Rekordhöga elpriser

Interpellationsdebatt 1 februari 2011

Protokoll från debatten

Anföranden: 22

Anf. 10 Maud Olofsson (C)

Herr talman! Lars Johansson har frågat mig vilka åtgärder jag har vidtagit under det gångna året i syfte att säkerställa elmarknadens funktionssätt och en stabil prisbildning samt om jag avser att vidta några åtgärder framöver för att motverka att det även nästa vinter sätts nya elprisrekord. Det finns flera orsaker till att elpriserna hittills i vinter varit höga. Lars Johansson nämner i frågan bland annat den låga fyllnadsgraden i vattenkraftsmagasinen och de tidigare driftproblemen i kärnkraften. En ytterligare förklaring är att elförbrukningen i Norden varit mycket hög på grund av en tidig och mycket kall vinter i kombination med en förbättrad industrikonjunktur. Dagens situation med höga elpriser visar med all tydlighet att vår elförsörjning i huvudsak är beroende av två energislag: vatten- och kärnkraft. För att minska detta beroende och vår sårbarhet i framtiden krävs ett tredje ben i elförsörjningen. Här är elcertifikatssystemet ett mycket kraftfullt styrmedel och regeringen har ökat ambitionerna vad gäller utbyggnaden av förnybar elproduktion, framför allt i form av bio- och vindkraft. Riksdagen godkände i maj förra året ett nytt mål för produktionen av förnybar el som innebär en ökning av elproduktionen från förnybara energikällor med 25 terawattimmar till 2020 jämfört med 2002 års nivå. Sedan år 2002 har elproduktionen inom ramen för elcertifikatssystemet ökat med närmare 10 terawattimmar. Vindkraften producerade förra året nästan 3,5 terawattimmar el. Sedan 2006 har vi byggt ut ca 2 terawattimmar vindkraft motsvarande drygt en tredjedel av 2009 års elanvändning i verkstadsindustrin. Förra året togs flera nya biobränsleeldade kraftvärmeverk i drift. Det tredje benet i elförsörjningen är alltså på god väg att byggas upp. Samtidigt som ny elproduktion byggs sker också en kraftig förstärkning av elöverföringsnätet - både inom Sverige och mot våra grannländer. Jag vill också nämna energieffektivisering som en annan viktigt åtgärd i detta sammanhang. Inom både industri och hushåll finns stort utrymme för att nyttja el på ett effektivare sätt. Regeringen har tagit en rad initiativ på detta område. Regeringens energipolitik innebär också att kontrollerade generationsskiften i de svenska kärnkraftverken nu tillåts. Något statligt stöd för kärnkraft i form av direkta eller indirekta subventioner kan inte påräknas. Vad gäller driftproblemen i kärnkraften kan jag nämna att jag sedan början av förra året haft en löpande dialog med de tre stora ägarna till de svenska kärnkraftverken. Jag kan konstatera att kärnkraftsägarna medger att de påbörjat alltför omfattande åtgärder i anläggningarna och att tidsåtgången många gånger kraftigt underskattats. Dock har de lovat att lärdomar skulle dras av det inträffade så att liknande situationer i framtiden inte ska upprepas. Med undantag av ett par reaktorers driftproblem i december har kärnkraftverken fungerat väl hittills i vinter, och produktionen är betydligt högre än samma tid förra året. På regeringens uppdrag har Energimarknadsinspektionen inkommit med en rad förslag för att förbättra funktionen på elmarknaden och för att öka insynen i marknaden. Det handlar bland annat om förslag om införande av timvis elmätning. Därmed skulle det bli enklare för elkonsumenter att se när elen är som dyrast respektive billigast, vilket ger ytterligare möjligheter till anpassning av konsumtionen och därmed sänkta elkostnader. Det finns därtill förslag kring hur introduktionen av småskalig elproduktion ytterligare ska kunna främjas. Dessa förslag bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

Anf. 11 Lars Johansson (S)

Herr talman! Jag tackar näringsministern för en redovisning av läget såsom näringsministern upplever det. Man kan också beskriva det på ett annat sätt. Elpriserna skenar. Kallt väder, stillastående kärnkraftverk och halvtomma vattenmagasin pressar upp elpriserna till nya rekordnivåer. I december 2010 hade vi kärnkraft med en kapacitet på 67 procent. Vattenmagasinen låg på 57 procent. I december månad kunde man, om man hade rörligt elpris, få ett elpris på 152 öre per kilowattimme enligt Elmarknadsinspektionen. Med andra ord: Elpriserna skenar i Sverige just nu. De har alltså gjort det den här vintern också. Detta är bakgrunden till interpellationen. Vi hade skenande elpriser förra vintern, och det upprepas återigen. Då är min fråga: Vad drog regeringen för slutsatser av detta? Vilka åtgärder har man vidtagit för att det inte ska upprepas? Det har inte hänt särskilt mycket, och det framgick också väldigt tydligt av interpellationssvaret. Jag kan konstatera att regeringen fortfarande är ganska handfallen inför elmarknadens avarter. I dag publicerade HSB, Riksbyggen, Hyresgästernas riksförbund och Villaägarnas riksförbund en rapport från Sweco som visar att om den nya modell som Elmarknadsinspektionens har arbetat fram för 2012 blir verklighet kommer nätpriserna att öka med 7 miljarder kronor för kunderna under 2012. Var det detta som var meningen när regeringen gav Elmarknadsinspektionen ett nytt uppdrag att se över vilken modell som skulle gälla för nätföretagen? Det är min fråga till näringsministern. Var det verkligen det man hade tänkt sig? Vi har alltså en situation med elbrist och prisrekord varje vinter. Frågan är nu: Vad gör regeringen? Hittills har man avvisat förslag från oppositionen, till exempel att ge möjligheter för människor att i allt större utsträckning pressa ned sina energikostnader. Man har sagt nej till vårt förslag att fastighetsavgiften skulle vara noll kronor i tre års tid om man gör energiförbättringar på minst 30 procent i sina villor. Man har sagt nej till att utvidga ROT-avdraget med en klimatbonus för våra många flerfamiljshus. Det skulle dessutom ge 15 000 nya jobb. Det har man också sagt nej till. Man skulle också kunna gå vidare och diskutera vad man skulle kunna göra åt de stora övervinster som elbolagen har. Konsumenterna får ju betala de stora vinster som uppstår på den så kallade marknaden. Varför inte använda dem till någon form konverteringsstöd för att på det viset ge ytterligare möjligheter för hushållen att ta fram alternativ som gör att man kan nedbringa sina elkostnader? Vi i oppositionen har kommit med en lång rad olika förslag för att rätta till situationen. Det är förslag som vi lade fram för ett år sedan, men redan då sade regeringen nej till dem, och det har inte kommit något annat i stället. Vi har dessutom föreslagit att man skulle samla de olika krafterna i en särskild elpriskommission som skulle få i uppdrag att titta över den här marknaden ordentligt och se vilka åtgärder man kan vidta för att både basindustrin och hushållen ska få lägre elpriser.

