Regeringens arbete mot silikos

Fru talman! Min röst är inte den bästa i dag, men jag ska försöka kraxa mig igenom denna debatt.

Isak From har frågat mig om jag och regeringen överväger nya insatser för att säkerställa att ingen som jobbar i Sverige drabbas av sjukdomen silikos, även kallad stendammslunga.

Jag vill tacka Isak From för att han lyfter en viktig arbetsmiljöfråga för debatt här i kammaren i dag. Enligt Arbetsmiljöverkets statistik beräknas ungefär 1 300 människor dö i Sverige varje år till följd av att de någon gång under sitt arbetsliv har exponerats för kemiska ämnen på arbetsplatsen.

I regeringens arbetsmiljöstrategi för 2021-2025, En god arbetsmiljö för framtiden, anges en nollvision både mot arbetsplatsolyckor som leder till död och mot arbetsrelaterad dödlighet.

Arbetsmiljöverket har enligt sin instruktion särskilt till uppgift att ha tillsyn över att arbetsmiljö- och arbetstidslagstiftningen följs. Som ett led i åtgärdsplanen för arbetsmiljöstrategin planerar Arbetsmiljöverket bland annat ett projekt mot arbetsrelaterad dödlighet till följd av kemisk exponering. I projektet ingår exponering för kvarts, vilket kan leda till silikos.

Fru talman! Jag beklagar statsrådet Paulina Brandbergs röstproblem och hoppas att rösten håller.

Sverige och svenska arbetare, särskilt byggnads- och gruvarbetare, var under mitten av 50-talet hårt drabbade av silikos, stendammslunga. Ett stort arbete från arbetstagarorganisationen, facken, och även från arbetsgivarsidan, forskningen och politiken gjorde att silikos i princip utrotades.

Det bygger på att damm kan förekomma på arbetsplatser men att man använder relevant skyddsutrustning och nya metoder för att kapa stenskivor, bryta berg och utföra olika former av betongarbeten. Detta har tydligt förbättrats.

Vi kan konstatera att 2023 var ett synnerligen mörkt år med 62 döda i direkt arbetsrelaterade olyckor och många hundra arbetsrelaterade skador - exakt hur många vet vi inte. Vi kan också konstatera att det i synnerhet är unga, inhyrd arbetskraft och egenföretagare i skogs- och jordbruksnäringen som är utsatta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När det gäller byggsektorn ser vi nu, inte minst i och med den tragiska hissolyckan utanför Stockholm, att inhyrda i många led ger en kraftigt förhöjd risk. Att det finns relevant och uppdaterad arbetsmiljölagstiftning och vägledning och att arbetsgivarna tar denna fråga på allvar också för sin inhyrda personal är grunden.

Utgångspunkten för min interpellation är att Byggnads har ställt krav på Arbetsmiljöverket att både uppdatera vägledningen och titta på den typ av bänkskivor som nu förbjuds i Australien då de bedöms som för farliga. Det handlar om kvartskompositskivor som kan anses som exklusiva och som ofta används när man renoverar sitt kök. De innehåller dessa partiklar. Skivorna är ofarliga när de väl ligger monterade, men när man kapar en skiva kan det uppstå damm som i förlängningen kan ge upphov till silikos.

Dessa arbeten och processer pågår ju även i Sverige, och då är min fundering: Avser statsrådet att ta något initiativ? Ser man den vägledning som finns i dag som tillräcklig?

Det finns också möjligheter för regeringen att ta ett samlat grepp och ge någon av de forskningsinstitutioner som forskar på detta, till exempel arbetsvetenskapen på LTU i Luleå eller arbets- och miljömedicin på Universitetssjukhuset i Umeå, i uppdrag att särskilt undersöka om detta är en fråga som vi behöver ta på större allvar.

Fru talman! De senaste månaderna har vi haft mycket fokus i debatten på dem som dör på jobbet. Precis som ledamoten sa var 2023 ett oerhört mörkt år. Det är dock viktigt att vi i debatten inte glömmer det stora antal som dör en för tidig död på grund av jobbet. Exempelvis kan exponering för kemiska substanser göra att man går en för tidig död till mötes.

