detta. Det blir dock lite konstigt när Lars Beckman försöker att söka på regeringens hemsida och bara lyckas hitta en TTIP-artikel - när han inte kan googla på digitalisering. Har man inte fattat att digitalisering är förenkling har man en uppförsbacke i att hamna rätt mot företagen när man ska göra viktiga investeringar.

Vi kommer att fortsätta underlätta för företag att växa, exportera och skapa i Sverige. Vi har väldigt optimistiska företag - sju av tio säger att de vill växa. Det största tillväxthindret just nu för svenska företag är kompetensförsörjning. Det är jättespännande; de vill anställa.

Vi jobbar med smart utbildningspolitik och offentliga investeringar i form av bostäder, infrastruktur och bredband. Det är viktigare för att hålla igång svensk tillväxt än skattesänkningar som mest är för de rikaste människorna i Sverige. Där går en skiljelinje i svensk politik.

Vi har ett bra track record när det handlar om hur företag utvecklas i Sverige. Det kommer vi att fortsätta utveckla, även med bättre och smartare regler - inte minst genom att jobba med digitalisering för att förenkla företagens villkor.

Överläggningen var härmed avslutad.