Anf. 12 Ann-Kristine Johansson (S)

Herr talman! Jag har med intresse hört ministerns svar på Lars Johanssons interpellation. Jag har också hört ministern uttala att elmarknaden fungerar. Ja, den fungerar precis som marknader gör med hög efterfrågan och höga priser, och nu ser vi också en låg elproduktion. Kärnkraften krånglar och vattennivå är låg, precis som Lars Johansson beskrev förut. Vi socialdemokrater har också efterlyst en ökad satsning på förnybar energi. Ministern säger i sitt svar att det krävs ett tredje ben i elförsörjningen. Jag håller fullständigt med om det, men vi vill se en ännu större satsning på den förnybara energin. Herr talman! Jag har i min hand en elräkning från en äldre dam i Färnebo i norra Värmland. Hon har fått en nästan fördubblad elräkning under december 2010. På samma sätt var det i december 2009 och i januari 2010. Ingenting har förbättrats det senaste året. Folk går på knäna när de får sin elräkning. Jag kan lova att den dam jag talar om lever mycket energisnålt. Hon har 18-19 grader inomhus. Hon sparar el, har ingen dator, inga apparater i standbyläge. För att spara energi har hon knappt en lampa tänd. Maud Olofssons svar har på senare tid varit att hon ska tilläggsisolera, byta fönster och kanske sätta på sig ett par raggsockor. Enligt ministern ligger allt ansvar på denna 78-åriga kvinna. Hon har en pension på drygt 8 000, och min fråga till ministern är: Vad ska hon göra för att få en lägre elräkning och vad är ministerns ansvar för detta?

Anf. 13 Jasenko Omanovic (S)

Herr talman! Jag tackar ministern för svaret. Som norrlänning är det jätteintressant att diskutera elpriser. För oss norrlänningar är de viktiga, också som privatpersoner. Det är ganska kallt hos oss och man behöver värma sig under vintern. Därför är det viktigt att elpriserna inte är så höga. Framför allt är det viktigt att vi har kvar basindustrin i vår region. För dem är det viktigt att ha låga elpriser så att de kan konkurrera på den globala marknaden. Herr talman! Man kunde nästan ha sympatiserat med delar av det svar som energiministern kommer med - om det hade varit första gången, efter fem års styre, som hon svarade så. Låt mig citera från en tidigare debatt: "De höga priserna är en konsekvens av en stor brist på vatten i svenska magasin samt att flera kärnkraftverk har varit avstängda under en längre tid." Detta sades i debatten om höga elpriser när Utansjö bruk lades ned. Vi hade en debatt i kammaren om detta den 17 november 2006. I dagens svar talas det om "den låga fyllnadsgraden i vattenkraftsmagasinen och de tidigare driftproblem i kärnkraften". Jag undrar hur länge man kan styra ett land med sådana standardsvar. Hur länge kan man göra det? Nu har det gått fem år. Hur många år återstår innan detta brakar ihop? Vi har sett fler och fler bruk läggas ned. Vi har sett att priserna nått rekordhöjder varje vinter. Däremot har vi inte sett särskilt mycket i form av åtgärder, sådant som löser problemet. Plötsligt vill Centerpartiet bygga tio kärnkraftverk för att kunna säkra elförsörjningen. Blir det billigare el då? Blir det billigare för bolagen inom basindustrin att köpa den elen? Nej, det blir det inte. När det gäller privatkunder kommer elavgiften att öka från 2012. I går hade vi på fullmäktigemötet i min hemkommun Härnösand en redovisning av vårt eget bolag. Vi har sagt att vi vill att våra kunder, våra medborgare, ska få mer i plånboken. Tack vare den prioriteringen har våra medborgare fått 30 miljoner mer i plånboken jämfört med grannkommunen där en privat aktör tagit hand om nätverket. Våra medborgare har fått 30 miljoner mer i plånboken!

Anf. 14 Erik A Eriksson (C)

Herr talman! Jag vill tacka Lars Johansson för interpellationen. Det är bra att den ställs så att vi får möjlighet att i kammaren debattera dessa frågor. Om jag får försöka mig på ett skämt kan man säga att det annars kan bli som med SJ, att det skenar för ministern. Det är därför viktigt att hon lyssnar och tar till sig synpunkterna från ledamöterna i kammaren. Det är nämligen en spegling av vad svenska folket i mångt och mycket känner i dag. De känner oro. Också jag känner den oron när jag träffar fattigpensionärer. Jag vet inte för vilken gång i ordningen jag måste säga att jag skäms över att uttrycket fattigpensionär finns. Sakta men säkert kan vi göra någonting åt det, men det kräver att vi ställer upp mangrant. Fattigpensionärer kommer till mig och frågar hur de ska klara av att betala sin elräkning. Det finns också andra grupper, såsom långtidssjukskrivna och arbetslösa, som har det tufft och svårt att klara av att betala de höga elräkningarna. Frågan är om det är ett systemfel vad gäller elmarknaden eller om det är ett systemfel i övrigt att människor inte klarar av att leva på sin ersättning eller sin lön. Sannolikt är det en kombination av båda. Vi kan fundera på om vi kommer att mötas av höga elpriser även framöver. Om vi går tillbaka sex sju år skulle de flesta bedömare ha sagt att elpriserna i Sverige inte kommer att sjunka, att vi inte kommer att få se lägre elpriser i Sverige. Redan då, när det slogs fast, skulle de flesta människor möta det genom att investera i, och på olika sätt förbättra, sitt boende, genom att tilläggsisolera och byta fönster, alltså göra det som man i dag inte anser att Olofsson ska föreslå när det gäller frågan hur man ska bete sig. Man skulle naturligtvis ha varit framsynt och gjort detta tidigare. Den gången styrde inte Alliansen, men det spelar ingen roll. Frågan är vad som hände konkret. Den kortsiktiga politiken kan vi inte påverka i dag så att den ger effekt på den elräkning som kommer nästa månad, utan det är fråga om ett långsiktigt arbete. Jag delar den oro som flera ledamöter ger uttryck för. Låt mig säga att jag skulle vara ännu mer orolig om det inte fanns en sammanhållen energipolitik. Nu finns dock en sådan. Alliansen har kommit överens om energipolitiken. Detta skulle jag kunna säga för att få skryta över min egen partiledare, min egen minister, men det handlar inte bara om det. Jag är glad och stolt över att det förnybara får 25 terawattimmar. Det fick det inte tidigare. Det är det som är möjligheten för oss när vi blir gamla och fattigpensionärer, vilket jag verkligen hoppas att vi inte blir, och det tror jag inte heller. När vi blir pensionärer, och några av oss är snart där, ska vi inte sitta fast med en ännu trängre energisektor, med en ännu lägre produktionsnivå. Det är därför viktigt att Sverige bygger ut produktionen, ökar den, och framför allt bygger ut det tredje benet, det förnybara, så att vi kan möta framtiden. Låt mig nämna den översvämning som var i Arvika, västra Värmland och andra delar av Sverige för drygt tio år sedan. Det regnade varenda dag, även när solen sken, på sommaren. Jag är jordbrukare och gick i skog och mark varje dag och gjorde mitt arbete. Och sedan är människor förvånade över att översvämningar plötsligt uppstår. Det är ingenting förvånande för de människor som lever nära naturen och i miljöer där de ser hur naturen förändras. Vi står nu inför en klimatförändring med mycket stora utmaningar. Vi måste därför säkra vår vattenkraft och även andra energislag så att vi klarar klimatutmaningen. Med detta vill jag ha sagt, herr talman, att det inte handlar om en enda fråga. Det vi i dag benämner energikris eller energipriskris rymmer ett flertal frågor. Låt mig vara tydlig med att säga att ambitionen måste vara att vi höjer pensionerna och lönerna. Jobbskatteavdraget är ett utmärkt sätt att ge människor mer pengar i plånboken. För dem som inte har dessa utrymmen är det mest akut. ROT-avdraget nämndes tidigare. Många kan i dag använda ROT-avdraget för att förbättra sina bostäder, och gör det också. 55 000 hushåll har bytt från direktverkande el till en effektivare värmepump. De sparar i dag tusentals kronor.

