Regeringens arbete med resolution 1325

Herr ålderspresident! Alexandra Anstrell har frågat mig om jag har initierat några förslag eller varit drivande i att implementera agendan för kvinnor, fred och säkerhet inom Försvarsmakten. Hon har vidare frågat mig om jag har agerat för att Försvarsmaktens övningar ska inkludera moment som rör resolution 1325. Alexandra Anstrell har också frågat mig om jag anser att den utbildning som Sveriges värnpliktiga får om resolution 1325 i dag är tillräcklig eller om jag avser att verka för någon förändring i detta avseende. Slutligen har hon frågat mig om jag, nu när Sveriges handlingsplan 2016-2020 löper ut, kan redogöra för vilket arbete med handlingsplanen som har lett till bäst resultat och hur jag i så fall mätt och utvärderat det resultatet.

Den 31 oktober 2000 antog FN:s säkerhetsråd resolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet. Tillsammans med efterföljande resolutioner utgör dessa den internationella agendan för kvinnor, fred och säkerhet. Regeringen verkar för att frågor om kvinnor, fred och säkerhet integreras i allt arbete för fred och säkerhet. Det gäller såväl Försvarsmakten som andra myndigheter.

Enligt en bestämmelse i förordningen med instruktion för Försvarsmakten ska Försvarsmakten i sin verksamhet verka i enlighet med FN:s säkerhetsråds resolutioner 1325 och 1820 om kvinnor, fred och säkerhet. Resolutionerna ska särskilt beaktas vid utbildning samt vid planering, genomförande och utvärdering av insatser.

Sveriges nationella handlingsplan, den tredje i ordningen sedan 2006, för genomförande av FN:s säkerhetsrådsresolutioner om kvinnor, fred och säkerhet 2016-2020 beslutades av regeringen den 28 april 2016. Arbetet med den nationella handlingsplanen kommer att fortsätta in på 2020-talet, inledningsvis i form av nuvarande plan. Försvarsmakten och andra myndigheter ska bidra till genomförandet och erhåller ett årligt uppdrag i regleringsbrev med återrapporteringskrav i fråga om resultatet av det arbete som bedrivits samt planerade åtgärder och aktiviteter. Det sammantagna resultatet av Försvarsmaktens och andra myndigheters arbete sammanställs av Utrikesdepartementet i en årlig rapport som publiceras på regeringens hemsida och används som underlag för regeringens rapportering till FN och EU. Rapporten visar att handlingsplanens fokus på ledarskap, ägarskap och integrering av frågorna i ordinarie verksamhet har gett resultat.

Försvarsmakten har i sin återrapportering bland annat redovisat organisatoriska åtgärder, förändringar i arbetssätt och processer, utveckling av utbildnings- och övningsverksamhet, bidrag med experter till internationella staber och internationella insatser, kurser för högre officerare, studier och forskning, handböcker och intern styrning och kontroll.

Vad avser genomförandet av utbildnings- och övningsverksamhet är detta ett ansvar för Försvarsmakten. Med de styrningar som regeringen angett i såväl förordning som regleringsbrev och med den återrapportering som sker kan jag konstatera att arbetet med 1325 är en integrerad del av Försvarsmaktens verksamhet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr ålderspresident! Tack, försvarsministern, för svaret! Under förra veckan hjälpte jag min dotter och hennes kompis en del med deras läxor i historia. Det handlade bland annat om 1800-talet, revolutioner och den demokratiutveckling som skedde då.

I morse sprang jag förbi utställningen om demokrati och bilderna på Kerstin Hesselgren. Vilket fantastiskt arbete som gjorts de senaste 150 åren för att stärka kvinnors rättigheter i Sverige!

Jag sprang och funderade på den här debatten. Jag funderade på kvinnors deltagande i konfliktförebyggande och fredsbyggande arbete. Jag funderade på ansvaret vi har att stärka arbetet för kvinnors säkerhet i väpnade konflikter. Hur görs det på riktigt? Hur görs det så att det blir verkstad på riktigt?

Kvinnor utsätts för oproportionerligt mycket våld under krig - jag tänker både på civila dödstal och på våld som används som en krigsstrategi för att uppnå olika mål. Exempelvis används våldtäkter av militärer och väpnade grupper för att splittra samhällen, fördriva människor och visa makt.

En viktig del är att öka kvinnors makt och politiska deltagande.

Hur ser det då ut just nu i länder som vi gör internationella insatser i? Jag tänker till exempel på Mali, Afghanistan och Irak. Även om Försvarsmakten integrerar jämställdhet i den militära operationsplaneringen möts man av utmaningar som många gånger är kopplade till strukturella problem och ojämställda strukturer. Sida belyser detta bra. I de delar av världen där utdragna kriser eller konflikter råder finns det en normalisering av könsrelaterat våld - så är det exempelvis i Afghanistan, Irak och Syrien. De lyfter även en utbredd korruption inom statsbyggande processer som ett problem med direkta konsekvenser för kvinnors rättigheter.

