Satsningar på att stärka ingenjörslandet Sverige

Herr talman! Linus Sköld har frågat mig hur jag avser att agera för att tillgodose det omedelbara och långsiktiga behov som finns av ingenjörer i norra Sverige.

I Norrbottens och Västerbottens län pågår en omfattande nyindustrialisering kopplad till fossilfri produktion och elektrifiering. Regeringen ser stora möjligheter för norra Sverige att leda den nya industriella revolutionen och bli en motor för gröna innovationer.

Regeringen avser att ta fram en strategi för nyindustrialiseringen och samhällsomvandlingen i Norrbottens och Västerbottens län. Satsningarna i norra Sverige är nyckelinvesteringar för industrins omställning med fokus på råmaterial och produkter som är tidiga i värdekedjan och därmed utgör insatsvaror som är avgörande för hela landets industriomställning och konkurrenskraft. Regeringen avser även att ta fram en industristrategi.

För att hantera utmaningen med att säkra rätt kompetenser för att möjliggöra den gröna omställningen behövs insatser på forskning och högskoleutbildningar. För att attrahera studenter till högre utbildning krävs även satsningar på utbildning på grundskole- och gymnasienivå. Möjligheten till omställning och utbildning behöver också stärkas. Av den anledningen har regeringen i förslaget till budgeten för 2024 prioriterat medel till fler platser inom både yrkeshögskolan och den yrkesinriktade vuxenutbildningen.

Herr talman! Sverige behöver fler som studerar på högskolan inom de utbildningsområden som samlas under begreppet STEM: Science, Technology, Engineering and Mathematics. Regeringen har därför påbörjat arbetet med att ta fram en STEM-strategi, som spänner över hela utbildningssystemet från förskola till forskarutbildning och forskning.

I budgetpropositionen för 2024 föreslår regeringen flera olika satsningar på utbildning och forskning som ska stärka ingenjörslandet Sverige och möta de stora kompetensbehoven. Bland annat föreslås en utbyggnad av civilingenjörsutbildningarna och en höjning av ersättningsbeloppen för utbildningar inom naturvetenskap och teknik.

Höjningen av ersättningsbeloppen för utbildningar inom naturvetenskap och teknik kommer att möjliggöra mer lärarledd tid och tillgång till utbildningsmiljöer som kan rusta studenterna för deras kommande yrkesliv. Kvalitetssatsningen omfattar 100 miljoner kronor år 2024, 200 miljoner kronor år 2025 och 305 miljoner kronor år 2026. För denna satsning får Luleå tekniska universitet 4 miljoner kronor år 2024 och 12,4 miljoner kronor år 2025. Umeå universitet får 4 miljoner kronor år 2024 och 13 miljoner kronor år 2025, inom ramen för den satsningen.

Mot bakgrund av den snabba teknikutvecklingen behöver också möjligheterna till omställning och vidareutbildning för den som redan har läst en ingenjörsutbildning förbättras. Därför föreslår regeringen i budgeten för 2024 även en bredare satsning på 93 miljoner kronor för att permanent bygga ut utbildning på avancerad nivå vid flera lärosäten. Både Luleå tekniska universitet och Umeå universitet ingår i denna satsning. För 2024 får Luleå tekniska universitet 5 miljoner kronor och Umeå universitet 4,5 miljoner kronor, inom ramen för den satsningen.

Regeringen följer löpande utvecklingen och följer även tidigare och pågående satsningar i frågan.

Herr talman! Jag tackar Mats Persson för tillfället att debattera ingenjörsutbildningarna och satsningarna på dem.

I denna fråga finns det gemensamma beröringspunkter mellan regeringens politik och vår egen. Ingen förnekar behovet av att stärka Sveriges ställning som ingenjörsland. Men den här debatten handlar om var utbyggnaden av ingenjörsutbildningarna hamnar någonstans. Regeringen kommunicerade denna satsning som en åtgärd för att möta kompetensbehoven som den gröna omställningen medför. Den gröna omställningen - omställningen av industrin till klimatneutrala processer - har kommit längst och ligger först allra längst norrut. Men satsningarna på att stärka ingenjörsutbildningarna landar allra längst söderut.