Anf. 15 Sven-Erik Bucht (S)

Herr talman! Det är en viktig och bra interpellation som Lars Johansson har ställt. Den är oerhört viktig för svenska hushåll och företag. Det senaste året har det skett en gigantisk kapitalöverföring från svenska hushåll och företag till elproducenter. I mitt tidigare värv mötte jag flera gånger små och medelstora företag som till och med fått stoppa produktionen för att priserna plötsligt gått upp så mycket. Så här kan vi inte ha det. Det är en mycket märklig prisbildning vi har för el. Om man beskriver det schematiskt och enkelt kostar vattenkraft ungefär 5 öre att producera, kärnkraft ungefär 20 öre och kol och olja kanske närmare 2 kronor. Prisbildningen är märklig, därför att den produktion som kostar mest bestämmer priset på alltihop. Man kan inte ha det på det här sättet. Vi kan göra en jämförelse med bensin: I en stad finns det sex mackar, och den som har högst pris gör att alla andra får höja till det priset. Det blir inte en reell konkurrens när det är på det sättet. Det är klart att det blir så här. Det är väldigt få aktörer, och det är märkligt att de får agera så utan att politiken går in och agerar och säger: Stopp, nu får det vara slut! Ta taxekonstruktionerna för nätavgifter! Marknadskrafterna, de få bolagen, vill mer och mer gå mot fasta kostnader. Det stimulerar inte sparandet. Det innebär att den som sparar betalar mer per kilowattimme än dem som slösar. Så blir det. Det skulle i princip bli - jag jämför med bensin igen - som om den som åker till macken och tankar 20 liter får betala 15 kronor per liter, men den som tankar 25 liter betalar 13 kronor. Det är inte en riktig marknad vi har. Det finns faktiskt skillnader. De kommunala elbolagen har i regel lägre priser och i regel - jag tror nästan alltid - rejäla vinster som de levererar in till de kommuner som har elbolag. Det finns någonting i hela elmarknaden som är sjukt. Statsrådet! De här frågorna måste vi ta på allvar. De är oerhört viktiga för de svenska hushållen och för svenska företag.

Anf. 16 Maud Olofsson (C)

Herr talman! Denna interpellationsdebatt visar vilket engagemang det finns för energipolitiken. Jag är den första att säga att det är klart att det är bekymmersamt för många som får elräkningen när det är så hög förbrukning. Det är kallt ute, och det påverkar naturligtvis den förbrukning man har. Det är väl bara att gå tillbaka till hur det var när vi byggde kärnkraften. Vi gav till exempel råd till människor att sätta in direktverkande el. Det får konsekvenser när det är så höga priser som det har varit. Jag är den första att säga att jag förstår. Det är därför jag jobbar så aktivt för att få en bättre fungerande el- och energimarknad. Det finns några delar som inte ens en energiminister kan påverka. Vi har en högre förbrukning än tidigare därför att vi har högkonjunktur, vilket vi ska vara glada över. Vi har brister i vattenmagasinen. Inte heller det kan jag påverka. Det ligger på drygt 30 terawattimmar om vi räknar Norge och Sverige. Det bidrar också till prisbilden för elen. Vi har även haft en extrem period med kallt väder, och vi har ett långt och avlångt land, där det är höga kostnader för el- och energiförbrukning. Låt oss vara ärliga: Det fungerar ändå rätt väl. Trycker vi på knappen får vi lampan att lysa. Men det kostar; jag är den första att säga det. Vad gör vi då för att åstadkomma en bättre tingens ordning? Det första jag ska säga, och nu är jag den som ska försvara kärnkraftsbolagen, är att tillgängligheten för kärnkraften i vinter har legat på över 90 procent. Det var 60 procent förra året. Den senaste siffran ligger på 92 procent. Det är klart att den diskussion vi har fört med kärnkraftsbolagen har påverkat dem, och också det tryck som svenska konsumenter har riktat mot kärnkraftsbolagen, vilket jag tycker är helt sunt. De har legat på en mycket bättre verkningsgrad i år än förra året. Energieffektiviseringsprogrammen är i gång. Inte minst basindustrin har gjort stora förbättringar när det gäller energieffektivisering. Det har vi utvidgat till att också handla om småföretagen. Vi har energieffektiviseringsprogram riktade mot konsumenterna. Den bästa kilowattimme vi har är den sparade, både klimatmässigt och ekonomiskt. Det är väldigt viktigt. Att då rynka på näsan åt energieffektivisering tycker jag är väldigt dåligt ledarskap. Energieffektivisering är det bästa sättet att hålla nere sina elkostnader. Sedan kan det vara lite olika vad den enskilde konsumenten kan göra. Energimyndigheten har en bra hemsida där man kan få hjälp och stöd i den delen. Vi bygger ut elnäten. Ska vi bygga det förnybara, som nu alla står och säger att vi ska, behöver vi fler elnät. Mycket av produktionen finns i norra Sverige och mycket av konsumtionen i södra Sverige. Då kostar det att bygga dessa elnät. Det kostar att bygga från Sverige till Finland och från Sverige till Norge och se till att det fungerar bättre. Det är klart att det kostar. Tro inte att ni kan komma undan den kostnaden! Elcertifikaten som vi har infört kommer att innebära att vi får 25 terawattimmar förnybart till 2020. Det är ett väldigt viktigt sätt att få ned kostnaden och minska marginalerna för de här bolagen, Sven-Erik Bucht. Det är genom att ta bort kol, olja och de fossila bränslena och flytta den där gränsen som vi får ned elpriserna. Det är därför det förnybara är så viktigt, när det är en sådan marginalprissättning som det är på marknaden i dag. Därför kommer jag aldrig att släppa kampen för att klara den gröna omställningen och det förnybara. Men jag måste säga följande: Här har vi ett antal socialdemokrater som har interpellationsdebatt om en energimarknad som inte funkar och om att kärnkraften inte går. Men vad var det ni gick till val på? Ni gick till val på att ni skulle stänga alltihop! Jag stod här i debatten och diskuterade med er om hur hemskt det var att Centerpartiet hade kommit överens med de övriga borgerliga partierna om en långsiktig energipolitik. Nu får ni ge er - ursäkta uttrycket! Någon ordning får det vara i butiken! Ni måste tala om var ni ska ta all elen från. Stå inte här och lova låga elpriser till kunder, företag, basindustri och allt möjligt! Tala om vad ni vill ha i stället! Vill ni komma överens med mig om energipolitiken - välkomna! Det kanske kan bli en ny möjlighet när ni får en ny partiledare. (Applåder)

Anf. 17 Lars Johansson (S)

