Romansbedrägerier

Fru talman! Alexander Christiansson har frågat mig vad jag avser att göra för att förebygga och stävja så kallade romansbedrägerier.

Vi talar om en sorts bedrägerier som är ett globalt fenomen och som drabbar människor i många länder. Sverige är dessvärre inget undantag. Här har dessa bedrägerier i regel koppling till olika internationella kriminella nätverk. Mot denna bakgrund är det internationella polissamarbetet en utomordentligt viktig del i brottsbekämpningen, och svensk polis samarbetar med Interpol på området.

Polisen arbetar också brottsförebyggande genom att på olika sätt sprida information till allmänheten och olika aktörer som är verksamma på området. Syftet är att öka medvetenheten om denna typ av brott, stärka förmågan hos människor att stå emot bedrägeriförsök och minska känslan av skam hos den som blivit utsatt. Polisen har även inlett en strukturerad samverkan med banksektorn för att förstärka det förebyggande arbetet på bedrägeriområdet. Dessutom har olika åtgärder vidtagits internt hos Polismyndigheten för att höja kunskapen om denna brottslighet och öka lagföringen.

När det gäller regeringens arbete har vi precis inlett en stor offensiv mot brottsligheten. Politiska reformer ska genomföras på flera olika områden för att förstärka rättsväsendets effektivitet, bekämpa den organiserade brottsligheten och ge brottsoffer ökad upprättelse. Detta kommer också att kunna bidra till en förbättrad förmåga att bekämpa organiserade bedrägerier, däribland den typ av bedrägerier som vi diskuterar här i dag.

Fru talman! Tack, ministern, för ett mycket bra svar! Det är ett betryggande svar på många sätt.

Romansbedrägerier är ett känsligt ämne för många människor, inte minst för dem som blivit utsatta för den typen av bedrägerier men också för deras anhöriga och andra människor i deras omgivning som detta drabbar på ett kraftfullt sätt. Därför är detta viktigt för mig.

Jag tycker att bedrägerier i allmänhet är viktigt att diskutera här i kammaren, men jag personligen har fastnat för just denna typ av bedrägerier därför att den har andra dimensioner som gör detta känsligt och viktigt. Därför är jag tacksam för möjligheten att ta denna debatt med justitieministern i dag.

Anledningen till att det är väldigt känsligt är att det innefattar en väldig stigmatisering att bli utsatt för bedrägerier generellt, inte minst romansbedrägerier. De som utsätts kanske inte blir kallade dumma i huvudet, men de ifrågasätts. Är de mindre intelligenta därför att de utsatts, eller hur kan de gå på något så dumt, får man ofta höra, vilket är ett tecken på en fruktansvärd oförståelse av vad detta egentligen rör sig om.

För fyra år sedan hade jag denna debatt med den dåvarande ministern. Då var det ungefär 80 anmälningar i månaden. Dessvärre ökar det stadigt hela tiden, och det är därför viktigt att ta upp denna fråga igen.

I dag finns en stödorganisation som heter Stoppa Romansbedrägerier och som arbetar hårt för att öka kunskapen om vad detta handlar om. Vi har den stora äran att ha dem på besök på läktaren här i dag - Violet, Lena, Jane och Susanne. Anledningen till att jag fastnade för eller kom in på detta och lärde mig mer om det är en dokumentär som sändes på Sveriges Television. Den heter Lurad på kärlek och miljoner och tar upp just detta fenomen. Det var också så jag själv kom i kontakt med stödföreningen.

För att förstå vad bedrägerier handlar om måste man nästan gå tillbaka och förstå det historiskt, för bedrägerier har alltid funnits i människans historia. Man har bedragit människor på olika sätt, och man har tagit till olika metoder för att lura människor och manipulera dem för egen vinning. Som jag ser det är det kanske en av mänsklighetens mörkaste sidor - hur man kan göra något så fruktansvärt ont mot en annan människa.

På grund av digitaliseringen och internets framfart de sista decennierna har vi sett att det har kommit en ny typ av bedrägerier som ter sig lite annorlunda och där man tar ännu mörkare vägar för att lura människor. Det är väldigt komplexa tillvägagångssätt.

