Sjöfartsverkets möjligheter att stödja Försvarsmakten

Interpellationsdebatt 26 september 2017

Protokoll från debatten

Anföranden: 7

Anf. 39 Statsrådet Tomas Eneroth (S)

Herr talman! Mikael Oscarsson har frågat mig följande:

Anser statsrådet att det är dags för ett förändrat huvudmannaskap för sjö och flygräddningen enligt Jan Hyllanders förslag i Maritimutredningen, där huvudmannaskapet går in under Kustbevakningen och Kustbevakningen går in under Försvarsmakten?

Bör Försvarsmakten och Sjöfartsverket samverka vad gäller sjöräddning?

Bör Sjöfartsverket kunna bidra vid skogsbränder?

Är Sjöfartsverkets helikoptrar en rimligt nyttjad del av samhällets räddningstjänst?

Anser statsrådet att Sjöfartsverket på ett tillfredsställande sätt klarar av att verka i fjällmiljö?

Först vill jag understryka att samtliga statliga myndigheter är skyldiga att genom sin verksamhet minska sårbarheten i samhället, utveckla en god förmåga att hantera sina uppgifter inför och vid höjd beredskap samt att beakta totalförsvarets krav.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I detta sammanhang betonar regeringen vikten av att utveckla samarbete mellan myndigheter. Regeringen beslutade i maj 2017 om uppdrag till Luftfartsverket, Sjöfartsverket, Trafikverket och Transportstyrelsen att redovisa respektive myndighets vidtagna och planerade åtgärder för att vidareutveckla krisberedskapen och det civila försvaret. Uppdraget ska redovisas senast den 1 oktober 2017.

När det gäller Mikael Oscarssons första fråga kan jag konstatera att regeringen i dagsläget inte överväger att förändra huvudmannaskapet för sjö och flygräddningen.

När det gäller Mikael Oscarssons andra fråga konstaterar jag att Sjöfartsverket sedan lång tid tillbaka redan har en väl etablerad samverkan med Försvarsmakten.

När det gäller Mikael Oscarssons tredje fråga har Sjöfartsverkets helikoptrar inte till uppgift och inte heller utrustning för att kunna släcka bränder. Kravet har heller aldrig ställts till myndigheten från tidigare regeringar. Jag ser i dagsläget ingen anledning att förändra detta förhållande.

När det gäller Mikael Oscarssons fjärde fråga kan jag konstatera att Sjöfartsverkets helikoptrar utgör ett av samhällets viktigaste redskap när olika räddningstjänstresurser krävs och ska kunna användas när behov föreligger.

Slutligen när det gäller Mikael Oscarssons femte fråga är det enligt den information jag fått från Sjöfartsverket så att verket i olika sammanhang redovisat att förmågan finns för helikoptrarna att verka i fjällterräng och att denna specifika verksamhet är under utveckling.


Anf. 40 Mikael Oscarsson (KD)

Herr talman! När man lyssnar på infrastrukturministern - jag gratulerar förresten till den rollen - får man intrycket att ministern berättar om någonting som tuffar och går. Det är liksom inga problem. Men jag tror att infrastrukturministern vet att så inte är fallet.

De senaste årens granskningar av Sjöfartsverket visar enligt min uppfattning att myndigheten är olämplig som huvudman för den viktiga sjö och flygräddningsverksamheten och driften av helikoptrarna. Samtidigt vet vi att det finns frågetecken kring Sjöfartsverkets ekonomi. Om vi väger in totalförsvarsperspektivet och behovet av ökad samverkan mellan myndigheter och ett effektivt merutnyttjande av statliga plattformar ser vi att det finns starka skäl för att återföra ansvaret för SAR-helikoptrar och enligt min uppfattning också isbrytare till Försvarsmakten. Det skulle också vara i överensstämmelse med utredningen Maritim samverkan som gjordes 2012. Den blev inte verklighet då, men sedan dess har mycket hänt. Då fanns det en mening att Sjöfartsverket ändå fungerade bra. Men det fanns ändå skäl att, som utredaren då föreslog, lägga in verksamheten under Försvarsmakten.

Sedan dess vet ju infrastrukturministern att mycket har hänt. Man kan inte längre påstå att det här är någonting som fungerar bra.

KU har granskat och ger tung kritik till Näringsdepartementet och Sjöfartsverket, bland annat för att man använde privata mejl och skrev avtal innan riksdagen hade fattat beslut. Konkurrensverket ger tung kritik. JO ger allvarlig kritik. Riksrevisionen ger allvarlig kritik. Nu senast finns det frågetecken kring hur man har det med personalen och om man klarar sin uppgift.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det jag sa inledningsvis är liksom det som är frågan efter att vi har sett dessa granskningar och resultatet.