Herr talman! Det är bra att det blir lite hetta i debatten! Det kan behövas, med tanke på elpriserna som stiger. Näringsministern tar till överord, tycker jag. Jag har inte gått ut och lovat en massa saker om att vi ska sänka elpriserna hur som helst. Jag har ställt ett antal frågor till näringsministern, men fick inte svar på en av de tydligaste frågor jag ställde i dag: Är det rätt att elnätspriserna ska stiga med 7 miljarder för kunderna 2012? Är det näringsministerns uppfattning? Det är lite grann att blanda äpplen och päron att prata om elcertifikatssystemet. Det är inte det vi talar om. Vi talar om den obalans som finns på elmarknaden. Det är de sista kilowattimmarna som produceras i oljekondensverk och kolkraftverk som höjer prisnivån och innebär att vattenkraft och kärnkraft, som har mycket lägre produktionskostnad, får hänga med i det prisrallyt. Det är det som gör att priserna blir så höga för både basindustrin och konsumenterna. Det är det man måste åtgärda, och det är där jag märker att näringsministern inte har några förslag till åtgärder. Vi har högre ambitioner än regeringen när det gäller att bygga ut till exempel vindkraftverken. Vi har högre ambitioner när det gäller att stödja möjligheten att skapa vindkraftverk till havs än regeringen har. På ett antal områden har vi högre ambition. Vi tycker också att det är fel att sälja Vattenfall, som regeringen aviserat att man vill. Det är ingen lösning. Vi tycker att man ska styra Vattenfall, att staten ska använda sitt ägande till att se till att vi producerar mer av alternativ energi i Sverige, i stället för att köpa stora kraftverk utomlands, som regeringen gjorde under förra mandatperioden, till exempel Nuon i Holland. Det har resulterat i att Vattenfall har fått ekonomiska bekymmer i Sverige och reducerat sina planer för investeringar under 2010-2014 med 35 miljarder kronor. Det innebär att de kommer att ha mindre resurser att satsa på vindkraftverk och liknande alternativ. Det är också en bakgrund till att de ser om sitt hus och nu kanske också börjar använda sig av den energi de har i andra delar i koncernen ute i Europa för att på det viset pressa upp priserna på den produktion de har i Sverige. Det är den här typen av frågor som är så oerhört väsentliga att diskutera och försöka komma till rätta med. Det är därför som vi tycker att en elpriskommission skulle behöva tillsättas, som får granska de olika kraftbolagens sätt att sätta sina priser, eftersom det får oerhörda konsekvenser för enskilda konsumenter. Det är det som är bakgrunden till detta. Näringsministern har inte heller svarat på den frågan, om näringsministern tycker att det är en bra åtgärd eller inte. Jag tycker att det är en bra åtgärd. Jag vet att näringsministern kommer att träffa ett antal aktörer i morgon. Men det intressanta är att näringsministern avslutar med att säga: Kom gärna och delta i diskussionen! Det säger näringsministern till oppositionen. Men när vi bjuder in till diskussioner om en elpriskommission, till exempel, är det kalla handen. Eftersom vi tycker att detta är en oerhört viktig fråga för Sverige kommer vi socialdemokrater att ha en särskild hearing där vi bjuder in alla på marknaden - elprisinspektionen, Energimyndigheten, de olika kraftbolagen, konsumenter och basindustrin - för att höra hur de ser på framtiden och vad de har för förslag för att man ska komma till rätta med de höga priser som vi har just nu inom elområdet.

Anf. 18 Ann-Kristine Johansson (S)

Herr talman! Oj, vad det hettar till nu. Ansvarig minister blev nästan arg, kändes det som. Det verkar vara en känslig fråga som vi just nu diskuterar. Min fundering är: Hur kan det bli lägre elpriser för denna dam från norra Värmland, som jag tog upp som exempel, genom att man skäller på oss socialdemokrater? Tala om vad du vill göra för till exempel henne! Du sade också att vi har rynkat på näsan när ministern har pratat om energieffektivisering. Så är det absolut inte. Det är det viktigaste vi kan göra. Jag håller med dig. Varje sparad kilowatt är den billigaste. Det är det här vi måste göra. Det handlar om att investera i boende och att tilläggsisolera fönster. Men se då de förslag som vi har om att till exempel sänka fastighetsavgiften för dem som investerar i fråga om energiförbrukningen! Eller så kan man fundera på att införa ett nytt konverteringsstöd, just för att underlätta för dem som behöver investera. Men den kvinna som jag tog upp som exempel har inte möjligheter att göra de här investeringarna, utan hon sitter fast med de elpriser hon har, om vi inte hittar några möjligheter att se över hela elprismarknaden. Det är därför jag vill fylla på när det gäller det som Lars Johansson tog upp, nämligen elpriskommissionen. Kan vi inte göra något gemensamt över blockgränsen i denna för svenska folket så viktiga fråga? Politiken har ett ansvar i det här. Vi kan inte bara lämna denna fråga till marknaden, för då drabbar det till exempel den här äldre damen från norra Värmland. Det handlar alltså om en elpriskommission som vänder på alla stenar och funderar på vad det är för åtgärder som vi kan vidta gemensamt från politikens sida, från näringens sida, från myndigheternas sida och från elkonsumenternas sida.

Anf. 19 Jasenko Omanovic (S)

Herr talman! Det finns två saker som är väldigt intressanta när vi diskuterar elpriserna. Det ena handlar om vad vi gör politiskt för att försöka minska den onödiga delen av förbrukningen, om man säger så. Som vi var inne på tidigare byggde man på 70-talet hus med direktverkande el. Jag tror att riksdagen 2005 fattade beslut om att införa ett stöd för dem som ville konvertera från direktverkande el till fjärrvärme. Jag bor i ett område där jag och mina grannar fick möjlighet att vidta den åtgärden. Och förbrukningen har faktiskt minskat väldigt mycket. Sådana åtgärder ska vi förstås vidta. Det har man gjort, och man ska göra det ännu mer. Man ska stimulera, särskilt nu när vi ser att det finns miljonprogramsområden där man skulle kunna vidta sådana åtgärder. Den andra delen handlar om priser. Hade pensionärerna fått jobbskatteavdrag hade de kanske haft råd att betala den där elavgiften. Men Sven-Erik Bucht var inne på en intressant jämförelse med bensinen och priserna där. Enligt den prisreglering som vi har på elmarknaden i dag skulle jag, om jag skulle komma till bensinmacken och tanka etanol, betala priset för 98 oktan, för det finns fortfarande de som tankar 98 oktan.

Anf. 20 Erik A Eriksson (C)

Herr talman! Lars Johansson säger att det blandas äpplen och päron från ministerns sida. Jag skulle vilja säga att det är en hel fruktkorg med argument från Socialdemokraterna i dag - det är olika ämnesområden. Det är inte märkligt. Jag kan förstå det, eftersom, som jag själv sade i mitt anförande tidigare, det är många olika aspekter som är med och bidrar till att priset blir högt och att kostnaden för den enskilde medborgaren är väldigt stor. Låt mig säga så här: Vi har aldrig haft så låg andel av vår disponibla inkomst som går till livsmedel som vi har i dag. Då kan man fundera på: Är det bra eller dåligt? En del människor väljer att lägga ännu mer pengar än de tio procenten på att köpa andra livsmedel som är dyrare. För att inte lägga ned andra saker i den här fruktkorgen väljer jag att lämna livsmedelsområdet. Men låt mig säga att vi såg att kostnaden för råvaror steg för bara två år sedan. Det gjorde att det blev en väldigt tung situation för vår basindustri, för våra medborgare och för vår konkurrenskraft gentemot andra länder. Sverige är ett otroligt exportberoende land. Ska vi klara oss långsiktigt måste vi ha en energipolitik som är långsiktig. Det räckte inte med den energipolitik som låg fast. Vi var tvungna att förnya den. Det gjorde Alliansen och Centerpartiet. Det tycker jag att man ska ha kredit för. Man vågade ta det beslutet. Effekten av den politiken ser vi inte i mars månad i år, men vi ser det långsiktigt, och vi måste också våga se långsiktigt. Att det finns pensionärer som i dag har eländigt dålig pension, som jag tycker att de har, kommer inte an på den här regeringen i första hand. Det kommer ju an på vad som har skett tidigare, under de år då de arbetade ihop till pensionen. Det finns jobbskatteavdrag för pensionärer. Det räddar de pensionärer som kanske äger skog. De kan i dag få dubbelt jobbskatteavdrag. De betalar inte sociala avgifter. Detta är en räddning för de pensionärerna, som ofta har en pension som ligger på 7 000-8 000 kronor i månaden. Men för dem som inte har detta är det tufft i det här läget. Jag vill tacka Lars Johansson för interpellationen. Jag vill också tacka ministern för svaret.

