Sanktionsavgift vid kemikaliebrott

Interpellationsdebatt 16 januari 2018

Protokoll från debatten

Anföranden: 7

Anf. 97 Miljöminister Karolina Skog (MP)

Fru talman! Jens Holm har frågat mig dels om jag avser att ta initiativ för att införa miljösanktionsavgifter inom kemikalieområdet, dels om jag avser att vidta andra åtgärder för att genom nationell lagstiftning minska användningen av farliga kemiska ämnen.

Effektiva sanktioner, oavsett om det rör sig om straff eller miljösanktionsavgifter, är viktiga verktyg för att skydda människors hälsa och miljön och för att upprätthålla sanktionssystemens trovärdighet.

Systemet med miljösanktionsavgifter har visat sig fungera väl, och det bidrar till att de som ska följa regelverken också gör det. Kort sagt, i många fall är sanktionsavgifter effektivare än straff.

Hög effektivitet måste emellertid vägas mot hög rättssäkerhet. Om ett straff ska ersättas med en sanktionsavgift får rättssäkerheten inte sättas på undantag. Den bedömningen måste tas på allvar och kräver därför tid och noggrannhet.

Regeringen har vid flera tillfällen tagit initiativ till lagändringar som syftar till att effektivisera miljöbalkens sanktionssystem. Det senaste exemplet är direktiven till Miljötillsynsutredningen. Mycket talar för att det inte bara är överträdelser inom kemikalieområdet som bättre skulle tas om hand i systemet med miljösanktionsavgifter. Det gäller flera sakområden inom miljöbalkens tillämpningsområde. Med hänsyn till det bör ett samlat grepp tas, och man bör undvika mindre ingrepp som riskerar att skapa otydlighet och splittrade sanktionssystem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Miljötillsynsutredningen är det första steget i det arbete som nu har påbörjats för att ytterligare renodla och effektivisera sanktionssystemen. Kemikalieområdet är ett av de sakområden som kommer att behandlas i det arbetet.

Jens Holm har även frågat mig om andra åtgärder för att genom nationell lagstiftning minska användningen av farliga kemiska ämnen. Regeringen har vidtagit en rad åtgärder på de områden där det går att lagstifta nationellt, det vill säga de områden där vi inte har gemensam fullt harmoniserande lagstiftning inom EU. Vi arbetar för närvarande framför allt inom fyra områden: mikroplaster i kosmetiska och kemiska produkter, farliga ämnen i byggprodukter, PFAS i brandsläckningsskum och privat användning av växtskyddsmedel.

Jag önskar att jag hade kunnat säga att vi hade kommit i hamn med dessa förslag. Men även detta arbete kräver tid för att resultaten i slutändan ska bli bra.


Anf. 98 Jens Holm (V)

Fru talman! Sverige är ett land med relativt höga ambitioner på miljöområdet, och det ska vi fortsätta att vara. En viktig del i detta är hur vi reglerar kemikalier.

Det handlar inte bara om lagstiftning när det gäller kemikalier. Det handlar också om att vi faktiskt måste se till att lagarna följs. Om detta inte sker riskerar vi att ha varor på marknaden som kan innehålla kemikalier som kan ge hormonstörningar hos barn, att det finns otillåtna bekämpningsmedel i livsmedelsproduktionen eller att det sprids varor som kan orsaka svåra sjukdomar, cancer, beteendestörningar eller miljöproblem. Här måste vi se till att lagarna följs.

Vi har myndigheter som jobbar hårt och idogt med detta. Jag tänker i synnerhet på vår kemikalieinspektion. Kemikalieinspektionen är verkligen ute på fältet och tar tag i de problem man ser.

Kemikalieinspektionen har gjort 664 anmälningar av misstänkta miljöbrott på kemikalieområdet mellan 2012 och 2015. Vad har då hänt med dessa anmälningar? Ja, 87 procent av anmälningarna har bara lagts ned. De har inte lett till några åtgärder av polis och åklagare.

Kemikalieinspektionen föreslår ett annat system, som miljöministern också kommenterade, nämligen att man som myndighet direkt ska kunna utfärda en sanktionsavgift för dem som bryter mot våra bestämmelser på kemikalieområdet.

Då vill jag understryka att sanktionsavgifter kan överklagas. Det är ett helt och hållet rättssäkert system. Vi tillämpar sanktionsavgifter på en mängd andra områden, inte minst inom våra kommuners tillsyn. Där fungerar det bra, i alla fall såvitt jag vet.

