situationen i Burma

Just nu talar: {{ VideoModel.activelivespeaker.text }}
{{ videometadata.debatetypename }} {{ videometadata.debatedate }}

Interpellationsdebatt 3 april 2001

Interpellation: situationen i Burma

Interpellation 2000/01:324 av Biörsmark, Karl-Göran (fp)

den 13 mars

Interpellation 2000/01:324

av Karl-Göran Biörsmark (fp) till utrikesminister Anna Lindh om situationen i Burma

Situationen i militärdiktaturen Burma oroar. Under hela 1990-talet har militärjuntan i Burma vägrat tala med den demokratiska oppositionen och dess företrädare Aung San Suu Kyi. Så sent som förra året planerade generalerna bilda en ny regering bestående av några marginella etniska minoritetsgrupper och överlöpare från demokratirörelsen. Allt för att slippa samtala med Aung San Suu Kyi.

På senare tid har det emellertid kommit signaler om att militärjuntan håller på att ändra sig och nu är beredd på att inleda samtal med oppositionen. Det finns dock all anledning att tvivla på sanningen i detta.

Aung San Suu Kyi och hennes NLD vann 1990 det första och hittills enda fria valet i Burma sedan militärkuppen 1962. NLD vann 392 av 485 platser i det nya parlamentet, som dock militären förhindrade från att kunna samlas. Ett stort antal ledande oppositionspolitiker arresterades och sattes såsom Aung San Suu Kyi i mångårig husarrest. Andra lyckades gå i exil.

Burmas av militärjuntan självvalda isolering har fört landet, som juntan kallar Myanmar, till ekonomisk och social misär. Omfattande militära operationer genomförs mot olika etniska gerillaförband. Detta ledde under förra året till uppmärksammade gerillaaktioner i Thailand, där Burmas ambassad ockuperades liksom ett sjukhus.

Brotten mot mänskliga fri- och rättigheter är omfattande. Amnesty International rapporterar förra året att ett mycket stort antal människor greps av politiska skäl. 200, av vilka en del var samvetsfångar, dömdes till långa fängelsestraff. Mer än 1 200 politiska fångar som hade gripits tidigare, däribland 89 samvetsfångar och hundratals som skulle kunna vara det, kvarhölls, enligt uppgifter från Amnesty.

FN:s specielle rapportör för Myanmar förvägras fortlöpande inresetillstånd. Omfattande flyktingströmmar har under åren gått till grannländerna Thailand, Indien och Bangladesh. Aidssituationen i Burma bedöms av FN som katastrofal och i nivå med den i vissa afrikanska stater.

Efter den militära massakern den 8 augusti 1988, som bara i Rangoon kostade flera tusen civila demonstranters liv, och efter det att militären annulerade de fria valen i maj 1990, har Burma mötts av omfattande internationella påtryckningar och ekonomiska sanktioner från främst USA, EU, Kanada och Australien. Förutom det inhemska förtrycket har omvärldens förhållande till militärjuntan i Rangoon styrts av att Burma är en storproducent av narkotika, som smugglas vidare till konsumenter runtom i världen, och numera i allt högre grad också i Burmas grannstater.

Militärjuntans förtryck i Burma uppmärksammas årligen av FN:s kommission för de mänskliga rättigheterna. Försök att resa frågan i FN:s säkerhetsråd förhindras dock av Burmas särskilda skyddsmakt, Folkrepubliken Kina, men också av t.ex. Ryssland och Malaysia, som delar Kinas syn att FN inte ska lägga sig i staters "inre angelägenheter". EU har hittills vägrat att befatta sig med Burma inom ramen för den dialog som förs mellan EU och Asean.

Det är angeläget att omvärldens uppmärksamhet på förhållandena i Burma inte försvagas. EU bör fortsatt utöva starkast möjliga påtryckningar på regimen i Burma, så att den tvingas erkänna resultatet från det fria parlamentsvalet 1990 och Burma kan börja den svåra vägen mot demokrati.

Med anledning av det ovan anförda vill jag ställa följande frågor till utrikesministern:

  • Vad gör regeringen för att uppmärksamma de politiska fångarna i Burma och den bristande respekten för de mänskliga rättigheterna?
  • Vad gör regeringen för att uppmärksamma och stödja den demokratiska oppositionen i Burma?
  • Vilka initiativ är regeringen som ordförande i EU beredd att medverka till för att EU med större kraft ska sätta tryck på juntan i Rangoon?