Anf. 21 Sven-Erik Bucht (S)

Herr talman! Jag blev lite förvånad och fundersam när statsrådet avslutade sitt senaste inlägg med att vända sig till oss socialdemokrater och säga: Någon ordning får det vara i butiken. Det är ju det som det handlar om. Det är faktiskt inte ordning i elbutiken. Snälla Maud Olofsson! Många socialdemokrater är här för att hjälpa dig med att få ordning i elbutiken. Det handlar om att se till att vi får en sund prissättning och att se till att taxor inte är konstruerade så att den som sparar måste betala mer. Det handlar också om att få kontroll över de här få aktörerna, som bland annat i somras tömde stora vattenmagasin för att sälja el till Tyskland för att man visste att det ändå går att få höga priser i vinter i Sverige. Vi ska hjälpa till med att se till att vi inte har en gigantisk kapitalöverföring från svenska hushåll och från svenska företag till elproducenter. Det är därför, statsrådet, som många socialdemokrater är här. Vi vill hjälpa dig i det här, för det är inte så lätt att hantera marknaderna.

Anf. 22 Karin Åström (S)

Herr talman! Jag hade inte tänkt gå upp i den här interpellationsdebatten, men jag bestämde mig när jag hörde ministern säga att regeringen inte kan påverka. För mig blir det väldigt märkligt att regeringen inte kan påverka - så sade statsrådet i sitt första svar. Jag tycker nämligen att regeringen faktiskt har det yttersta ansvaret att både hålla i gång industrin och se till att hemmen är varma utan att vi ska behöva ha på oss tjocka yllesockor etcetera. Regeringen har ett yttersta ansvar. Regeringen kan dessutom påverka i allra högsta grad. Jag har tappat räkningen; är det det femte eller sjätte jobbskatteavdraget regeringen genomför nu? Jag kommer faktiskt inte ihåg. I fråga om det skulle jag i alla fall vilja sträcka ut handen till ministern som var så klok och var motståndare till det sista jobbskatteavdraget. Där vill jag ge ministern ett lovord. I stället borde regeringen kunna påverka på så sätt att man använder dessa pengar till energieffektivisering - det ministern pratar så väldigt mycket om. Förra veckan tog jag del av en undersökning som Nordea hade gjort. Där konstaterade man att 2 miljoner svenskar oroar sig för energiförsörjningen. Det var alltså number 1 . Det är inte pensionen eller rädslan för arbetslöshet som håller svenskar sömnlösa om nätterna, utan det är elräkningen. Det var någon här som sade att elmarknaden är helt sjuk, och det är faktiskt så. Den har bara blivit sjukare och sjukare för varje år. Många upplever den som rena vilda västern. Så sade Nordeas privatekonom i förra veckan. Samma undersökning gjordes i fjol, men då gällde inte oron i första hand elräkningen, utan den här oron har stegrats på grund av fjolårets energikostnader och så även nu i år. I undersökningen framgick också att det särskilt var kvinnorna som uttryckte denna oro för familjen och hur man skulle klara ekonomin. Det gällde särskilt de kvinnor som var ensamstående med barn och bodde kvar i egna hus. Man framförde också synpunkten att det var svårt att veta var och hur man skulle teckna avtal. Var det rörligt eller fast avtal och vilket bolag var det som gällde nu? Det var vilda västern, som privatekonomen på Nordea uttryckte det. Jag har själv haft kontakt med ensamstående mammor med barn som dessutom bor i egna, äldre villor i glesbygd. Dessa personer är mer eller mindre livegna i sina villor, eftersom villorna är så lågt värderade att de inte kan säljas. Dessa kvinnor, tillsammans med många andra, har över huvud taget inte råd att investera i och konvertera till effektivare energilösningar. Det är klart att regeringen har ett stort ansvar för att få till stånd mer av den här typen av energieffektiviseringar. Lars Johansson tar upp att man med den nya prismodellen räknar med att det ska bli 7 miljarder dyrare för alla hushåll. Därför vill jag fråga statsrådet: Vad avser statsrådet egentligen att göra för privatkonsumtionen? Är den enda lösningen att fortsätta sänka skatterna, eller kan statsrådet tänka sig att i stället vända på kuttingen och använda pengarna till energieffektiviseringar?

Anf. 23 Carina Adolfsson Elgesta (S)

Herr talman! Det här är en oerhört viktig debatt, och det märks också på alla inlägg. Detta är någonting som verkligen berör i vardagen. Det går inte en dag utan att man får telefonsamtal, möter någon på Konsum, läser en tidning, lyssnar på radion eller tar del av olika debattprogram på tv där just den här frågan är uppe. Framför allt handlar det om alla dem som nu har en hög elräkning att betala, precis som den ensamstående pensionär som Ann-Kristine Johansson redogjorde för. Den räkningen var förmodligen för december månad. Nu har det ju varit fortsatt kallt, så det kommer väl en ny räkning som förmodligen är lika hög som ska betalas. Det lär vara lika svårt att få pengarna att räcka till den. Ministern och denna regering har sagt att det är viktigt att jobba för att få bort utanförskapet. Med tanke på hur energipolitiken fungerar eller rättare sagt inte fungerar, i alla fall inte elprismarknaden, kan man väl säga att utanförskapet kommer att öka på grund av att det kommer att vara en del människor runt om i Sverige som inte har råd att betala elräkningarna. En del av dem kommer tyvärr att få inkassokrav. Några av dem kommer att få göra upp med elbolagen om en avbetalningsplan. De kommer att få leva med mycket små marginaler, kanske under hela 2011, och när det är färdigbetalt kommer det en ny vinter, ibland nästan som en överraskning. Människor har problem i sin vardag på grund av en egentligen misslyckad avreglering av elmarknaden. Det är precis som flera har sagt tidigare i sina inlägg: Det är så en marknad fungerar. Köp och sälj, tillgång och efterfrågan - det är glasklart. Men när vi fattade beslut om att avreglera marknaden sade alla röster att det blir billigare när marknaden avregleras. Jag tror att vi kan känna igen detta även i en del andra avreglerade marknader. Verkligheten visar dock här och nu på någonting helt annat. Framför allt visar den att ingenting konkret görs. Ministern hettade till i debatten förut och anklagade oss socialdemokrater och De rödgröna för att vi i valet gick ut och sade att vi skulle stänga kärnkraften med omedelbar verkan. Men det är ju lögn. Jag tycker att det är viktigt att poängtera det här i kammaren. Detta har vi aldrig uttryckt. Vad vi har sagt är att vi på sikt vill avveckla kärnkraften. Under tiden vill vi utveckla det förnybara. Det fanns vissa antydningar i ministerns inlägg om att vi inte skulle vara för förnybar energi. Det är klart att vi är det! Under de tolv år vi innehade regeringsmakten drev vi på kraftigt i dessa frågor. Vi hade många olika satsningar när det gällde att ställa om Sverige. I en del av dem var även Centerpartiet med så att vi fick majoritet här i kammaren. Jag vill komma tillbaka till den fråga som Lars Johansson var inne på och som jag hoppas att ministern kommer in på i nästa svar: prissystemet. Hur kan vi komma till rätta med detta? Det är det som är huvudfrågan.

