Regeringens tillåtlighetsprövning

Interpellationsdebatt 16 januari 2020

Protokoll från debatten

Anföranden: 7

Anf. 15 Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)

Fru talman! Louise Meijer har ställt tre frågor till mig mot bakgrund av att regeringen har förbehållit sig att pröva tillåtligheten av en tilltänkt verksamhet vid Preemraff i Lysekil.

Hon har frågat hur jag motiverar att regeringen övertar processen från våra domstolar i det här skedet av processen, om jag kan garantera att regeringen i framtiden inte tar över en tillåtlighetsprövning när dom har fallit i den första instansen, hur jag ser på svensk exportpolitik som en del av klimatpolitiken och vilka åtgärder som vidtas för att öka svensk export.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringens prövning av tillåtligheten av verksamheter regleras i 17 kap. miljöbalken. Utgångspunkten är att tillstånd till miljöfarlig verksamhet prövas av mark- och miljödomstolarna eller miljöprövningsdelegationerna. Regeringen har dock en möjlighet att förbehålla sig tillåtlighetsprövningen av vissa ärenden enligt miljöbalken. Det gäller bland annat om verksamheten kan antas få en betydande omfattning i fråga om att motverka syftet med miljöbalken, som är att främja en hållbar utveckling. Regeringens prövning av tillåtlighet görs - precis som i domstol och miljöprövningsdelegation - utifrån reglerna i miljöbalken och gällande EU-rätt.

Regeringens beslut att förbehålla sig tillåtlighetsprövningen av en verksamhet sker som regel efter underrättelse från en myndighet eller kommun. Gällande Preemraff Lysekil fattade regeringen beslut om att förbehålla sig prövningen av tillåtligheten efter underrättelse från Naturvårdsverket. Det är en fördel om denna underrättelse kommer i ett tidigt skede, men det finns ingen bortre tidsgräns för när den kan ske.

I fallet Preemraff Lysekil inkom denna underrättelse efter att målet överklagats till Mark- och miljööverdomstolen. Jag kan inte spekulera i regeringens framtida handlande, eftersom en saklig bedömning måste göras i varje enskilt fall. Däremot vill jag poängtera att det är fördelaktigt om regeringen underrättas i ett tidigt skede av en prövningsprocess.

Att regeringen i det fall som Louise Meijer nämner har förbehållit sig tillåtlighetsprövningen beror på att den planerade verksamheten vid Preemraff Lysekil kan antas komma att ha en stor påverkan på möjligheten att nå klimatmålen.

Regeringen överlämnade nyligen den första klimatpolitiska handlingsplanen till riksdagen. Den övergripande ansatsen i handlingsplanen är att öka ansträngningarna för att integrera klimatpolitiken i alla relevanta politikområden. Det gäller även exportpolitiken.

Sveriges välstånd är byggt på att innovativa exportföretag har förnyat och ställt om sin produktion och sina produkter i takt med att marknaderna har förändrats. Med ambitiösa klimatåtgärder stimulerar vi den innovationskraft som behövs för att vi även i framtiden ska ha starka exportföretag.

Att svenska företag går i bräschen genom utveckling, kommersialisering och export av klimatsmarta produkter och tjänster kan dessutom innebära att utsläppen minskar både i Sverige och globalt på de marknader till vilka dessa företag exporterar. Svenska företag visar på detta sätt hur vägen till ett fossilfritt välfärdssamhälle ser ut.

För att stärka den svenska exporten har regeringen, tillsammans med Liberalerna och Centerpartiet, lanserat en utvecklad export- och investeringsstrategi för att skapa jobb och tillväxt i hela landet. Sveriges nya export- och investeringsstrategi ska bidra till de globala målen för hållbar utveckling i Agenda 2030 och till uppfyllandet av Parisavtalet.

Till sist vill jag bemöta Louise Meijers påpekande om att Sverige endast står för 1 promille av de globala utsläppen och att klimatfrågan är global.

Regeringen har ett ansvar att bedriva en politik för att nå de miljö- och klimatmål som Sveriges riksdag har slagit fast. Enligt klimatmålet ska nettoutsläppen av växthusgaser vara noll 2045. Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sveriges politik har betydelse långt utanför landets gränser. Att vi fortsätter att gå före i klimatfrågan är något som också får andra länder att följa efter och våga ta steg framåt.


Anf. 16 Louise Meijer (M)

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret!

Polen, Ungern och Turkiet - på senare år har domstolarnas oberoende i flera länder undergrävts genom auktoritära politiska beslut och ingripanden. Kritiken från omvärlden, inte minst från Sverige, har på goda grunder varit hård och entydig.

