Skärpt tillsyn av förskoleföretagen

Herr talman! Veronica Palm har frågat mig om jag avser att ta initiativ till ett regelverk som ger kommunen bättre verktyg att kontrollera enskilda aktörer inom förskolan samt om jag avser att ta initiativ för att personalen i enskild förskoleverksamhet ska få samma meddelarfrihet som personal inom kommunal förskoleverksamhet. Skollagen ger redan i dag stora möjligheter för kommunen att kontrollera enskilda aktörer inom förskolan. Ett bolag som vill driva en förskola måste ha tillstånd av lägeskommunen. Verksamheten står dessutom under tillsyn av kommunen, som har rätt att inspektera verksamheten och inhämta de upplysningar och handlingar som krävs för detta. Statens skolinspektion har tillsyn över hur kommunerna fullgör sitt tillsynsansvar i fråga om enskilt bedriven förskola. Hur en kommun väljer att utforma sin tillsyn är ytterst en kommunal fråga, som inte ytterligare bör regleras av staten. Yttrande- och informationsfrihet är grundläggande principer i vår demokrati. Meddelarfrihet gentemot det allmänna tillkommer alla, och den har bland annat genom reglerna om anonymitetsskydd och förbudet mot straffrättsliga sanktioner ett grundläggande skydd i tryck- och yttrandefrihetsgrundlagarna. Det är alltså inte så att anställda inom den privata sektorn saknar meddelarfrihet, men eftersom grundlagsregleringens regler avser offentliga organ blir inte skyddet för privatanställda detsamma. Den parlamentariska Grundlagsutredningen föreslår emellertid ingen förändring när det gäller meddelarfriheten. Sammanfattningsvis har en kommun redan i dag stora möjligheter till insyn i enskild förskoleverksamhet. Regeringen har också genom att inrätta en förstärkt statlig skolinspektion kraftfullt ökat resurserna för bland annat den statliga tillsynen.

Herr talman! Jag vill börja med att tacka statsrådet för svaret. För oss som bryr oss om hur skatteresurserna används och som bryr oss om att våra barn har en bra förskola och att omsorgen för de äldre är bra är det här viktiga frågor. Det handlar både om verksamheten för dem det berör och om att de pengar som vi väljer att betala används rätt. Kommunalarbetareförbundet i Stockholms län har gjort en granskning av 146 företag som bedriver verksamhet för 2 000 äldre i hemtjänsten och 3 000 barn i förskolan på enskild basis i Nacka och Täby, och den visar oroväckande resultat. Närmare hälften av företagen lämnar ingen årsredovisning till Bolagsverket. Vart femte företag hade anmärkningar för obetald skatt, moms eller skulder till stat, kommun eller enskild. Närmare hälften av dem som hade lämnat en årsredovisning hade anmärkningsvärt höga externa kostnader, något som skulle kunna tyda på luftfaktureringar eller ekonomisk brottslighet. Och en tredjedel visade låga eller inga pensionsinbetalningar för sina anställda. Om man är positiv till att kommunal verksamhet också drivs i privat regi med offentliga medel och om man lever i den valkrets som både statsrådet och jag gör - en tredjedel av alla förskolebarn i Stockholms kommun går i en enskilt driven förskola - riskerar den här typen av risk för ekonomisk brottslighet och ekonomisk brottslighet att underminera hela förtroendet för förskoleverksamheten. Om man tycker att det är viktigt att valfriheten ska finnas måste man också tycka att det är viktigt att skattebetalarnas pengar används rätt. Slår man vakt om valfriheten måste man nämligen vara kompromisslös i fråga om att slå vakt om att skattebetalarnas pengar används rätt. Och de verktyg som finns i dag räcker uppenbarligen inte. Därför är det djupt oroande när Kommunals undersökning visar att kommunerna, Nacka och Täby, inte har varit intresserade av att följa upp eller granska de företag som de betalar pengar för att driva verksamhet. Men det är också - och det är väl därför vi har en debatt i den här kammaren - oroande att de lagliga möjligheterna att ingripa om något inte står rätt till är för begränsade. Om man jämför skollagen med alkohollagstiftningen, vilket man skulle kunna göra, visar det sig att krogarna granskas mycket hårdare än förskolorna. Om man vill starta en pub och vill ha alkoholutskänkning granskas man först i fråga om man är lämplig eller inte. Sedan kan man med omedelbar verkan, om det visar sig att man inte är lämplig, fråntas tillståndet. Man kan också, om man missköter sig, förhindras från att driva sådan verksamhet i framtiden. Det är inte rimligt att det ska vara svårare att granska dem som ansvarar för barnens förskola än dem som ansvarar för att utskänka öl och vin. Det räcker inte med att kunna granska företagen, utan man måste också kunna granska och kontrollera de personer som står bakom företagen och kunna ingripa omedelbart. När regeringen förstärkte den statliga skolinspektionen instämde vi i det. Min fråga till statsrådet är nu: Kan regeringen vara beredd att instämma i att även kommunerna ska få ökade möjligheter att göra sin del, att lagstiftningen ändras så att kommuner och landsting kan granska företag inom omsorgerna åtminstone lika grundligt som man granskar krogen? Det handlar om att kunna säga upp ett avtal för ett företag som uppenbart inte sköter sig.

