Regeringens reformagenda för bostadsbyggande

Fru talman! har frågat mig hur regeringens reformagenda för bostadsbyggande ser ut för mandatperioden.

Markus Kallifatides fråga tar avstamp i den allvarliga situation som byggbranschen befinner sig i. Precis som Markus Kallifatides noterat bedömer regeringen att omvärldsfaktorer, som bidragit till en hög inflation och högre räntor i Sverige och i omvärlden, har lett till ett kraftigt minskat bostadsbyggande.

Vi befinner oss i ett besvärligt ekonomiskt läge. Den höga inflationen och de högre räntorna har påverkat hushållens efterfrågan på bostäder och samtidigt bidragit till höga produktions- och finansieringskostnader hos byggföretagen. Bostadsbyggandet har i hög grad påverkats av detta. Antalet påbörjade bostäder började falla under 2022 och minskade markant under det senaste året. Riksbanken har nyligen bedömt att risken för att inflationen biter sig fast på för höga nivåer har minskat och att styrräntan därför troligen kan sänkas tidigare än vad som hittills indikerats. På sikt kommer en sådan utveckling att bidra till en återhämtning i byggbranschen.

Regeringen genomför nu olika åtgärder för att dämpa effekterna och rädda jobb i byggsektorn och följer noga utvecklingen inom bygg- och bostadsområdet. Regeringen utesluter inte att ytterligare åtgärder kan behövas. Regeringens reformagenda för bostadsbyggande under mandatperioden framgår av budgetpropositionen för 2024, som så sent som i december antogs av en majoritet av ledamöterna i denna kammare.

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret på min interpellation!

Jag citerar ur budgetpropositionen: "Det har under ett par års tid byggts i en takt som svarat mot den framtida förväntade befolkningsökningen och för att kompensera för det latenta underskottet av bostäder." Det står på sidan 19 under utgiftsområde 18.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Men nu är det alltså kris i bostadsbyggandet, fru talman. Byggnadsarbetare varslas och sägs upp. Byggfirmor går omkull, trähusbyggnadsföretag likaså. Underleverantörsled i sektorn pressas tillbaka. Bostadsförsörjningen i landet försämras.

Det som främst byggs upp i det här landet är en bostadsskuld för framtiden. I detta läge har Tidöregeringen enligt samstämmiga bedömningar från branschföreträdare, fackföreningar och akademi valt att göra nästan ingenting av akut karaktär. I stället har bostadsministern återkommit till att regeringen avser att genomföra "strukturella reformer". Det talas om kortare ledtider i byggprocessen, förenklade byggregler och att få fram mer byggbar mark.

Uppdrag har getts till länsstyrelserna och Boverket att ta fram en del nya underlag, en översyn av byggreglerna för studentbostäder har satts igång och en mycket modest planeringsstimulans till landets kommuner om totalt 80 miljoner kronor 2024 har införts. Vid sidan av dessa mycket försiktiga förändringar kan jag, ett och ett halvt år in i mandatperioden, inte se några betydande reformer.

Det var mot den bakgrunden jag ställde min fråga till statsrådet Andreas Carlson om hur regeringens reformagenda för mandatperioden ser ut. Statsrådet svarar att regeringen nu genomför olika åtgärder för att dämpa effekterna och rädda jobb i byggsektorn och "följer . utvecklingen inom bygg- och bostadsområdet".

Vi förväntar oss faktiskt inte något mindre av regeringen, fru talman. Det hade varit mer spännande att höra vad regeringen följer, vilka mätetal, vilka vittnesmål och vilka analyser. Ministern är välkommen att utveckla detta.

Statsrådet säger vidare i svaret till mig: "Regeringen utesluter inte att ytterligare åtgärder kan behövas. Regeringens reformagenda för bostadsbyggande under mandatperioden framgår av budgetpropositionen för 2024, som så sent som i december antogs av en majoritet av ledamöterna i denna kammare."

Fru talman! Vi har tagit del av budgetpropositionen, vi följer den allmänna debatten och vi deltar här i riksdagens arbete. Det är mot den bakgrunden som jag har ställt min fråga. Men den kanske behöver förtydligas lite grann: Vilka ytterligare åtgärder överväger statsrådet och regeringen, och när kommer dessa?

