Rekryteringen till lärarutbildningen

Fru talman! Roger Haddad har frågat mig på vilket sätt regeringen kommer att skärpa antagningskraven till lärarutbildningen. Han har också frågat när ett beslut kommer om att införa krav på lämplighetstest för att bli antagen till samtliga lärarutbildningar. Vidare har han frågat vad jag menar konkret med att regeringen vill göra lärarutbildningen mer attraktiv.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Inledningsvis vill jag säga att jag delar Roger Haddads oro för lärarbristen. Det är en av det svenska skolväsendets största utmaningar. Attraktiva lärarutbildningar är en viktig del i lärarförsörjningen, och under föregående mandatperiod gjordes en rad insatser för att få fler att studera till lärare. De senaste åren har Sverige legat på historiskt höga nivåer både vad gäller antalet sökande till och nybörjare vid våra lärarutbildningar. Det är bra. Men jag håller med Roger Haddad om att vi måste göra mer.

Därför är det mycket bra att våra partier, tillsammans med Centerpartiet och Miljöpartiet, har kommit överens om att inleda en reformering av lärarutbildningen. I januariavtalet står att antagningskraven ska höjas och att fler lärarledda timmar ska införas. Dessutom framgår det tydligt att längden på den kompletterande pedagogiska utbildningen, KPU, ska kortas ned och studietakten höjas. Möjligheten att jobba på en skola och studera till lärare parallellt ska också förbättras.

Universitets- och högskolerådet, UHR, har haft i uppdrag att bedriva en försöksverksamhet med lämplighetsprov för förskollärar- och lärarutbildning. Myndighetens analyser visar dock inte på några generellt positiva effekter av lämplighetsbedömningen, och UHR rekommenderar inte att detta genomförs vid antagning till lärarutbildningarna.

Men det är samtidigt av vikt att de som börjar studera till lärare också läser klart utbildningarna. UHR fick därför ett förberedande uppdrag att utveckla ett särskilt antagningsprov för ämneslärarutbildningen, som rapporterades i december 2018. Syftet med ett sådant prov är att mäta de sökandes motivation och drivkraft att bli lärare i syfte att minska avhoppen från ämneslärarutbildningen och att få fler studenter att läsa klart ämneslärarutbildningen. I rapporten föreslår UHR en rad åtgärder för hur genomströmningen på ämneslärarutbildningen kan ökas och avhoppen minskas. Min ambition och vilja är att rådets rapport kommer att beaktas i det arbete med att reformera lärarutbildningen som ska göras i enlighet med januariavtalet.

I juli 2018 gav regeringen Universitets- och högskolerådet i uppdrag att utreda och föreslå hur en modell med högre krav för särskild behörighet skulle kunna utformas. Myndigheten ska redovisa uppdraget senast den 29 maj 2019. Resultatet av detta arbete ser jag som en viktig grund för att höja antagningskraven till lärarutbildningen.

Vi har ett stort och viktigt arbete framför oss. Jag ser fram emot givande och konstruktiva diskussioner och ett gott samarbete oss partier emellan för att uppnå det som är våra gemensamma mål.

Fru talman! Tack, statsrådet Matilda Ernkrans, för svaret! Lärarutbildningen är, om man slår ihop den nationellt, den största utbildningen på våra lärosäten. Den är helt avgörande för vår välfärd och utveckling som utbildningsnation. Kvaliteteten och genomströmningen och huruvida vi lyckas med detta får oerhörda konsekvenser för hela vår framtid med tanke på att det är de som kommer ut från lärarutbildningen som kommer att undervisa morgondagens läkare, lärare och även statsråd.

Fru talman! Men det finns också ett problem som vi vill uppmärksamma. Det handlar om att vi ser färre sökande samtidigt som antalet platser har utökats vid landets universitet. Vi ser också totalt sett att färre tar lärarexamen från lärarutbildningen. Universitetskanslersämbetet, före detta Högskoleverket, som granskar kvaliteten säger också detta och varnar för att det finns en risk för sjunkande behörighet bland lärare och förskollärare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Parallellt med rekryteringen till lärarutbildningen har vi lärarbrist i Sverige. Vi behöver fram till 2031 ungefär 187 000 lärare och förskollärare, varav ungefär 80 000 i absolut närtid, alltså inom fem år. Samtidigt vet vi att 38 000 lärare är utanför skolan och gör någonting annat. Men dem kan vi inte prata om i dag, för nu pratar vi om lärarutbildningen.

