Situationen på bostadsmarknaden

Interpellationsdebatt 20 oktober 2023
  • Bädda in video

  • Ladda ner

Protokoll från debatten

Anföranden: 4

Anf. 43 Statsrådet Andreas Carlson (KD)

Herr talman! Malcolm Momodou Jallow har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att hindra bostadsbyggandet från att sjunka ytterligare samt hur jag avser att möta bostadsbristen för de mest ekonomiskt utsatta hushållen, som de facto inte kan köpa ett småhus eller annat ägt boende. Malcolm Momodou Jallow har även frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att även personer utan kapital och/eller hög inkomst ska få en egen bostad.

Just nu befinner vi oss i ett tufft ekonomiskt läge där många företag pressas hårt av inflationen. Detta drabbar inte minst byggsektorn, som möter ökade priser och minskad efterfrågan. Regeringen föreslår därför i budgetpropositionen för 2024 åtgärder för att stärka byggsektorn. Det är bland annat tillfälligt höjt tak för rotavdrag för att dämpa effekterna av det tuffa ekonomiska läget och rädda jobb i byggsektorn så att det finns kompetent personal när konjunkturen vänder, stimulansåtgärder till kommunerna för att ge ökade incitament till att omvandla lokaler till bostäder och öka utbudet av planerad mark för småhus. En utredare ska också ta ställning till hur hyrorna för nyproducerade lägenheter, så kallade presumtionshyror, ska kunna ändras i syfte att skapa goda förutsättningar för att bygga nya hyresbostäder.

Många hushåll har fått ökade levnadsomkostnader. Boendekostnaden är den enskilt största utgiftsposten för många hushåll. För att ge barnhushåll med låga inkomster extra resurser så att de får bättre förutsättningar att klara sina boendekostnader har regeringen i budgetpropositionen för 2024 föreslagit att den tillfälliga höjningen av bostadsbidraget förlängs ytterligare sex månader till och med den 30 juni 2024. Tilläggsbidraget lämnas månadsvis. Summan är densamma som gäller under perioden juli till och med december i år, vilket innebär att tilläggsbidraget lämnas på en nivå som motsvarar 40 procent av det preliminära bostadsbidraget. Bostadsbidraget är en träffsäker förmån för att nå hushåll med svag ekonomi.

En av de utredningar som regeringen hittills tillsatt är en utredning som syftar till att underlätta för privatpersoner att hyra ut sina bostäder, vilket kan bidra till att bostäder hyrs ut i stället för att stå outnyttjade. På så sätt kan de bostäder som faktiskt finns användas på ett mer effektivt sätt.

För att sänka tröskeln till det ägda boendet har regeringen också gett en utredare i uppdrag att föreslå en utvidgning av systemet med ägarlägenheter och en ny modell för hyrköp av bostäder. Hyrköp innebär en möjlighet för den som hyr att successivt kunna köpa sin bostad. Det kan underlätta för dem som i dag har svårt att ta sig in på den ägda bostadsmarknaden, till exempel unga personer som begränsas av de höga kapitalkrav som ställs.

Vi bereder också betänkandet Sänk tröskeln till en god bostad i Regeringskansliet. I betänkandet lämnas flera förslag som ger hushåll möjlighet att kunna skaffa en bostad som svarar mot deras behov. Betänkandet innehåller bland annat förslag om tydligare förutsättningar för kommunala bostadsförmedlingar att tillämpa reservationer och ett större utrymme för förturer.


Anf. 44 Mikael Eskilandersson (SD)

Herr talman! Det här blir lite rumphugget, får man väl säga, när interpellanten inte har dykt upp. Jag hade nämligen för avsikt att ifrågasätta lite av det som interpellanten har skrivit i sin interpellation.

Jag hävdar att Malcolm Momodou Jallow ger en delvis falsk bild av verkligheten i sin interpellation. Han skriver att "ekonomiska incitament står högst på önskelistan" när man frågar branschen.

Men det jag hör är att man vill ha en stabil marknad. Man vill ha måttlig inflation, man vill ha låg eller i alla fall stabil ränta och man vill ha långsiktiga överenskommelser om spelreglerna på marknaden. Det är vad jag uppfattar att branschen i första hand efterfrågar.