Ser vi djupare på det ser vi att man inte heller talar sanning när det gäller statistik och förmåga. Man påstår för Haverikommissionen att man har utfört 168 insatser i Umeå, men sanningen var att det var en fjärdedel: 44. Man överdrev också uppgifterna när man var i konstitutionsutskottet. Fram till alldeles nyligen påstod man att man var i luften efter 15 minuter vid alla larm. Nu visar det sig att det inte alls är så.

Regeringen satsar som bekant miljarder på försvaret, inte minst flygvapnet. Ett antal gånger har nu möjligheten att öva begränsats därför att räddningshelikoptrar inte finns tillgängliga.

Gotland står, som ministern vet, i fokus för försvaret och vår beredskap men har stått utan räddningshelikoptrar under flera perioder i sommar på grund av personalbrist, bland annat under stora delar av Almedalsveckan. För att hålla skenet uppe tog man dit en Ronnebyhelikopter den dag då generaldirektören var på plats. Är detta en beredskap värd namnet?

Detta är något som jag vill höra mer om, på djupet. Nu räknade ministern upp standardsvaren: business as usual, vi kör på, det är inga problem. Ministern vet att det inte är så. Vad är dina tankar kring detta, som nybliven minister på detta viktiga område?


Anf. 41 Statsrådet Tomas Eneroth (S)

Herr talman! Tack, Mikael Oscarsson! Tack också för engagemanget - det är ju väl bekant att Mikael Oscarsson är djupt engagerad i historien kring Sjöfartsverket: JK-anmälan, som JK inte gick vidare med, och motioner i riksdagen, som upprepade gånger blivit avslagna.

Men det är sant att KU också gjorde en prövning, och det statsråd från Alliansen som hade ansvaret för huvudfrågan då fick ganska skarp kritik av konstitutionsutskottet. Så nog finns det mycket ansvar att utkräva av den dåvarande alliansregeringen när det gäller hur man hanterade både upphandlingsfrågor och verkets verksamhet.

Sedan dess har mycket hänt; det är alldeles sant. Det har blivit mer ordning och reda i verksamheten. Antalet insatser, inte minst i fjällmiljö, har ökat. Grundfrågan är naturligtvis om vi ska ändra huvudmannaskap, som den maritima utredningen föreslår. Ganska många remissinstanser var starkt kritiska till utredarens förslag. Den dåvarande regeringen ville inte göra någonting, och sedan dess har inte heller riksdagen ställt sig bakom ett förändrat huvudmannaskap.

Faktum är att jag inför denna interpellationsdebatt har fått flera synpunkter och signaler, inte minst från Sjöräddningssällskapet, som oroas över vad ett sådant huvudmannaskap skulle kunna innebära för förändring. Vi har 2 100 välutbildade och välutrustade sjöräddare, som gör fantastiska insatser. Sjöräddningssällskapet har 110 000 medlemmar, som på frivillig väg och genom insamlingar lokalt och regionalt gör ett fantastiskt arbete. Jag tror att Sjöräddningssällskapet står för 70 procent av de räddningsinsatser som görs.

Då måste man ändå ställa sig frågan, eftersom huvudmannaskapsfrågan är grundfrågan i denna interpellation: Vad säger Mikael Oscarsson och Kristdemokraterna till Sjöräddningssällskapet? Lyssnar man inte på den oro som finns för vad ett förändrat huvudmannaskap skulle kunna innebära för förändringar? Kommer Kristdemokraterna och kanske också övriga allianspartier att inför valet driva frågan om ett förändrat huvudmannaskap?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag kommer naturligtvis att följa Sjöfartsverkets arbete och säkerställa att man tar till sig den kritik som Riksrevisionen har gett och tydligt åtgärdar de brister som tidigare har funnits i verksamheten. Jag noterar att man faktiskt har tagit de signalerna på allvar med den nya generaldirektör man har.

Men jag tycker att grundfrågan ändå förtjänar ett svar: Kommer Kristdemokraterna och allianspartierna att driva frågan om ett förändrat huvudmannaskap?


Anf. 42 Mikael Oscarsson (KD)

Herr talman! Det är ett välkänt manér, som även du, Tomas Eneroth, som nybliven minister snabbt halkar in i, att snabbt hänvisa till att det var någon annans fel. Jag kan upplysa om att det faktiskt är ministern som är ansvarig. Du måste se till hur det ligger till nu. Kritiken från Konkurrensverket, JO och Riksrevisionen kräver agerande nu.