Anf. 24 Cecilie Tenfjord-Toftby (M)

Herr talman! Alliansen har en långsiktig energipolitik. Vi måste öka produktionen av el, och vi måste fortsätta energieffektivisera. Maud Olofsson har flera gånger här påpekat just vår långsiktighet i energipolitiken. Oppositionen är frustrerad över att vi inte följer deras energipolitik, men det är ju den gamla socialdemokratiska energipolitiken som gör att vi i dag lever med energibrist. Energibrist är inte något som uppstår över natten. Den uppstår på grund av ett långsiktigt missförhållande i satsningarna. Kärnkraften utgör i dag nästan 50 procent av vår elförbrukning och är viktig för vårt välstånd, för företagen och för tillväxten och skatteunderlaget i vårt samhälle. Men kärnkraften har under flera år levt under avvecklingsbeslutet. Vi har här hört att ni inte alls ville avveckla kärnkraften med omedelbar verkan, men det är faktiskt ett beslut som har påverkat investeringsviljan från kärnkraftsbolagen. Det har resulterat i eftersatta och uteblivna nödvändiga investeringar i vår kärnkraftsproduktion. Nu när vi har upphävt investeringsförbudet i kärnkraften ser vi att bolagen börjar göra nödvändiga investeringar som borde ha varit gjorda för länge sedan. På kort sikt har det medfört stopp i kärnkraftsproduktionen. På längre sikt kommer det att innebära en säkrare och mer tillförlitlig energiproduktion. Det är bra för elkonsumenterna, det är bra för våra företag och även LO-facken har varit ute och sagt: Varför kan ni inte oppositionen bli överens med Alliansen om energipolitiken? LO-facken och de elintensiva företagen tror på vår långsiktiga energipolitik. Dagens situation är inte bra. Det ska jag hålla med om i allra högsta grad. Därför är interpellationen väldigt bra. Vi behöver diskutera och debattera energifrågorna här i kammaren. Vad gör regeringen, frågar Lars Johansson. Det regeringen gör är att satsa långsiktigt. Det handlar om ny elproduktion. Det handlar om att bibehålla kärnkraften. Det handlar om att bibehålla vattenkraften. Det handlar om att satsa på forskning om förnybar energi och det handlar om att fortsätta att energieffektivisera. Det den s-ledda regeringen gjorde var att besluta att avveckla kärnkraften och hoppas att ny och annan elproduktion skulle växa fram. Det var självklart satsningar på ny elproduktion även under en s-ledd regering. Det ska jag inte säga annat än att det var, men det var inte tillräckligt. Den verklighet som Socialdemokraterna hoppades på när man beslutade om avvecklingen av kärnkraften dök inte upp. Våra svenska konsumenter och företag ska nog vara väldigt glada för att det var den här alliansen som vann valet och inte oppositionen, för oppositionen levde på hoppet. Hade man avvecklat kärnkraften och varit utan i dag, vad hade hänt då? Det hade inte bara blivit högre elpriser, vi hade levt i ett Sverige med elbrist. Det hade blivit ett mörkt och kallt Sverige där pensionärerna inte bara hade fått betala höga elräkningar utan de kanske inte ens hade haft tillräckligt med el under vissa tider på dygnet. Jag tror nog att oppositionen kanske har insett att deras energipolitik inte räckte till. I de senaste skrivningarna från oppositionen som jag har sett på energisidan säger de just som min företrädare från Socialdemokraterna gjorde: Vi vill inte alls avveckla kärnkraften omedelbart, vi vill avveckla den när samhället så tillåter. Hade samhället tillåtit att man hade avvecklat kärnkraften i dag? Nej, det hade det inte. Därför är det rätt och riktigt att vi bibehåller kärnkraften samtidigt som vi gör rejäla, kraftiga satsningar på förnybart, på vattenkraft och på energieffektivisering.

Anf. 25 Eva Flyborg (Fp)

Herr talman! Det verkar bli en populär interpellationsdebatt. Vi ska ha gruppmöten om en stund, men jag hoppas att vi klarar detta. Jag ska inte bli långrandig. Det är en intressant debatt, låt mig bara stilla påminna Lars Johansson om ett par saker. Beslutet att stänga kärnkraftverket i Barsebäck stod Socialdemokraterna bakom och drev med fast hand. Det är en av de saker som hjälper till att höja elpriset. Det är ett stort produktionsbortfall till att börja med och kanske någonstans mellan 25 och 30 miljarder som svenska skattebetalare och energikunder har fått betala för Socialdemokraternas påhitt att göra detta. Nätnyttomodellen, som man nu ondgör sig över, var det ju Socialdemokraterna som införde. Den har nu havererat, och vi tvingas ta fram ett nytt system. Jag vill bara påminna Lars Johansson om detta på grund av att han anförde dagens artikel i DN som ett exempel. Tankeförbudet för ny kärnkraft var Socialdemokraterna ansvariga för. Det innebar naturligtvis att man lade en sorts död mans hand över ett helt fält av teknik, en hel produktionsindustri för el, kan man säga. Det är inte konstigt att det när man har ett uppdämt investeringsbehov och inte har kunnat investera på så länge blir lite hicka i den industrin. Det är väl inget konstigt, Lars Johansson. Men det var Socialdemokraterna som var ansvariga för detta. Det har den här regeringen nu tagit bort. När människor runt om i hela vårt land gjorde bra investeringar i sina hus för att spara el och för att spara energi, särskilt i de delar där man är mer direkt utsatt för naturens påverkan, gick taxeringsvärdet upp och man fick betala högre fastighetsskatt, Lars Johansson. Det var den socialdemokratiska regeringens modell för att hjälpa svenskarna i ett utsatt läge. Energiskattehöjningar stod som spön i backen när Socialdemokraterna styrde landet. Jag kom bara på rak arm ihåg att man de senaste två åren av det socialdemokratiska regeringsinnehavet höjde energiskatterna sex gånger. Det kan säkert vara fler, men i hastigheten hann jag inte räkna dem. Listan kan göras mycket längre, Lars Johansson. Det här är en viktig debatt, men jag tycker att den är alldeles för viktig för att man ska gå på på det sätt som man gör. Låt oss i stället tala om de saker som behövs. Låt oss se till exempel kärnkraften i ljuset av vad Sverige behöver och inte i ljuset av politiska ställningstaganden. Det är allt en väldig tur att inte Socialdemokraterna och övriga oppositionspartier styr Sverige. Då hade vi alla suttit fast i frysboxen.