Herr talman! Jag delar naturligtvis helt och hållet uppfattningen att det bara ska finnas seriösa aktörer som bedriver fristående och privat verksamhet inom förskoleverksamhet. Vårdbranschen faller väl på någon annan ministers bord, men principerna blir naturligtvis desamma över hela den offentliga sektorn. Det ska bara vara seriösa aktörer. Därför måste det finnas en noggrann tillståndsprövning, en noggrann tillsyn och också regler för hur man blir av med tillstånd eller blir av med avtalet om man inte sköter sig. Jag menar att det i huvudsak är så att sådana regler finns, och i den mån de inte finns kommer det att skärpas i kommande skollagstiftning och med den skolinspektion som den här regeringen har inrättat. Den föregående riksdagsmajoriteten och Socialdemokraterna avslog gång på gång den skolinspektionen när vi föreslog den i opposition. Nu accepterar ni den. Det är bra. Men den statliga skolinspektionen inrättas alltså just nu. Den inrättades i höstas, och den får ordentliga muskler att utöva tillsyn. Förskolan är ju ett kommunalt ansvar. Därför är det precis som interpellanten säger. Den ansvarsfördelning vi har innebär att det i första hand bör vara kommunerna som utövar tillsyn över fristående förskolor. Kom gärna med förslag på hur det skulle kunna utökas, men den lagstiftning vi har på detta område har riksdagen varit helt enig om. Precis som jag sade i mitt inledande inlägg är möjligheten för kommunen mycket stor att gå in och begära ut alla möjliga handlingar av ett företag som vill bedriva privat förskoleverksamhet. Några kommuner kan välja att inte utnyttja den möjligheten - det är inget vi kan bestämma om här i riksdagen. Men befogenheterna för en kommun att gå in och granska både det ena och det andra är mycket omfattande om man vill ha del av kommunala skattepengar för att till exempel bedriva förskoleverksamhet. Man kan dra in tillståndet. Det är kommunen som beslutar om att dra in tillstånd för enskilda förskolor. Den kommun vi befinner oss i precis nu, Stockholms kommun, har dragit in tre tillstånd under denna mandatperiod - jag tror inte att det drogs in några tillstånd under förra mandatperioden. Men här har det dragits in fler tillstånd för att man är tuff mot enskilda aktörer när de inte sköter sig. Det är mycket som står på spel för ett företag, så det är klart att den enskilda aktören måste kunna överklaga ett beslut och få det prövat rättsligt. Men kommunerna ska vara tuffa när det förekommer oegentligheter. Det är det ena. Den andra delen av frågan som Veronica Palm tar upp i sin interpellation handlar om meddelarfriheten. Det är grundlagsreglerat. Jag kan konstatera att det bara är en vecka sedan ungefär som alla partier i enighet lade fram förslag om förändringar i grundlagen. Här är alla överens om hur meddelarfriheten ska utformas. Det finns ingen skillnad mellan partierna. I den mån Veronica Palm försöker antyda att vi inte skulle vara intresserade av det är det helt fel. Det var liberaler som införde meddelarfriheten en gång i tiden. Den är mycket viktig. Jag är glad att vi är helt överens om hur det ska utformas i lagstiftningen. Jag tycker att det är bra att frågan kommer upp. Jag delar uppfattningen att det är mycket viktigt att det finns långtgående befogenheter vad avser tillsyn, kontroll och att vara tuff när det behövs. Jag är glad att vi är överens i denna riksdag om hur reglerna ska vara utformade på nationell nivå.