Herr ålderspresident! I våras kom UD:s andra rapport från Sveriges arbete med den tredje nationella handlingsplanen för genomförandet av FN:s säkerhetsråds resolutioner för kvinnor, fred och säkerhet. Där kan vi, precis som försvarsministern säger, se att handlingsplanens fokus på ledarskap, ägarskap och integrering av frågor i ordinarie verksamhet har gett resultat.

Samtidigt är en av de avslutande rekommendationerna att det är viktigt att utveckla tydliga resultatmål kopplade till handlingsplanens tematiska prioriteringar och fokusländer och se till att de är synkroniserade med andra processer och ramverk för jämställdhet och jämställdhetsintegrering.

Vidare kan man läsa: "För att effektivisera implementeringen av handlingsplanen är det viktigt att det finns en tydlig och samlad vision för var myndigheten är på väg."

Herr ålderspresident! Jag har i min interpellation ställt fyra frågor. En handlar just om resultatuppföljning. Den lyder: Nu när Sveriges handlingsplan 2016-2020 löper ut, vilket arbete med handlingsplanen kan ministern redogöra för som har lett till bäst resultat, och hur har ministern i så fall mätt och utvärderat det resultatet?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag upplever inte att jag får något direkt svar från ministern på den frågan. Det kanske är för att det faktiskt inte finns några tydliga mål eller någon tydlig resultatuppföljning.

Herr ålderspresident! När det gäller det praktiska arbetet som utförs rapporterar Försvarsmakten årligen resultatet av implementeringen av planerade åtgärder och aktiviteter till Försvarsdepartementet. Nästkommande rapportering för 2020 sker efter årsskiftet.

Av rapporteringen för 2019 framgår att Försvarsmakten har fortsatt med en systematisering av arbetet för att kvalitetssäkra genomförande av handlingsplanen. Fokus har legat på framtagande och genomförande av ett militärt anpassat utbildningskoncept, insatsförberedande utbildning, forskning, jämställdhetsintegrering av strategiska och operativa styrningar, jämställdhetsperspektiv i nationell kontext i form av arbetet inom ramen för total- och försvarsmaktsövning TFÖ 2020 samt ledarskapets fortsatta engagemang inom Gender Coach-programmet och på den internationella arenan.

En naturlig del av utbildning är övningar. I till exempel utbildningen för en internationell insats ingår en rad olika utbildningspaket, varav 1325 är ett, för att kunna verka i insatsområdet. Det är ett exempel på hur detta rent praktiskt omsätts i Försvarsmaktens verksamhet. Det är ett resultat. I andra övningar som inkluderar staber och planeringsarbete är 1325 med som en planeringsfaktor i färdigställande av planer och i analys och värdering av genomförandet.

För att möjliggöra det här är det nödvändigt att Försvarsmakten gör som Försvarsmakten gör: att man inkluderar det här ämnet i metodutbildningar och annat stöd för planering.

Utbildning är en av hörnpelarna i denna implementeringsprocess. Försvarsmakten har tagit fram handböcker och introducerade förra året en interaktiv onlineutbildning i jämställdhet i militära operationer. Kursen syftar till att öka medarbetarnas förståelse och förmåga att integrera ett jämställdhetsperspektiv i planering, genomförande och uppföljning av militära operationer.

När det gäller värnpliktsutbildning, som är en annan fråga som tas upp, tycker jag att det är någonting som man måste titta extra på. Regeringen kommer att vidta en del åtgärder för att särskilt följa upp så att vi får in kvinnor, fred och säkerhet ordentligt. Det är inte detsamma som att man inte jobbar med frågan, men jag ser ett särskilt behov av att följa upp detta.

Under perioden har övningsverksamhet på högre nivå genomförts i bland annat försvarsmaktsövningen 2017 och i övningsförberedelserna för Totalförsvarsövningen som har löpt under året. Det är viktigt att det övas på dessa nivåer, då det påverkar processer och policy.

Vi ser fram emot den redovisning som Försvarsmakten kommer att göra efter årsskiftet så att vi även får det på pränt. Därefter får vi analysera hur vi går vidare. Det jag ändå kan säga är att det här är en ordentligt prioriterad fråga i försvarsmaktsledningen, där man hela tiden på olika sätt försöker att utveckla detta arbete inom ramen för sin organisation. Det här är ingenting som man lägger åt sidan eller tycker är en betungande uppgift, utan det är en viktig uppgift som man tar på allvar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi följer upp det både i regleringsbrev och i de årliga rapporter som kommer från Försvarsmakten, och nästa återrapportering, för 2020, sker som sagt efter årsskiftet.