Anf. 26 Börje Vestlund (S)

Herr talman! Svenska folket sitter hemma och är oroat över sina elräkningar. Trots att jag har en ganska bra inkomst är jag lite oroad. Jag vet att min elräkning kommer att dimpa ned vilken dag som helst. Den del av svenska folket som inte har råd med de här investeringarna, precis som ett par kolleger från Socialdemokraterna har redovisat, har det ännu mer besvärligt. Och då kommer man upp i debatten i sista stund och säger att hade Socialdemokraterna bara tyckt att man kunde få bygga ut kärnkraften hade vi klarat av prissituationen. I dagens Sverige, år 2011, hade vi klarat priserna. Hade man bara fått göra detta hade vi haft ett lägre pris på energin. Detta är ett stort hyckleri och ingenting annat. Ni vill inte diskutera det som är viktigt, nämligen hur vi ska få ned energipriserna för pensionärer, för en ensamstående kvinna, för all del också för mina väljare i invandrartäta förorter till Stockholm som har otäta fönster och bor i miljonprogramsområden som borde rustas upp men som fastighetsbolagen inte har haft råd att göra än. Även de har höga elräkningar. Och här säger ni: Om vi bara får bygga kärnkraft som kan stå klar om kanske 15-20 eller 25 år löser vi situationen år 2011. Jag tycker att detta är ett lågvattenmärke i en debatt som ska handla om just hur vi löser situationen i dag och inte i morgon. Det är självklart att politiken måste kunna gripa in även på kort sikt. Det är jätteviktigt, där delar jag statsrådets uppfattning, att man måste ha en politik som håller på lång sikt. Men när sådana här saker inträffar måste vi lite grann rusa ut och hitta lösningar för dagen och för stunden. Vi kan inte bara sitta här och säga att vi har ett program och det kanske är klart om några eller flera år. Vi har fört andra debatter på samma sätt. Ibland är politiska frågor komplexa. Det är inte minst energipolitiken. Därför är det vi måste göra nu faktiskt att sätta oss ned och hitta vad vi kan göra på kort sikt för att lösa de här problemen och vad vi kan göra på lång sikt. Att säga att bara vi får bygga ut kärnkraften löser vi situationen vintern 2011 i Sverige är inget annat än hyckleri.

Anf. 27 Maud Olofsson (C)

Herr talman! Det är bra att det är många som är engagerade. Jag tror verkligen att den här debatten är väldigt viktig. Energifrågan är också så pass komplicerad att det är jättesvårt att förstå vad det är som gör att det är så dyrt. Varför kostar det så himla mycket? Det är jättesvårt att förstå. Jag har ingenting emot att lyssna på alla som vill vara med i den debatten. Jag tycker att det är väldigt bra med det engagemang som finns från alla möjliga organisationer och enskilda. Men det är också viktigt att vi som sitter här i riksdagen, som har lite större möjligheter att blicka in i detta system, diskuterar på ett hederligt sätt. Det är bara det jag vill åstadkomma. Det är därför jag blir lite upprörd över en del av det hyckleri som jag tycker finns i den här debatten. Det är ett antal saker som det är viktigt att komma ihåg. Det är ju så att priset har gått ned nu. Det visar också att marknaden fungerar. När det är varmare ute, när kärnkraftverken fungerar går också priset ned. Nu ligger det på 56 öre. Det är självklart att regeringen kan påverka energipolitiken. Det är det vi gör hela tiden. Någon annan tanke har inte jag om detta. Om man tittar på vad det är vi kan göra för att göra detta bättre kan vi notera att vi har en prissättning som ni socialdemokrater också står bakom. Låtsas inte om något annat! Vi har en prissättning som är en marginalprissättning, det vill säga att det är priset på det dyraste kolet och den dyraste oljan som styr. Det är därför vi måste få bort dem. Att då komma och säga att inte elcertifikatssystemet spelar någon roll, när det är det som är styrmedlet för att få in det förnybara. Det är då vi kan få in det som ligger på de lägre prisnivåerna och har mindre koldioxidutsläpp, som är bra både ur klimatperspektiv och ur prisperspektiv. Det är därför man måste ha höga ambitioner när det gäller att bygga för förnybar energi. Elcertifikatssystemet är ett bra system. Om vi dessutom kan utvidga det till Norge blir det ytterligare ett sätt att stärka detta. Hela tillståndsprocessen för att förändra och förbättra är också en viktig del för att få mer av det förnybara. Det är bra att ni ändrar lite i tonläget när det gäller energieffektivisering. Om vi får ned förbrukningen av den dyraste elen, det vill säga när det är toppar i förbrukningen, är det bra för konsumenterna. Det är därför energieffektivisering inte minst inom basindustrin och företagen men också i de enskilda hushållen är bättre. Vi kan säkert göra mer för att underlätta kunskapen hos enskilda hushåll. 20 procent av våra elkostnader gäller belysning. 18 procent gäller våra apparater. Det finns inte ens standbyfunktioner på allt. Här ska vi steg för steg se till att skärpa förhållandena i syfte att underlätta för konsumenterna. Det är i det stora och i det lilla som vi kan göra det. ROT-avdraget har varit bra för detta. Vi måste bygga ut fler elnät. Det kostar! Det här är ett avlångt land, kära vänner. Det kostar. Jag tror ändå att ni socialdemokrater förstår att om vi ska få det här att fungera på ett bättre sätt måste det få kosta att bygga dessa elnät. Det har stått stilla under lång tid, men nu bygger vi fler elnät. Det är för att vi ska få in den förnybara energin och få bättre funktionalitet på vår marknad. Självklart ska vi ha stor kontroll. Vi har ett monopol när det gäller näten. Det är inte heller fel, utan det står vi alla bakom. Vi kan ju inte ha dubbla elnät. Men om vi har ett monopol måste det vara en ordentlig kontroll av det. Det är därför som Energimarknadsinspektionen har fått förstärkta resurser för att klara den kontrollen. Om vi behöver göra mer är jag beredd att göra så. Det har jag sagt hela tiden. Det är viktigt för konsumenternas tilltro. Jag blir upprörd när Socialdemokraterna står här och säger saker. Ni har pratat med enskilda fattigpensionärer och ensamstående mammor och så vidare. Berättar ni för dem att de får höjd skatt om de röstar på er? Berättar ni att ni tänker stänga kärnkraften? Berättar ni att ni sitter på läktaren när vi diskuterar förbättring av energimarknaden? Nej, det berättar ni inte. Då passar det sig att klaga över höga elpriser. Var lite hederliga i det här sammanhanget. Det är svårt och komplicerat, men var hederliga i debatten. (Applåder)

Anf. 28 Lars Johansson (S)

Herr talman! Anklaga inte oss för att gå ut och påstå att vi ska stänga kärnkraftverken. Det har vi aldrig sagt. Maud Olofsson vet mycket väl att under den socialdemokratiska regeringsperioden, då vi hade ett samarbete om energipolitiken med Centerpartiet, var en av frågorna om de tio kvarvarande kärnkraftverken skulle uppgraderas tekniskt för att få en längre livslängd och ge mer energi än vad det skulle innebära att stänga Barsebäck, som Eva Flyborg pratade om tidigare. Vi var tveksamma, men vi gav tillstånd till det. Jag tror till och med att vi var avvisande till frågan vid den tidpunkten. Kom inte och påstå att vi inte slår vakt om elförsörjningen i Sverige. Det har nu tagit fem år, under den borgerliga regeringen, att få kärnkraftverken uppgraderade. De är inte riktigt färdiga än. Det är det som är förklaringen till varför det har varit problem med produktionen hos kärnkraftverken. Vi har sagt att vi inte ska stänga kärnkraftverken förrän det finns alternativ för att klara den svenska elförsörjningen. Den linjen är kristallklar från Socialdemokraterna. Men det måste vara bekymmersamt för Maud Olofsson att ha Cecilie Tenfjord-Toftby och Eva Flyborg i sitt hägn, med tanke på deras entusiasm för utbyggnaden av kärnkraftverken. Men precis som många har sagt här i dag är det inte detta diskussionen handlar om i dag. Även med de planer som förekommer i debatten ibland är det kanske fråga om tio eller femton år, men det är inte det vi diskuterar. Vi diskuterar elpriserna i dag och den situation vi står inför just nu. Det är det som är bakgrunden till interpellationen. Det är viktigt att vi håller fast vid det. Precis som Maud Olofsson säger är priserna alltid högre på vintern än på sommaren. Visst är det så. Marknaden får styra trots att produktionen av elenergi i Sverige inte är dyrare på vintern än på sommaren. Det är det som måste åtgärdas.