När det gäller stendammslunga, silikos, är det precis som ledamoten sa: På 50-talet hade vi en stor ökning av detta, och en stor del av de dödsfall som i dag sker på grund av jobbet beror på att vi bakåt i tiden inte har tagit arbetsmiljöproblemen tillräckligt seriöst. Det kan man verkligen beklaga, när vi nu ser att människor bli sjuka och dör av att vi hittills inte har tagit dessa frågor på allvar. Det vi kan göra är såklart att se till att vi hela tiden flyttar fram positionerna och blir bättre.

Sverige har hittills inte upplevt den snabba ökning av silikos som Australien rapporterar om. För närvarande beräknar Arbetsmiljöverket att cirka 125 personer varje år avlider till följd av exponering för kvartsdamm. Totalt har dock endast 18 nya anmälningar av arbetssjukdomar beroende på kvarts kommit in till Försäkringskassan mellan 2019 och 2023, och antalet insjuknade är relativt konstant, drygt 3 personer per år.

Arbetsmiljöverket följer både på egen hand och med hjälp av arbets- och miljömedicinska kliniker förekomsten av silikos i Sverige för att se hur vi ska kunna förhindra framtida fall. Enligt Socialstyrelsens statistik över dödsorsaker 1997-2022 syns ingen tendens till ökning av antalet döda i stendammslunga i Sverige. Arbetsmiljöverket har inte haft några anmälningar enligt kraven i föreskrifterna om medicinska kontroller på flera år som rört silikos, och verkets läkare har inte uppfattat några signaler från de arbets- och miljömedicinska klinikerna om en ökning av silikos i Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Att vi inte ser någon ökning är såklart bra. Detta måste vi se till att fortsätta följa väldigt noggrant.

När det gäller frågan om just bänkskivor av stenkomposit behöver Sverige förhålla sig till den gemensamma produktlagstiftningen inom EU. Vi kan därför inte ensidigt besluta om förbud mot en enskild produkttyp. Det skulle i så fall krävas ett tydligt undantag för Sverige från EU, vilket i sin tur skulle behöva motiveras med exempelvis en ökande sjukdomsförekomst, något vi som sagt inte ser.

Med det sagt är detta en fråga vi följer noga. Just därför att vi ser det stora antalet dödsfall historiskt och att det fortfarande, än i dag, är för många som dör av detta måste vi följa det noga för att se till att det inte vänder åt fel håll.

Fru talman! Jag tror inte heller på ett förbud. Det finns ju många arbetsrelaterade redskap som man kan skada sig på. Motorsågen, till exempel, kan vara synnerligen livsfarlig om den används på fel sätt. En vanlig domkraft som du hissar upp bilen med kan du faktiskt klämma dig riktigt allvarligt på. Det är vägledningen för och hanteringen av redskap och material som måste göras rätt. Eftersom dessa bänkskivor, som används och säljs i Sverige i ganska stor omfattning, kapas och monteras i svenska hem är det den processen som måste fungera.

Nu har ju högerregeringen beslutat om en budget med ett höjt rotavdrag som bland annat går till bänkskivor. Vi hade velat ha ett höjt rotavdrag som fokuserade på energiförbättringsåtgärder, men nu har regeringen valt den här vägen. Dessa bänkskivor säljs i stor omfattning och monteras till viss del i svenska hem av arbetskraftsinvandrare som om ett antal år kanske kan komma att utveckla stendammslunga. Om det då beror på ett jobb de har gjort i Sverige eller någon annanstans kommer att vara synnerligen svårt att följa upp. Därför är det väldigt viktigt att arbetsgivarna på svensk arbetsmarknad, facken och ansvariga myndigheter har rätt uppdaterad vägledning. Oavsett från vilket land du kommer när du jobbar i Sverige ska du inte bli sjuk av jobbet.

Det LO-förbundet Byggnads vill se är en uppdaterad vägledning och inriktade kontroller. Är det någonting som statsrådet Paulina Brandberg kan tänka sig att genomföra?