Herr talman! Statsrådets svar på frågan om meddelarfrihet är intressant. Det blir än mer intressant när han upprepar det. Statsrådet konstaterar att meddelarfriheten är sämre för privatanställda än för offentliganställda. Han lämnar frågan med det konstaterandet. Dessutom hänvisar statsrådet återigen till Grundlagsutredningen. Men yttrandefrihetsfrågorna behandlades ju inte i Grundlagsutredningen. De är hänvisade till Yttrandefrihetskommittén som också har på sitt bord att behandla meddelarskyddet. Statsrådet Björklund har en egen chans att påverka det här. Han tillsatte utredningen om vilka villkor som ska gälla - lika villkor för fristående skolor och kommunala skolor. Men inte heller där fanns det i direktiven med något om de anställdas meddelarfrihet. Det är en viktig fråga. Det vore rimligt att anställda på friskolor och på fristående förskolor som är helt offentligt finansierade hade samma skydd och samma rättigheter som anställda i den kommunala skolan, både för de anställdas trygghet och för vår trygghet. Vi skattebetalare finansierar en verksamhet för att vi vill att barn ska ha en bra uppväxt. Det ska vara samma verktyg, som meddelarfriheten är, att stärka rättigheterna och möjligheterna att se om det är några oegentligheter. Jag tycker att det vore rimligt att statsrådet hade en åsikt om detta. Vore det inte bra att ha lika skydd och rättigheter för anställda i kommunal verksamhet som i fristående verksamhet som är helt finansierad kommunalt? Jag tycker att statsrådet borde ha en uppfattning här. Det är min fråga: Vad tycker statsrådet? Statsrådet har rätt i att liberaler införde det. Det är en av de viktigare sakerna som liberaler har gjort i det här landet. Folkpartiet har en lång och stolt tradition när det gäller yttrandefrihetsfrågor. Men yttrandefrihet får aldrig vara förbehållen dem som uppfattas som samhällets elit. Yttrandefrihet måste omfatta alla. Precis som för alla andra mänskliga rättigheter är det viktigt att den omfattar dem med de svagaste positionerna i samhället. Det handlar om dem som är svaga för att de har en otrygg anställning, ett svagt kontaktnät, låg utbildning eller helt enkelt inte har råd att göra sig obekväm hos sin arbetsgivare. Meddelarskyddet är viktigt för verksamheten men också för att den som är anställd i en verksamhet som inte fungerar ska våga ta steget att meddela att något inte fungerar. Anser statsrådet att det är riktigt med ett sämre meddelarskydd när jag som skattebetalare finansierar en förskola som drivs i enskild regi än när jag som skattebetalare finansierar en förskola som bedrivs i offentlig regi?

Herr talman! Jag står bakom de lagar och regler som är stiftade. Det är den förra regeringen som har infört dem. Jag tycker att de är alldeles utmärkt avvägda. Att man har olika typer av reglering för offentlig och privat verksamhet har inte sin utgångspunkt i om det är förskoleverksamhet eller inte. Politiken och det allmänna har en makt som är mycket långtgående. Det är för att skydda mot politiskt maktmissbruk som många av dessa regler finns. En tjänsteman i det offentliga ska kunna berätta om oegentligheter. De reglerna är särskilt starka när det gäller det allmänna och det offentliga. Det har vi varit fullständigt överens om i denna riksdag. Om Socialdemokraterna vill ändra det vore det en väldig ompositionering. Det är ett fundament i en rättsstat som Sverige att man har den typen av reglering. Veronica Palm försöker blåsa upp en stor skillnad mellan Socialdemokraterna och regeringen som inte finns. Vi är helt överens om alla de här lagarna och reglerna. Jag förstår inte riktigt detta om det inte vore så att man kan ana att Veronica Palm vill misstänkliggöra privata aktörer, att det är det som det egentligen går ut på. Det fanns knappt någon enda mening i Veronica Palms första inlägg som inte kopplade ihop ordet enskilda förskolor och ekonomisk brottslighet. Det är precis som om varenda förskollärare skulle vara en potentiell ekonomisk brottsling, åtminstone om de är privata. Jag tror inte på det. Det finns säkert de som inte sköter sig. Det finns det i det offentliga också. De ska granskas. Man ska vara tydlig. Om det beläggs att de inte sköter sig ska de inte få bedriva den här verksamheten. De ska bli av med tillståndet, punkt slut. Stockholms kommun är föredömlig tycker jag när man har dragit in tre tillstånd. Att försöka misstänkliggöra enskilda aktörer bara för att de inte är anställda av stat och kommun tycker jag är att gå 25 år tillbaka i tiden, Veronica Palm. Vi ska ha tydliga regler, och jag är väldigt glad att vi har tydliga regler i Sverige. De blir ännu bättre med den nya statliga skolinspektionen som den här regeringen nu inrättar. Dessutom kommer jag senare i år att lägga fram ett förslag till riksdagen om en helt ny skollag som också kommer att bli tuffare när det gäller tillstånd, tillsyn, insyn och sanktioner, mot både offentliga och privata aktörer. Det är inte riktigt hederligt när Veronica Palm försöker göra gällande att det skulle finnas någon skillnad i synsätt om vilka regler som ska gälla. Vi har varit helt överens när det gäller reglerna om tillsyn och insyn i fristående skolor och förskolor. Ni har röstat för vårt förslag om en statlig skolinspektion. När det gäller grundlagarna finns det ingen skillnad på de här punkterna som rör yttrandefrihet och meddelarfrihet. Det råder en bred enighet, och det är väldigt bra.