Mats Persson påstår felaktigt att regeringen prioriterar medel till fler platser på den yrkesinriktade utbildningen på komvux - om man med fler platser menar att fler människor ska kunna utbilda sig för de pengar man sätter av är det felaktigt att påstå det. Efter att ha påstått detta svarar han genom att prata om helt andra saker.

Låt oss bryta ned detta. Det som regeringen själv i budgeten kallar ingenjörspaketet har när det kommer till högre utbildning och forskning fem beståndsdelar: fler platser på ingenjörsutbildningarna, basårsutbildningar så att fler ska kunna bli behöriga att gå en ingenjörsutbildning, strategisk forskning inom teknisk forskning, en kvalitetspeng till dem som bedriver ingenjörsutbildningar för att få mer lärandetid och därmed bättre genomströmning och slutligen fler utbildningar på avancerad nivå så att den som redan är ingenjör ska kunna vidareutbilda sig.

Tre av dessa fem komponenter i ingenjörspaketet är prioriterade till tre utpekade lärosäten, och det är inte Luleå och Umeå. De som är utpekade är Lund, Chalmers i Göteborg och Uppsala. Det är stora lärosäten som förvisso har välrenommerade tekniska utbildningar, det är inte tu tal om den saken. Men det kommer inte att göra att vi får det lättare att kompetensförsörja Northvolt eller H2 Green Steel eller LKAB eller SSAB i de omställningsprocesser som de är i nu.

Mats Persson svarar på en annan fråga än den jag ställer. Hur ska utbyggnaden av platser på ingenjörsutbildningarna i Lund underlätta kompetensförsörjningen av H2 Green Steel i Boden? Det är den frågan Mats Persson behöver svara på, inte på hur mycket av kvalitetspengarna som hamnar i Luleå. Det var inte det jag undrade.

Jag tänker utgå från att ministern inte försöker vilseleda eller blåsa mig utan bara har missförstått frågan. Nu har han ett nytt försök. Hur tänker han att detta kommer att gynna kompetensförsörjningen av den gröna omställningen i norr?

(Applåder)

Herr talman! Jag vill tacka interpellanten Linus Sköld.

Regeringen genomför nu den största satsningen i modern tid på tekniska utbildningar och ingenjörsutbildningar. Det är den största och viktigaste satsningen vi har sett på riksdagens bord på väldigt många år.

Vårt land är ett ingenjörsland, och ingenjörslandet Sverige behöver stora investeringar i utbildningar på den tekniska sidan. Regeringen väljer att göra detta på ett brett sätt, det vill säga genom en rad olika insatser. Ledamoten lyfter upp flera av dem i sitt inlägg. Det är en helhet. Det finns inte bara ett förslag som löser problematiken, utan det behövs en rad olika insatser.

Exempelvis höjer regeringen nu för första gången på 15 år - vi har ju ärvt problemen från den tidigare regeringen - ersättningen till alla universitet och högskolor runt om i vårt land, för att de ska kunna bedriva mer lärarledd undervisning inom alla tekniska utbildningar, inte minst ingenjörsutbildningar. Det gäller också lärarutbildningen i matematik, för att ta ett konkret exempel. Det är en bred satsning som syftar till att höja kvaliteten på utbildningarna, för att fler av dem som påbörjar en ingenjörsutbildning också ska slutföra den, för att färre ska hoppa av.

Det andra vi gör är också stora satsningar på utbildningar på avancerad nivå, för att människor som redan har någon form av utbildning ska kunna vidareutbilda sig mitt i livet eller bygga på sin kompetens efter att ha avslutat en kandidatexamen eller motsvarande. Även denna satsning är nationell och omfattar mer eller mindre alla lärosäten, inte minst de två lärosätena i Norrbottens och Västerbottens län, Umeå och Luleå, som ledamoten nämner. Det är satsningar som kommer även de universiteten till del. Det är en viktig del i det stora reformpaket som det nu kommer att beslutas om.