Anf. 29 Karin Åström (S)

Herr talman! Hyckleri i debatten? Jag hoppas verkligen inte att statsrådet tycker att Nordeas undersökning är hyckleri. Jag hoppas verkligen inte heller att människors upplevelser och problem i vardagen, som de har här och nu, är någon form av hyckleri. Jag är riksdagsledamot för att försöka hitta vettiga lösningar på människors direkta problem i vardagen. Yttersta ansvaret för att hålla i gång industrin och att människor har varmt hemma åligger regeringen. Det är min bestämda uppfattning. Osäkerheten för industrin och hushållen kvarstår med de svar som statsrådet har gett. Statens finanser sägs vara bra. Samtidigt säger statsrådet att massor av elnät behöver fixas och ordnas till, men att det kostar pengar. Självklart kostar det pengar. Det kostar också enorma pengar med en, två, tre, fyra, fem, sex eller sju jobbskatteavdrag eller vad regeringen nu har gjort. Allt kostar pengar. Det handlar ytterst om en prioriteringsfråga. Jag tackar ändå statsrådet för en livlig debatt. Det är en debatt som jag tycker är oerhört angelägen. Det handlar om människors problem i vardagen som vi behöver fixa. Jag vill verkligen uppmana statsrådet att ta del av alla de förslag som bland annat vi har lagt fram, till exempel att tillsätta en elpriskommission som ska vända på varenda sten för att på alla möjliga sätt undvika de höga elprisnivåerna som vi har sett de senaste åren. Vi sträcker ut handen, statsrådet.

Anf. 30 Carina Adolfsson Elgesta (S)

Herr talman! Jag kan lova Maud Olofsson att vi socialdemokrater är hederliga. Det är lite fräckt att stå här i kammaren och påstå något annat. Problemet med elpriset just nu - med tanke på hur het frågan är - och att ministern inte här i kammaren kan presentera utkast till en eventuell lösning, leder till att man använder den typen av argument i debatten. Jag vill påminna Maud Olofsson och övriga här i kammaren om att det är vi socialdemokrater som har byggt Sverige starkt tillsammans med medborgarna i Sverige. Man får inte glömma det eftersom ministern så gärna vill påminna om historien. Situationen just nu att elpriserna skenar - i sanningens namn är det kallt väder - kärnkraftverken står stilla eller har stått stilla av och till, och nivån i vattenmagasinen, kommer naturligtvis att upprepas. Vi måste hitta en lösning, och vi måste göra det snart. Därför är det mer viktigt att ministern koncentrerar sig på hur vi hittar lösningar för att ned elpriset än att stå och hacka och fara med osanningar om vad vi socialdemokrater och De rödgröna har för politik. Det är nuet som gäller, inte historien. Det kan vara viktigt för ministern att tänka på i sitt slutanförande. Jag kan bara konstatera att vi har lagt fram förslag på bland annat en elpriskommission som ska diskutera en lösning. Vi har sträckt ut handen. Är ministern beredd att ta den?

Anf. 31 Maud Olofsson (C)

Herr talman! Låt mig få tacka för den här debatten. Nej, människors upplevelser är verkligen inte hyckleri - det är jättetufft för många som får sina elräkningar. Men det är Socialdemokraternas dubbelspel - det är det som är mitt bekymmer. Jag tror i grunden att Socialdemokraterna - det har jag erfarenhet av - skulle kunna vara beredda att göra upp om ni inte hade haft Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Jag satt med er och försökte komma överens, och hade ni varit ensamma är jag helt övertygad om att vi hade kommit överens. Vi får se vad en ny partiledare kan göra i det socialdemokratiska partiet. Jag tror nämligen så här: Det måste vara långsiktiga spelregler. Det är det marknaden har reagerat på, och det är det investerarna har reagerat på. Det är därför vi bygger mer förnybart än någonsin. Det är därför vi bygger mer elnät än någonsin. Det är så vi får en bättre funktion av el- och energimarknaden. Jag tror också att det är viktigt att ge en signal om kärnkraften om man ska kunna klara det här framöver. Det dubbelspel som ni har tillsammans med Miljöpartiet och Vänstern om att vi kanske ska ha kärnkraft men kanske ska stänga den skapar osäkerhet på marknaden. Det är inte jag som säger det, utan det är de som investerar som säger just detta. Men: Välkommen! Jag är beredd att diskutera med Socialdemokraterna om att hitta en långsiktig lösning. Varje dag jobbar jag för att förbättra den här funktionen, för det är väldigt viktigt att människor känner förtroende för detta. Man måste lita på att vi har myndigheter som kontrollerar nätavgiften. Man måste lita på att de här bolagen inte fifflar med vattenkraften, kärnkraften eller vad det är. Man måste lita på att det finns en fullständig kontroll på hela energimarknaden. Det är de verktygen som vi har gett våra myndigheter. Behöver vi göra mer kommer vi att ge dem mer verktyg för att åstadkomma detta. Till sist är det så här: Genom att bygga mer av det förnybara, genom att göra denna omställning och genom att göra oss mindre beroende av kärnkraft och vattenkraft blir också marknadens funktionssätt bättre. Sverige är ett kallt land och ett avlångt land, och vi har en bra situation i grunden därför att vi har tillgångar. Det är klart att priset, det som människor i dag reagerar på, är ett jätteproblem, och det måste vi politiker lyssna till och hela tiden jobba med. Men det blir inte bättre om man stänger av och höjer skatter. (Applåder)

den 16 december

Interpellation

2010/11:125 Rekordhöga elpriser

av Lars Johansson (S)

till närings- och energiminister Maud Olofsson (C)

Elpriserna slår nu åter nya rekord i Sverige. Halvtomma vattenmagasin, låga temperaturer och illa fungerande kärnkraftverk samspelar precis som förra vintern till kraftiga prisökningar. Och konsekvenserna för enskilda hushåll och för den elintensiva basindustrin är, nu liksom då, omfattande. Förra vinterns situation upprepas i år igen och väcker frågan om vad regeringen gjort under det gångna året för att motverka detta. Möjligheterna att på kort sikt se till att elpriserna stabiliseras på mer acceptabla nivåer är naturligtvis mycket begränsade. På längre sikt och framför allt inför nästa vinter kan det dock finnas utrymme för regeringen att vidta åtgärder. Mina frågor till närings- och energiministern är därför följande:

Vilka åtgärder har närings- och energiministern vidtagit under det gångna året i syfte att säkerställa elmarknadens funktionssätt och en stabil prisbildning?

Avser närings- och energiministern att vidta några åtgärder framöver för att motverka att det även nästa vinter sätts nya elprisrekord?