De människor som utsätts, vilket jag kommer att återkomma till i mina kommande repliker, skapar ofta långvariga relationer med människor. Detta skapar stark tillit, och det i sin tur gör att de luras att ge eller låna ut pengar till människor. Det är internationella samarbeten och organiserad brottslighet där man mycket väl vet vad man gör. Det är ligor som jobbar strategiskt med denna typ av bedrägerier, och återigen kommer jag att komma in på lite fler exempel på detta. Där blir det preventiva arbetet viktigt, för det är nästan omöjligt att lagföra dessa gärningsmän.

Ministern nämnde i sitt svar att Polismyndigheten har inlett en strukturerad samverkan med banksektorn för att förstärka det förebyggande arbetet på bedrägeriområdet. Skulle ministern kunna utveckla lite vad detta innebär mer i detalj och vad man ämnar göra framöver?

Fru talman! Jag tycker att det sätt på vilket Alexander Christiansson närmar sig denna fråga är väldigt glädjande - man tar brottsoffrets utgångspunkt. Det är väldigt lätt att man i den rättspolitiska debatten beaktar andra hänsyn eller lyfter upp andra aspekter av brottslighet än konsekvenserna för de enskilda människor som drabbas.

Om jag får börja med att säga något generellt har regeringen i samspel med Sverigedemokraterna i riksdagen sagt att vi under mandatperioden ska inleda ett skifte där vi minskar fokus på gärningsmannen och ökar fokus på brottsoffret men också på samhällets skydd mot olika typer av organiserad brottslighet.

När jag satte mig in i frågan inför dagens diskussion noterade jag att den andel av de anmälda bedrägeribrotten som utgörs av denna typ av bedrägerier förvisso inte är särskilt stor: ungefär 1 procent av helheten. Däremot har det visat sig att över 12 procent av brottsvinsterna från bedrägeribrottslighet kommer från just romansbedrägerier. Detta tycker jag understryker att det, utöver den personliga kränkning det förstås innebär att bli utsatt för sådan brottslighet, handlar om substantiella ekonomiska belopp. Det handlar alltså om både en stor integritetskränkning för den enskilde och bedrägerier som totalt sett är väldigt omfattande i ekonomiska termer.

Att bli utsatt för den typ av bedrägeribrottslighet som Alexander Christiansson tar upp är dessutom belagt med stigmatisering, så det finns sannolikt stora mörkertal. Nu talar vi alltså om anmälda bedrägerier. Om vi till detta lägger bedrägeriförsök, alltså försök att tillgodogöra sig ekonomiska medel på det sättet utan att det lyckas, ser vi en stor omfattning av denna typ av brottslighet. Detta understryker vikten av den fråga som Alexander Christiansson har lyft upp i dag.

När det gäller den fråga som Alexander Christiansson tog upp i slutet av sitt inledande inlägg, samspelet mellan Polismyndigheten och olika finansiella aktörer, inte minst banker, är det en sak som har slagit mig. Man har kanske försökt närma sig detta uppdrag från ett annat håll än den grova organiserade brottslighet som ofta är förknippad med gängskjutningar och den typen av brottslighet. Vi vet sedan tidigare att inte minst narkotika är en oerhört viktig intäktskälla för sådana kriminella nätverk. Vad som verkligen slagit mig initialt är dock hur oerhört betydelsefulla just ekonomisk brottslighet och bedrägerier har blivit som intäktskällor också för den organiserade brottsligheten.

När man frågar polisen vilka deras viktigaste samarbetspartner är när det gäller denna typ av bedrägeribrottslighet nämns också från ledningshåll i hög grad de privata aktörerna, som är förmedlare av ekonomiska transaktioner.

Polisen har inlett ett väldigt konkret samarbete med fyra av de stora bankerna i Sverige i samspel med Bankföreningen. Syftet är att i ett tidigt skede - det är ett samspel mellan brottsbekämpande myndigheter och privata aktörer - kunna upptäcka och förhindra denna typ av brottslighet och när den väl inträffar också förbättra möjligheterna att klara upp brotten och lagföra de brottslingar vi talar om.

Fru talman! Ministern lyfte just att det finns ett stort mörkertal. Det är väl bara att gå in i hur man själv skulle tänka om man skulle bli utsatt för ett bedrägeri. Det är naturligtvis inget som man gärna lägger ut på sociala medier och stoltserar med, för det finns en väldigt stark stigmatisering från omgivningen och samhället i stort. Det är också det, tror jag, som kanske är en av de stora knäckfrågorna. Jag menar att vi måste arbeta från alla håll för att få bort den stigmatiseringen, för det handlar inte om människor som av dumhet tar beslut.