Det handlar om 1 ½ miljard som de närmaste tre åren skjuts till de tekniska utbildningarna. Det är den största satsningen i modern tid.

Utöver det finns det några riktade satsningar till vissa särskilda universitet och forskningsinsatser. Det är kopplat till att söktrycket till dessa lärosäten är mycket högt, medan andra lärosäten har förutsättningar för att ha fler platser på ingenjörsutbildningen utan att det behöver skjutas till nya pengar.

Sammantaget innebär detta fler utbildningsplatser i hela vårt land, inte minst i norra Sverige eftersom behoven är väldigt stora där. Jag tror att många människor ser behovet av detta. Och responsen på regeringens satsningar på detta har varit mycket positiv.

Herr talman! Allra sist: Jag välkomnar att Socialdemokraterna också välkomnar dessa satsningar och säger sig stå bakom dem. Det är nämligen enormt stora behov som vi måste göra något åt.

Herr talman och ministern! Det besvarar faktiskt inte frågan om utbildningsplatser. Jag har fortfarande inga invändningar mot kraftsamlingen när det gäller tekniska utbildningar. Jag ser fram emot den STEM-strategi som regeringen aviserar att de jobbar med. Jag hoppas att den kommer att innehålla saker som även Socialdemokraterna kan ställa sig bakom. Vi är som sagt eniga om att vi behöver fortsätta ha en stark ställning som ett tekniskt avancerat land - ingenjörslandet Sverige, som Mats Persson kallar det.

Det jag frågar om är hur en utökning av platserna i Lund ska leda till bättre försörjning av ingenjörer i Luleå eller för den delen Skellefteå. Mats Persson undviker konsekvent att svara på den frågan och pratar i stället om andra saker. Det är bekymmersamt.

Mats Persson måste i den 1 ½ miljarden ha adderat massor av års satsningar. Den sortens summa handlar det nämligen inte om för 2024 eller 2025. Man måste ha adderat hur mycket pengar det blir årligen över en längre tidsperiod.

De satsningar som är prioriterade till vissa lärosäten - de tre utpekade är Lund, Chalmers och Uppsala - gäller fler platser på ingenjörsutbildningar. Det gäller även basårsutbildningar, så att fler ska bli behöriga att komma in på ingenjörsutbildningen. Och det gäller de strategiska forskningssatsningarna.

Det som kommer andra lärosäten till del är en kvalitetspeng. Jag förnekar inte behovet av mer lärarledd tid så att vi kan få bättre genomströmning på ingenjörsutbildningarna. Det är mycket välkommet. Det gäller också fler utbildningar på avancerad nivå. Jag förnekar inte heller behovet av bättre möjligheter till omställning, så att människor kan vidareutbilda sig på avancerad nivå. Det är vällovligt och bra.

Men varför ligger de andra tre komponenterna för högre utbildning och forskning geografiskt så långt ifrån platserna där behoven är som störst, om syftet är att lösa kompetensförsörjningen i den gröna omställningen? Det är den frågan jag vill ha svar på, Mats Persson.

(Applåder)

Herr talman! Det är som sagt satsningar som gäller hela landet och som omfattar mer eller mindre alla lärosäten. De kommer att få ta del av satsningarna. Det är en nationell höjning av ambitionsnivån som motsvarar 1 ½ miljard de kommande tre åren. Den kommer att komma alla studenter som läser en teknisk utbildning på våra lärosäten till del. Den innebär också att det kommer att komma särskilda satsningar riktade även till de lärosäten som ledamoten lyfter fram. De kommer också att kunna vara riktade mot den gröna omställningen.