När civilutskottet i går hade sitt offentliga sammanträde med delar av branschen närvarande och Malcolm Momodou Jallow ställde frågan vilka som var de tre viktigaste sakerna på deras önskelista var det ganska många som svarade. Det var dock inte subventioner och ekonomisk stimulans som var det första som lyftes, utan det var att slopa lagen om offentlig upphandling för allmännyttan, förenklade byggregler, moms på hyra, stärkta bostadsbidrag, kompetenshöjande insatser, gemensam målbild, förkortade handläggningstider och att förenkla för inredning av vindar. Det handlade också om kreditgarantier, startlån, topplån och amorteringsregler. Man lyfte även frågan om att stärka individens förutsättningar att efterfråga de bostäder som finns liksom att göra repeterbara processer eller så kallade typgodkända hus.

Vad jag hörde var det bara en av de närvarande, från studentbostäderna, som nämnde att stöd eller stimulans var en möjlig väg. Men det var inte heller deras nummer ett. Nummer ett var att förenkla för byggandet, vilket är helt i linje med det som regeringen och även vi stöttar.

Jag skulle vilja sammanfatta med att det faktiskt totalt sett var mer SD-politik än vänsterpolitik. Eftersom jag inte kan fråga Malcolm Momodou Jallow det jag hade tänkt fråga om kommer jag inte att göra fler inlägg här.


Anf. 45 Talman Andreas Norlén

Jag har fått besked om att interpellanten är på väg hit i högt tempo. Vi får se om han infinner sig innan debatten är avslutad.


Anf. 46 Statsrådet Andreas Carlson (KD)

Herr talman! Tack, Mikael Eskilandersson, för inlägget! Det breddar bilden, får man lugnt säga. Jag fick också rapporter från civilutskottets hearing i går där de som var där från byggbranschen och bostadssektorn lyfte fram att det inte finns en enda magisk lösning, utan i linje med det som regeringen arbetar med, precis som Mikael Eskilandersson lyfte fram, handlar det om att förenkla och förbättra regelverk, korta ledtider och tillgängliggöra byggbar mark.

Vi får se, herr talman, om ledamoten är på väg. Det blir annars lite filibustrande som får äga rum i kammaren så här på fredagsförmiddagen.

Det inlägg som Mikael Eskilandersson har bidragit med utifrån vad som lyftes i civilutskottets hearing i går har också breddat bilden och gett stöd för den inriktning som regeringen nu har lagt fast med strukturreformer som kan se till att vi får en bättre fungerande bostadsmarknad.

Jag tror att jag stannar här med tanke på att jag redan har gett svar på ledamotens fråga.

Interpellation 2023/24:49 Situationen på bostadsmarknaden

av Malcolm Momodou Jallow (V)

till Statsrådet Andreas Carlson (KD)

 

Politik gör skillnad och kan förändra. Men förändring kräver både att rätt politiska beslut tas och att tillräckligt med resurser avsätts, om det är vad som krävs för att genomföra reformer som leder framåt. Regeringen och bostadsministern tar dock inga beslut som är de rätta för att stävja den samhällskris som vi går mot nu när bostadsbyggandet kollapsar.

Bostadsbyggandet befinner sig på den lägsta nivån på tio år, och minskningen sedan förra året är den största på tre decennier. Byggföretagen talar om den värsta krisen sedan 1990-talet och fackförbundet Byggnads kräver en kriskommission för att rädda bostadsproduktion och arbetstillfällen.

Byggkrisen slår mot hela samhällsekonomin. Sektorn utgör runt 11 procent av bnp, och av det är cirka hälften bostadsbyggande. Ett tvärstopp i byggsektorn resulterar alltså inte bara i en förvärrad bostadsbrist. Arbetslösheten riskerar att sprida sig som ringar på vattnet när beställningar till underleverantörer plötsligt upphör, studier måste avbrytas när studenterna inte har någonstans att bo och den stora samhällsomvandlingen till grön industri, som pågår i framför allt Norrland, blir omöjlig om bostäder saknas.

Så vad har den högerkonservativa regeringen gjort? Den har presenterat förslag om hårdare tag mot hyresgäster. Den har presenterat förslag som går ut på att ännu fler av de hyresrätter som fortfarande finns kvar med någorlunda rimliga hyror ska säljas, via hyrköp eller till ägarlägenheter. Man gör allt för att minska antalet hyresrätter som den ökande gruppen hushåll med små resurser kan efterfråga. Och nu i dagarna meddelade regeringen att den avser att höja subventionerna till de rikastes köksrenoveringar än mer – genom ett utökat rotavdrag.