Man måste förstå vad det är för organisationer. Du kan kolla upp de personer som begår dessa brott. De har passuppgifter. De har arbetsgivare. De har familjemedlemmar som man kommer i kontakt med och lär känna. Men allting är en stor bubbla och en stor lögn, vilket gör att man fångas in. Man har en relation under lång tid innan man kommer in i en situation där man blir tillfrågad om pengar.

Det är precis som ministern säger. När det gäller just romansbedrägerier ligger snittvärdet på 350 000. Det är 350 000 för en privatperson. Inte alltför sällan är det äldre människor som på ålderns höst söker kärleken på internet. Det är ganska otroliga volymer pengar som vi pratar om här.

Det vanligaste exemplet är att en person utger sig för att vara en amerikansk före detta militär eller läkare eller en nuvarande militär som jobbar inom armén i ett annat land - Syrien, Afghanistan eller något annat. Man kommer i kontakt med personen och bygger upp en relation. Man kollar på hemsidan. Jag har varit inne och tittat på några av dessa hemsidor. Det kan vara stora företag, men det kan också vara fiktiva hemsidor från amerikanska armén där du hittar personen med fotografi och namn. Man bygger en relation under en väldigt lång tid. Det kan vara ett halvår, ett år eller en ännu längre tid. Man har daglig kontakt.

Man samtalar och pratar med varandra dagligen innan det visar sig att den här personen hamnar i en situation i landet där han inte får ut pengar. Men personen har väldigt mycket pengar i USA som han då "kommer ifrån". Han söker då hjälp för att till exempel kunna köpa en flygbiljett. Man ger bort de här pengarna. Sedan blir det ytterligare, ytterligare och ytterligare. Till slut hamnar man i en ond spiral där man känner en otrolig uppgivenhet: Hur ska jag få tillbaka det kapital som jag nu har lånat ut? Då lånar man ut mer pengar. Till slut sitter man i en rävsax.

Det finns en text som Stoppa Romansbedrägerier har skrivit. Den är egentligen självklar för mig, men jag skulle vilja läsa upp vad det står. Man vill arbeta för att öka förståelsen för dem som drabbas av romans- eller investeringsbedrägerier. Det handlar om att se dem som brottsoffer - utsatta för bedrägeri, social manipulation och ekonomiskt våld. Bemötandet behöver därför vara gott. Man ska visa empati och förståelse då personen är i kris. Det handlar om att den drabbade ska bemötas av hjälpsamhet från myndigheter och involverade verksamheter, till exempel banker. Skam och skuld ska ligga hos förövaren.

Att detta ens ska behöva sägas i dag är ganska otroligt. Dessvärre upplever många av dem som blir utsatta för denna typ av brott just att de blir stigmatiserade även av myndigheterna. Det är ett problem.

Jag har en lista som jag kommer att lämna över till ministern - för tiden går fortare än man tror när man debatterar - med förslag på åtgärder som faktiskt skulle kunna ha en direkt effekt på just detta. Det gäller inte minst dejtningssajternas eget ansvar. De borde ha ett ansvar att varna och flagga för konton som man misstänker vara bedragares. Det är ett exempel som jag tänkte fråga ministern om.

Fru talman! Först och främst vill jag säga ett stort tack för möjligheten att få ta del av den text som Alexander Christiansson läste upp. Jag håller med om att det naturligtvis är beklämmande att man ska behöva skriva och sprida en så pass självklar text som den som interpellanten läste upp.

Bedrägerier innebär att man blir lurad. Det är ganska kännetecknade för många bedrägeribrott att offret för bedrägeribrottet tycker att det är förenat med skam att just ha blivit lurad. En annan typ av bedrägeribrottslighet som vi dessvärre ser eskalera i väldigt hög grad är bedrägerier riktade mot äldre. Även om det inte handlar om romansbedrägerier är just det faktum att man blivit föremål för en bedragare - att man har låtit sig luras - något som hindrar många brottsutsatta människor från att berätta om detta och anmäla den brottslighet som de har blivit utsatta för.

Jag noterade just att en så stor andel som en tredjedel av dem som blir föremål för romansbedrägerier räknas som äldre eller funktionsnedsatta. Det betyder att även den brottsligheten söker sig till brottsoffer som man av olika skäl bedömer ska vara lättare att manipulera än andra. Det säger något om cynismen bakom den typen av brottslighet.