Fru talman! Markus Kallifatides från Socialdemokraterna har ställt en interpellation till statsrådet Andreas Carlson gällande regeringens reformagenda för bostadsbyggande. Jag citerar från interpellationen: "Det som främst byggs upp i landet är en bostadsskuld för framtiden."

Fru talman! Det är precis detta vi har fått ärva av den socialdemokratiska regeringen: En bostadsskuld har byggts upp för framtiden. Under brinnande högkonjunktur med låga räntor och låg inflation lämnade den förra regeringen ett underskott efter sig. Befolkningen har alltså ökat mer än vad regeringen lyckades bygga bostäder för. Sedan får jag läsa detta från interpellanten att "det som främst byggs upp i landet är en bostadsskuld för framtiden". Det är betänkligt. Regeringen lyckades tillsammans med tidigare regeringar bygga upp ett underskott på 175 600 bostäder sedan 2006.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vad gjorde och vad gör Socialdemokraterna på det bostadspolitiska området kopplat till andra områden som berör bostadsutbudet? Kollar vi på hur Socialdemokraterna agerar på lokalplanet, till exempel i min hemkommun med det kommunala bolaget Gavlegårdarna, ser vi att man stoppar bostadsbyggandet. Den kollaps i bostadsbyggandet som Markus Kallifatides nämnde i sin tidigare debatt bidrar Socialdemokraterna i allra högsta grad till själva genom att byggstoppa. Det var vad det kommunala bolaget Gavlegårdarna gjorde. Man satte ordningen för stora delar av Sverige genom den insatsen. Socialdemokraterna har varit en del i och bidragit till att det inte byggs fler bostäder i det här landet.

Fru talman! Vad gjorde Socialdemokraterna under sin period, och vad gör Socialdemokraterna i dag?

Fru talman! Tack till statsrådet för svaret! Tack även till interpellanten för en bra fråga!

Det här är ju helt avgörande. Vi har redan varit inne på det mycket. Det byggs i dag ingenting, men det byggs en skuld som kommer att växa framöver.

Precis som Markus läste upp här tidigare har det under ett par års tid nu byggts utifrån den takt som befolkningen ökat i. Det är tack vare bland annat investeringsstöden, för utan dem hade det varit ett ännu större underskott av bostäder.

Det jag hakar upp mig på i svaret är att regeringen nu genomför olika åtgärder för att dämpa effekterna och rädda jobb i byggsektorn. Låt mig uttrycka mig väldigt tydligt: Jag kommer själv från byggbranschen. Jag har ständig kontakt, flera gånger i veckan, med olika företag och en hel del gamla arbetskamrater. De ser inte det här. De ser inte åtgärderna för att dämpa effekterna och rädda jobb i byggsektorn.

Företag som håller på med rotjobb säger upp personal i dag, för det höjda rotavdraget börjar gälla den 1 juli. Dessutom skapar inte just den åtgärden fler jobb. Den gör att det kan bli ett större jobb av ett enskilt.

Det hade varit bättre om man hade försökt bredda det här och rikta in det som vi i Socialdemokraterna föreslår så att man i stället höjer rotavdraget upp till 50 procent för klimat- och energisparande åtgärder. Det hade både den enskilde och branschen tjänat på, och samhället i stort hade tjänat på det. Det är som ett Kinderägg - tre överraskningar i en.

Sedan blir jag lite förvånad över Roger Hedlunds inlägg här. Vad gjorde Socialdemokraterna? Ja, vi såg till att man kunde bygga bostäder, också i Gävle, och att man kunde få ihop kalkylen.

Vad gjorde Sverigedemokraterna i Huddinge kommun, som jag kommer från, under perioden då de stödde Alliansen? Det har byggts i stort sett noll hyresbostäder där sedan 2006. Det är inget man kan ta på sig och skryta med, kan jag tycka.