Fördelen med införandet av en sanktionsavgift är, precis som miljöministern sa i sitt svar, att det sannolikt är ett mycket effektivare system än det som vi nu har. Det leder troligen till att tilltron till hela systemet ökar när det blir en direkt reaktion mot dem som bryter mot våra kemikalie- och miljölagar. Därför, fru talman, är jag ändå lite besviken och förvånad över ministerns kommentarer: att man måste ta rättssäkerheten fullt ut i beaktande och att detta inte är någonting som enkelt kan göras. Då vill jag understryka att detta helt och hållet är ett rättssäkert instrument. Detta är någonting som har föreslagits av ansvarig myndighet, och det har utretts. Jag förstår inte varför ministern verkar vara så tvehågsen och varför ministern vill utreda detta vidare. Vi har konkreta förslag om att sanktionsväxla, och vi kan se till att vi får ett mycket bättre och effektivare system än vad vi har i dag.


Anf. 99 Miljöminister Karolina Skog (MP)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag vill börja med att tacka Jens Holm för att han för dessa viktiga frågor till riksdagens kammare. Det är oerhört viktigt att vi har en uppföljning och en effektiv tillämpning av den lagstiftning som riksdagen beslutat om.

Vi har, precis som Jens Holm säger, en stark miljölagstiftning och inte minst en stark reglering av kemikalieanvändningen i Sverige. Från regeringens sida har vi ökat Kemikalieinspektionens möjligheter. De har mer pengar och kan anställa fler människor. De är ute och hämtar produkter som finns på marknaden och undersöker dem. De hittar tyvärr alldeles för ofta förbjudna och farliga ämnen i produkter som finns i vanliga affärer och som vi tar med oss till våra hem.

De åtalsanmäler då. Det är inte till fyllest att det i en så låg grad leder till en effektiv åtgärd. Seriösa företag tar självklart in detta som en respons och ser över sina rutiner. Men vi i regeringen eller vi som politiker kan inte vara nöjda med det.

Då finns idén om att göra det som kallas för en sanktionsväxling: att växla från straff till miljösanktioner. Jag vill vara väldigt tydlig med att jag inte har någon som helst tvekan om miljösanktioner som instrument. De tveksamheter som finns gäller det kapitel som reglerar detta: 29 kap. i miljöbalken. Det har ändrats många gånger. Vi har redan nu, bland annat av OECD, fått kritik för att det kapitlet är svåröverskådligt. Det börjar helt enkelt bli lite av ett lapptäcke. Det är ett problem för rättssäkerheten. Den utredning som jag nämnde har därför föreslagit en större översyn av dessa frågor. Det är då tyvärr ytterligare en utredning. Det kan man tycka är långsamt. Men den första utredningen har konstaterat att ett sådant här arbete kommer att innefatta komplicerade bedömningar och vara omfattande och att en ny utredning krävs.

Detta förslag har varit ute på remiss. Remisstiden gick ut den 8 januari i år. Många remissinstanser är positiva till förslaget om att vi ska tillsätta en ny utredning som bara tittar på det förslag som Jens Holm för fram: att växla från straff till miljösanktionsavgifter. Detta gäller inte bara på kemikalieområdet utan bredare för att vi ska få en effektivare tillämpning av miljöbalken i stort.

Detta är alltså någonting som vi alldeles nyss har fått in till Regeringskansliet. Men anledningen till att vi tillsatte utredningen från början var att vi ville öka effektiviteten. Jag kan därför vara tydlig med att vi gör detta i en positiv anda, inte minst utifrån de positiva reaktioner vi har fått från remissinstanserna. Jag är positiv till idén att vi kan använda miljösanktionsavgifter bättre, men just nu är det förslag som finns på vårt bord att vi ska göra detta i ett större grepp genom en ny utredning.


Anf. 100 Jens Holm (V)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Det var bra att få det klargörandet från miljöministern: att miljösanktionsavgifter är ett helt och hållet rättssäkert system och troligen ett effektivare system än det som vi har i dag på kemikalieområdet. Som jag sa tidigare är detta någonting som inte minst våra kommuner använder sig av dagligdags. Våra kommuner har kraftigt ökat användningen av sanktionsavgifter på miljöområdet. Man kan säga att detta har fördubblats på mindre än tio år. På den kommunala nivån utfärdades det drygt 2 700 sanktionsavgifter år 2015. Det förfarandet är helt och hållet rättssäkert och fungerar relativt väl.

Jag tycker att det är bra att miljöministern är positiv till det förslag som jag och Kemikalieinspektionen har tagit upp. Det borgar för att vi kan få en mer effektiv hantering. Det finns tyvärr mängder av exempel på felaktig hantering av kemikalier. Det är en hantering som inte bara drabbar vår hälsa, våra barns hälsa och miljön. Den drabbar också alla de företag som läser lagarna noga och följer allting till punkt och pricka - de företag som helt enkelt vill göra rätt. De drabbas, för det blir en osjyst konkurrens. Därför tycker jag att det är viktigt att inte dra detta i långbänk.