Jag kan inte på rak arm svara på den fråga som Alexander Christiansson ställde på slutet, exakt hur man ska arbeta mot olika typer av dejtningssajter, appar eller plattformar. Det är något som jag gärna diskuterar vidare. Jag ser fram emot att ta del av de konkreta förslag som Alexander Christiansson berättar att han nu ska lämna över.

Vad jag däremot kan säga är att insikten om att detta är en brottslighet som i hög grad sker i en digital miljö gör att också brottsbekämpningen måste hänga med i den delen. En konkret fråga som diskuteras internationellt och i det europeiska sammanhanget är hur man på ett helt annat sätt än i dag till exempel ska kunna utbyta bevisning mellan olika länder. I det här fallet har du förmodligen förövaren i ett land och brottsoffret i ett annat land. Är det bevisning som är väldigt svår att få fram? Finns den digitalt? Den kan finnas långt utanför Sveriges gränser när man ska få fatt i den.

Jag kan säga en konkret sak som jag ser framför mig. Det är ett bättre samarbete på EU-nivå när det gäller möjligheten för brottsbekämpande myndigheter att få reda på och samla in den elektroniska bevisning som behövs för att man i slutändan ska kunna lagföra fler av dessa brottslingar.

Fru talman! Jag är, återigen, tacksam för svaret, ministern. Jag vet att den nya regeringen har som en stor ambition att egentligen föra ett fullskaligt krig mot brottsligheten, inte minst den organiserade brottsligheten.

Detta är väldigt organiserat. Om man förstår vidden av hur dessa ligor arbetar med att bygga upp virtuella bubblor förstår man också att själva transaktionen, som sker från Sverige, i princip är helt omöjlig att följa efter, vilket gör att i princip ingen lagförs. Finns det inte en fällande dom hamnar man också mellan stolarna hos myndigheterna, inte minst hos Kronofogden. Där klassas man då inte som ett brottsoffer, vilket gör att det till exempel blir svårt att bli skuldsanerad.

Det är sådana saker som jag menar att den nya digitaliserade världen har fört med sig. Det är nya aspekter på saker och ting i vår omvärld. Då menar jag att politiken behöver följa med och vara alert och snabb på foten för att kunna åtgärda dessa saker, så att de människor som blir utsatta också ses som brottsoffer.

Men det är verkligen komplext. Jag har ägnat mig åt att grotta ned mig i hur det fungerar med banklån, till exempel. Är det rimligt att väldigt snabbt ta banklån, vilket det ofta rör sig om i det här fallet? Ja, jag vet inte. Den fria viljan och människors egen möjlighet att ta beslut är ofta i strid med att man reglerar och lagstiftar om detta. Det är komplext. Det är inte en helt enkel materia. Men jag menar ändå att det finns saker som vi kan göra och som vi kan skynda på. Det handlar inte minst om ett preventivt arbete - att kunna förebygga denna typ av brott. Jag menar att det är otroligt viktigt just med tanke på att brottsligheten växer. Det är angeläget.

Fru talman! Jag vill rikta ett varmt tack till Alexander Christiansson för att ha lyft den här viktiga frågan i kammaren. Jag vänder mig gärna direkt till dem som är här på besök i kammaren i dag, som driver och lyfter frågan i debatten och som agerar i civilsamhället för att kunna ge stöd till andra som har drabbats av den här typen av brottslighet. Det är oundgängligt att det finns ett samspel mellan politiken och samhället utanför politiken för att den här typen av frågor ska komma upp till ytan och diskuteras på ett rakt och öppet sätt.

Jag tycker också att vi gemensamt kan rikta en uppmaning till människor runt om i landet som tar del av debatten och som kanske själva har varit föremål för den här typen av bedrägerier, antingen bedrägeriförsök eller att verkligen ha blivit bedragna. Även om det känns skamligt att ha låtit sig luras är det otroligt viktigt att man vågar kliva fram och anmäla brott som man blivit utsatt för. Om man vågar det tror jag att man kommer att finna att man också kan få ett väldigt fint stöd både från brottsbekämpande myndigheter, från en förstående omgivning och från civilsamhället och politiker som är väldigt engagerade i dessa frågor.

Från debatten tar jag med mig uppgiften att i de sammanhang där jag finns, inte minst i kontakt med brottsbekämpande myndigheter, ha med mig och lyfta just den här aspekten av bedrägeribrott för att säkerställa att det arbete som jag vet pågår också får den uppmärksamhet som det förtjänar.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.