Tyvärr visar den svenska regeringen inte samma engagemang för att stärka rättsstaten här hemma. Förstärkningar av domstolars självständighet dras i långbänk. Nödvändiga tillskott av resurser uteblir. Och det senaste: Regeringen drar sig uppenbarligen inte för att kliva in och politiskt överpröva domstolars beslut.

I somras beslutade regeringen att ta över den rättsliga prövningen av drivmedelsbolaget Preems utbyggnad av raffinaderiet i Lysekil från Mark- och miljööverdomstolen. Det betyder att det blir regeringen som bestämmer om företaget får bygga ut eller inte - detta sedan Mark- och miljödomstolen vid Vänersborgs tingsrätt först godkänt Preems planer. Det beslutet överklagades sedan till Mark- och miljööverdomstolen, som tog upp målet. Men först därefter klev regeringen in på banan och ville ta över prövningen. Mot detta förfarande har många juridiska experter varit mycket kritiska.

Man kan säga att Miljöpartiet förlorar i första instans, är missnöjda med detta och tar då över prövningen. Vi vet också att statsrådet i Ekots lördagsintervju har sagt att det absolut inte är hållbart att investera i den typen av verksamhet. För mig framstår det som att regeringen redan har dömt i frågan innan man har gjort prövningen. Tänk om en nämndeman hade sagt att alla misshandelsfall borde leda till fängelse, men just denna misshandel ska prövas enskilt. Det hade blivit ett ramaskri, och rättegången hade fått tas om.

Det kommer också som en överraskning att klimatlagen kan användas för att ta över processer i ett sent skede. När klimatlagen lades fram sa Lagrådet nämligen att den var vag och inte hade några skarpa rättsliga konsekvenser. Nu vet vi att Miljöpartiet genom klimatlagen har infört en ny institution i Sverige, nämligen den att regeringen mitt i en domstolsprocess kan överpröva domstolens beslut om tillstånd för att pröva verksamheten utifrån koldioxidutsläpp.

Jag tycker att en regering ska vara ärlig och säga att när man inför en ny lag är bevekelsegrunden att regeringen ska kunna pröva koldioxidintensiva verksamheter och huruvida de ska få ligga i Sverige eller inte. Det hade varit ett ärligt sätt att säga att det är det här regeringen vill göra och det är det som ska prövas.

Då blir den omedelbara konsekvensen för företagare, tänker jag mig, att undra vem som står näst på tur. Är det min verksamhet? Nu när jag ska ansöka om ett nytt tillstånd som tar många år, är krångligt och kostar mycket att ta fram, är det inte bara den långa tiden jag ska oroa mig över, utan det är också att regeringen ska ta över min tillståndsprocess för att pröva den mot något som min ansökan inte har handlat om. Det är inte nog med att jag kan få ett bra beslut i första instans - det räcker inte, och det stannar inte där - utan regeringen kan kliva in och säga att beslutet inte gäller och att frågan ska prövas mot något annat än vad ansökan gäller.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag ställer mig frågande till agerandet, och jag undrar hur regeringen egentligen ser på detta. Jag menar som moderat att ändamålet här inte helgar medlen. När man bekämpar monster måste man vara noga så att man inte själv blir monstret. Hur ser statsrådet på detta?


Anf. 17 Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)

Fru talman! Jag välkomnar frågan så att vi kan förklara för Moderaternas klimatpolitiska talesperson hur processen går till.

Först och främst är det absolut inte ovanligt att regeringen provar tillåtligheten av stora verksamheter. Till exempel kan nämnas vägprojekt som E4 Förbifart Stockholm, Ostlänken, det slutliga förvaret av kärnbränsle i Östhammar och en ny farled till Södertälje. Alla dessa ligger på regeringens bord.

Sedan var det ett antal instanser, personer och organisationer som underrättade regeringen om den planerade utbyggnaden av Preemraff i Lysekil. Det är en väsentligt stor investering vad beträffar påverkan på miljö och vår förmåga att nå upp till de av riksdagen beslutade klimatmålen. Det här skulle öka utsläppen för Sveriges del med 3 procent, eller 3,4 miljoner ton.

Därför underrättade Naturvårdsverket regeringen. Det gjorde man efter det att klimatlagen hade trätt i kraft. Naturvårdsverket - vår myndighet - hänvisade till klimatlagen. Det är alltså inte så att Miljöpartiet har förlorat i någon som helst instans eller har lagt sig i en rättsprocess, utan det här är en fullständigt vanlig process. Nej, den är inte vanlig eftersom det är första gången en myndighet hänvisar till klimatlagen, men att regeringen får in den här typen av ärenden är inte ovanligt.