Jag skulle vilja höra vad, förutom det missriktade rotavdraget, regeringen gör för att dämpa effekterna och rädda jobben i byggsektorn. Det är massvarsel, uppsägningar och rekordkonkurser just nu.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Den ursprungliga frågan i interpellationen handlar om regeringens reformagenda. Den är formulerad så - hur ser regeringens reformagenda för bostadsbyggande ut för mandatperioden?

Markus Kallifatides räknar upp delar av den reformagendan. Som jag sa i mitt svar finns den återgiven i den budget som riksdagen fattade beslut om i denna kammare så sent som i december. Det handlar om att förenkla reglerna för att bygga, att korta ledtider, att öka tillgången till byggmark i attraktiva lägen, att fler ska få möjlighet att ta steget till den ägda bostadsmarknaden, att nyttja det befintliga beståndet mer effektivt och att ge långsiktigt goda och förutsägbara villkor för att öka viljan att investera i samt äga och förvalta bostäder.

Vi är ett och ett halvt år in i den här mandatperioden, som ledamoten påpekade. Vi arbetar med detta i reformagendan. Vi arbetar med den. Men vi tar förstås också stort ansvar i den svåra tid som vi lever i, där byggandet har minskat mycket dramatiskt till följd av den höga inflationen som har lett till högre räntor kombinerat med en vikande konjunktur. I det avseendet måste vi fortfarande påminna varandra om att det allra viktigaste vi kan göra är att fortsätta hålla i för att lyckas hålla nere inflationen.

Det finns ljuspunkter i detta, och det är kanske tack vare regeringens ansvarsfulla politik. Det låter ibland på oppositionen som att inflationen är regeringens fel. Med den logiken är regeringens ansvarsfulla politik den enda förklaringen till att det går nedåt. Jag vill inte uttrycka mig så vanvördigt i kammaren, fru talman. Vi behöver gemensamt ta ansvar i den här svåra situationen.

Vilka möten och vilka mätetal, tror jag att jag har skrivit, lyssnar vi i regeringen på när vi tar in information om hur allvarligt läget är? Ja, vi ser ju för det första själva. Jag ser det vid besök runt om i landet och på möten med branschorganisationer, enskilda företag och personer som drabbats av den mycket dramatiska nedgången. Jag hade så sent som i går ett möte med Byggnads, GS-facket, TMF och Byggföretagen, alltså parterna på marknaden och i sektorn, som också beskrev det dramatiska läget.

Men det är klart att vi kunde ha varit i ett bättre läge. Nu hänvisar Kallifatides till byggandet i takt med befolkningsutvecklingen. Men det var ju så att den förra regeringen inte under något av de år man styrde Sverige lyckades färdigställa bostäder i antal som motsvarade de av Boverket fastställda behoven. Det var i ett läge med låga räntor och högkonjunktur. Man kanske ska vara lite självrannsakande och tänka på vad mer man kunde ha gjort i det läget för att ta tag i de strukturella problem som jag tror att vi är överens om finns på bostadsmarknaden och som vi nu behöver ta tag i samtidigt som vi har ett läge med hög inflation, höga kostnader och lågkonjunktur.

Frågan om regeringens reformagenda i interpellationen har jag besvarat genom att hänvisa till budgeten, där den framgår. Jag har upprepat det här i kammaren. Det finns såklart alltid fler frågor. Men jag tycker att det är viktigt, fru talman, att svara på frågor som väckts av ledamöter i interpellationsdebatter.

Fru talman! Låt mig understryka att jag uppskattar att Andreas Carlson svarar på de frågor som jag och andra ledamöter ställer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag noterade gårdagens möte mellan statsrådet och olika branschföreträdare och fackföreningar. De samtalen tycks dock inte riktigt påverka regeringens reformagenda, utan den förblir fast. Jag hör inga besked om korttidspermitteringar, och jag hör inga nya besked om tankar på till exempel produktionsstöd - två saker som jag tror mig veta att branschföreträdare och fackföreningar tog upp just på gårdagens möte och i andra sammanhang.

I den allmänna debatten kommer det en del andra besked och budskap från Tidöpartierna.