Vad gäller Sjöräddningssällskapet är det en fantastisk organisation. Jag tror att det till och med är ännu fler, kanske närmare 75 procent, av alla räddningsinsatser som de gör. Detta vet ju statsrådet. Det är i varje fall Kristdemokraternas uppfattning att vi ännu mer måste prioritera frivilligorganisationerna. Det gäller också när vi bygger upp det civila försvaret. Vi är chanslösa om inte den ideella och den civila sektorn är med.

Men det måste ändå vara vår uppgift att se till vad som är bäst, hur vi använder skattepengarna bäst och hur vi får en verksamhet som fungerar. Nu har det visat sig att detta är en huvudman som inte fungerar. Det måste vara det viktiga.

Historiskt sett har sjöräddningen även i Sverige legat under Försvarsmakten. När man sedan gör regleringsbrev och annat får man poängtera Sjöräddningssällskapets betydelse. Men om vi tittar på omvärlden ser vi att man till exempel i Norge har Kystvakten, som ligger under försvarsmakten. I Amerika har man Coast Guard. Detta är skälet till att vi också behöver bygga upp det civila försvaret.

Det vore en sak, herr talman, om vi såg framför oss att det bara blev lugnare och lugnare. Men vi ser hur det blir tuffare och tuffare. Vi håller just nu på med Försvarsberedningen. Då måste vi ha kontroll över en så viktig sak som statens dyrbara helikopterresurser. Detsamma gäller isbrytningen. Detta kräver faktiskt ett omtag.

Det stämmer som ministern sa tidigare att Sjöfartsverket inte har ansvar för skogsbrandsbekämpning från luften. Men vet ministern att ingen myndighet har ansvaret i dag? Försvaret ställer upp om man har möjlighet. Annars får vi förlita oss på privata aktörer och grannländer.

Staten äger sju helikoptrar som med ganska små medel kan bli just den mycket effektiva resursen. Är det då inte rimligare att titta på frågan och se till att man kan använda Sjöfartsverkets helikoptrar också vid stora skogsbränder? Är det rimligt att ha så dålig ledning och planering att bara överskottskostnaden för de fem besättningarna är 52 miljoner om året, 600 000 per anställd? Detta har fått fortgå trots att Riksrevisionen i två år larmat om de höga kostnaderna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Grundfrågan kommer tillbaka: Är det rimligt att ge denna viktiga verksamhet till en myndighet som har nonchalerat offentlighetsprincipen bland annat genom att använda privata e-postadresser när helikoptrarna upphandlades och som dessutom struntat i regeringsformen, budgetlagen och upphandlingslagstiftningen? Är det inte rimligt att se att den form i vilken sjöräddningen bedrivs har kommit till vägs ände? Det är dags att lämna över huvudmannaskapet och driften!


Anf. 43 Statsrådet Tomas Eneroth (S)

Herr talman! Jag noterar att Mikael Oscarsson ändå fastnar i och återkommer till traumat under alliansregeringens tid, då man precis som noterades använde privata e-postadresser vid en upphandling. Detta fick med all rätt väldigt hård kritik, och KU var ju inte heller nådigt i sin granskning av hur den dåvarande alliansregeringen hanterade frågan.

Nu är det andra tongångar. Nu följer Sjöfartsverkets ledning råden från Riksrevisionen och implementerar system för att få bättre ordning och reda.

Men jag måste ändå säga att jag är lite förvånad. Jag känner kristdemokratin väl och vet att både partiet och rörelsen har ett starkt civilt engagemang. Mikael Oscarsson och jag brukar kunna mötas i det starka engagemang som finns, inte minst i totalförsvars- och civilförsvarsfrågor.

Men allvarligt talat - redan under förra mandatperioden avvecklade man det som var den allmänna värnplikten, och nu är man dessutom beredd att utdela ett dråpslag mot hela Sjöräddningssällskapets verksamhet genom att inordna den stora ideella verksamhet som 110 000 medlemmar är engagerade i under Försvarsmakten. Jag har väldigt svårt att se på vilket sätt detta skulle vara en signal om att stimulera till ideellt engagemang.

Argumentet var, fick jag höra av Mikael Oscarsson, att skattepengarna ska användas bäst. Men det är inte skattepengar vi talar om. Hade det varit skattepengar som varit drivkraften för de 2 100 livräddare längs Sveriges kuster som går ut och räddar liv i 70 eller 75 procent av insatserna hade det varit en annan sak. Det är det inte. Detta är människor som på sin fritid lägger ned ett otroligt arbete ideellt.