Jag tycker att regeringen har en dålig vana, fru talman, att utreda frågor som kanske internt i regeringen är obekväma eller som det finns motstridiga uppfattningar om. Jag tycker att regeringen måste komma till skott i denna fråga. Därför vill jag fråga ministern: När får vi se ett konkret förslag om sanktionsväxling, som innebär att Kemikalieinspektionen och andra myndigheter kan utfärda sanktionsavgifter i stället för att driva relativt begränsade fall av dåliga förfaranden på kemikalieområdet till en allmän domstol? När får vi ett konkret förslag om sanktionsväxling att ta ställning till? Det vill jag veta.


Anf. 101 Miljöminister Karolina Skog (MP)

Fru talman! Jag vill upprepa lite av det som har hänt hittills. Regeringen har tillsatt en miljötillsynsutredning - det var en bred utredning som tittade på miljötillsynen i Sverige. Detta gjorde vi utifrån att vi såg behov av att effektivisera miljötillsynen. Den utredningen lade fram förslaget om en bred sanktionsväxling. Det gäller samtliga sakområden i 29 kap. i miljöbalken. Man konstaterade att detta behöver göras i ett helhetsgrepp. Jag uppfattar att det från utredningens sida är en strikt juridisk bedömning som inte på något sätt har att göra med några politiska avvägningar. Det är utredningens bedömning. Detta har varit ute på remiss. Remisstiden pågick till den 8 januari i år. Den är precis avslutad.

Vi har fått positiva reaktioner från väldigt många remissinstanser - flera domstolar, Åklagarmyndigheten, Naturvårdsverket, tingsrätter och Polismyndigheten. Kemikalieinspektionen säger i sitt remissvar att de tycker att det är en bra idé att göra en bredare och större utredning, en särskild sanktionsutredning.

Detta är det som har hänt mest nyligen, i januari i år.

Nu kommer vi att, precis som alltid, i god ordning sammanställa remissvaren, analysera detta och besluta hur vi ska gå vidare. Men intentionen är klar: Vi behöver en bättre tillämpning av miljöbalken. Det är inte minst brådskande på kemikalieområdet. Men vi ska göra det i god ordning. Och det krävs en utredning, vilket många remissinstanser har konstaterat.

Visst kan det vara tråkigt att vara en politiker som upprepar att vi behöver en utredning. Men när det handlar om lagstiftning är det på det sättet vi jobbar. Det är på det sättet vi tar fram ny lagstiftning i Sverige. Och översynen av ett helt kapitel i miljöbalken är inte en liten utan en stor fråga. Och bedömningen som gjorts hittills är att det tarvar en ny utredning, så att det blir ordentligt gjort.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Parallellt med detta arbetar vi på med de andra delarna som Jens Holm frågade om, bland annat möjligheten att använda nationell lagstiftning för att förbjuda fler farliga ämnen i vår vardag. Det är ämnen som finns i byggprodukter, ämnen som används för besprutning i trädgårdar och ämnen som används vid brandsläckning. Vi använder aktivt de juridiska möjligheter vi har för att alla människor ska vara trygga med att produkterna de köper i affären är säkra och att det de tar hem och sätter i sina barns händer är säkert.

Vi är inte nöjda med hur det är i dag utan behöver jobba mycket mer för att hantera alla nya, gamla och välkända kemikalier som finns i vår omgivning. Jag uppfattar att regeringen och Jens Holm är helt överens om den ambitionen.


Anf. 102 Jens Holm (V)

Fru talman! När det gäller det sistnämnda, om hur regeringen arbetar på kemikalieområdet, tycker jag att det som ministern nämner i sitt svar är bra.

Jag vill tillägga att jag tycker att regeringen kan vara hårdare mot Bryssel. Man kan ta strid i fler kemikaliefrågor. Man kan till exempel driva dem så långt som till EU:s domstol. Det har Sverige gjort förut, med viss framgång. Man måste stå på båda benen - reglera här i Sverige och även ta strid när vi vet att EU drar benen efter sig och helt enkelt inte gör det de ska.

Återigen välkomnar jag att ministern och jag är överens om att sanktionsavgifter kan vara ett bättre och mer effektivt förfarande än att gå straffvägen. Det bör, som jag tolkar det, läggas fram ett förslag, efter en utredning, om sanktionsavgifter på kemikalieområdet men då sannolikt också på andra områden. Det tycker jag är bra.

Jag vill dock flagga för att man inte ska låta det bästa bli det godas fiende. Man kan också tänka sig en annan väg, att man avskärmar kemikalieområdet och lägger fram förslaget för det området och sedan utreder det andra vidare.