Sverigedemokraternas bostadspolitiske talesperson Mikael Eskilandersson talade i februari i tidningen Bostadspolitik om att migrations- och återvandringspolitik ska vara en väsentlig del av att möta bostadsbehoven. Han pekade också på det sjunkande barnafödandet som något positivt som leder till bättre bostadsförsörjning.

I en slutreplik den 4 mars talade han om uppluckrat strandskydd, planeringsstimulanser för småhusbyggande, omvandling av lokaler, förenklad privatuthyrning och förmånligt bolån för förstagångsköpare. Allt det kände vi till, men han talade också om ytterligare sänkt fastighetsavgift, utökad gräns för det möjliga beloppet för uthyrning av bostad - jag antar att det är det skattefria beloppet, schablonen, som avses - och att undersöka möjligheten till rotavdrag för hyresrätter.

Är det här något som regeringen överväger?

Kristdemokraternas bostadspolitiske talesperson Larry Söder har å sin sida öppnat för att sätta igång processen för att genomföra fri hyressättning i nyproduktion. Moderaternas bostadspolitiske talesperson anser inte att det är aktuellt, men finansminister Elisabeth Svantesson meddelar att hon minsann för förhandlingar med Sverigedemokraterna i den frågan.

Kan statsrådet upplysa oss - vad är det som gäller?

Samtidigt som debatten så att säga rasar inom Tidölaget har, som statsrådet redogjort för här tidigare i eftermiddag, regeringens utredare Peter Larsson kommit med ett betänkande om åtgärder för att underlätta samhällsbyggande i Norrbotten och Västerbotten. Han är väldigt tydlig med att de förslag han kommer med är av relevans för alla delar i Sverige där det nu pågår industriexpansion i stor skala, även andra län än de två som omfattas av hans egentliga uppdrag.

Det rör sig om tre förslag. Det första är betydande kapitaltillskott, i detta fall till Norrlandsfonden, för att kunna utge investeringsstöd till byggande av bostäder. Det andra förslaget handlar om en ny, bättre utformad statlig kreditgaranti för nyproduktion av bostäder. Och det tredje förslaget, slutligen, gäller en statlig hyresförlustgaranti.

Fru talman! Jag vet, och jag tror att statsrådet vet, att väldigt många, inte minst i norra Sverige men absolut inte bara i Norrbottens och Västerbottens län, verkligen undrar nu: Vad kommer regeringen att lägga fram för förslag? Kan vi få någon indikation på hur statsrådet och regeringen resonerar kring detta?

Fru talman! Det som görs just nu från regeringens sida är ett inflationsdämpande arbete, vilket såklart är helt avgörande för att vi återigen ska kunna komma på fötter även när det gäller det bostadspolitiska området.

Statsrådet har förtjänstfullt beskrivit regeringens arbete på det bostadspolitiska området. För Sverigedemokraternas del kan jag bara, fru talman, säga att jag stöder regeringens arbete och delar dess inställning när det gäller hur vi åter ska få till en bra bostadsmarknad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi behöver möjliggöra det som Socialdemokraterna aldrig startade: helt enkelt möjliggöra för fler att bo i småhus, skapa bättre förutsättningar med en modell där människor på sikt kan bli bostadsägare genom hyrköp, ta bort det andra amorteringskrav som infördes och genomföra en rad insatser för att vi, när vi får en nystart, ska få bostadsbyggandet att komma igång. Det handlar om att förenkla byggreglerna, korta ledtiderna, möjliggöra för fler att komma in på marknaden för ägda bostäder och bättre nyttja det bestånd som finns i Sverige i dag.

När vi lyckats bekämpa inflationen behövs en nystart. Då är det viktigt att vi har tagit tag i alla de långsiktiga frågor som skapar förutsättningar för att minska kostnaderna för byggandet och snabba på byggandet. Det rör sig helt enkelt om dessa bitar: korta ledtiderna, förenkla byggreglerna och möjliggöra för fler att komma in på marknaden för ägda bostäder.

I denna interpellation ställs en fråga till statsrådet, men jag ställer frågan till Socialdemokraterna, fru talman: Vad är det ni egentligen vill göra? Vad vill Socialdemokraterna?