Herr talman! Politik måste bedrivas utifrån den verklighet som vi lever i. Den verklighet som vi lever i är en verklighet med flera fristående aktörer som driver verksamhet med offentliga medel. Det tycker jag är bra. Därom ska det inte råda några frågetecken. Det tycker jag är bra. Men just därför är det än viktigare att följa utvecklingen. Hur hanterar vi det här? Världen är föränderlig. Verkligheten ändras. Jag vill också göra tydligt att jag inte har några som helst ambitioner - jag blir upprörd när Jan Björklund antyder det - att inskränka yttrandefriheten. Det är det rakt motsatta. Verkligheten förändras. Det är inte längre bara kommunanställda förskollärare och barnskötare - sådana finns fortfarande, jag är en av dem - som jobbar i förskoleverksamhet. Fackförbundet Kommunal organiserar också privatanställda. Då måste verkligheten följa med. Verkligheten måste finnas där människor är. Därför vill jag backa tillbaka och säga att jag vill utveckla politiken utifrån den verklighet som finns i dag. I vår kommun, där Jan Björklund och jag lever, går 30 procent av barnen i enskilda förskolor. Då måste vi formulera en politik som fungerar också för de barnen och de föräldrarna. Det handlar om tryggheten att ha bra förskolor och att skattepengar används på rätt sätt för alla barn. Då räcker inte lagarna. Det är uppenbart att kommunerna behöver få ökade lagliga möjligheter att se till att det fungerar, när det är lättare att kontrollera krogar och dra in utskänkningstillstånd för dem som inte fungerar än vad det är att se till att ungarna har en bra verksamhet i förskolan som är finansierad skattemässigt. Meddelarskyddet för de anställda behöver stärkas också för dem som jobbar hos privata aktörer.

Herr talman! Som jag sade i mina tidigare inlägg råder det nästan oinskränkta möjligheter för kommunerna att begära in alla de handlingar och uppgifter de vill. Anser kommunen att ett företag inte sköter sig kan de dra in tillståndet. Det är väldigt enkelt. Det är inte så att det skulle vara väsentligt lättare när det gäller utskänkningstillstånd. I Stockholms kommun har man under de senaste två borgerliga åren dragit in tre tillstånd för fristående förskolor. Socialdemokraterna gjorde det aldrig. De förskolor för vilka tillståndet nu har dragits in fanns ju då också, men man avstod. Det handlar om att våga vara tuff som kommunalpolitiker, och har vi tuffa kommunalpolitiker drar de in tillstånden när det behövs. Det ska de naturligtvis göra. Det är helt rätt. Reglerna finns, men det är klart att en del kommuner är för mesiga. En del kommuner vill kanske inte. Men reglerna finns där. Det är bara att dra in tillståndet om man tycker att de missköter sig. Det kan förstås inte ske godtyckligt, utan det måste kunna överleva en rättslig prövning. Men jag utgår från att även interpellanten anser att den som blir av med tillståndet måste kunna få överklaga det och få en rättslig prövning efteråt. Jag är sammanfattningsvis väldigt glad över att denna kammare är enig om de regler som ska gälla. Om interpellanten har någon annan uppfattning får hon väl nästan bråka med sitt eget parti först, för Socialdemokraterna och de borgerliga har varit överens om dessa regelverk. Vi skärper dem nu ytterligare med både en statlig skolinspektion och en ny skollag där det blir ytterligare tuffa åtgärder i form av olika sanktioner som kommer att föreslås mot både enskilda och offentliga aktörer som inte sköter sig, allt för att barnen och eleverna ska ha en god kvalitet på sin förskola eller skola.