Herr ålderspresident! Nu är det snart dags att ta nya beslut om internationella insatser i Mali, Irak och Afghanistan. I förra propositionen gällande exempelvis Mali kunde vi om de nationella målen med insatsen läsa att Sverige genom den feministiska utrikespolitiken arbetar för att stärka kvinnors och flickors inflytande och egenmakt samt åtnjutande av de mänskliga rättigheterna. Vidare kunde vi läsa att Sverige som deltagare i insatsen ska stödja och påskynda ansträngningarna att genomföra FN:s säkerhetsråds resolution 1325.

I den nya propositionen som ska beslutas före jul rapporterar regeringen att kvinnors deltagande i genomförandet av fredsavtalet varit högst begränsat. Det är tragiskt.

Herr ålderspresident! Det hölls ändå någon form av högnivåmöte i januari, men efter det har det hänt ganska mycket i Mali. Det är ganska omfattande händelser i landet, som en militärkupp. Situationen gällande mänskliga rättigheter är mycket oroande. Kränkningar och övergrepp rapporteras regelbundet. Det handlar om sexuellt våld och om grym, omänsklig och förnedrande behandling.

I den nya propositionen står det att en av de nationella målsättningarna är att Sverige som deltagare i insatsen ska "stödja och påskynda ansträngningarna att genomföra FN:s säkerhetsråds resolution 1325 (2000) om kvinnor fred och säkerhet, inklusive efterföljande resolutioner".

Herr ålderspresident! Det är klart att Sverige ska stödja och påskynda ansträngningarna för att 1325 ska genomföras. Men det är ju bara en massa fina ord om man inte sedan följer upp det och ser vad som faktiskt blir gjort. Gör man som man alltid gjort blir det som det alltid har blivit, tänker jag.

I år, 2020, firar resolution 1325 för kvinnor, fred och säkerhet 20 år. Malis, Afghanistans och Iraks kvinnor och barn är särskilt utsatta. Många dör i onödan i krig, där kvinnor borde få vara en del i att komma fram till fred.

Fina ord måste omsättas i praktiken. Försvarsministern sa att det här inte är någonting man lägger åt sidan. Jag funderar över vad de tidiga förkämparna för kvinnors rättigheter och demokrati skulle säga till oss. Både demokrati och jämställdhet är ju något som vi självklart måste jobba för varje dag även nu.

Jag tycker att det är dags att kavla upp ärmarna och ta ett problem i taget. Det handlar om strukturella utmaningar och ojämställda normer och maktstrukturer, krympande utrymme för civilsamhället och externa samverkanspartner, utmaningar kopplade till samverkan, resurser och möjligheter för implementering, interna processer, institutionalisering och utveckling av jämställdhetsarbetet och praktiska förutsättningar internt och externt gällande genomförande.

Det är ju så, herr ålderspresident, att vi kommer bara att hålla krig i schack när kvinnor har lika medbestämmande i beslutsfattande och lika tillgång till utbildning och resurser, det vill säga makten. Det behövs modiga politiker, mätbara mål och resultatuppföljning. Fler kvinnor måste utbildas till medlare, rådgivare och befälhavare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Kvinnor är avgörande inom alla områden av fred och säkerhet. Om deras perspektiv utelämnas och deras röster inte hörs kommer krig att fortsätta att bryta ut. Konflikter som har lösts kommer att blossa upp igen, vilket vi har sett bevis på runt om i världen.

Herr ålderspresident! När jag lyssnar låter det som om ingen någonsin gör någonting och att det som eventuellt görs inte är av något värde. Det kan jag definitivt inte hålla med om.

I Kungsängen utanför Stockholm har vi någonting som heter Nordic Centre for Gender in Military Operations. Detta center etablerades 2012 inom Försvarsmakten och har arbetat väldigt mycket med att just integrera jämställdhet i militära operationer.

Enheten är en väl etablerad aktör och arbetar med stöd för att integrera ett jämställdhetsperspektiv i planering, genomförande och utvärdering av militära fredsoperationer. Det här är en enhet som arbetar med hela världen som arbetsfält, och man utbildar personal från alla världsdelar. Här handlar det om att utbilda för integrering av jämställdhet i övning, samarbeten och rådgivning kopplat till policy och det som kallas processutveckling.

Försvarsmakten bidrar också sedan lång tid tillbaka med experter med den här bakgrunden och basen till internationella staber och internationella insatser och arbetar där för att ha dessa frågor aktualiserade hela tiden och också göra det till en rent praktisk del av fredsarbetet. Jag vill nog säga att det är ett väldigt viktigt arbete som också ger konkreta resultat.