Jag tror tvärtom att det skulle vara omöjligt att klara den kapaciteten i offentlig regi, om vi skulle organisera detta i Försvarsmaktens regi eller i kommunernas regi. Det är tack vare starka ideella krafter man klarar av detta. Sedan är det möjligtvis sant att det inte är någon särskild myndighet som är ansvarig för brandbekämpning och räddning. Det är för att kommunerna har ansvaret. Det är kommunerna som är ansvariga för räddningstjänsten i Sverige - det vet jag att Mikael Oscarsson känner till. Sedan ska man naturligtvis samverka med de myndigheter som har särskilda förutsättningar att göra insatser.

Jag noterar att det i den senaste fjällräddningsinsatsen - Mikael Oscarsson nämner ju den - i Akkajaure tog Sjöfartsverket mindre än tre timmar att i eländig terräng lokalisera det fartyg som fanns på plats. Målet är 24 timmar. Här fanns inte någon kritik från Statens haverikommission, enligt Sjöfartsverket.

Nog är det så att man också gör goda insatser. Och nog är det så att det går att se till att en verksamhet som var dåligt skött under den föregående regeringens tid får ordning på sina papper. Men jag är väldigt mån om balansen mellan vad som är statens uppgifter, vad som är kommunens uppgifter och vad som sedan civila och ideella krafter kan stå till tjänst med. Det är otroligt viktigt att värna. Sedan ska vi på politisk väg kunna stimulera samverkan men också uppmuntra privata och ideella engagemang på ett bra sätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Eftersom Mikael Oscarsson har möjlighet att yttra sig en gång till vill jag ställa frågan: Kommer Kristdemokraterna eller Alliansen att driva ett förändrat huvudmannaskap? Om vi skulle hamna i en situation med en alliansregering efter valet undrar jag: Innebär det att vi får ett helt annat huvudmannaskap framöver?


Anf. 44 Mikael Oscarsson (KD)

Herr talman! Låt mig först säga att den ideella sektorn betyder ohyggligt mycket. Det gäller sjöräddningen likaså. Det vi nu pratar om är hur staten ska lägga sina pengar och hur staten ska organiseras. Vi har sett i dessa granskningar att Sjöfartsverket är olämpligt som huvudman när det gäller driften av helikoptrarna. Ett exempel är att samtliga drygt 80 besättningsmedlemmar i mitten av maj skrev ett brev till regeringen, till Näringsdepartementet, där de uttryckte sin frustration över den dåliga organisationen och sa att de av flygsäkerhetsskäl inte hade förtroende för sina chefer och ledningen på Sjöfartsverket.

En intressant fråga, som jag ska ge ministern en chans att svara på, är: Har du svarat besättningen? Detta var inte besvarat när jag kollade upp det för någon vecka sedan. Jag tror att det är dags för infrastrukturministern att faktiskt titta framåt själv i stället för att säga att det är någon annans fel. Det är ni som har ansvaret. Gång efter annan visas det på brister. Man är som ett såll när man använder skattepengarna. Man redovisar konstigt. Man får kritik i den ena instansen efter den andra. Och vi bygger upp ett civilförsvar.

Sverige står inför stora utmaningar. Är det då inte rimligt att titta över detta - att inte så många myndigheter ska ha helikopteransvar? Är det inte rimligt att kraftsamla? På det viset kan vi få en bättre effekt och kan då också bygga upp ett civilförsvar. Helikopterbiten är väldigt betydelsefull. Det är mitt medskick till ministern.


Anf. 45 Statsrådet Tomas Eneroth (S)

Herr talman! Tack, Mikael Oscarsson, återigen, för engagemanget! Det är starkt. Vi kanske inte drar samma slutsatser, men jag tror att det är viktigt att man ständigt genomlyser Sjöfartsverkets verksamhet. Riksrevisionen har gjort det på ett förtjänstfullt sätt. Den ledning som nu finns på Sjöfartsverket har naturligtvis att ta hänsyn till och implementera detta. Svar kommer naturligtvis att ges på det brev som har inkommit. Det bereds för närvarande i Regeringskansliet. Som Mikael Oscarsson känner till finns det en kammarrättsprocess som man tar hänsyn till innan man uttalar sig i vissa frågor.

Jag noterar att jag inte fick något svar på frågan om huruvida Kristdemokraterna eller allianspartierna kommer att driva frågan om förändrat huvudmannaskap. Det gör mig orolig, inte bara mig utan också 110 000 medlemmar i Sjöräddningssällskapet och väldigt många andra ideellt engagerade. Den osäkerheten hoppas jag att ni kan reda ut snart, för det är en viktig signal till de människor som lägger tid och kraft ideellt på att rädda liv. Det är faktiskt det de gör.