Den gröna omställningen ser vi just nu i hela vårt land. Perspektivet att ställa olika lärosäten mot varandra tycker jag är en olycklig inramning. Vi ser nämligen att flera av de företagsetableringar som sker och som har skett i Sverige de senaste åren sker i norra Sverige men också i södra Sverige och i Mellansverige. Det är ett nationellt perspektiv och nationella investeringar som krävs för att få detta på plats.

Jag instämmer alltså inte i ledamotens uppfattning att den gröna omställningen sker enbart i norra Sverige. Den sker i hela vårt land. Flera av de företag som är aktiva i norra Sverige ansöker nu om och vill bygga verksamheter i södra Sverige, vilket jag välkomnar. Det gäller att se kraften i det som sker både i norra Sverige och i hela vårt land. Då behövs utbildningssatsningar runt om i vårt avlånga land, såväl i norr som i söder.

Herr talman! Återigen missförstår ministern eller väljer att misstolka vad jag säger. Jag säger inte att den gröna omställningen sker bara i norra Sverige. Men den gröna omställningen sker först och har kommit längst i norra Sverige. Kompetensförsörjningsbehoven är också svårast att fylla i norra Sverige.

Det är i norra Sverige som högkonjunkturen verkar bestå, trots vikande konjunktur i resten av landet. Norrbotten och Västerbotten har fortfarande en bruttoregionalprodukt som ökar. Samtidigt verkar utflyttningen bestå. Man skulle kunna välja att göra något åt det genom att underlätta för kompetensförsörjningen där behoven är som störst.

Trots att Mats Persson säger att detta är satsningar som kommer hela landet till del står det i regeringens egen budgetproposition att de tre komponenterna i detta paket som jag har pekat ut prioriteras till Lund, Chalmers och Uppsala, inte till hela landet. Det är nästan 100 mil från Luleå till Uppsala. Åker man från Kiruna är det väl ytterligare 40 mil. Det prioriteras inte där behoven är som störst. Satsningarna på forskning, satsningarna på basår och satsningarna på fler platser hamnar inte där behoven är som störst.

Mats Persson fortsätter att låtsas som att det är en satsning för hela landet och tillskriver mig uppfattningen att den gröna omställningen inte sker på andra platser än allra längst i norr. Jag tycker att Mats Persson ska bemöta det jag säger i stället för att hitta på att jag säger något annat.

Herr talman! Jag förstår att det är frustrerande för Socialdemokraterna att se på när vi nu gör den största satsningen på ingenjörslandet Sverige i modern tid. Jag förstår att det är svårt att välkomna det och att man i stället hela tiden vill hitta fel och ifrågasätta. Jag förstår att det ligger i oppositionens dna, men jag vädjar till oppositionen att försöka se till Sveriges bästa och inse att detta är någonting som alla vinner på.

Satsningen ger fler platser på tekniska utbildningar i norra Sverige. Det innebär alltså inte att vi tror - eller att någon tror - att det bara handlar om att bygga ut utbildningar på tre platser och att det löser kakan. I det här paketet för ingenjörslandet Sverige ingår stora utbildningsutbyggnader för norra Sverige och den gröna omställningen. Det är viktigt eftersom behoven är stora där.

Det handlar om satsningar på Luleå tekniska universitet, och det handlar om Umeå universitet. Det handlar också om satsningar på yrkesutbildningar, där regeringen nu skräddarsyr - eller tydligare pekar på - att fler platser ska gå till den gröna omställningen och det teknikskifte som sker. Det innebär i hög utsträckning att fler människor kan utbilda sig till de jobb som kommer att finnas i norra Sverige.

Jag vädjar till oppositionen att välkomna detta. Det är den största satsningen i modern tid. Vi satsar 1 ½ miljard de närmaste åren. Det blir fler lärarledda timmar på de tekniska utbildningarna. Det ökar för första gången på 15 år. Välkomna det, snälla, för Sveriges skull!

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.