Detta är vad Sveriges regering föreslår för att få fart på byggandet. Fler nya kök åt dem som redan har mycket, ingenting till dem som saknar både ekonomiska resurser och ett eget hem.

Detta kanske inte är överraskande från en regering som bekvämt nog verkar sakna all kontakt med verkligheten. Det är likväl ett bedrövligt facit.

Bostadsbristen drabbar inte längre bara en liten extra socialt utsatt grupp. En allt större grupp i samhället har numera bara ett enda problem – de har ingenstans att bo. Det som marknaden har producerat räcker inte i antal, och när det ändå finns en bostad har allt färre råd att köpa eller hyra den. Det kallas strukturell hemlöshet. Och strukturell hemlöshet kan inte lösas med sociala bostäder eller andra särlösningar. Det behövs fler vanliga bostäder som alldeles vanliga löntagare har råd med – inget annat.

Regeringens förslag löser ingen kris – varken på kort eller lång sikt. Regeringens subventioner till de rika kommer inte att öka bostadsbyggandet för dem som mest behöver det. Regeringens 60 miljoner till Sveriges 290 kommuner för att fler småhus ska byggas kommer sannerligen inte att leda oss ur bostadsbristen.

Vänsterpartiet är inte ensamma om kritiken. I princip hela branschen skriker efter åtgärder, där ekonomiska incitament står högst på önskelistan. Mest skriker man från hyresrätternas sida, eftersom regeringen helt tycks ha glömt bort – eller rent av förträngt – att det är en stor och viktig upplåtelseform i vilken det bor 3 miljoner hyresgäster i vårt land.

En snabb blick på byggbranschens reaktioner på regeringens olika förslag säger egentligen det mesta.

Två privata bostadsjättar, Heimstaden och Veidekke, kallar förslagen en besvikelse: vi får hoppas att regeringen återkommer med någon typ av riktad åtgärd för att stimulera tillgången till kapital eller som sänker kostnaderna så att byggkalkylerna kan gå ihop, säger de sistnämnda. Även Hyresgästföreningen pekar på regeringens ensidiga fokus på ägare: ett utökat ROT-avdrag kommer inte få byggkalkylerna att gå ihop, det kommer inte bidra till upprustningen av 200 000 hyresbostäder och det kommer inte sänka trösklarna in på bostadsmarknaden. Och fackförbundet Byggnads anser i sin tur att regeringens förslag är under all kritik: Det behövs rejäla satsningar som faktiskt gör skillnad här och nu. Återinför och utveckla investeringsstödet samt komplettera med förmånliga bygglån mot att en lägre hyra sätts, säger de med anledningen av regeringens senaste utspel.

Det går alltså inte att uttrycka mycket tydligare än branschen själv gör. Förslagen är ett pinsamt fiasko, som kommer i en tid då byggkrisen når sin djupaste svacka på flera decennier. Men för regeringen spelar det tydligen ingen roll hur djup krisen blir för bostadsbyggandet. Tiden går och det blir allt tydligare att någon finansiell stimulans för bostadsbyggandet inte kommer att komma från denna regering. Under tiden fortsätter det akuta läget att eskalera. Ungdomar har fortfarande ingenstans att bo. En allt större andel av befolkningen är hemlösa. Fler barn vräks och hyror fortsätter öka i vansinnig takt, trots att fastighetsbolagen haft decennier av välmående tider. Nu ska hyresgästerna betala för deras räntehöjningar och för alla renoveringar som uteblivit under de goda åren. Människor blir allt fattigare och svenskarnas höga skuldsättning skapar stora problem.

Mot bakgrund av vad som anförts ovan vill jag fråga statsrådet Andreas Carlson:

 

  1. Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att hindra bostadsbyggandet från att sjunka ytterligare?
  2. Hur avser statsrådet att möta bostadsbristen för de mest ekonomiskt utsatta hushållen som de facto inte kan köpa ett småhus eller annat ägt boende?
  3. Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att även personer utan kapital och/eller hög inkomst ska få en egen bostad?