Jag har en sista konkret fråga till ministern. Kommer det i utredningen som ministern troligen kommer att föreslå att finnas ett faktiskt uppdrag till utredarna om att ta fram konkreta förslag på sanktionsväxling? Det ska alltså bli lättare för myndigheterna att införa sanktioner i stället för att gå straffvägen, så som det är nu. Kommer det att finnas konkreta förslag på det, eller ska det bara vara ett allmänt utredande återigen?


Anf. 103 Miljöminister Karolina Skog (MP)

Fru talman! Det förslag som vi har fått från Miljötillsynsutredningen är att sanktionsväxling ska införas, och utredningen konstaterar att det behöver göras genom ytterligare en, smalare, utredning. Utgångspunkten är att ett sådant arbete kommer att innefatta komplicerade bedömningar, vara omfattande och att det behövs en egen utredning. Det finns goda skäl att titta på hela tillämpningen av kap. 29. Jag uppfattar att intentionen är att hitta effektivitet, vilket är precis det Jens Holm efterfrågar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

En bakgrund till försiktigheten är att vi har fått kritik, bland annat från OECD, för att ineffektiviteten i vår miljöpolitik bland annat beror på att det har gjorts för många små ändringar i lagstiftningen hittills och att det i sig har skapat problem. Det är en kritik som jag tar på största allvar och någonting som vi behöver ta i beaktande när vi ska hitta vägen framåt.

Helt klart är att det finns anledning att öka effektiviteten i tillämpningen av vår miljöbalk. För det behöver vi göra många saker. En del som vi redan har gjort är att stärka myndigheterna och deras möjlighet att vara ute och leta upp farliga produkter så att vi kan få mer information. Det blir en bas som de kan använda för att föreslå skärpt lagstiftning eller för att agera på egen hand.

En annan del är att använda vår lagstiftning till att förbjuda.

Självklart ska vi också ligga på i Bryssel. Vi har, åtminstone två gånger, anmält EU-kommissionen, och vi använder EU-domstolen som det verktyg den faktiskt är.

Överläggningen var härmed avslutad.

Interpellation 2017/18:246 Sanktionsavgift vid kemikaliebrott

av Jens Holm (V)

till Miljöminister Karolina Skog (MP)

 

Enligt en rapport från Kemikalieinspektionen från i år leder de flesta av Kemikalieinspektionens åtalsanmälningar om misstänkta miljöbrott inte till någon påföljd för företagen.

Mellan åren 2012 och 2016 har Kemikalieinspektionen anmält 664 misstänkta miljöbrott till åklagare. Av den nya rapporten över tillsynen framgår att nästan 500 av dessa åtalsanmälningar är färdigbehandlade av Åklagarmyndigheten. Av dessa ärenden har 87 procent lagts ned medan 13 procent har lett till böter för företagen.

Kemikalieinspektionens åtalsanmälningar gäller brister som upptäckts vid myndighetens tillsyn av företag som tillverkar, importerar och säljer kemiska produkter, bekämpningsmedel och varor. Den största andelen anmälningar handlar enligt Kemikalieinspektionen om varor som innehåller kemiska ämnen som är förbjudna enligt EU:s kemikalielagstiftning Reach. Det kan till exempel handla om smycken som innehåller bly eller kadmium, eller leksaker som innehåller vissa förbjudna ftalater.

Kemikalieinspektionen föreslog redan år 2015 i en skrivelse till Miljö- och energidepartementet att en del av de lagöverträdelser som myndigheten i dag anmäler till åklagare i stället ska leda till miljösanktionsavgifter. Myndigheten menar att med införande av miljösanktionsavgifter skulle lagöverträdelser innebära tydliga sanktioner för företag som sålt varor som innehåller förbjudna ämnen, vilket sannolikt skulle leda till att fler lever upp till kemikalielagstiftningen. Regeringen gav år 2016 Miljötillsynsutredningen i uppdrag att undersöka möjligheterna till en sanktionsväxling på kemikalieområdet. Utredningen bedömde att en sanktionsväxling skulle leda till ett effektivare system.

Vänsterpartiet anser att det är mycket oroande att de lagöverträdelser som sker inom kemikalieområdet inte leder till någon påföljd för företagen. Vår uppfattning är att miljösanktionsavgifter snarast bör införas inom kemikalieområdet för en del av de lagöverträdelser som i dag anmäls till åklagare. Detta skulle stärka våra möjligheter att förhindra att förbjudna ämnen sprids till människor och till vår miljö.

Med anledning av vad som anförts ovan vill jag fråga miljöminister Karolina Skog:

 

1) Avser ministern att ta initiativ för att införa miljösanktionsavgifter inom kemikalieområdet?

2) Avser ministern att vidta andra åtgärder för att genom nationell lagstiftning minska användningen av farliga kemiska ämnen?