Därför har jag ställt ett antal frågor när det gäller antagningskraven. Vilka konsekvenser får det, till exempel, när antalet platser har expanderat så mycket? Vi är kritiska till det. Jag vill fråga statsrådet om hon och regeringen avser att skärpa utbudet eller att bara fortsätta expandera. Ju fler platser och ju färre sökande per plats, desto sämre konkurrens. Det blir ingen konkurrens, och ungdomar, studenter och även äldre sökande, naturligtvis, som ibland har dåliga förkunskaper för gymnasiet kommer in i alla fall. Det gör att kvaliteten försämras och att vi ser rätt stora avhopp från lärarutbildningen.

Den andra frågan, som jag är särskilt intresserad av, är det här med lämplighetstest vid antagningen. Jag vet att Universitets- och högskolerådet har avrått regeringen från att gå vidare med det här, men jag har faktiskt besökt Högskolan i Jönköping, fru talman, som har bestämt sig för att permanenta lämplighetstestet. Det de berättade för mig är att det har haft väldigt positiva effekter både på vilka som söker sig till utbildningen och på genomströmningen. Jag vill veta vad statsrådet tycker i den frågan, för det fick jag inte riktigt veta i svaret som gavs här.

Fru talman! Först vill jag instämma med Roger Haddad om att lärarbristen är en stor utmaning. Jag vill också instämma i det som ledamoten för fram om att lärarna är en av de viktigaste yrkesgrupper som vi har att utbilda i vårt land. Vi behöver helt enkelt fler skickliga lärare i våra klassrum för att våra barn ska få med sig de kunskaper som de har rätt till men också för att vi ska fortsätta att vara en ledande kunskapsnation. Av den anledningen är jag väldigt glad över att vi gemensamt i det januariavtal som vi socialdemokrater, liberaler, centerpartister och miljöpartister har att vårda är tydliga med att vi vill reformera lärarutbildningen och att vi vill skärpa antagningskraven. Jag tycker, precis som Roger Haddad, att det ska vara de allra bästa som blir lärare i våra skolor.

Med det sagt skulle jag också vilja säga att det är viktigt att vi som politiker jobbar för att stärka bilden av hur det är att vara lärare och av läraryrket. Därför är det också viktigt att visa att lärarlönerna faktiskt ökar nu och att fler vill bli lärare. Som jag sa inledningsvis har vi de senaste åren faktiskt legat på historiskt höga nivåer vad gäller antalet sökande och antalet nybörjare till våra lärarutbildningar. Det visar att många vill studera till lärare i Sverige, och det ska vi vara rädda om. Vi behöver alla som vill bli lärare och fler därtill om vi ska kunna ta oss an den utmaning som lärarbristen innebär.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det vi också kan ha med oss är att det till exempel var fler studenter med ett meritvärde på minst 20,0 som antogs till lärarutbildningarna än till läkarprogrammen. Men med det sagt ser jag verkligen fram emot det arbete som vi har att göra när det gäller att skärpa antagningskraven.

Som jag sa i min inledning vet jag att Liberalerna och Roger Haddad är mycket intresserade av det här med lämplighetstest, men jag tycker att vi i det samtal och i den diskussion som vi ska ha gemensamt när det gäller hur vi ska ta oss an en skärpning av antagningskraven måste vara noga. Jag tycker att vi ska använda oss av de rapporter som vi har fått från UHR, och jag tycker också att vi ska avvakta och vänta på den rapport som kommer om det som man nu utreder om särskilda antagningskrav. Vi vet också att det nu under våren kommer en utvärdering av kvaliteten på lärarutbildningarna på våra högskolor och universitet.