Inom områdena för inkluderande fredsprocesser, fredsbyggande, konfliktförebyggande och stärkt skydd för kvinnor och flickor arbetar Försvarsmakten aktivt internationellt med bidrag till olika missioner, med insatsförberedande utbildning, genom kurser med internationellt deltagande och genom samverkan med andra länder och organisationer i allt från praktik till policy för helhetssyn på konflikter, samtliga aktörer och samhället som helhet. Syftet är att bygga varaktiga fredsprocesser som motverkar återfall i konflikt. Det är alltså syftet med det arbete som utförs.

Mali är ett komplicerat och komplext område. Hela den delen av Afrika behöver hela tiden stabiliseras, och man möter oerhört många utmaningar där. I den miljön försöker vi arbeta utifrån dessa perspektiv. Jag brukar själv ta upp den typen av frågor, särskilt med kvinnliga soldater jag träffar i olika sammanhang - hur de upplever arbetet i sina förband och enheter.

Jag är fullt förvissad om att svensk försvarsmakt arbetar med frågorna, jag är fullt förvissad om att vi gör skillnad i internationella insatser och jag är fullt förvissad om att arbetet betyder något. Sedan kanske vi inte kan lösa alla problem som vi möter på plats i svåra situationer. Här handlar det om en samlad operation med många enheter.

Jag påminner om att till exempel FN-operationen Minusma, som vi i över fem år har deltagit i, omfattar 10 000 soldater. Sverige har i dag 175 deltagare i den operationen.

Sverige är en del av det internationella spektrumet. Vi försöker allt vi förmår att påverka i en positiv riktning. Jag menar att det vår personal gör har betydelse, och de utför arbetet på ett seriöst sätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Det görs massor av saker och vi gör skillnad, säger försvarsministern. Och jag håller med. Men jag tänker att det är genom att följa upp resultat som vi kan veta vad vi ska göra härnäst. Det är i resultatuppföljningen vi kan komma åt de behov och insatser som verkligen behövs, vilka som gör skillnad. Det är i resultatuppföljningen vi måste orka ifrågasätta beslut och verksamhet, kanske till och med våga utmana gamla sanningar för att nå uppsatta mål.

I år firar, som sagt, resolutionen för kvinnor, fred och säkerhet, resolution 1325, 20 år. I och med antagandet av resolutionen den 31 oktober 2000 krävde FN:s säkerhetsråd för första gången att alla parter i en konflikt måste förhindra kränkning av kvinnors rättigheter, stödja kvinnors deltagande i fredsförhandlingar och i återuppbyggnad efter konflikt samt skydda kvinnor och flickor från sexuellt våld under konflikt.

Frågan är om vi kunde ha nått längre. Det vet vi egentligen inte. Men jag tror, fru talman, att med en bättre och tydligare resultatuppföljning borde vi i dag åtminstone ha vetat mer än vad vi gör om vilka behov och insatser som ger resultat, som vi kan fortsätta att göra mer av i så fall.

Jag tänker att det är viktigt att vi i Sverige lever som vi lär. Det är fortfarande en bra bit kvar till en mer jämställd försvarsmakt, även om det går åt rätt håll. Om Försvarsmakten ska arbeta med resolution 1325 internationellt ger det ökad trovärdighet om man själv lever upp till idealen.

Fru talman! Jag vill bara än en gång påpeka att Försvarsmakten årligen rapporterar till departementet om resultatet av implementeringen när det gäller åtgärder med utgångspunkt i resolution 1325 och när det gäller ambitioner i fråga om jämställdhet. Nästkommande rapportering för 2020 sker efter årsskiftet.

Så är det varje år. Utifrån de rapporter som kommer in med en redovisning av verksamheten drar man slutsatser. På så sätt utvecklas de regleringsbrev som vi levererar till myndigheterna och Försvarsmakten.

Jag ville säga detta så att det inte blir en skugga av att Försvarsmakten inte tar frågan på allvar eller inte hanterar den seriöst. Försvarsmakten gör ett omfattande och bra arbete. Det finns en tydlig medvetenhet och prioritet när det gäller dessa frågor i Försvarsmaktens ledning. Jag anser att det finns en seriös ambition, och jag vet att när det sker saker som inte är rimliga eller acceptabla ute på förbanden hanterar man dem så fort det finns kunskap om dem.

Sedan var det frågan om säkerhetsrådet. Sverige satt där och var pådrivande i fråga om FN:s säkerhetsrådsresolution om kvinnor, fred och säkerhet. Det var en central och prioriterad fråga. Sverige spelade en roll för att lyfta upp frågan inom ramen för FN-systemet. Det tycker jag att man ska komma ihåg. Det är min bedömning att Sverige har spelat en positiv roll.

Vi har många utmaningar framför oss på alla möjliga områden, bland annat detta. Men vi ska inte förringa de insatser som redan görs.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.