Fru talman! Det är viktigt att vi hanterar den här frågan med stort allvar. Därför är jag glad att Arbetsmiljöverket planerar ett projekt mot arbetsrelaterad dödlighet till följd av kemisk exponering. I detta projekt ingår som sagt exponering för kvarts, vilket kan leda till silikos.

Det är helt klart viktigt att det finns vägledning till arbetsgivare och även facket för hur frågan ska hanteras. Jag vill särskilt betona att Sverige vid flera tillfällen har samarbetat med Nepsi, Europeiska nätverket för kvarts, som har bildats av arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer i Europa. Detta är ju inte en fråga som är specifik för Sverige utan gäller såklart även internationellt.

Här finns en överenskommelse mellan arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer i Europa om god hantering och säker användning av kristallin kvarts och produkter som innehåller detsamma, för att skydda arbetstagares hälsa. Nepsi har utarbetat en vägledning till god praxis för skydd av arbetarnas hälsa genom god hantering och användning av kristallin kvarts och produkter som innehåller detsamma. Den finns översatt till svenska.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Möjligtvis borde vi uppmärksamma denna vägledning mer, så att den blir mer känd för fack och arbetsgivare i Sverige. Jag delar bilden att det behövs en vägledning. Det är viktigt att alla som hanterar den här typen av kvartsdamm vet hur man förebygger riskerna.

När det gäller det internationella samarbetet deltar Sverige genom vårt medlemskap i EU i en arbetsgrupp som heter Senior Labour Inspectors' Committee, Slic. Här har man sammanställt en guide för nationella inspektörer om respirabelt kvartsdamm på byggarbetsplatser och hur exponering för kvartsdamm ska förebyggas. Även denna guide, som riktas till inspektörerna, finns översatt till svenska.

Det finns alltså vägledningar, och det finns guider. Men jag kan absolut se ett behov av att öka synligheten för dessa för att de ska tillämpas i större utsträckning.

Fru talman! Statsrådet! Det är gott och väl att vägledning finns på svenska. Men i byggbodarna nu, oavsett om det är här i Stockholm eller i Skellefteå, är det huvudsakliga arbetsspråket inte svenska. Det förekommer väldigt många olika språk i byggbodarna. Arbetskraftsinvandringen i sektorn är rekordstor, samtidigt som vi har kraftigt ökad arbetslöshet bland svenska byggarbetare. Här har vi ett direkt mischmasch.

Men oavsett varifrån du kommer när du kommer till Sverige för att jobba ska arbetsplatsen vara säker för både dig själv och dina arbetskamrater. Därför är det synnerligen angeläget att det här problemet synliggörs. Det kan inte vara utan orsak som Australien helt har förbjudit den här typen av bänkskivor och även arbetet med dem. Det är arbetsmomentet man måste sikta in sig på. När man kapar en sådan ska man ha rätt utrustning.

Med de många led av underentreprenörer vi har på svensk byggarbetsmarknad i dag tycks det som att många delar fallerar. Därför är det angeläget att Arbetsmiljöverket gör särskilt riktade insatser för att se om det är ett verkligt problem som man behöver ta tag i.

Fru talman! Jag delar helt interpellantens bild; detta är ett problem som behöver synliggöras. Som jag sa inledningsvis är det jätteviktigt att den här typen av arbetsrelaterade skador och sjukdomar inte osynliggörs nu när vi har stort fokus på dödsolyckor som sker på jobbet.

Jag ser det som positivt att vi i Sverige inte har den utveckling man har sett i Australien. Med det sagt arbetar regeringen ändå utifrån den nollvision som är en del av arbetsmiljöstrategin. Den säger att ingen i Sverige ska behöva dö varken på eller av arbetet. Så länge någon enstaka arbetare dör en för tidig död på grund av sitt arbete har vi mer jobb att göra. Då måste vi hela tiden se hur vi kan jobba bättre och få till skarpare åtgärder för att få ned dödsfallen både på och utanför jobbet.

Regeringen kommer att fortsätta titta på de här frågorna och noga följa Arbetsmiljöverkets projekt med just kemisk exponering, för att se hur vi kan pressa ned dödstalen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag vill tacka för debatten och önska en trevlig helg.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.