Svar på interpellationer

Vi kommer att ha fortsatta bra diskussioner om både sjöräddningen och verkets ansvarsområde framöver. Jag är övertygad om att vi kommer att se en positiv utveckling framöver.

Överläggningen var härmed avslutad.

Interpellation 2016/17:609 Sjöfartsverkets möjligheter att stödja Försvarsmakten

av Mikael Oscarsson (KD)

till Statsrådet Tomas Eneroth (S)

 

Sommaren 2012 var regeringens utredare Jan Hyllander klar med sin maritimutredning. Där föreslås att sjöverkande myndigheters operativa resurser bör utnyttjas i större utsträckning.

Utredningen föreslog ett förändrat huvudmannaskap för sjö- och flygräddningen. Förslaget var att huvudmannaskapet skulle gå in under Kustbevakningen och att Kustbevakningen skulle gå in under Försvarsmakten – på det sätt som är fallet i Norge och på de allra flesta ställen i Europa.

Det finns i dag en rad problem som gör att det är dags att damma av Jan Hyllanders utredning. Låt mig nämna några:

Någon samverkan mellan Försvarsmakten och Sjöfartsverket vad gäller sjöräddning existerar i dag inte. Försvarsmakten har inte det uppdraget kvar, trots att man förfogar över ett trettiotal medeltunga helikoptrar.

När det kommer till brandbekämpning med helikopter har Sjöfartsverkets sju nyinköpta helikoptrar inte ens lastkrok och kan således inte bidra med att släcka skogsbränder. Ett exempel är skogsbranden på Gotland 2015. Vid brandstationen kunde man se över till Sjöfartsverkets nya, fina helikopter. Men man kunde inte få någon hjälp över huvud taget därifrån, utan det var Försvarsmaktens helikoptrar och två från ett privat bolag i Västerås som räddade situationen. Ingen av dem hade beredskap för den här formen av uppdrag, utan det var mest en tillfällighet att man hade möjlighet att hjälpa till.

Att Sjöfartsverket inte klarar av att fullt ut verka i fjällmiljö finns det exempel på. I stället har man tvingats begära hjälp från Norge. I ett fall fördröjdes räddningsinsatsen för en svårt skadad person som hade ramlat ned i en ravin, och i ett annat fall kom man inte ens fram, trots att Sjöfartsverket som ett viktigt argument hade framhållit att man skulle ha helikoptrar som skulle klara en arktisk situation.

Sjöfartsverkets helikoptrar är en starkt underutnyttjad del av samhällets räddningstjänst. I genomsnitt lyfter varje helikopter från Sjöfartsverket på ett larm en (1) gång i veckan. På Umeåbasen hade man under 2014 bara 16 larm där man lyfte från basen. Det gick sex månader och tio dagar mellan två larm under vintern 2014/15.

Den 1 juni 2017 skrev piloterna som flyger de svenska sjö- och flygräddningshelikoptrarna ett brev till regeringen om att de saknar förtroende för Sjöfartsverkets ledning. Konflikten ledde till att piloterna vägrade flyga och att bara en svensk räddningshelikopter var i tjänst under flera timmar, vilket gjorde att Sverige tvingades att förlita sig på grannländernas helikopterresurser. Bakgrunden var att ett reporterteam från Uppdrag granskning undersökte en incident som inträffat med en helikopter på basen i Norrtälje. För att ta reda på vad som hänt begärde Uppdrag granskning ut teknisk data från helikoptern. Sjöfartsverket lade omedelbart sekretess på den logg som förklarar händelsen. Frågan ska prövas rättsligt av kammarrätten, men redan nu är besättningen mycket oroad för vad ett utlämnande skulle innebära.

I ett brev som skickats till före detta infrastrukturminister Anna Johansson protesterar piloterna och menar även att ledningen "lägger sig i flygoperationen" och vädjar till regeringen att omorganisera verksamheten på ett sådant sätt att offentlighetsprincipen inte blir gällande.

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Tomas Eneroth:

 

  1. Anser statsrådet att det är dags för ett förändrat huvudmannaskap för sjö- och flygräddningen, enligt Jan Hyllanders förslag i maritimutredningen, där huvudmanskapet går in under Kustbevakningen och Kustbevakningen går in under Försvarsmakten?
  2. Bör Försvarsmakten och Sjöfartsverket samverka vad gäller sjöräddning?
  3. Bör Sjöfartsverket kunna bidra vid skogsbränder?
  4. Är Sjöfartsverkets helikoptrar en rimligt nyttjad del av samhällets räddningstjänst?
  5. Anser statsrådet att Sjöfartsverket på ett tillfredställande sätt klarar av att verka i fjällmiljö?