Allt detta menar jag är viktigt för att vi seriöst ska kunna ta oss an det fortsatta arbetet med att se till att fler vill och kan bli lärare i Sverige. Det är ett gemensamt engagemang vi har, och vi ska göra det här på allra bästa sätt.

Fru talman! Jag fick tyvärr inte svar på mina frågor av statsrådet. Jag hade frågor om kvaliteten och att det är stora avhopp på flera inriktningar. Det kan vara avhopp, eller egentligen kvarvaro, på upp till 50 procent. När man går in och tittar på hur många av lärarstudenterna som är kvar tre fyra terminer in i utbildningen ser man att hälften helt plötsligt är borta. Det är jätteallvarligt, och det är från en fortsatt låg nivå när det gäller rekryteringen.

Vi skulle enligt Universitetskanslersämbetet behöva ha 8 500 fler studenter per år som påbörjar lärarutbildningen för att över huvud taget ha en chans att komma i kapp när det gäller rekryteringsbehovet i landet och för att angripa lärarbristen - parallellt med alla andra saker som kommuner och staten kan göra för att höja yrkets attraktivitet. Men den här debatten handlar om kvaliteten och genomströmningen på lärarutbildningen.

Jag vill fortfarande veta: Tänker regeringen skärpa till antalet utbildningsplatser? Vi är kritiska till den inriktning som Socialdemokraterna har haft där man fortsätter att utöka antalet platser. Det leder till, återigen, att sökande med låga poäng eller bristande förkunskaper kommer in på grund av att det inte finns konkurrens om platserna på lärarutbildningen.

När det gäller lämplighetstest vet jag vad jag och Liberalerna tycker, men jag vill veta vad regeringen och statsrådet tycker. Vi anser nämligen att det ska införas ett krav på lämplighetstest på alla lärarutbildningar och på alla inriktningar så långt det går i hela landet. Vi menar att kraven skulle kunna skärpas genom att införa ett lämplighetstest. Det räcker inte att ha väldigt höga betyg, utan man ska vara motiverad och lämplig för att kunna fungera i en klassrumssituation. Jag vidhåller min fråga och vill gärna veta vad regeringen och statsrådet tycker.

Fru talman! Det får väl ligga i betraktarens öga - och öra - huruvida man tycker att statsrådet ger svar på ledamotens frågor eller inte. Jag tycker att jag ger rimliga och rätt genomtänkta svar på de frågor som jag får av ledamoten i den kontext där vi faktiskt vet att vi gemensamt kommer att göra ett jobb för att skärpa antagningskraven till lärarutbildningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag håller med Roger Haddad när jag säger att vi måste arbeta med att hitta rätt insatser för att fler ska läsa klart lärarutbildningarna. Sverige behöver fler kompetenta lärare. Det är rätt och riktigt att utbildningarna är krävande, men att vara lärare är ju ett av vårt samhälles viktigaste jobb. Det är viktigt att de som tas in på lärarutbildningen faktiskt har den kunskap och kompetens som krävs för att klara examen, och det var också därför som den tidigare regeringen inledde ett arbete med konkreta förslag för att höja kraven för att läsa till lärare. Det var dem jag redovisade i min inledning och som jag tycker ska ligga till grund när vi nu tar oss an det som är vår gemensamma uppgift inom januariavtalet, nämligen att höja antagningskraven på lärarutbildningen och reformera lärarutbildningen.

Vi dock ska också ha med oss att det finns en stor variation. Ledamoten har helt rätt i att när det gäller ämneslärarutbildningarna finns det problem med kvarvaron, som det heter. Men när det gäller förskollärarutbildningarna ligger de inom normalspannet för programutbildningar. Det ser alltså olika ut när det gäller lärarutbildningen.

Jag tror framför allt att det handlar om, som jag sa tidigare, att vi har ett ansvar som politiker när det gäller att understödja läraryrket, tala om det som ett av våra viktigaste yrken och försöka stärka både läraryrket och utbildningen. Av den anledningen inledde regeringen redan under förra mandatperioden den första kvalitetsutvärderingen av lärarutbildningarna, för det är viktigt att hålla koll på att kvaliteten upprätthålls på våra lärarutbildningar. Samtidigt är jag övertygad om att ska vi klara av att utbilda fler lärare är möjligheten att det faktiskt finns utbildningsplatser en ganska grundläggande del.