Fru talman! Jag ska svara Roger Hedlund på en gång. Vi föreslår startlån för förstagångsköpare. Det har vi lagt på bordet. Ni kan köra. Jag vet inte om det är ni som bromsar regeringen - någon verkar det vara. Ni är ju stödparti och femte hjulet. Varför inte köra igång det?

Vi föreslår ett produktionsstöd till kommuner som Skellefteå och andra tillväxtkommuner.

Vi föreslår statliga krediter för att hålla nere kostnaderna - för vem lånar billigast? Jo, det gör staten.

Här finns tre tydliga förslag som vi rent ekonomiskt kan komma igång med. Men ni tycker inte det. Så säg inte att vi inte vill något! Vi lägger något på bordet. Ni lägger ingenting på bordet; ni bara pratar. Det är egentligen bara papper ni pratar om. Det är inte värt något.

Kom igen med ett förslag och lägg det på bordet, så ska vi debattera det. Det kanske är ett bra förslag, och då ska vi stödja det. Men kom med någonting! Och innan ni har kommit med något, var inte så uppblåsta! Ursäkta mig - jag blir lite upprörd ibland. Det kanske var hårt sagt, men jag tycker att man ska ha en hederlighet i sin argumentation.

Fru talman! Jag tycker att vi kan vädja till varandra om att ha en god ton. Det är svåra och mycket allvarliga frågor vi diskuterar här i dag. Jag tror att vi alla är överens om att den nedgång vi ser är mycket dramatisk och mycket besvärande och att detta är något som det förstås är mycket angeläget att se till att vi klarar av på allra bästa sätt.

Detta är förstås regeringens fokus i det arbete vi genomför när vi tar ansvar under den svåra tid vi lever i. Vi har till del ärvt ett område där det fortfarande fanns stora strukturella problem, och det förenklar förstås inte situationen när inflationen är så hög, vilket har drivit upp högre räntor, och vi har en lågkonjunktur som i kombination med inflationen har drivit upp produktions- och finansieringskostnaderna. Detta är en allvarlig situation.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag vill, fru talman, säga att jag uppskattar att ledamoten Markus Kallifatides konstaterar att han får svar på frågorna. Jag tycker att det är viktigt. Det kanske beror på mina många år i riksdagen, men det är i alla sammanhang viktigt att svara på de frågor man får. Sedan kommer det i en interpellationsdebatt alltid upp många olika frågor, men jag vill hävda att jag har svarat på den fråga som var föremål för denna interpellation.

Jag ska svara på en till fråga som ställdes här, nämligen den om förslaget från Peter Larsson, regeringens samordnare för utvecklingen i Norrbottens och Västerbottens län. Jag sa tidigare i interpellationsdebatten att jag uppskattar Peter Larssons arbete och att han varit runt och skaffat ett gediget underlag för den rapport som han har lagt fram, genom samtal med både kommuner, regioner och andra aktörer.

De förslag som han har lagt fram syftar till att lösa en del av problemen med produktions- och finansieringskostnader. Han har också tittat på vad kommuner och andra aktörer, inte minst byggsektorn själv, kan göra för att hålla nere kostnaderna och få ihop kalkylerna så att bostäder kan byggas, inte bara i Norrbottens och Västerbottens län - förslagen träffar också andra delar av landet. Den utveckling vi ser i vårt land just nu är inte bara kopplad till Norrlandslänen, utan vi ser en fantastisk utveckling med nyindustrialisering, investeringar och företag som skapar jobb och tillväxt i hela landet - jag tror att ledamöterna instämmer i detta. Därför är det så angeläget med både bostadsförsörjning och utbyggnad av infrastruktur som möjliggör denna utveckling.

Ledamoten Kallifatides frågade efter någon form av indikation, tror jag att ordet var. Jag kan inte ge någon annan indikation än att jag tycker att dessa förslag är intressanta och angelägna och svarar mot ett angeläget problem. Regeringen bereder nu dessa förslag. Vi har precis tagit emot dem, så jag tror inte att ledamöterna förväntar sig att jag i dag på stående fot kan svara på hur vi tar detta vidare. Men det är förstås viktigt att nu, tillsammans med andra åtgärder som att korta ledtider, förenkla och förbättra regelverk och tillgängliggöra byggbar mark, ta tag i de problem som finns och har byggts upp under lång tid, för att vi ska få en bättre fungerande bostadsmarknad i Sverige.