Det är i och för sig önskvärt att den typen av ärenden lyfts upp så tidigt som möjligt i en rättsprocess. Enligt miljöbalken ska regeringen omedelbart lämna besked till domstolen i de fall regeringen förbehåller sig prövningen. Med detta menas att när väl regeringen har fattat ett beslut om förbehåll ska det beslutet genast skickas till domstolarna så att de kan anpassa sin handläggning av och bereda ärendet på ett riktigt sätt.

Det har tidigare hänt att Mark- och miljööverdomstolen har beslutat att överlämna ett överklagat ärende till regeringen trots att mark- och miljödomstolen har dömt i målet.

Det här är förstås en viktig fråga för hur regeringen ska klara att leva upp till klimatlagen, som är beslutad av riksdagen. Där har vi sagt att varje regering har ett ansvar för att vi ska kunna klara att nå nettonollutsläpp till 2045. Det regeringen ska göra är naturligtvis inte att besluta i varje enskilt fall för nya verksamheter, utan vi har satt igång en utredning för att se över all relevant lagstiftning för att det ska vara klart och tydligt hur man ska bedöma i de fallen. Miljöbalken är helt central i frågan, och en utredning ska titta på den. Direktiven till utredningen är klara, men en utredare har ännu inte utsetts.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag håller absolut med om att det är viktigt med tydlighet. Här vill vi förtydliga ytterligare, och enligt miljöbalken har regeringen rätt att lyfta upp ett ärende av denna dignitet.


Anf. 18 Louise Meijer (M)

Fru talman! Statsrådet sa att hon kunde förklara för mig som klimatpolitisk talesperson hur processen fungerar. Jag som jurist reagerar då kraftfullt mot att statsrådet menar att ordet "omedelbart" i lagen skulle betyda att regeringen kan ta hur god tid på sig som helst att fundera över när, var och hur man ska komma in i processen. Det är när man väl har bestämt sig som omedelbartkriteriet kommer in. Så fort man har bestämt sig ska man omedelbart meddela att man har bestämt sig. Men det blir en alldeles förvirrad tolkning av begreppet omedelbart.

Omedelbart handlar om att regeringen omedelbart meddelar att den tar över en prövning så fort ett mål drar igång. När en ansökan lämnas in till en underrätt bör regeringen, i det skedet, berätta att underrätten inte behöver pröva ansökan eftersom regeringen kommer att göra det. Det är inte tanken att man från en politisk ställning ska överpröva ett redan existerande domslut, vilket är det man gör nu.

Statsrådet berättade i vilka andra typer av situationer regeringen har gjort en prövning. Det är förstås helt riktigt. Det anmärkningsvärda med det här fallet är att detta aldrig tidigare har skett. Det har aldrig tidigare hänt att en regering efter att ett domslut har fallit går in i processen och tar över processen. Inte nog med att man tar över processen - man uttalar sig också om bevekelsegrunderna för övertagandet genom att uttrycka i en intervju att en sådan typ av verksamhet inte är önskvärd.

I svaret från statsrådet och Regeringskansliet noterar jag också att man säger att det inte finns någon bortre gräns för när regeringen kan gå in och ta över ett sådant här beslut, utan det får avgöras från fall till fall. Det betyder ju att företag som vill lämna in tillståndsansökningar till svenska domstolar måste oroa sig inte bara över tillståndsansökningen som sådan, utan också över lotteriet gällande huruvida regeringen i deras fall kommer att ta över processen och pröva utsläppen.

Statsrådet sa också att regeringen blev underrättad och att det var först då regeringen initierade en tankekraftsperiod kring huruvida man skulle ta över processen eller inte. Då måste jag fråga: Var det så att regeringen inte visste att denna ansökan låg på bordet och att man först när man blev underrättad gick in och funderade på om man själv skulle pröva den eller inte? Det verkar ju väldigt märkligt att man inte var medveten om den stora expandering som nu faktiskt kommer att ske.

Mot denna bakgrund blir min fråga till statsrådet: Betyder detta att verksamheter och företag i Sverige numera kan vänta sig två processer från den svenska regeringen och från svenska myndigheter och domstolar? Kan de vänta sig delvis en tillståndsansökan, delvis en politisk process om utsläppen? Är det så man ska tolka det?

Jag tror att vi behöver att besked här; det gäller ju företagens villkor, planering, långsiktighet, konkurrenskraft och så vidare. Är det numera så att svenska företag när de lämnar in tillståndsansökningar till domstolar också ska förvänta sig att deras koldioxidutsläpp kommer att prövas av en miljöpartistisk och socialdemokratisk regering?