Jag tror också att vi behöver jobba mer med det som också finns med i januariavtalet och som vi redan har inlett arbetet med, nämligen fler vägar in till läraryrket. Vi arbetar mer med kompletterande pedagogisk utbildning. Vi har redan inlett det arbetet, och det har också gett goda resultat i det som vi har kunnat utvärdera. Det är faktiskt fler som klarar sin lärarexamen om de går via KPU, som det heter. Att höja studietakten och ha en lite kortare KPU är också sådant som vi gemensamt har sagt att vi ska jobba vidare med.

Jag menar att vi har ett gemensamt ansvar här. Det finns mycket arbete som är igång. Och med vårt engagemang i de här frågorna kan vi tillsammans göra det här ännu bättre, så att vi får fler riktigt skickliga lärare och som också examineras som lärare.

Fru talman! Det handlar delvis om läraryrkets attraktivitet. Men fokus är inte på högre lärarlöner. Jag har nämnt att 38 000 utbildade lärare av olika anledningar inte längre är kvar i yrket. Huvudanledningen till att man har lämnat yrket är, som jag nämnde i den tidigare debatten, bristande arbetsmiljö och dåliga villkor. Det är klart att det måste hanteras av inte minst huvudmännen. Men staten kan också stimulera genom karriärmöjligheter, fortbildningsmöjligheter, kompetenssatsningar och så vidare.

Problemet är i grunden inte antalet platser på lärarutbildningen. Jag vidhåller det. Liberalerna anser inte att det brister när det gäller antalet platser vid landets lärosäten. Det är i dag för lätt att komma in på många inriktningar på lärarutbildningen. Ett ännu större problem är, säger Universitetskanslersämbetet, att många hoppar av efter två tre terminer på grund av dåliga förkunskaper. Det är alltså inte antalet platser som är problemet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När det gäller lämplighetstest och antagningskrav har statsrådet nu en tredje chans att besvara Liberalernas fråga. Vi vill ha ett lämplighetstest till alla lärarutbildningar, så långt det går, i hela landet. Tänker Socialdemokraterna och Miljöpartiet, den sittande regeringen, komma med ett sådant förslag till riksdagen i närtid?

Fru talman! Jag vill understryka att om vi ska klara av att få fler att vilja bli lärare, att fler ska välja att söka sig till lärarutbildningarna, behöver vi dels tala väl om läraryrket, dels se till att ge goda förutsättningar för läraryrket.

Ledamoten har helt rätt i att inte allt handlar om utbildningen. Det handlar också om situationen i skolan. Därför är det viktigt och bra att vi kan jobba vidare med trygghet och studiero i skolan. Det är bra att vi är överens om att vi behöver satsa på exempelvis lärarassistenter för att de som är lärare i skolan ska kunna ägna mer av sin tid åt lärande.

Jag tycker att det är bra att vi under den tidigare mandatperioden kunde höja lärarlönerna. Det är bra att vi har klarat av att vända utvecklingen. Några år tillbaka i tiden förlorade vi 10 000 anställda i våra skolor, och var femte lärare lämnade yrket av andra skäl än pension. Nu har vi fått 28 000 fler anställda inom skolan, och vi har vänt det så att det är historiskt många som vill läsa till lärare.

Vi har hittat nya sätt in i läraryrket via kompletterande pedagogisk utbildning och genom att man har fått möjlighet att arbeta på en skola och läsa lärarutbildningen parallellt. Det är något som jag tror att vi behöver fortsätta utveckla.

Allt detta hör samman. Och vi måste få till det här på ett bra och klokt sätt inför framtiden, så att vi kan kombinera höjda antagningskrav till lärarutbildningar - det är nämligen de bästa som ska bli lärare - med att fler examineras som lärare. Det ser jag fram emot att jobba med tillsammans.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.