Fru talman! Jag noterar att jag inte riktigt fick något svar på frågan om fri hyressättning och den debatt som pågår kring den. Jag fick inte heller något svar på min tidigare fråga om att stimulera konkurrens i byggsektorn i vid mening. Är detta något som statsrådet ser som en viktig fråga, och vad skulle i så fall eventuellt kunna göras?

Fru talman! Regeringsunderlaget framstår för mig som något splittrat, både när det gäller vad som på kort sikt är väsentligt att göra här och nu för att möta den akuta och - den bilden delar vi - allvarliga situationen och när det gäller den mer långsiktiga reformagendan. Även när det gäller den ser jag olika budskap och splittring, och det bekymrar mig.

Utredaren Peter Larsson lägger fram rätt typiskt socialdemokratiska förslag för att möta den bostadspolitiska utmaning som det innebär med industriexpansionerna runt om i landet, som vi alla naturligtvis välkomnar. Det är jag säker på att Andreas Carlson gör, precis som jag.

Regeringen tar vissa socialdemokratiska förslag vidare på det här området, till exempel digitaliseringen på Lantmäteriets verksamhetsområde och översynen av riksintressen, men avvecklar andra socialdemokratiska förslag som investeringsstöd och stöd till energieffektivisering av flerbostadshus.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Våra socialdemokratiska förslag om byggstimulans, statliga förmånliga byggkrediter, ett statligt fastighetsbolag och en grön reformering av rotavdraget avfärdas, liksom - och det är mycket viktigt - förslagen om en ny bostadsförsörjningslag, en nationell handlingsplan för bostadsbyggandet, skyddsåtgärder för hyresgäster i samband med renoveringar och en bostadskommission.

Fru talman! Jag misströstar lite grann. Jag tackar naturligtvis statsrådet för debatten, men jag misströstar. Varken den akuta krisen i bostadsbyggandet eller bostadsförsörjningen i landet kommer på sikt att kunna mötas utan att staten griper in, tar ett kliv fram, satsar resurser och styr. Det är min och Socialdemokraternas övertygelse.

Fru talman! Jag ifrågasätter inte ambitionerna och bevekelsegrunderna bakom. Jag tror att vi alla delar synen att vi behöver ha en bättre fungerande bostadsmarknad i Sverige. Förslagen och vägen dit kan dock se lite olika ut, och det är därför vi har den här typen av debatter i Sveriges riksdag.

Jag uppskattar engagemanget, och jag uppskattar interpellationen och tackar för den. Jag tackar också för omsorgen om regeringsunderlaget - det bekymrar Markus Kallifatides att det uppfattas ha olika riktning. Jag har glädjen att kunna lugna Markus Kallifatides: Vi har ett gott samarbete. Vi har en majoritet i Sveriges riksdag. Sedan är det alltid bra och positivt med en idéutveckling; att det finns olika förslag i olika partier är ju naturligt, och det behöver inte vara skäl för oro för Markus Kallifatides.

Fru talman! Vad gäller frågan om friare hyressättning som Markus Kallifatides ställer är det ingen hemlighet att det finns lite olika ingångar i de olika partierna. Mitt eget parti, Kristdemokraterna, ser att detta skulle kunna vara en del i att få en bättre fungerande bostadsmarknad.

Jag kommer, om och när det finns skäl, att kommentera de samtal som pågår eller inte pågår - det var ju det som var frågan. Markus Kallifatides hänvisade till finansministerns uttalande. Det är inte så att alla de samtal som vi har mellan partierna är öppna för insyn i kammaren. Det kanske skulle vara intressant, kanske även när Socialdemokraterna sitter vid makten, att höra. Det tror jag att alla i opposition tycker. Men jag tror att ledamoten förstår att jag i dag inte kan säga mer än att det finns olika ingångar i frågan i de olika partierna.

Med det vill jag tacka för interpellationen och den här debatten.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.