Anf. 19 Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Riksdagen har beslutat att Sverige ska ha nettonollutsläpp 2045. Vi har beslutat om en klimatlag, och även Louise Meijers parti står bekom detta. Vi ser att detta är ett nytt skede där vi måste ställa om all verksamhet för att vi ska kunna klara klimatmålen på sikt.

För att svara på Louise Meijers fråga: Det var inte så att vi tog över ett ärende efter att ett domslut hade fallit. Det var ju så att ärendet hade överklagats och att domstolen hade beslutat att ta upp det. Det var då vår myndighet reagerade och underrättade regeringen. Länsstyrelsen i Västra Götaland underrättade också regeringen, och Naturskyddsföreningen och flera privatpersoner gjorde detsamma.

Detta skedde utifrån den klimatlag som inte fanns när ärendet inleddes. Vi har alltså en ny lag, och det är viktigt att vi kan pröva verksamheter som tydligt är försvårande för att vi ska uppnå det som är det övergripande målet i miljöbalken, nämligen att vi ska klara miljömålen. Ett klimatmål är ett av dessa miljömål.

Jag vill upprepa att det är viktigt för regeringen att vi ser över all relevant lagstiftning så att det blir tydligt att vi inte försvårar för denna eller kommande regeringar att uppnå klimatmålen. Hela Sverige - kommuner, företag och näringsliv - ska ha tydliga regler och lagar att förhålla sig till så att man vet vad som gäller.

Om regeringen inte hade valt att ta upp detta ärende hade vi haft ett betydligt mindre handlingsutrymme - det hade försvårat för regeringen att uppnå klimatmålen. Det är denna politiska bedömning som måste in i ett sådant här stort ärende, som påverkar vår förmåga att nå de av riksdagen beslutade målen när det handlar om att nå klimatneutralitet till 2045.

Det är viktigt att vi har förutsägbarhet och att vi också har ett framgångsrikt näringsliv. Mycket av det som har satts igång i Sverige tack vare den klimatlag som vi har antagit är ju oerhört positivt. Vi har till exempel väldigt stora investeringar i biobränsle, fossilfritt stål, biogas och elektrifiering. Det är en enorm explosion av vindkraftsutbyggnad som sker i Sverige tack vare klimatlagen. Detta ger stabilitet och förutsättningar för investeringar.

Generellt kan man väl säga - och detta kan jag säga både som minister och som språkrör - att det inte är hållbart med stora investeringar i fossila verksamheter för de enskilda näringsidkarna om vi nu tror att vi kommer att uppnå klimatmålen och vara nere på nettonollutsläpp 2045. Det är någonting som alla investerare behöver ta med i sina affärsplaner från och med nu.


Anf. 20 Louise Meijer (M)

Fru talman! Till 2045 ska vi ha nollutsläpp, och det står Moderaterna fullt bakom.

Från Moderaternas sida ser vi mycket allvarligt på det som nu sker, nämligen att regeringen har gått in och tagit över en domstolsprocess först efter att ett domslut har fallit.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I går kom Konjunkturrådet med en klimatrapport. De konstaterade att den svenska klimatpolitiken måste fungera som delmål för att se till att vi får ned de globala utsläppen. Mot denna bakgrund kan man ju konstatera att raffinaderier i Sverige släpper ut ungefär 20 procent mindre än motsvarande raffinaderier i Europa.

Jag betvivlar inte regeringens engagemang. Jag betvivlar heller inte statsrådets ambitioner i denna fråga; jag förstår att det är en långvarig politisk drivkraft som har lett fram hit.

Det jag däremot betvivlar är de medel och de verktyg som man använder sig av för att nå målet. Jag menar att man här inte kan säga att målet helgar medlen, utan som jag sa från början måste man se upp när man bekämpar monster så att man inte blir ett monster själv.

Jag menar att det är en farlig väg som vi har slagit in på när det går att politiskt överpröva och gå in mitt i en domstolsprocess och ta över domstolsprövningen för att göra en politisk prövning av utsläppen i Sverige. Då får vi parallella processer varav en är en domstolsprocess, som snarare blir lite skenprocessaktig. Sedan har vi en politisk process där man vet vilka intentionerna och bevekelsegrunderna för övertagandet av processen är, nämligen att man inte vill se sådana typer av verksamheter i Sverige.

Jag tror att detta är farligt. Det skadar klimatet, det skadar företagsamheten, det skadar konkurrenskraften och det skadar Sverige. Det är varken en bra klimatpolitik eller en bra politik för Sverige.


Anf. 21 Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)

Fru talman! Jag vill upprepa att detta är en process som följer vad miljöbalken ger utrymme för och vad vår myndighet - Naturvårdsverket, vår främsta myndighet när det gäller att övervaka klimatet - har uttryckt i sin underrättelse.

Vi har inte ingripit efter en domstolsprocess, som Louise Meijer sa tidigare, utan det var ett överklagat ärende. Vi har också ingripit efter att en ny lagstiftning har antagits.

När det gäller Sveriges konkurrenskraft är min uppfattning rakt motsatt Louise Meijers. Jag är helt övertygad om att en ambitiös klimatpolitik är det som driver Sveriges näringsliv framför sig på ett väldigt positivt sätt. Vi har ett kvitto på detta i alla de klimatfärdplaner som nu har lämnats in till Fossilfritt Sverige. Här kan vi visa resten av världen - vilket väcker viss beundran och förvåning - att Sverige har kommit långt i att få med näringslivet på att vilja visa upp Sverige som ett skyltfönster för hållbarhet. Det är en del av Sveriges varumärke som vi ska vara väldigt stolta över.

Vi ser också att de stora företag som investerar i Sverige är villiga att vara med på denna resa. Vi drar även till oss enormt mycket nya och stora investeringar. Den största vindkraftsparken i Europa anläggs nu i Sverige, den största batterifabriken anläggs nu i Skellefteå och vi har en helt världsunik metod för stålproduktion utan kol som faktiskt startar i Sverige.

När man lyssnar till företrädare för näringslivet som är inblandade i detta är det helt klart att det är Sveriges ambitiösa klimatpolitik som möjliggör dessa etableringar och investeringar, som bidrar till tusentals jobb och väldigt mycket framtidstro, inte minst för den svenska landsbygden.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Interpellation 2019/20:158 Regeringens tillåtlighetsprövning

av Louise Meijer (M)

till Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)

 

Sedan 1990 har Sveriges utsläpp minskat med över en femtedel. Under samma period har den svenska ekonomin vuxit med nästa 60 procent. Men Sveriges utsläpp motsvarar 1 promille av de globala utsläppen, och i slutändan är klimatfrågan global.

Att nästan alla världens länder har ställt sig bakom Parisavtalet och dess ambition att hålla uppvärmningen väl under två grader visar en gemensam ambition att lösa klimatfrågan tillsammans.

Ett av Sveriges viktigaste klimatverktyg är den svenska industrin. Sverige exporterar utsläppsminskningar, visar forskning från Lunds universitet. Framgångsrika svenska företag med lägre klimatavtryck tränger undan varor tillverkade i andra länder med ett större klimatavtryck. Därmed minskar de totala utsläppen.

En modern svensk klimatpolitik måste därför se till att Sverige behåller en hög tillväxt och konkurrenskraft i svensk industri så att vi kan exportera ännu mer klimatsmarta produkter.

Det finns en unik uppbackning från det svenska näringslivet att bidra till omställningen av samhället. Att hindra svenska företag från att utvecklas och investera i Sverige är dåligt för både klimatet och ekonomin.

Tyvärr har dagens klimatpolitik ett alltför snävt nationellt perspektiv. Regeringens hantering av Preemfrågan i Lysekil är ett typexempel. Raffinaderiet släpper ut betydligt mindre än andra raffinaderier i världen och är en viktig del i omställningen till förnybara drivmedel.

Mark- och miljödomstolen har gett tillstånd till Preems utbyggnad. Trots det har regeringen tagit över tillåtlighetsprövningen. Det är unikt att regeringen kommer in i processen efter att dom har fallit. Detta bekräftas av en tidigare ordförande för Miljööverdomstolen.

Regeringens agerande avslöjar en brist på respekt för våra domstolar och den juridiska processen. Experter säger att detta är sådant som brukar hända i stater som vi inte vill bli förknippade med. Detta skapar stor osäkerhet för svenska företag som vill investera i nya tekniker för att bidra till klimatomställningen. 

Med anledning av detta vill jag fråga miljö- och klimatminister Isabella Lövin:

 

  1. Hur motiverar ministern att regeringen övertar processen från våra domstolar i det här skedet av processen?
  2. Kan ministern garantera att regeringen i framtiden inte tar över en tillåtlighetsprövning när dom har fallit i den första instansen?
  3. Hur ser ministern på svensk exportpolitik som en del av klimatpolitiken, och vilka åtgärder vidtas för att öka svensk export?